Sök i Ratio Lex

Utlåtande om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning under den tid, berättelsen omfattar. Stockholm den 23 januari 1893. På statsutskottets vägnar: Anders Persson. Rih. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sand. 1 Afd. 1 Höft.

1893-01-23 · 43 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 39 av 43 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:1, Utlåtande om riksgäldskontorets styrelse och förvaltning under den tid, berättelsen omfattar. Stockholm den 23 januari 1893. På statsutskottets vägnar: Anders Persson. Rih. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sand. 1 Afd. 1 Höft.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 23 januari 1893, kl. 12 midd.

Memorial, med den till innevarande Riksdag af f ullmäktige i riksgäldskontoret

afgifna berättelse.

Statsutskottet, som fått emottaga dep af fullmäktige i riksgäldskontoret,

enligt 72 § af det för detta verk senast utfärdade reglemente,

till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets ställning

och förvaltning för den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse

till senaste lagtima Riksdag afgafs, får härmed till Riksdagens kännedom

aflemna samma berättelse med tillkännagifvande, att utskottet framdeles

under Riksdagens lopp kommer att afgifva utlåtande om riksgäldskontorets

styrelse och förvaltning under den tid, berättelsen omfattar.

Stockholm den 23 januari 1893.

På statsutskottets vägnar:

Anders Persson.

Rih. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sand. 1 Afd. 1 Höft. (N:o 1.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1893 års riksdag.

Enligt 72 § af det vid sistlidne års lagtima Riksdag för riksgäldskontoret

utfärdade reglemente åligger det fullmäktige i nämnda kontor

att till innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till 1892 års lagtima Riksdag afgafs,

hvilket fullmäktige härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1892 ännu ej kunnat till fullo

afslutas, få fullmäktige erinra, att en del i denna berättelse förekommande

siffror vid bokslutet kunna komma att undergå någon förändring.

Riksgäldskontorets skulder.

(1892 års reglemente §§ 2—3.)

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1891 utgjordes kon
-

torets skulder vid nämnda års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1878, 1880, 1886, 1887, 1888 och 1890

årens fonderade lån......................................................... Kr. 258,071,780: 72

1891 års tillfälliga lån......................................................... » 7,200,000: —

depositioner.............................................................................. » 151,014: —

samt diverse skulder............................................... » 2,420,996: 51

Summa skulder vid 1891 års slut Kr. 267,843,791: 23

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare

visas, under år 1892 genom försäljning af obligationer ökats med tillhopa.

........................................................................................... Kr. 10,685,166: 66

men genom amortering minskats med ........... » 2,051,184: 09

i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under året

ökats med ........................................................................... Kr. 8,633,982: 57

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till.............................................................................. Kr. 258,071,780: 72

samt under året ökats med nyssnämnda..................... » 8,633,982: 57

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1892 års

slut.......................................................................................... Kr. 266,705,763: 29

Riksgäldskontorets under år 1891 upptagna

tillfälliga lån utgör fortfarande.......................................... » 7,200,000: —

Transport Kr. 273,905,763: 29

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 3

Transport Kr. 273,905,763: 29

Depositionerna, eller det s. k. gamla 5-procentlånet

(ouppsägbara skulder till Södertelje stads

kyrka och till skepparesocieteten i Stockholm) samt

Göta kanals reparationsfond, hafva under året icke

undergått någon förändring och utgöra ..................... » 151,014: —

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan till denna

berättelse i detalj utvisar, minskats med 711,785 kr.

8 öre till ..................................................................... » 1,709,211: 43

Summa skulder vid 1892 års slut (de inom

linien förda icke beräknade)............................................. Kr. 275,765,988: 72

Då skulderna vid årets början, såsom ofvan

nämnts, utgjorde.................................................................. )'' 267,843,791: 23

hafva alltså riksgäldskontorets samtliga skulder

under år 1892 ökats med............................................. Kr. 7,922,197: 49

För bedömande af riksgäldskontorets verkliga skuldsumma bör

från beloppet af kontorets skulder vid 1892 års slut Kr. 275,765,988: 72

dragas beloppdt af kontorets vid samma tid egande

fordringar och öfriga tillgångar................................. » 69,531,711: 58

hvarefter återstår en skuld af ...................................... Kr. 206,234,277: 14

Motsvarande belopp vid årets början utgjorde » 204,183,556: 03

hvadan riksgäldskontorets skulder under år 1892

ökats med ................................................ Kr. 2,050,721: 11

Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder hafva under år

1892 ej undergått någon förändring. De utgöra 33,254,314 kr. 4 öre.

1892 års rånte- och amorteringsanslag för de fonderade lånen

hafva utgjort:

för 1860 års premielån......................................................... Kr. 293,000: —

» 1878 » lån » 856,321: 94

» 1880 » » » 5,569,146: —

» 1886 » » » 1,982,822: 59

)) 1887 » » » 734,269: 30

» 1888 )> » ..................................................................... » 800,000: —

» 1890 » ..................................................................... ))__1,510,913: 33

Summa Kr. 11,746,473: 16

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Transport Summa Kr. 11,746,473: 16

Härtill bör läggas dels anslag till ränta för år

1892 å 1891 års tillfälliga lån .......................................... » 288,000: —

dels anslag för amortering å statsskulden i dess

helhet enligt 1891 års reglemente § 3 Kr. 85,333: 33

och § 4......................................................... » 255,000: — » 340,333: 33

Summa anslag år 1892 till ränta och amortering

å statsskulden ............................................................ Kr. 12,374,806: 49

Kronor.

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda

amorteringsplaner, dels försäljning af obligationer har riksgäldskontorets

kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1892 undergått

följande förändringar:

Kronor.

1860 års premielån, upptaget mot obligationer

å 2,400,000 Thaler, har amorterats

med..................................................................... 131,111: 11

och derigenom minskats till...........................

1878 års 4 procent lån å 1,500,000 pounds

sterling eller 37,650,000 francs, har

amorterats med ............................................. 276,395: 20

och derigenom nedgått till ...........................

1880 års 4 procent lån, hvaraf utfärdats tre

emissioner, hvar och en å 39,930,000

kronor, motsvarande 2,200,000 pounds

sterling eller 55,440,000 francs eller

44,880,000 riksmark, har amorterats med 1,197,900: —

och derigenom minskats till ........................

1886 års .VI? procent lån å 72,000,000 kronor

eller 81,000,000 riksmark, hvaraf

vid 1892 års början var emitteradt ett

belopp af 50,222,222 kr. 22 öre, har

amorterats med ............................................. 164,888: 89

768,888: 89

16,123,174: 40

108,682,200: —

Transport 1,770,295: 20 125,574,263: 29

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

5

Kronor. Kronor.

Transport 1,770,295: 20 125,574,263: 29

men genom ytterligare försäljning under

året af obligationer å 6,986,666 kr. 66

öre har skulden för detta lån ökats till

1887 års 3,g procent lån emot obligationer,

ouppsägbara från innehafvarens sida,

hvaraf vid 1892 års början var emitteradt

ett belopp af 19,457,000 kr., har

under året genom ytterligare försäljning

af obligationer å tillhopa 3,698,500 kr.

ökats till............................................................

1888 års 3 procent lån, likaledes emot obligationer,

från innehafvarens sida ouppsägbara,

har under år 1892 icke undergått

någon förändring, utan utgöres

fortfarande af ursprungliga beloppet ...

1890 års 3''li procent lån å 35,555,555 kr.

56 öre, motsvarande 40,000,000 riksmark

eller 1,960,000 pounds sterling

eller 49,360,000 francs, har under år

1892 amorterats med.................................... 280,888: 89

och derigenom minskats till........................... 35,003,111: 11

Riksgäldskontorets kapitalskuld för

de fonderade lånen, som sålunda under

år 1892 amorterats med................................. 2,051,184: 09

uppgick alltså vid samma års slut, såsom

ofvan nämnts, till.......................................... 266,705,763: 29

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen böra dock

afdragas dessa låns amortissementsfonders behållningar, vid 1892 års

slut åtgörande 2,132,486 kronor 42 öre.

Förutom ofvan omförmälda amortering hafva under 1892 vederbörligen

afförts de obligationer, hvilkas belopp, 90,500 riksmark, enligt

faststäld amorteringsplan och verkstäld utlottning fallit å den vid amorteringstiden

icke utlemnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande

års början återstående beloppet af osålda icke utlottade obligationer af

nämnda lån uppgick till 16,133,500 riksmark.

56,306,222: 22

23,155,500: —

26,666,666: 67

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 1.

De fonderade ännu icke infriade lånen hafva under tiden till

1892 års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1860 års premielån................................................................. Kr. 4,564,444: 44

1878 » lån.............................................................................. » 2,517,157: 60

1880 » » » 10,064,175: —

1886 » » » 902,666: 67

1890 » » » 552,444: 45

eller tillhopa Kr. 18,600,888: 16

Om härtill lägges beloppet af den amortering,

som egt rum å de numera konverterade lånen af

1855, 1858, 1860, 1861, 1864, 1866, 1868, 1870, 1872,

1875 och 1876, hvilken amortering utgör..................... Kr. 31,673,529: 34

befinnes, att hela den hittills å den fonderade statsskulden

verkstälda amortering uppgår till............... Kr. 50,274,417: 50

Utom här ofvan specificerade skulder å 266,705,763 kronor 29 öre

hade riksgäldskontoret vid 1892 års slut följande räntebärande skulder,

nemligen:

1891 års tillfälliga 4 procent lån ....................................... Kr. 7,200,000: —

det s. k. gamla 5 procent lånet.......................................... » 10,125: —

Göta kanals mot 5 procent ränta innestående reparationsfond

................................................................................. » 140,889: —

samt tillfälligt lån mot 4 % ränta ur fonden för extra

amortering af statsskulden ............................................. » 340,000: —

Kr. 7,691,014: —

Sistnämnda lån å 340,000 kronor är numera till fonden för extra

amortering af statsskulden återbetaldt.

Vid 1891 års slut utgjorde fonden för extra amortering af stats
-

skulden ................................................................................................ Kr. 255,106: 03

Under år 1892 öfverfördes till fonden anslag för

samma år.......................................................................................... » 340,333: 33

hvarjemte fondens räntor under året uppgingo till ...... » 19,321: 70

utgörande fonden alltså vid 1892 års slut ........................ Kr. 614,761: 06

Transport Kr. 614,761: 06

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 7

Transport Kr. 614,761: 06

af hvilket belopp upplupna, icke förfallna räntor belöpte

sig till .............................................................................. )) 14,367: 49

till följd hvaraf fondens disponibla tillgångar vid samma

tid utgjorde................................................................................ Kr. 600,393: 57

Under denna månad har dels till fonden öfver
förts

anslag för innevarande år............................................. » 85,333: 33

dels fonden haft en ränteinkomst af.................................... » 11,268: 34

hvadan fondens tillgångar, upplupen, icke förfallen ränta

oberäknad, för närvarande uppgå till.............................. Kr. 696,995: 24

Dessa fondens tillgångar äro placerade på följande sätt:

1888 års 3 % obligationer å nominelt 319,000 riksmark,

bokförda till .............................................................................. Kr. 251,909: 96

innestående å deposition i bank mot 4 % ränta ............ » 445,000: —

innestående å folioräkning......................................................... » 85: 28

i ’ »,b--

Kr. 696,995: 24

Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.

