Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag i syfte af statens öfvertagande utaf städernas utgifter för rättsskipning, kronouppbörd och exekutionsväsen in. m.

1893-03-03 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:28, Utlåtande, i anledning af väckt förslag om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag i syfte af statens öfvertagande utaf städernas utgifter för rättsskipning, kronouppbörd och exekutionsväsen in. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

1

N:o 28.

Ant till Iiiksd. kansli den 3 mars 1893, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt förslag om skrifvelse till Kongl.

Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande

af förslag i syfte af statens öfvertagande utaf städernas

utgifter för rättsskipning, kronouppbörd och exekutionsväsen

in. m.

(l:a U. A.)

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till statsutskottet remitterad

motion (n:o 26) har herr C hr. Biiloiv föreslagit, att Riksdagen måtte i

skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t, med den nya skattefördelningen

i landet, ville låta utarbeta och för Riksdagen framlägga

förslag till sådan ändring i städernas judiciella och administrativa förhållanden,

att full likställighet mellan stad och land måtte ernås, så att

staten äfven för städerna måtte bestrida utgifterna för rättsskipningen,

kronouppbörden, exekutionsväsendet, inqvarteringen, fångvården, polisväsendet

(beträffande de öfvervakande och ledande personerna) samt

helsovården.

Till stöd för framställningen har motionären hufvudsakligen anfört,

att med arméförslagets antagande vid urtima riksdagen 1892 skattefördelningen

i Sverige undergått en så betydande förändring, att någon

större sådan icke inträffat under innevarande århundrade. Med denna

förändring skulle, enligt motionärens mening, städerna drabbas allt för

Pilt. till Riksd. Prot. 1803. 4 Sami. 1 Afd. 21 Höft. (N:is 28.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

liårdt af beskattningen, om icke deras likställighet med landtkommunerna

på andra områden än den nya beskattningens kunde åstadkommas.

Hittills hade städerna varit i det närmaste befriade från landtförsvarets

bördor. Men derför hade de i stället mer än landtkommunerna

kunnat bära utgifter för fattigvård, helsovård o. s. v., och sjelfva hade

de fått vidkännas utgifter för rättsväsen, kronouppbörd och polisväsen m. m.

Med sin motion afsåge motionären icke att städerna vid den nya

skattefördelningen skulle på något särskildt sätt gynnas af staten; endast

att — när de nu förlorade sin förut gynnade ställning och i beskattningsväg

blefve likstälda med landtkommunerna — de måtte befrias från

de tryckande utgifter, hvilka de utöfver landtkommunernas finge vidkännas.

Städernas rådhusrätter och magistrater, fortsätter motionären, fylde

numera i väsentlig mån funktioner i statens tjenst, men aflönades af

stadskommunerna. Så vore ock förhållandet med tjenstemän för kronans

uppbörd, exekutionsväsen, fångvård, polis, helsovård m. m., allt sådant

som på landsbygden bekostades af statsmedel, till hvilka städerna i större

män än landtkommunerna bidroge.

1883 års skattefördelningskomité hade, uppgifver motionären, uttalat

sig för att staten skulle i stad liksom på landet aflöna alla för

rättsskipningen, polisväsendet, kronouppbörden m. m. anstälda tjenstemän.

Efter att hafva uppdragit en jemförelse mellan städerna Malmös

och Lunds utgifter för rättsskipning och kronouppbörd med motsvarande

utgifter i närliggande domsagor, åberopar motionären å sid. 4, att skattefördelningskomitén

framhållit, att »ett verkligt slöseri» rådde i städernas

aflöningsförhållanden, och påvisat, att »betydande besparingar tvifvelsutan

kunna ernås» vid en af staten genomförd omgestaltning af städernas

nuvarande judiciella och öfriga för statsförvaltningens syften verkande

myndigheter, i det samma aflöningsgrundsatser, hvilka nu gälde för

landsbygden, skulle fastställas för städerna.