(1892 års reglemente §§ 4—6.)

Vid slutet af år 1891 utgjorde dessa fordringar och tillgångar

(de inom luden förda oberäknade).................................... Kr. 63,660,235: 20

Under år 1892 hafva de ökats med..................... » 5,871,476: 38

och utgjorde således vid årets slut................................. Kr. 69,531,711: 58

Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmäktige

såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild

post utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmäktige,

beträffande detaljerna häraf, hänvisa till samma räkenskapsutdrag.

Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksguldskontoret till

kanal- och jernvägsanläggningars ''utförande samt till byggnader ntgifna lån

hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret

gnidits å följande lån, nemligen:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Dalslands kanalaktiebolag

för segelleds öppnande från Hattefura till sjön Stora Lee:

Å detta lån, primitivt 800,000 kronor, skulle vid slutet af hvardera

af åren 1890—1892 inbetalts eu annuitet af 5 %, eller 40,000

kronor, tillsammans ..................................................................... Kr. 120,000: —

Deraf hafva hittills endast inbetalts i afräkning å 1890

års annuitet................................................................................. » 10,333: 67

så att Riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ......... Kr. 109,666: 33

Vid 1891 års utgång utgjorde kontorets förfallna fordran 113,594

kr. 33 öre.

Till Kinda kanals aktiebolag:

Utaf 1886 —1892 årens annuiteter, utgörande för hvardera året

21,875 kronor, eller tillsammans............................................ Kr. 153,125: -—

hafva i afräkning å 1886 års annuitet inbetalts i december

1892 .............................................................................. »__499: —

och återstå således förfallna oliqviderade........................... Kr. 152,626: —

Lånet utbetaldes under åren 1865—1870 med tillsammans 437,500

kronor.

Vid 1891 års slut utgjorde kontorets förfallna fordran 141,541

kr. 76 öre.

Till Uddevalla—Venersborg-—Herrljunga jernvägsaktiebolag:

Den vid december månads slut 1892 förfallna

annuitet............................................................................................ Kr. 162,000: —

motsvarande 5 % å lånesumman, 3,240,000 kronor, har icke blifvit af

bolaget inbetald.

Riksgäldskontorets förfallna fordran vid 1891 års slut uppgick till

100,000 kr., hvilket belopp under år 1892 inbetalts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

‘''9

fffi''»f. »hfiiiltoU IliT

Till Yislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag: ,

Å de vid 1885—1892 årens slut förfallna annuiteter å lånet,

785,000 kronor, motsvarande 5V* % för åren 1885 och 1886, eller

43,175 kronor om året..''........................ Kr. 86,350: —

och 5 % eller 39,250 kr. för åren

1887—‘1892 eller tillsammans............ » 235,500: Kr> 321,850: —

inbetaides i afräkning å 1885 års annuitet:

den 2/n 1886 .................................... Kr. 10,682: 50

den 23/i2 1892... .........» 12,000: — » 22,682: 50

och utgör riksgäldskontorets förfallna, med 6 % öfver
ränta

löpande fordran .................................... Kr. 299,167: 50

Riksgäldskontorets förfallna fordran vid 1891 års slut, oberäknad!

öfverräntan, uppgick till 271,917 kr. 50 öre.

: 1 öö.i-ö «. ............ ...... !!■">''.[ !j; r.tiijVi i!-..-. y.v.:I.: k!''!i:'';;/!

: j'' } • M < I > i ; ''i '' - (){ 1 ry. I i \. . : r »p,j, -iil /•

Till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag:

■ 1 ;»)>*. j : U1 y. i /!

Å de vid 1891 och 1892 årens slut förfallna annuiteter

eller 87,500 kronor hvardera året, tillsammans Kr. 175,000: —

äro inbetalda i afräkning å 1891 års annuitet ............... » j 35,000: —

och utgör riksgäldskontorets förfallna fordran utom

öfverränta.................................................................................... Kr. 140,000: —

Vid 1891 års slut uppgick kontorets förfallna annuitetsfordran

till 105,000 krono!’.

Till Yestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag:

Å 1892 års annuitet, motsvarande 5 % å pri
-

mitiva lånebeloppet, 1,865,000 kronor, eller .................... Kr. 93,250: —

inbetaides i slutet af samma år ........................................ » 35,000: —

och belöper sig riksgäldskontorets förfallna fordran

utom öfverränta till .......................................................... Kr. 58,250: —

Riksgäldskontorets förfallna fordran vid 1891 årfl'' 6lut utgjorde

43,250 kronor.

Bill. till IiiJisd. Prof. 1803. 4 Sand. 1 Afd. 1 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Till Gotlands jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, primitivt 500,000 kronor, hafva å

1889 — 1892 årens annuiteter å 25,000 kronor för hvardera

året, eller tillsammans...................................................... Kr. 100,000: —

inbetalts i december 1891........................... Kr. 6,000: —

d:o d:o 1892 ..................... » 10,000: — » 16,000: —

och utgör riksgäldskontorets fordran utom öfverränta Kr. 84,000: —

Vid 1891 års slut utgjorde bolagets annuitetsskuld 69,000 kronor.

(fn /\ . ()*,>■■ < i! *, j >

Till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, som beviljats till ett belopp af

750,000 kronor, hvaraf utbetalts 746,197 kronor 94 öre,

skulle 4V2 % ränta inbetalas under åren 1887 och 1888

med tillsammans ......................................................................... Kr. 51,578: 91

Kapitalafbetalning och ränta år 1889 ................................. » 35,661: 66

Annuiteter den */i åren 1890—1893 å kr. 37,309: 90 ... » 149,239: 60

Kr. 236,480: 17

livilka inbetalningar hittills icke blifvit verkstälda och hvarå 6 % öfverränta

beräknas.

Vid 1891 års slut utgjorde riksgäldskontorets fordran 199,170

kr. 27 öre.

Till Svartelfs jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, som utbetalts med 341,000 kronor,

skulle den 1 januari 1892 inbetalas...... Kr. 17,047: 87

samt den 1 denna månad........................... » 17,050: — Kr. 34,097: 87

livilka inbetalningar uteblifvit och hvarå öfverränta å 6 % beräknas.

Till Kinds härads jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, primitivt 500,000 kronor, skulle den

1 juli 1891 och 1892 inbetalas en annuitet af 25,000

kronor hvartdera året, eller tillsammans ........................... Kr. 50,000: —

Deraf inbetaides den 1 juli 1892 ................... » 10,000: —

och återstå alltså utom öfverränta ....................................... Kr. 40,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

11

Till Bergslagernas jernvägsaktiebolag:

• i, o '' • . , !,b ,•

Å det lån, 1,707,800 kronor, som bolaget mot 4 °/o obligationer

af den s1/12 1891 i riksgäldskontoret erhållit i utbyte mot förfallna icke

inlösta räntekuponger till bolagets 5 °/o obligationslån af den ls/i 1874,

har räntan icke blifvit erlagd

den Vt 1892 med............................................. Kr. 31,307: 37

och den Vi 1893 med..................................... » 34,156: — 65,463: 37

Till Skara Domkapitel

; .( } . . •• 11 »■ I f •'') , • I I . I! V ''

för förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara:

För detta ändamål utbetaldes den Va 1868 ... Kr. 20,000: —

den 28/i 1869 ... » 20,000: — 40,000: —

hvarå en årlig annuitet af 5 °/o skulle inbetalas den 7/s och den

28/i af 1,000 kr. för hvartdera lånet, men hvilka inbetalningar uteblifvit

för åren 1889—1892, eller med tillsammans......................... Kr. 8,000: —

Vid jemförelse mellan förestående icke inbetalda förfallna annui
teter

och räntor uppgående den Va 1893 till.................. Kr. 1,389,751: 24

och obetalda, förfallna annuiteter och räntor

den 1 januari 1892 ................................................................... » 1,141,074: 60

visar sig, att riksgäldskontorets förfallna fordringar

för ifrågavarande lån under år 1892 ökats

med................................................................................................. Kr. 248,676: 64

Riksgäldskontorets inom linien balanserade tillgångar hafva under

år 1892 icke undergått någon förändring. De utgöra 33,195,000 kronor.

, . ! . . . ’ i . ; : . • ,.. '' '' . . M ...... f ’ 1

'' 1 l ( ‘ ‘ 1 '' > ■ . • I ’ f '' 1 . 1 ’ . ! I '' i : '' I '' ; . • ! '' i '' ''• J 1 ! '' ! - • > • j '' ! H '' ^ '' 1 I

Sistlidne års lagtima riksdag medgaf, att Ystad—Eslöfs jernvägsaktiebolag

finge under samma år å tid, som fullmäktige egde bestämma,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

12.

till riksgäldskontoret inbetala ognldna återstoden af det bolaget jemlikt

Rikets Ständers beslut år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor

att bolaget inom tid, som jemväl af fullmäktige bestämdes, för fullmäktige

tillkännagåfve sin afsigt att begagna sig af det lemnade medgifvandet.

I skrifvelse af den 13 augusti 1892 anmälde jernvägsaktiebolaget

emellertid, att det icke komme att begagna sig af det sålunda lemnade

medgifvandet.

,i >k[

Å de från jernvägshypotéksfonden utlemnade lån, ursprungligen utgörande

7,864,000 kronor, har, efter det fullmäktiges berättelse till

1892 års Riksdag afgafs, någon kapitalafbetalning icke egt rum. Det

enda numera qvarstående lånet utgör 1,829,400 kronor i kapital.

. :000,i>‘_;. .( .. 008.1 e tn;b

. i H,.i. j, ,| -.''''u-aa ,• ''{.; .t.iiiunnr- ••dl O:

Till utbetalning från riksgäldskontoret anvisade

statsutgifter.

(1892 års reglemente §§ 7 — 17.)

Till inköp af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan

Hudiksvall och Näsviken, dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande

till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel

beviljade 1885 års riksdag, förutom eftergift af en riksgäldskontorets

fordran hos nämnda bolag å 185,677 kronor 97 öre, ett anslag

af 4,623,300 kronor, att utgå med 2,000,000 kronor år 1886, med

2,350,300 kronor år 1887 och 273,000 kronor år 1888.

Anslagsbeloppen för åren 1886 och 1888 samt 1,999,489 kronor

82 öre af anslaget för år 1887 anvisades att utbetalas till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, som ock i riksgäldskontoret lyftat dessa belopp.

Återstående 350,810 kronor 18 öre af anslaget för år 1887 skulle

enligt |Riksdagens beslut utgå till jernvägsaktiebolaget sålunda, att

staten den 31 december 1887 till bolaget betaide dels mot erhållande

af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot

svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare

245,186 kronoyll öre. : .;..r,ä(n vu . .

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

13

Af sistnämnda båda belopp hade vid 1892 års början af riksgäldskontor!

till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts tillsammans

345,686 kronor 11 öre. Återstoden af köpeskillingen, 5,124 kronor

7 öre, innestår fortfarande i riksgäldskontor!, enär bolaget ännu

ej till riksgäldskontoret aflemnat de i jernvägen intecknade obligationer,

hvilkas erhållande utgör vilkoret för sistberörda belopps utfående.

Likaså innestå ännu i riksgäldskontoret 730 kronor 31 öre af

köpeskillingen, 4,000,000 kronor, för den enligt 1879 års Riksdags beslut

inköpta Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg.

Till inköp af jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag till

Kongl. Maj:ts förfogande ej mindre nämnda belopp än äfven för bestridande

af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans

7.000. 000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med rätt för Kongl.

Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t funne sådant nödigt.

Af detta anslag innestod vid 1892 års början det till bestridande

af omkostnader vid köpet beviljade belopp, 250,000 kronor. Den 29

sistlidne december lyftes emellertid häraf 19,749 kr. 93 öre.

Sistlidne års Riksdag har till Kongl. Majt:s förfogande stält ett

belopp af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i riksgäldskontoret,

för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivarabanan

och till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till

ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter.

Enligt Kongl. Maj:ts disposition har af detta anslag Statskontoret

lyft ....................................................................................... Kr. 650,000: —

och jernvägsstyrelsen .............................................................. » 1,920,000: —

Kr. 2,570,000: —

Återstoden, 230,000 kronor, har ännu icke blifvit af Kongl. Maj:t

disponerad.

Till anläggning af en bibana från norra stambanan vid Mellansel

till Örnsköldsvik och denna banas utrustning med erforderlig trafikmateriel

har 1891 års Riksdag för år 1892 beviljat ett anslag af

1,823,000 kronor, och deraf till utgående från riksgäldskontoret anvisat

1.000. 000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas.

Sedan Kongl. Maj:t bemyndigat statskontoret att i riksgäldskontoret

lyfta sistnämnda belopp, har riksgäldskontoret deraf till statskontoret

utbetalt:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 1.

i februari månad

i april »

i juni »

.... Kr.

177,000: -

.... »

400,000: —

.... »

423,000: —

Kr.

1,000,000: —

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1886 års Riksdag

en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med

år 1887 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har af Kongl. Maj:t

sålunda disponerats, att deraf tilldelats:

Skara—Kinnekulle—Venerus jern vägsaktiebolag ......... Kr. 324,000

Svartelfs jernvägsaktiebolag................................................... » 341,000

Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag ........................... » 824,915

Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag.............................. » 1,120,250

Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag » 300,000

Falu—Rättviks jernvägsaktiebolag...... Kr. 850,000: —

hvilket lån bolaget dock sedermera för Kongl.

Maj:t anmält sig icke vara i tillfälle mottaga.

Mora—Venerns jernvägsaktiebolag .................................... » 1,000,000:

Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag

Kr. 410,000: —

hvilket belopp Kongl Maj:t dock sedermera, i

sammanhang med bolaget beviljadt tillstånd

till minskning af den i kostnadsförslaget för

jernvägen upptagna rullande materielen, nedsatt

till ........................................................................... » 404,000

Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag...................... » 305,000

Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag.............................. » 290,000

Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag........................... » 90,835

Summa Kr. 5,000,000

Af dessa lån har riksgäldskontoret hittills utbetalt:

åt Skara—Kinnekulle—Venerns jernvägsaktiebolag...... Kr. 324,000: —

» Svartelfs jernvägsaktiebolag............................................. » 341,000: —

» Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag ..................... » 824,915: —

» Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag........................ » 1,102,250: —

)> Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag » 300,000: —

» Mora—Venerns jernvägsaktiebolag .............................. » 900,000: —

i) Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag..................... » 404,000: —

Transport Kr. 4,196,165: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

15

Transport Kr. 4,196,165: —

åt Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag................. » 305,000: —

» Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag........................ » 193,100: —

» Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag.................... » 90,835: —

Summa Kr. 4,785,100: —

... : --.-i , f - V , jiiJiMv; “c ’ ’ l

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1891 års Riksdag

likaledes en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år

från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har

Kongl. Maj:t disponerat på det sätt, att deraf tilldelats:

Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag........................ Kr. 1,800,000: —

Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag............................... » 1,300,000: —

Norrköping—Söderköping—Yikbolandets iernvägsaktie
bolag.

.................................................................................... » i 653,000: —

Uddevalla—Lelångens jernvägsaktiebolag........................ » 1,247,000: —

Summa Kr. 5,000,000: —

I.r- •• ; ‘ <| ?. r f. f*

Af dessa lån har hittills från riksgäldskontoret utbetalts:

till Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag..................... Kr. 400,000: —

» Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag............................ » 400,000: —

Summa Kr. 800,000: —

Härförutom har 1891 års Riksdag beviljat och stält till Kongl.

Maj:ts förfogande ett belopp af 2,350,000 kr., att anvisas såsom lån åt

Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften under

år 1892 och med andra hälften under år 1893.

Sedan Kongl. Maj:t bestämt tiderna för lyftning i riksgäldskontoret

af det nämnda jernvägsaktiebolag sålunda beviljade lån, har

till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts:

i maj 1892 ............................................... Kr. 675,000: —

i september 1892................................... » 499,600: —

i januari 1893................... » 340,000: —

Summa Kr. 1,514,600: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 1.

!. i f

.''•)()''■) t:'' V; j *''>i j. ;l/l i. .:fr.I/. !i;

Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade

odlingslånefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren 1385—1888

af riksgäldskontor inbetalts till statskontoret med 2,675,355 kronor

91 öre. Härförutom hafva, jemlikt 1888 års riksdagsbeslut, anvisats

följande fyllnadsbelopp, nemligen för år 1889 365,406 kronor 34 öre,

för år 1890 97,730 kronor 12 öre och för år 1891 643,777 kronor 79

öre, hvaraf statskontoret lyftat beloppen för åren 1889 och 1890, tillhopa

463,136 kronor 46 öre.

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar

godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, hvilka blifvit öfverlemnade

före utgången af år 1889, bestämd till 4 °/o för år, och för de belopp,

som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 33/* °/o för år. Räntan

å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalts till statskontoret

under år 1892 eller hädanefter kunna komma att öfverlemnas, är, intill

dess fullmäktige annorlunda besluta, bestämd till 4 °/o för år. Till följd

häraf skall statskontoret erlägga 4 °/o ränta å 2,412,986 kronor 53 öre

och 3 3U °/o ränta å 725,505 kronor 84 öre.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende bemyndigade 1892 års

Riksdag fullmäktige att tillhandahålla telegrafstyrelsen ett lånebelopp

af 1,000,000 kronor på vilkor, lika med dem, som bestämdes för det

af telegrafstyrelsen, enligt 1891 års Riksdags beslut, i riksgäldskontoret

för enahanda ändamål under nämnda år lyftade lånebelopp å likaledes

1,000,000 kronor.

På grund häraf har telegrafstyrelsen under sistförflutna år, efter

bemyndiganden af Kongl. Maj:t, i riksgäldskontoret lyft:

i juni månad................................ Kr. 750,000: —

i december » ................................. » 250,000: —

Kr. 1,000,000: —

Den ränta, telegrafstyrelsen har att erlägga å dessa medel, är bestämd

till 4 °/o för år, att betalas halfårsvis.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

17

• T/i i<*u1ii;;!Ij; iiin rtIi:.-i *l«»j /. ''it t '',61 JU rf''.)!-.:• * 1 i''''t:; •''» i\i

Kassaförstärkning åt statskontoret.

TKH'',00ö.1 .*(/!.....[ >>:u c 111 rimjit*;} ;

(1892 års reglemente § 18.)

;O0'' ''< <■ vii.wk I

Enligt Kongl. brefvet. den 9 september 1892 eger statskontoret

att, i mån af behof, i riksgäldskontor! lyfta kassaförstärkning med

3,000,000 kronor. Häraf har statskontoret den 10 i samma månad

reqvirera! och erhållit 2,500,000 kronor.

På riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

(1892 års reglemente §§ 19—22.) *

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse

omfattar, icke egt rum.

! n ■ ".''W - '' . tf;v •:; n . i: ;> J-<V< ,i Tm trio l n, oi .y

u'')i - -j—:-:— -r—i(- - .jiniO ;; . in *5<Vt

Af statskontoret till riksgäldskontoret för förvaltning

öfverlemnade kassabehållningar.

(1892 års reglemente § 37.)

Vid 1891 års slut innehade riksgäldskontoret 1,000,000 kronor, af

statskontoret till förvaltning öfverlemnad kassabehållning. Den 16 mars

1892 återbetaldes nämnda belopp, och har derefter någon kassabehållning

af statskontoret icke öfverlemnats till riksgäldskontoret för förvaltning.

Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.

(1892 års reglemente § 38.)

Till bestridande af annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötesoch

revisionskostnader samt aflöningar har riksgäldskontoi-et fått från

statskontoret emottaga:

Bih. till Bilcsd. Prof. 1893. 4 Sand 1 Afd. 1 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 1.

dels återstoden af 1891 års anslag för samma ändamål

dels för år 1892:

jr 4A ''in

i januari

månad..........

.......... Kr.

1,000,000

—

i februari

........... »

500,000

—

i mars

» ..........

.......... »

3,500,000

—■

i april

» ..........

........... »

1,000,000

—

i maj

» ..........

........... »

600,000

—

i juni

» ..........

........... »

500,000

—

i augusti

» ..........

.......... »

500,000

—

i september

» ..........

........... »

2,000,000

—

i oktober

» . ..........

.......... »

968,100

—

i november

» ..........