Med den nya skattefördelningen, som fjorårets urtima Riksdag

beslutat, blefve det, enligt motionärens förmenande, nödvändigt att tillse,

det befolkningen i städerna ej finge bära betydligt större skattebördor

än landets öfriga befolkning och att man således ej mera påtvingade

städerna en flerdubbel beskattning mot landsbygdens för rättsskipning

och kronouppbörd m. m., m. in.

År 1888 uppginge landtkommunernas skulder till 16,259,873 kronor,

städernas till 128,062,115 kronor. Denna städernas skuldsättning vore

för stadsbefolkningen redan alltför tryckande och hotade likväl att förvärras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 28. "

Det påstods förr, fortsätter motionären, att staten, med beviljandet

af tolag till stapelstäderna, på detta sätt aflönade städernas embetsmän

på det juridiska och administrativa området. Men endast ett ringa antal

städer erhölle tolagsmedel.

Frågan om tolagens aflösning i några städer borde icke sammanföras

med de nya skattefördelningsfrågorna. Frågan om tolagen vore,

enligt motionärens förmening, en mera enskild fråga mellan dessa städer

och staten. .

Med förenkling i städerna på det juridiska och administrativa området

vore det lättare att genomföra en förenkling i vårt lands rättegångsväsen.

.....

Nya stora samhällen uppstode hastigt i våra dagar vid åtskilliga

jern vägsstationer och öfverstege i befolkningssiffror de flesta af yåra

många mindre städer, men dessa nya samhällen hade inga utgifter för

rättsskipning och kronouppbörd m. m.

Af det sätt, hvarpå motionären åberopat och citerat 1883 års

skatteregleringskomités yttrande i förevarande ämne skulle den föreställningen

kunna uppstå att nämnda komité föreslagit, att städernas nuvarande

betydliga utgifter för rättsskipning, kronouppbörd, polisväsen

och inqvartering m. m. skulle af staten öfvertagas utan något vederlag

från städernas sida. Så är emellertid långt ifrån förhållandet, Tvärtom

innebar komiténs förslag, att samtidigt med att staten öfvertoge bestridandet

af alla de kostnader, som hittills ålegat städerna med hänsyn till

tullverket, ständig inqvartering och aflöning af rådhusrätt samt^de tjenstebefattningar,

som afse statsändamål i öfrigt och motsvara sådana,, som

på landsbygden af statsmedel bekostas, skulle den åt stapelstäder i allmänhet

förunnade tolag »ersättning eller andel af tullmedel, till statsverket

indragas. Motionären synes så uteslutande hafva fast, sig vid det förhållande,

att städerna bestrida utgifter för ändamål, hvilkas tillgodoseende

måste anses vara en statens angelägenhet, att han alldeles förgätit de

ansenliga förläningar och fördelar, som af kronans .egendom eller inkomster

beredts städerna såsom ersättning för dessa utgifter. Sådana fördelar

utgöras af ofvannämnda tolag ser sättning smed el åt stapelstäderna, hvarmed

bland annat bestridas utgifter för rättsskipning, polisväsen, inqvartering,

sjukvård och fångvård, äfvensom städernas andel i bränvinsuts/eänkmngsoch

m imitering safgifterna, hvilken andel hufvudsakligen är städerna tillag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 28.

för ordningens upprätthållande. Dessutom innehafva städerna betydliga

jordar, hvilka delvis af staten donerats för bestridande af, bland annat,

vissa af de utgifter, motionären berört.

Om också, sedan åtskilliga andra skattefrågor nyligen blifvit lösta,

en utredning af städernas skatteförhållanden kunde synas vara af behofvet

påkallad, torde dock på grund af ofvan anförda omständigheter det

af motionären i sadant syfte framlagda förslaget icke kunna anses utgöra

lämplig utgångspunkt för framställande af önskan om en sådan utredning,

hvarför utskottet får hemställa,

att herr Bulows omförmälda motion ej må föranleda

till någon Riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 mars 1893.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation

af herrar grefve G. Sparre och V. N. Ekenman mot vissa delar

af motiveringen.

Herr S. G. von Frusen har begärt få antecknadt, att han icke deltagit

i förestående ärendes slutliga behandling inom utskottet.

STOCKHOLM. ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.