......... »

500,000

—

Kr. 489,994: 21

» 11,068,100: —

Kr. 11,558,094: 21

Som de %i slutet af hvarje år till riksgäldskontoret inflytande

kapital- och räntebetalningar vid sistförflutna års slut icke obetydligt

öfverskridit beräknadt belopp, hafva fullmäktige, i afräkning å det belopp,

som framdeles vid uppgörandet af liqviden för år 1892 emellan

riksgäldskontoret och statsverket kan befinnas vara af riksgäldskontoret

för mycket lyftadt af ofvan berörda anslag för sagda år, den 12 i

denna månad till statskontoret återbetalt 500,000 kronor.

Af enahanda anslag för innevarande år har statskontoret under

denna månad till riksgäldskontoret levererat 600,000 kronor.

i;: A "OOjOOsV [ ■■ hr i''o a 11 ■ nrla ■ ?■ /

Riksdagskostnader.

(1892 års reglemente § 23.)

Enligt till 1892 års slut sig sträckande redovisning för verkstälda

utbetalningar till bestridande af kostnaden för samma års riksdagar,

hafva dessa uppgått till följande belopp, nemligen för lagtima Riksdagen:

arfvoden och resekostnadsersättningar för Andra Kammarens

ledamöter ................................................................ Kr. 288,503: 07

arfvoden och traktamenten för kansli- och vaktbetjening » 131,309: 74

trycknings- och liäftningskostnader....................................... » 88,363: 50

diverse utgifter .......................................................................... » 51,986: 70

Kr. 560,163: 01

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 19

Och för urtima Riksdagen: . :

arfvoden och resekostnadsersättningar för Andra Kammarens

ledamöter...........;.....*...''......;......J...........Kr. 112,877: Öl

arfvoden och traktamenten för kansli- och vaktbetjening » 19,648: 58

trycknings- och häftningskostnader...................................... » i; 20,954: 29

diverse utgifter ...................................................................... )} 2,466: 13

Kr. 155,946: Öl

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1892 års reglemente §§ 34—46.)

De under år 1892 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna

medel, bevillningen vid årets början 1,254,767 kronor 48 öre oberäknad,

har uppgått till........................................................................ Kr. 28,630,868: 94

Samma räknings utgifter under året hafva

-utgjort........................................................................................ p 27,467,478: 48

utvisande dessa summor en omsättning under

år 1892 å riksgäldskontorets kassaräkning af........... Kr. 56,098,347: 42

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter

är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.

De liufvudsakligaste inkomstposterna hafva utgjorts af:

kapital- och räntebetalningar å till vissa bestämda

föremål utgifna lån....................................................... Kr.

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte

ränta derå.......................................i,...,.,...,..-.,.............>... »

valuta för sålda 3 V2 °/o obligationer af 1886 års lån »

2,993,203: 39

valuta för sålda 3,6 °/o obligationer af år 1887

af statskontoret levereradt anslag till annuiteter och

räntor m. m..................................................................••• »

köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter »

1,878,283: 15

6,561,020: 55

3,494,473: 70

11,558,094: 21

672,857: 73

Riksgäldskontorets utlåning.

(1892 års reglemente § 44.)

I enlighet med Riksdagens föreskrift hafva, i den mån behållningarna

och xnksgäldskontorets utgifter sådant medgifvit, riksgäldskonto
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 1.

rets tillgångar gjorts räntebärande, och hafva i sådant hänseende från

riksgäldskontorets kassaräkning utlemnats 900,600 kronor och från

liqvidations- och amortissementsfondernas kassaräkning 250,394 kronor

89 öre. Vid 1892 års slut utestående, tills vidare förräntade medel utgjorde

i kapital:

från riksgäldskontorets kassaräkning utleninade:

mot reverser och depositionsbevis

mot uppköpta obligationer.............

............... Kr. 1,590,000: -

............... » 883,790: —

Summa Kr. 2,473,790: —

från liqvidations- och amortissementsfonderna utleninade:

mot uppköpta obligationer..................................................... Kr. 2,165,640: 25

Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år

1892 uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontoret.................................................................. Kr. 111,902: 86

för liqvidations- och amortissementsfonderna..................... » 86,340: 85

Summa Kr. 198,243: 71

Riksgäldskontorets upplåning.

Af andra emissionen af 1887 års svenska 3,6 % statslån emot

obligationer, ouppsägbara från innehafvarens sida, återstod vid 1892 års

början osåldt ett belopp af 543,000 kronor. I april månad sistlidne år

besiöto fullmäktige att utfärda en tredje emission af berörda lån å samma

belopp som hvar och en af föregående båda emissioner, eller

10,000,000 kronor. Af lånet har under år 1892 till vexlande kurser

försålts ett nominelt belopp af sammanlagdt 3,698,500 kronor och under

innevarande år till och med denna dag ett belopp af 142,500 kronor.

Ifrågavarande obligationers försäljningspris är för närvarande bestämdt

till 94 procent.

För att främja spridning inom landet af statens obligationer hafva

fullmäktige med fullmäktige i riksbanken samt styrelsen för postspar
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

21

banken och styrelserna för de enskilda bankerna i riket träffat aftal

om försäljning för riksgäldskontorets räkning af 1887 års 3,6 °/0 obligationer,

och hafva genom omförmälda penningeanstalter hittills i kommission

försålts dylika obligationer å tillhopa 456,500 kronor.

Vid 1891 års slut utgjorde det i riksgäldskontoret inneliggande

osålda beloppet af 1886 års i kronor och riksmark förskrifna 3lh °/o

obligationer 24,084,000 riksmark. Häraf har dels under år 1892 dels

under innevarande år försålts till olika, men stigande kurser ett nominelt

belopp af tillsammans 10,360,000 riksmark.

1 sammanhang med redogörelse för verkstäld upplåning få fullmäktige

meddela, att jernvägshypoteksfonden af sin skuld till riksgäldskontoret

under år 1892 återbetalt i kapital 12,187 kronor 42 öre, med

hvilket belopp den riksgäldskontoret medgifna upplåningsrätt, enligt

gifna bestämmelser, minskats.

Den komité, som fullmäktige första gången den 24 maj 1888 valde

för att närmast handhafva och bereda de ärenden, som hade samband

med utförandet af det fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret

gemensamt lemnade uppdraget i fråga om uppförande å Helgeandsholmen

af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken enligt 1888

års Riksdags beslut, har, sedan dess uppdrag år efter år förnyats, varit

och är fortfarande i verksamhet. Ledamöter i komitén — den s. k.

riksdagshuskomitén — äro: af fullmäktige i riksbanken herrar Törnebladh

och Ribbing samt af fullmäktige i riksgäldskontoret undertecknade

Sederholm och Wersäll.

Med dessa bland fullmäktige valde ledamöter hafva adjungerats

för behandling af tekniska frågor herrar generaldirektören C. G. Beijer

och generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud samt öfverintendenten

Helgo Zettervall, hvilken sistnämnde dock i början af november 1892

afsagt sig uppdraget och ur komitén afgått. I hans ställe hafva fullmäktige

den 12 innevarande januari valt intendenten i öfverintendentsembetet

professor F. G. A. Dahl.

Öfver sin verksamhet för tiden från den 21 januari 1892 till denna

dag har komitén i en till fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret

stäld berättelse lemnat redogörelse. Jemte det fullmäktige i och

för kännedom om de ärenden, som hos fullmäktige behandlats med anledning

af det dem gifna uppdraget beträffande riksdags- och riksbanks
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memoral N:o 1.

liusen, hänvisa till de i komiténs berättelse meddelade uppgifter om

dessa ärendens gång och förlopp, hafva fullmäktige bland bilagorna

till denna berättelse intagit komiténs redogörelse.

Till hvad komitén anfört torde fullmäktige ej behöfva lägga annat

än redogörelse för byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus

tillgångar vid 1892 års början och slut:

Byggnadsfondens tillgångar utgjorde:

Den 1 januari

Den 31 december

1892.

1892.

55,916

78

Innestående på upp- och afskrifningsräkning i

Sundsvalls

enskilda bank..............................................

17,316

69

Kapital.

Ränta.

904,010

12

Riksgäldskontorets 4 % obli-

gationer af år 1880 ........... 895,158: —

8,852: 12

3,812,320

—

D:o 3 7,0 7, d:o af år 1887 3,812,320: —

- -

231,276

67

Stockholms Inteckningsgaranti-

aktiebolags 3 1/2 % obliga-

tioner.................................. 219,650: —

1,990: 14

113,627

36

Sundsvalls enskilda banks de-

positionsbevis med 4 å 4’/j

®/o ränta ............................ —

—

Södermanlands enskilda banks

depositionsbevis med 4 V2

7o ränta............................. 125,000: —

2,312: 50

5,052,128: —

13,154: 76

5,065,282

76

16,883

59

Förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén............

82,883

59

5,134,034

52

5,165,483

04

Beträffande den post å kronor 82,883: 59, hvilken upptagits såsom

förskott mot redovisning af riksdagshuskomitén, få fullmäktige endast

meddela, att komitén nu mera afgifvit sin medelsredovisning för 1892.

Hvilka byggnadsfondens utgifter under sistnämnda år varit, framgår

till en del af komiténs medelsredogörelse, i det att komiténs inkomster

(förskott) jemväl äro utgifter från fonden. Hvad öfriga och

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

23

de väsentligaste utgifterna angår, hafva dessa utgjorts af utbetalningar

å anslaget till nytt hofstall å Artilleriplanen 380,000 kronor samt till

vaktstallet vid Kongl. slottet 30,458 kronor 61 öre.

Stockholm den 19 januari 1893.

Alb. Anderson.

Per Samzelius. J. Nordenfalk. Edw. Sederholm.

Claös Wersäll. Otto M. Höglund. J. Johansson.

P. B. Babe.

M OM

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottds Memorial N:o 1.

Herrar Fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

I sin senast afgifna berättelse af den 21 januari 1892 erinrade

riksdagshuskomitén om den skrifvelse, som fullmäktige den 17 november

1891 aflåtit till öfverståtkållarembetet, och i hvilken fullmäktige

begärde att embetet ville till Stockholms stadsfullmäktige öfverlemna

ett uppgjordt och skrifvelsen bilagdt förslag till sådan reglering af

Helgeandsholmens stränder, som blefve af nöden för utförande af 1888

års Riksdags beslut om uppförande å holmen af två byggnader för Riksdagen

och riksbanken, samt tillika uttalade den förhoppning, att stadsfullmäktige

måtte meddela dem de önskningar, stadsfullmäktige kunde

vilja framställa i saken.

Medan svar å denna framställning afvaktades, lät komitén undersöka

möjligheten att, när marken å Helgeandsholmen blefve tillgänglig,

påbörja byggnadsarbetet oberoende af den omförmälda strandregleringens

verkställande, i hvilket afseende under ledning och inseende af öfverintendenten

Zettervall uppgjordes nya eskissritningar. Innan det kunde

ifrågakomma att vidare utföra dessa, hade dock i april månad komitén

erhållit kännedom om en utredning, som verkstälts för Stockholms

kommuns räkning och enligt hvilken eganderätten till ifrågakommande

vattenområde, likasom ock till vissa delar af sjelfva holmen, skulle vara

tvistig. Med afseende härå och för tids vinnande gick komitén i författning

om utarbetande af nödiga ritningar och förslag för utförande

vid laga domstol af den rättegång, som kunde ifrågakomma beträffande

strandregleringen och hvad dermed står i samband.

Komitén hemstälde dessutom den 2 juni, att fullmäktige ville

uppdraga åt kompetent person att egna närmare granskning åt den

ofvan omförmälda utredningen och yttra sig angående denna med särskild

hänsyn till den verkan, utredningen kunde antagas erhålla, om

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

25

på grund af densamma anspråk i laga ordning skulle komma att från

stadens sida framställas. Fullmäktige, som biföllo komiténs förslag, lemnade

det ifrågasatta uppdraget åt tillförordnade sekreteraren i riksgäld

skontoret, vice liäradshöfdingen P. R. Rabe, hvilken, efter verkställandet

af de med uppdraget förenade vidlyftiga undersökningar, inom

kort lär vara i tillfälle att aflemna det begärda yttrandet.

Vidare och då komitén, med hänsyn till hvad sålunda å Stockholms

kommuns sida blifvit i saken förberedelsevis åtgjordt, ansåg det

i ärendets dåvarande läge nödvändigt, att, innan den för uppförande af

riksbankshuset samt Helgeandsholmens reglering nödiga utfyllning i

strömmen egde rum, de laga åtgärder vidtoges, som vore föreskrift^

i Kongl. förordningen den 30 december 1880 angående jordegares rätt

till vattnet å hans grund, hemstälde komitén likaledes den 2 juni, att

åt vice liäradshöfdingen Rabe jemväl måtte uppdragas att i afseende

å berörda åtgärder föra den talan, som kunde å fullmäktiges sida ifrågakomma,

samt för det ändamålet hos Stockholms rådstufvurätt enligt 17

och 10 §§ i ofvannämnda förordning göra anmälan derom, att fullmäktige

hade för afsigt att låta utföra reglering af Helgeandsholmens

strandlinie i enlighet med upprättad plankarta.

Jemväl denna framställning blef af fullmäktige bifallen. Någon

tid derefter fingo fullmäktige mottaga stadsfullmäktiges svarsskrifvelse,

hvilken med uteslutande af ingressen lyder sålunda:

»Ifrågavarande, stadsfullmäktige tillstälda skrifvelse innehåller

endast förslag till den reglering af Helgeandsholmens stränder, som

ifrågasättes för utförandet af Riksdagens ofvanberörda beslut, och torde

följaktligen något yttrande nu icke böra ifrågakomma beträffande anordningar

och omregleiängar å sjelfva holmen, hvilka för verkställandet af

sagda beslut blifva nödiga.

»Nu föreliggande strandregleringsförslag omfattar en i samband

med de tillämnade byggnaderna afsedd förändring i strandlinien utmed

holmens södra, vestra och norra sidor, hvarvid man enligt fullmäktiges

i riksbanken och riksgäldskontoret åsigt för närvarande torde böra nöja

sig med att vid de nya anordningarna endast bibehålla afloppens nuvarande

genomströmningsförmåga.

»Men äfven om detta iakttages, innebär regleringsförslaget, på

sätt byggnadschefen i sitt bilagda utlåtande närmare påvisat, ganska

väsentliga förändringar uti strömförhållandena i Norrström. I detta

afseende förekommer främst, att utfyllningen vid holmens sydvestra

del och den dermed följande inskränkningen i strömfårans bredd nödvändiggöra

en fördjupning af strömmens södra arm, eller Stallkanalen,

Bill. till Biksd. Prof. 1893. 4 Smil 1 Afd. 1 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 1.

hvarigenom kaj muren nedom kanslihuset kommer att röna så mycket

starkare påkänning, att densamma måste ombyggas. Vidare är regleringsförslaget

under vissa förutsättningar egnadt att påkalla ändringar

af sektionsareorna i den norra strömgrenen, för så vidt icke fara skall

uppkomma för Norrbros fortfarande bestånd; I betraktande häraf och

med hänsyn jemväl till de betydliga utfyllningar, som äro afsedda att

göras vester om Helgeandsholmen samt till Övriga i sammanhang med

den föreslagna regleringen stående arbeten, måste denna ovilkorligen

anses innebära en sådan åtgärd till vattendrags förändring till djup

eller läge, som afses i § 17 i Kong!, förordningen om jordegares rätt

öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, och hvilken icke

må göras utan vidtagande af vissa, i samma förordning föreskrifna förberedande

formaliteter.

»På grund af hvad sålunda anförts hafva stadsfullmäktige till svar

å förenämnda, af fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret till

eder aflåtna skrifvelse funnit sig böra uttala, att, då den föreslagna

regleringen af Helgeandsholmens stränder måste anses innebära sådan

åtgärd till vattendrags förändring till djup eller läge, som afses i § 17

i Kongl. förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans grund

den 30 december 1880, utfyllningar i det vid holmen liggande vattendraget

eller förändring af dess djup och läge icke måtte ske med mindre

så blifvit förfaret, som i samma förordning närmare bestämmes, samt

att stadsfullmäktige vid sådant förhållande för närvarande sakna anledning

att ingå i vidare pröfning af strandregleringsfrågan eller framhålla

några önskningsmål i denna fråga från stadens sida.

Stockholm den 20 juni 1892.

På stadsfullmäktiges vägnar:»

(Namn)

Efter föredragning häraf utfärdade fullmäktige samma dag nödig

fullmakt för vice häradshöfdingen Rabe, som kort derefter till rådstufvurätten

ingaf fullmäktiges anmälan i det ofvan omförmälda ärendet

angående utfyllningarna i strömmen.

I målet, som lottades å rådstufvurättens tredje afdelning, meddelade

rådstufvurätten den 23 augusti beslut, hvarigenom saken utsattes

till syn å stället den 3 oktober 1892, men sedan under tiden åtskilliga

förhandlingar egt rum, afgaf rådstufvurätten den 1 november följande

slutliga

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

27

»Utlåtande.

Som egauderätten till i ärendet ifrågakomma delar af Helgeandsholmen

och densamma omgifvande vatten befunnits tvistig, finner rådstufvurätten

den af fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontor i ärendet

gjorda anmälan icke för närvarande till någon rådstufvurättens

vidare åtgärd föranleda; och förpligtas bemälde fullmäktige att utgifva

ersättning till rättens sakkunniga biträde kaptenen med mera Pehr

Lorentz Lamell med etthundranitton kronor 90 öre.»

Komitén fann sig med anledning häraf bara hemställa om sakens

fullföljande hos högre domstol och, sedan vad erlagts, blef den 1 december

libell ingifven till Kong!. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt, hvari

anfördes följande:

»På grund af bilagda fullmakt får undertecknad härmed hos Kongl.

Maj:ts och Rikets Svea hofrätt vördsamt fullfölja erlagdt vad emot Stockholms

rådstufvurättp den 1 innevarande november meddelade utlåtande

i anledning af en utaf fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret,

jemlikt 17 § af Kongl. förordningen om jordegares rätt

öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880, jernhård med 10 §

i samma förordning, hos rådstufvurätten gjord anmälan om utförande

af en beslutad reglering af Helgeandsholmens strandling.

»Af handlingarna i ärendet framgår: att 1888 års Riksdag åt fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret uppdragit att låta å Helgeandsholmen

uppföra två skilda byggnader för inrymmande af Riksdagen,

riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt af riksbanken;

att Kongl. Maj:t — då för detta byggnadsföretag måste tagas

i anspråk, utom det staten tillhöriga hofstallet samt statens båda egendomar

nus 1 och 2 i qvarteret Norrbro, jemväl öfriga tomter å Helgeandsholmen,

nemligen de Hans Maj:t Konungen enskildt tillhöriga fastigheterna

n:is 3, 4, 5 och 6 i berörda qvarter — förklarat sig vilja, sedan nytt

hofstat blifvit å viss plats uppfördt, till staten utan ersättning öfverlåta

nämnda fastigheter för tomternas användande till uppförande å

Helgeandsholmen af nytt riksdagshus och nytt riksbankshus; samt att,

enär omförmälda husbyggnader icke kunna verkställas utan föregående

reglering af Helgeandsholmens stränder, fullmäktige beslutat låta utföra

eu sådan i enlighet med en handlingarna åtföljande karta.

»Efter det, i öfverensstämmelse med gällande lag, anmälan om

detta regleringsarbete gjorts hos Stockholms rådstufvurätt, utsatte rådstufvurätten

saken till syn å stället. Uå rätten härefter sammanträdde

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Memorial N:o 1.

till synens hållande, hvarvid, bland andra, Stockholms stad tillstädeskom

genom sin ombudsman, framstälde rätten den fråga, huruvida

någon af närvarande parter hade någon anmärkning att framställa mot

sökandenas eganderätt till Helgeandsholmen och vattnet deromkring.

»Det lärer vara öfverflödigt att erinra, att sökandena aldrig påstått

eganderätt för sig till ens någon del af vare sig Helgeandsholmen

eller vattnet deromkring. Hvad i rättens protokoll för den 3 oktober

1892 finnes intaget derom, att sökandenas ombud vid ett föregående

rättegångstillfälle förmält sig icke vara försedd med några handlingar

till stöd för sökandenas eganderätt till Helgeandsholmen och omgifvande

vatten, torde få betraktas såsom ett mindre lyckligt återgifvande af ombudets

yttrande vid ärendets handläggning den 26 juli 1892, att sökandena

icke ansåge erforderligt att förete några eganderättshandlingar.

»Under antagande emellertid att hinder icke anses möta mot att

uppfatta det i rättens omnämnda fråga förekommande uttrycket »sökandenas

eganderätt» såsom i sjelfva verket betydande »statens eganderätt»,

tillåter jag mig fästa Kongl. hofrättens uppmärksamhet derpå,

att till framställandet af samma fråga från rättens sida laglig anledning

saknades.

»Kongl. förordningen om jordegares rätt öfver vattnet å hans

grund den 30 december 1880 uppräknar i 10 §, hvad sökanden har att

iakttaga, men fordrar icke i denna eller någon annan paragraf, att han

skall styrka sin eganderätt. Rådstufvurätten torde derför hafva ansett,

att i ärenden af förevarande beskaffenhet eganderättsfrågan i sig sjelf

är af en så afgörande betydelse, att densamma i hvarje särskildt fall

måste vara fullt klar, innan ärendets fortgång kan tillåtas. Så är likväl

icke förhållandet.

»I detta afseende bör till en början anmärkas, att den förundersökning,

som åberopade förordning stadgar, och som icke var ovilkorligen

föreskrifven i den till 1880 års Riksdag aflåtna Kongl. propositionen

i ämnet, men af Riksdagen gjordes till en af vattenverk sbyggarens

vilja oberoende åtgärd vid alla arbeten af ifrågavarande art, ej är afsedd

att mot egare, å hvilkens grund ett dylikt arbete utan tillstånd

tilläfventyrs blifvit utfördt, men som försummat att infinna sig vid

undersökningen eller dervid icke protesterat, hafva den verkan, att han,

derest rätten bestämt, att och huru vattenverket må inrättas, är utskuren

från möjligheten att göra sin eganderätt gällande mot inkräktaren.

Att lagens mening åtminstone icke är sådan, framgår redan af ordalagen

i 10 § andra stycket. Hvarje tvifvel i detta hänseende undani’ödjes

emellertid fullständigt af förhandlingarne vid stadgandets till
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

29

komst. Man läse t. ex. allenast hvad 1880 års Riksdags underdåniga

skrifvelse n:o 70 innehåller i fråga om den af Riksdagen beslutade

förundersökningen. Såsom skäl för denna anför nemligen Riksdagen

ordagrant följande: »Härigenom blifver uppdämning sfrågan före eller vid

anläggningens början definitivt afgjord, och damverksanläggaren befrias

från den oroande belägenhet, hvari han annars under obegränsad tid

komme att hållas, i det tid efter annan än den ene och än den andre

af ofvan eller nedan liggande jords eller verks innehafvare skulle kunna

med vexlande framgång väcka anspråk å damverkets rifning eller förändring.

»

»Men om hvad jag sålunda anfört om förundersökningens verkan

gäller, då jordegaren icke gjort invändning mot företaget, i huru mycket

högre grad skall det icke då gälla, när, såsom i förevarande fall,

den förmente jordegaren, enligt sin egen inför rätten afgifna förklaring,

icke, för så vidt det fått bero på honom, gjort någon invändning. Att

äter den, som anser sig hafva rättighet till den grund, hvarom det är

fråga, eller någon del deraf, icke kan lemna en sådan fråga som den

af rätten framstälda utan svar och utan att i svaret uttala sin åsigt om

eganderätten samt söka hålla talan för sig öppen, torde, i betraktande

af den verkan ett stillatigande i framtiden skulle kunna anses hafva,

vara helt förklarligt. Oförklarligt är deremot, huru Stockholms stads

ombudsmans uttalande i denna rigtning kunnat föranleda dertill, att

»eganderätten till i ärendet ifrågakomna delar af Helgeandsholmen och

densamma omgifvande vatten» af rådstufvurätten »befunnits tvistig».

För det första är nemligen någon »tvist» härom icke anhängig vid domstol

och eger ej heller på annat sätt rum, och för det andra innehåller

för öfrigt sjelfva uttalandet icke ett bestämdt påstående, att staden är

egare till den grund, hvarå de anmälda arbetena skulle utföras; det

förklaras blott, att »med skäl kunde sättas i fråga, huruvida icke staden

vore egare» till vissa delar af nämnda grund.

»I detta sammanhang torde böra påpekas, att, äfven om vederbörande

i Stockholm skulle komma till den bestämda uppfattningen,

att staden verkligen eger grunden, det derför alldeles icke är gifvet,

att denna förmenta eganderätt af staden göres gällande. Och om staden

skulle finna sig böra väcka talan med åberopande af eganderätt,

får det väl icke tagas såsom på förhand afgjordt, att en sådan talan

skall gå ut på att hindra arbetenas utförande. Framställandet af ersättningsanspråk

synes snarare antagligt. Det torde till och med kunna

inträffa, att en förundersökning för den verklige jordegaren innebär en

fördel, då derigenom blifver utrönt, om och huru i vattnet må byggas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 1.

»Slutligen kan jag icke underlåta att anmärka, till Indika betänkliga

konseqvenser det skulle leda, derest ett blott bestridande af sökandens

eganderätt skulle få lägga binder i vägen för undersökningens

företagande. Lagen medgifver nemligen icke sökanden förmånen af

provokatorisk rättegång, och det skulle alltså komma att stå i en främmande

persons skön att till jordegarens skada huru länge som helst

förhindra icke endast sjelfva företaget utan till och med en undersökning.

Att skapa ett dylikt missförhållande kan icke hafva varit lagstiftarens

afsigt.

»Då genom hvad sålunda blifvit anfördt torde vara visadt, att

frågan om eganderätten till grunden hvarken enligt lag eller sakens

egen natur är af någon betydelse för undersökningen — i förevarande

fall så mycket mindre som både Stockholms stad och ombudet för bevakande

af det allmännas rätt förklarat sig icke hafva något att erinra

mot undersökningens förrättande — får jag härmed å fullmäktiges i

riksbanken och i riksgäldskontoret vägnar yrka, att Kong!, hofrätten

måtte, med upphäfvande af rådstufvurättens motvädjade beslut, förklara

hinder icke möta för ärendets vidare handläggning vid rådstufvurätten

samt till följd deraf visa detsamma åter till rådstufvurätten, som, uppå

skedd anmälan, bör ärendet ånyo upptaga och dermed förfara i öfverenstämmelse

med föreskrifterna i Kongl. förordningen om jordegares

rätt öfver vattnet å hans grund den 30 december 1880-

»Utom ofvan åberopade fullmakt biläggas borgen för kostnad

och skada, rådstufvurättens protokoll och utlåtande i målet jemte den

deri företedda karta samt 1888 års Riksdags underdåniga skrivelser

n;is 74, 75 och 76, angående uppförande å Helgeandsholmen af tvenne

skilda byggnader för Riksdagen, riksbanken, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen

m. m.»

Hofrättens beslut har ännu icke meddelats, men lär snarligen

vara att förvänta, sedan målet, på derom af fullmäktige genom deras

ombud framstäld begäran, varit föremål för extra lottning.

Då sålunda byggnadsarbetets sättande i verket ännu beror af

tvist vid domstol i fråga om rätten att få vattenförhållandena ordnade

genom laga myndighets beslut, såvida icke öfverenskommelse i godo

varder träffad med Stockholms stad angående de eventuella eganderättsanspråken,

har komitén ansett sig böra undersöka, i hvad mån

byggnadsplanen kan eller bör modifieras för att underlätta tvistefrågans

lösning inom den närmaste tiden. Särskildt har dervid kommit i betraktande,

om ej större bredd borde beredas åt den förlängda Drott
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

31

ninggatän och i sammanhang dermed öfVerbyggnäden öfver denna gata

lemlias nr räkningen. För att i dessa afseenden ändring måtte vinnas,

ifrågasattes inom komitén, att den dittills antagna östra begränsningslinien

för riksdagshusets hufvudfasad skulle något framflyttas (omkring

G meter). Och lade man inom komitén vigt särskildt derpå, att genom

en dylik framflyttning och byggnadsplats^^ deraf beroende utvidgning

skulle kunna vinnas afsevärda fördelar med afseende på ljusförhållandena

inom riksdagshuset, likasom å anordningen af trappor och korridorer

m. fl. lokaler inom detta.

Sedan i afseende härå öfverläggningar inom komitén egt rum,

vid hvilka komiténs adjungerade ledamot och arkitekt öfverintendenten

Zettervall uttalade betänkligheter mot östra fasadens framflyttning utöfver

den senast förslagsvis antagna s. k. skönhetslinien, fann sig bemälde

öfverintendent föranlåten att den 5 november inlemna sin till

komitén stälda afsägelse af uppdraget att vara adjungerad ledamot af

komitén.

Härom gjordes anmälan hos fullmäktige den 17 november, och

sedan komitén derefter den 19 i samma månad erhållit fullmäktiges

uppdrag att från sakkunnigt håll begära yttrande i den fråga, om hvilken

sålunda olika meningar yppats inom komitén, aflät densamma den

23 november till Kongl. akademien för de fria konsterna följande

skrifvelse:

»Sedan 1888 års Riksdag åt fullmäktige i riksbanken och fullmäktige

i riksgäldskontor uppdragit att ombesörja uppförandet å

vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne skilda byggnader för riksdagen

och riksbanken, samt Kongl. Maj:''t enligt nådigt bref den 22

juni 1888 härtill gifvit sitt bifall i de delar, som erfordrade Kongl.

Maj:ts fastställelse, hafva fullmäktige gått i författning om uppgörande

af ritningar till de af Riksdagen beslutade byggnaderna.

»Man utgick härvid från det antagande, att man icke med något

parti af riksdagshuset borde gå öster om en linie dragen från sydöstra

hörnet af arffurstens palats och invid vestra slottsflygelns yttersta hörn,

på sätt bilagda situationsplan närmare utvisar. Härvid hafva dock med

afseende å angelägenheten af att erhålla på eu gång så stor bredd å

den öfver holmen förlängda Drottninggatan, som öfverensstämmer med

fordringarna å gata i ny stadsdel och tillräckligt utrymme samt dager

i riksdagshuset, uppstått sådana svårigheter, att det befunnits önskligt,

att framflytta den nyss angifna begränsningslinieii ej så långt som i

öfverintendentsembetets skrifvelse af den 24 juli 1877 ifrågasättes eller

med synvinkeln från Gustaf Adolfs staty, utan endast så mycket, att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 1.

riksdagshuset må kunna förläggas med sin hufvudfasad omkring 6 meter

(20 fot) längre mot öster än senast föreslagits, enligt hvad den streckade

linien å förenämnda situationsplan utvisar. Mot en sådan framflyttning

har dock anmärkts, att den skulle verka störande på förhållandet

mellan slottet och riksdagshuset. Komitén har derför anmält ärendet

hos fullmäktige, hvilka den 19 dennes meddelat komitén uppdrag att i

frågan inhemta yttrande från sakkunnigt håll. För fullgörande af detta

uppdrag vågar komitén vända sig till Kongl. akademien under förhoppning,

att Kongl. akademien ville benäget tillmötesgå komiténs anhållan

att i det ifrågavarande afseendet meddela de upplysningar, som vid

frågans bedömande hos fullmäktige äro af nöden. Komitén tillåter sig

derför vördsamt hemställa,

»att Kongl. akademien ville till komitén, så fort

lämpligen ske kan, afgifva yttrande, huruvida, då vid

utförandet af de beslutade byggnaderna å Helgeandsholmen

svårigheter möta att, med bibehållande af den

för riksdagshuset senast föreslagna, från hörnet af

Malmtorgs- och Fredsgatorna dragna gränslinien i

öster, vinna på en gång tillräcklig bredd för den förlängda

Drottninggatan och erforderligt utrymme samt

dager i riksdagshuset, en framflyttning af detta hus

på sådant sätt kan ega rum, att husets sydöstra hörn

kommer att nå fram till en begränsningslinie, som

man tänker sig dragen från en punkt strax vester om

stora ingången till Hotell Rydberg öfver Gustaf Adolfs

torg och vidare till hörnet af vestra slottsflygeln, utan

att berättigade estetiska kraf derigenom åsidosättas.

»Samtliga hittills uppgjorda ritningar äfvensom en modell öfver

riksdags- och riksbankshusen skola, efter anmälan hos komiténs sekreterare,

hållas Kongl. akademien tillhanda.»

Härå mottog komitén den 29 december Kongl. akademiens svar,

hvari, med uteslutande af ingressen, yttrades följande:

»Då Kongl- akademien till följd af den framstälda frågans formulering

tyvärr saknar anledning att här närmare inlåta sig på frågan om

olämpligheten af att på ett så begränsadt område som Helgeandsholmen

uppföra tvenne stora, monumentala, till karakteren så olikartade byggnader,

vare sig, att de äro förenade eller icke, får kongl. akademien,

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 33

under reservation att dess utlåtande skulle kunna tolkas som ett gillande

af hela byggnadsplanen, afgifva det yttrandet,

»att genom den nya, nu ifrågasatta gränslinien berättigade estetiska

kraf åsidosättas i ännu högre grad än med bibehållandet af den

ursprungligen föreslagna gränslinien, emedan genom framflyttningen

dels riksdagshuset skulle ytterligare inkräkta på Kongl. slottets arkitektoniska

helverkan, dels ock riksdagshuset sjelft, oaktadt sin storlek, komma

att ytterligare nedtryckas af slottets öfverväldigande dimensioner.»

Vid berörda skrifvelse var fogadt utdrag af Kongl. akademiens

protokoll den 22 december 1892, hvaraf inhemtades, att meningarna

varit delade och att Kong], akademiens svar bestämts af följande 15

ledamöter:

H. K. H. Prins Eugén, professor Curman, direktören professor

Malmström, professor Saloman, major Edelsvärd, professor grefve v.

Rosen, professor, friherre Cederström, professor Lindberg, genremålaren

Kulle, landskapsmålaren Forssell, bildhuggaren Lundberg, genremålaren

Jungstedt, porträttmålaren Björck, genremålaren Nyberg och landskapsmålaren

Arborelius
Vid

skrifvelsen var äfven fogad en af nedannämnde 13 ledamöter

afgifven reservation:

»Ehuru vi finna Riksdagens beslut rörande nya byggnader för

riksdag och riksbank lägga hinder i vägen för en ur alla synpunkter tillfredsställande

lösning af Helgeandsholmens bebyggande, anse vi dock, på

grund af den till Kongl. akademien framstälda frågans formulering, att

de »upplysningar» från Kongl. akademien, som riksdagshuskomiterade

funnit »vid frågans bedömande hos fullmäktige vara af nöden», böra

inskränkas till följande:

»Om riksdagshusbyggnadens östra fasad begränsas af en linie,

som tänkes dragen från hörnet af Malmtorgs- och Fredsgatorna till

yttre hörnet af vestra slottsflygeln, blir, enligt uppgift, hufvudsakligen

på grund af den förlängda Drottninggatans till 18 meter ökade bredd,

utrymmet otillräckligt för åstadkommande af ett ändamålsenligt riksdagshus,

hvarför ett strängt vidhållande af denna linie skulle, för så vidt

ej vigtiga lokaler uteslutas eller till storleken reduceras, nödvändigtvis

betinga en förhöjning med en våning utöfver nu företedda ritningsförslag

— en anordning som otvifvelaktigt är i estetiskt afseende förkastlig.

Om deremot riksdagshuset framflyttas högst 6 meter, följer

visserligen deraf, att vestra hörnet af Kongl. slottets flygel undanskymmes

från en mindre del af Gustaf Adolfs torg, men å andra sidan

kan genom riksdagshusets ökade bredd tillfälle beredas icke allenast

Bill. till lilksii. Vrot. 1803. 4 Samt. 1 Afcl. 1 Höft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 1.

till ett praktiskt ordnande af lokalei’na, utan jemväl — hvad som ur

estetisk synpunkt är af vigt — till en monumental behandling af den inre

arkitekturen. Med hänsyn till ifrågavarande byggnads stora betydelse

såsom ett uttryck af svensk konstbildning vilja vi betona angelägenheten

deraf, att det inre icke må stå tillbaka för vinnande af en jemförelsevis

mindre fördel med afseende å Kongl. slottets arkitektoniska

helverkan från någon del af Gustaf Adolfs torg.

»Under de gifna förutsättningarna och på ofvan anförda skäl

äfvensom med antagande att byggnadens främre del icke förses med

någon större öfverbyggnad, anse vi,

»att genom ett framflyttande mot öster af riksdagshuset

högst 6 meter framom den för detsamma

senast föreslagna, från hörnet af Malmtorgs- och Fredsgatorna

utgående gränslinien berättigade estetiska kraf

icke i väsentlig mån åsidosättas utöfver hvad som

kan varda fallet, om riksdagshuset når fram till samma

linie.

Stockholm den 27 december 1892.

John Börjeson.

C. Grundström.

J. Nordenfalk.

Is. Gast. Clason. F. G. A. Dahl.

P. I). Holm. II. T. Holmgren.

Alfr. Nyström. G. Rydberg.

Carl Möller.»

F. von Dardel.

E. Jacobsson.

N. Fredr. Sander.

Komitén anmälde ärendet hos fullmäktige den 12 innevarande

januari, hvarvid komitén, med anslutning till den af reservanterna i

Kongl. akademien, bland hvilka de allra fleste arkitekter inom denna

befunnit sig, uttryckta mening, såsom sin åsigt uttalade, att sedan fullmäktige

tillkallat en ny sakkunnig ledamot att i öfverintendenten Zettervalls

ställe biträda komitén, dock utan att den adjungerade ledamoten

skulle sjelf deltaga i ritningsarbetet, dels detta borde under ledning

och öfverinseende af honom fortsättas af komiténs hittillsvarande

arkitektbiträde Aron Johansson, med iakttagande deraf att riksdagshusets

hufvudfasad framflyttades högst C meter mot öster och att dermed

i samband stående ändringar i fråga om Drottninggatans bredd

m. in. vidtoges, dels ock ritningarna, när de hunnit utarbetas, borde

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

35

underställas särskild granskning af bemälde professor Dahl i förening

med de andra sakkunnige, som fullmäktige kunde finna godt tillkalla.

Sedan fullmäktige, på sätt protokollet den 12 innevarande januari

utvisar, med bifall till komiténs förslag i öfverintendenten Zettervalls

ställe utsett professor Dahl, pågår ritningsarbetet enligt den nya planen,

och tjena härvid till underlag de redan utarbetade förslag, studier,

skisser och mera detaljerade ritningar, som under fortgången af arbetet

på komiténs föranstaltande funnits böra uppgöras, innan definitivt förslag

angående sättet för lösningen af den vigtiga byggnadsfrågan

kunde framläggas.

För öfrigt har komiténs ingeniörsbiträde, kapten Alb. Amundson,

fortsatt sina undersökningar och arbeten beträffande grundläggningen

och strandregleringen, hvarjemte komitén tagit kännedom om och förvärfvat

rätt att tillgodogöra sig ett af kaptenen i väg- och vattenbyggnadscorpsen

V. E. Lilienberg utfördt förslag till vattenförhållandenas

ordnande.

I öfrigt hänvisas till den af kapten Amundson afgifna särskilda

berättelse för 1892 så lydande:

»Undertecknad har härmed äran att till herrar komiterade afgifva

rapport öfver de materialuppköp och arbeten, som under 1892 blifvit

gjorda för de tillämnade riksdags- och riksbankshusen å Helgeandsholmen.

»De under 1891 påbörjade leveranserna af för riksbyggnaderna

erforderligt pålvirke hafva under det nu gångna året blifvit i det närmaste

enligt kontraktsaftalen fullgjorda, så att endast ett mindre parti

numera återstår. Då emellertid pålningsai-betet vid Helgeandsholmen

ej under detta år torde kunna påbörjas, har det ansetts rådligast att

genom belastning med sten nedsänka de erhållna pålflottorna, så att

dessa helt och hållet ligga magasinerade under vattenytan. Detta arbete

har under året fortgått i den mån som erforderlig sprängsten härför

kunnat erhållas. Ännu återstå dock ett ej ringa antal virkesflottor,

som under instundande vår och sommar äfvenledes komma att försänkas.

»Det år 1891 påbörjade mudderverket har under gångna år blifvit

fullt färdigbygdt och försedt med ett hos Munktells mekaniska verkstad

i Eskilstuna härför bestäldt maskineri jemte eu tillhörande lokomobil,

så konstruerad, att den kan användas vare sig till drifvande af

nyssnämnda verk eller till vid byggnaderna erforderlig pålnedslagning,

vattenlänsning m. m.

»De förut upprättade planerna och profilerna för Norrströms före
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 1.

slagna reglering och strändernas kring Helgeandsholmen ordnande hafva

delvis blifvit omarbetade till följd af riksdags- och riksbankhusens ändrade

lägen.

»En liknande omarbetning af nyssnämnda ritningar pågår äfven

i år på grund af kaptenen V. Lilienbergs till komitén inlemnade och

af Stockholms stads ingeniörskontor i hufvudsakliga delar godkända

förslag till reglering af stora och lilla Norrström.

»Materialuppköp, pålanskaffningar och arbetslöner för år 1892 belöpa

sig enligt förut aflemnade verificerade räkenskaper till 38,582

kronor 86 öre.

Stockholm i januari 1893.

Alb. Amundson.»

På sätt komitén här ofvan antydt är möjligheten att i rätt tid

få påbörja sjelfva byggnadsarbetet, sedan plan för detsamma faststälts,

beroende af strandregleringens ordnande likasom af undanrödjandet af

möjliga invändningar mot statens eganderätt till Helgeandsholmen. Det

lär således blifva fullmäktiges uppgift att söka samtidigt arbeta för

fastställandet af en ritning samt för de sväfvande frågornas ordnande;

och hoppas komitén, att saken skall kunna bedrifvas så, att, när den

afsedda byggnadsplatsen blifver tillgänglig genom hofstallets flyttning

till sin nya lokal och platsens öfverlemnande till fullmäktige, grundläggningen

af byggnaderna — åtminstone riksdagshuset — kan vidtaga.

Beträffande komiténs inkomster och utgifter år 1892 aflemnas

samtidigt med denna berättelse redogörelse, af hvilken inhemtas, att

komitén haft en behållning från år 1891 af........................ Kr. 15,893: 74

och under året erhållit förskott å .......................................... » 66,000: —

samt tillfälliga inkomster........................................................ »_428: 02

hvadan komitén haft till sitt förfogande.............................. Kr. 82,321: 76

Utgifterna hafva utgått till......................................... » 72,267: 90

hvadan till år 1893 finnes behållning af.............................. » 10:053: 86

Af denna behållning innestå:

i Sundsvalls enskilda bank på upp- och

afskrifningsräkning .................................... Kr. 9,627: 94

i riksbanken å folioräkning........................ »_425: 92 Kr. 10,053: 86

Vidkommande utgifterna får komitén, i likhet med hvad i föregående

berättelser skett, här omförmäla några af de större posterna:

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 37

liqvid för uppköpt pålvirke......................................................... Kr. 14,700: —

» » maskineri till ett mudderverk .............................. » 13,000: —

» » tvättinrättningshvalfvet vid Norrbro .................. » 10,000: —

komiténs adjungerade * ledamöter, ingeniörsbiträde, sekreterare

och redogörare samt vaktmästare ........................ » 6,492: —

komiténs biträdande arkitekt samt tillfälliga ritbiträden » 8,190: —

öfverintendenten Zettervall för ritningar.............................. » 6,000: —

inköp af kapten Lilienbergs förslag till kajreglering vid

Helgeandsholmen........................................................................ » 1,000: —

liqvider enligt dagsverkslistor................................................... » 4,280: —

jern- och smidesarbeten............................................................... » 3,500: —

förskott i och för rättegången vid Stockholms rådstufvurätt

och diverse utgifter .................................. » 5,105: 90

Summa Kr. 72,267: 90

Stockholm den 19 januari 1893.

På riksdagshuskomiténs vägnar:

R. TÖRNEBLADH.

C. It- Troilius.

* De ledamöter åt komitén, som äro fullmäktige i riksbanken och riksgäldskoutoret, hafva icke

åtnjutit någon ersättning för komitéarbetet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

\ •?.

\ At AViV/a:. \i,iV

W.

'' >•1.! :

.i/i

<(()■»!

i

., yl 1 *) V

r-bb.‘

Uit ny iitf Jr: »j t i sb

rtr>Sv>

I il )Of< i j

^ ........

»i-rdnbi

V .

■ i flbtnii

tf i

•

rf >ji iJf ilt jf iiifV;,

it i

Urinjibvi a«S>\''

-''iid ! r {t i <

ti

.•ft ,;i

. .. j !*;

Ur''syr

tillit* ni;''(u^ob‘ 1-

1 ff:M

.. a ?i/t01

<■ n''>i i; l 11>

bil

Ua>:

i i i ri v! m; obiii;f.i

s t iii!

-in-Miiii''

j

. . nipji

flin ''

.! it; vi-\n -a rt-j

itouinbv

iii i ^; i'';

•liv. •iftJ ffi;

>i ■<y,i •.

‘h.

1

.............iirin, i

i

< a r i

•i..;.» '' j

: J’V i i''-.''Uy i ■

r *

'' ‘ i * J i { / ii

«*<V".

........: f; 11‘> t Uik<)h

i Tf1 A

f •. i

o

-•r.v i

''inb r

bi/

: iö:

1.

i i! tv i f.- •''

''

**'' ,"ftl.i.v .''i/l uiiutiji^

•; i 11 ■ >! ■

ii >•

■ j .. i . * - Ii m1 (Hl*. I >1 : i. I ‘, U''t (- )

lits/ i t

■ VI, "f i 1

7

t

• ■ • ■ *•'' '' '' r» t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vf

Öl

t •> (i f> <I

:H»jl »Uti*-.:Hr Till

. ^Mriwv^yH <»''. i .-..T,.:

Riksgäldskontoreta

balanserade tillgångar och skulder

• I r *;»-f - in P Vv''*. “ *

vid början och slutet af år 1892.

>**»

Ilfa* w

[ *jbt**1»i.it

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 jan.

|

Den 31 Dec. j

Kronor

Debet.

Kronor

Tillgångar.

Fordringar för utgifna lån:

509,631

29

Byggnadslån..........................................

538,024

63

750,551

82

Tomtregleringslån .................................

739,795

45

832,632

90

Lån för kanal- och slnssanläggningar...

799,962

05

43,849,333

58

» » jernvägsanläggningar ............

45,874,177

74

1

2,184

40

» » undsättande af degenom 1868

års missväxt nödlidande lä-

nen <• i •.* •> • • • •

1,173

62

1,000,000

—

» till kongl. telegrafstyrelsen .........

2,000,000

—

2,875,355

91

Fordran hos odlingslånefonden ............

3,138,492

37

| 3,332,360

—

Tills vidare förräntade medel...............

2,473,790

—

55,565,415

86|

= 53,202,039; 90 =

j 4,251,013?

58

Räntor å förestående lån utbalanseras

?)? in

" 1

i i;! r.tl

i

oförändrade .......................................

■

4,251,013

58|

489,994

21

Fordran af kongl. statskontoret å 1891

1

års anslag till riksdags- och revisions-

1

kostnader, aflöningar, annuiteter och

räntor p * t ••• •• • tv** f **!

—

—

—

Kassaförstärkning till kongl. statskon-

toret...................................................

2,500,000

—

139,438

12

Jernvägshypoteksfondens behållnin g.....

146,305

31

1,802,356

54

Fordran af samma fond........................

1,791,224

46

2,132,486

42

De konverterade och fonderade lånens

liqvidations- och amortissementsfonder

2,132,486

42

100,655

60

Fordran af sist nämnda fonder............

100,000

—

255,106

03

Fonden för extra amortering af stats-

skulden .............................................

614,761

06

24,841

07

Förskjutna utgifter för 1892 års Riksdag

—

—

3

49

Förskott å anslagen till Riksdagens

justitieombudsman och hans expedition

—

74

I riksgäldskoutorets kassa kontant

innestående medel:

7,032

19

Förskott till riksdagskostnader............

10,361

69

Förskott till kontors- och rättegångs-

500

57

expenser.............................................

1,984

52

12,346

21

62,405,467

72

Transport kr.

—

-

67,1 13,553

64

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1,

41

Den 1 jan.

Den 31 dac

•

Kronor

Kredit. .

t

Kronor

Skulder.

• ’ T* . *

\

Fonderade lån:

900,000

—

1860 års lån emot premie-

obligationer 768,888:89

16,399,569

60

1878 » » .................. 16,123,174: 40

109,880,100

—

1880 » » .................. 108,682,200: —

49,484,444

45

1886 » » .................. 56,306,222: 22

19,457,000

—

1887 » » .................. 23,155,500: —

26,666,666

67

1888 » » .................. 26,666,666: 67

35,284,000

—

1890 » » .................. 35,003,111:11

266,705,763

29

= 258,071,780: 72 =

Icke fonderade lån:

10,125

—

Gamla 5-procent-1 ånet...... 10,125: —

140,889

—

Göta kanals reparations-

fond ........................... 140,889: —

7,200,000

—

1891 års tillfälliga lån... 7,200,000: —

7,351,014

—

274,056,777

29

= 7,351,014:— =

= 265,422,794'': 72 =

Diverse skulder:

1,002,704

93

För undsättningar vid missväxter eller

felslagna skördar afsedda medel ......

900,355

26

161,871

80

Köpeskillingar för försålda mindre

kronolägenheter.................................

650

47

1,000,000

Till riksgäldskontorets förvaltning från

kongl. statskontoret öfverlemnade

kassabehållningar ..............................

—

730

31

A anvisade medel för inköp af Halls-

berg—Motala—Mjölby jernväg.........

73C

31

5,124

07

Återstoden af 1887 års anslag för inköp

af jernvägen mellan Hudiksvall och

Näsviken ..........................................

5,124

07

250,000

Dito af vid 1890 års riksdag anvisade

medel till omkostnader vid inköp af

jernvägen mellan Luleå och Norska

gränsen .............................................

230,25C

07

267,843,225

| 83

Transport kr.

1,137,110

181274,056,777

| 29

Bill. till RiJcsd. Prof. 1893. i Sami. 1 Afd. 1 Höft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 jan.

Den 31 dee.

>

Kronor

Debet.

Kronor

62,405,467

72

Transport kr.

67,113,553

64

1,254,767

48

Behållning å riksgäldskontorets folio-

räkning i riksbanken .................

2,418,157

94

Kapitalräkningen:

204,183,556

03

Skulder utöfver tillgångar.....................

206,234,277

14

Inom linien balanserade

tillgångar:

105,000: — Brandförsäkringsvärdet af

Riksdagens hus ............

105,000

—

90,000: — Bokföringsvärdet af riks-

gäldskontorets hus.........

90,000

—

30,000,000: — allmänna hypoteksbankens

grundfond .....................

30,000,000

—

3,000,000: — aktiebolaget sågverksegar-

nes garantiförenings dito

3,000,000

33,195,000:— Er.

33,195,000

—

267,843,791

23

Summa |

__|

—1275,765,988

72

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

43

Den 1 jan.

•

Den 31 dee.

Kronor

Kredit.

Kronor

267,843,225

83

Transport kr.

A vid 1892 års riksdag anvisade medel

2,800,000 kr. för komplettering m. m.

af T,nleå—(-roll i vara-han an ...............

1,137,110

230,000

733

18

274,056,777

29

565

40

» 1892 års anslag till Riksdagens

23

—

—

Till fonden för extra amortering af stats- skulden .............................................

340,000

1,368

—

—

A 1893 års annuitetsanslag för 1886

års lån, af obligationsköpare godt- gjord ränta från d. 1/12 1892 .........

02

1,709,211

43

Inom linien balanserade

skulder:

150,000:— Konung Carl XIII:s hem-

150,000

100,777

30,000,000

3,000,000

3,536

100,777: 16 Lappmarks ecklesiastik- fond ..............................

30,000,000: — Af riksgäldskontoret utfär- dade, till allmänna hypo- teksbanken aflemnade

3 V2 % obligationer.........

3,000,000: — Af dito dito till sågverks- egarnes garantiförening

öfverlemnade dito .........

3,536: 88 Af lånet på 100 år till

Trollhätte slussverk ......

16

88

33,254,314:04 Kr.

33,254,314

04

267,843,791

| 23

Summa | --

—

275,765,988'' 72

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.