Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. *

1893-02-14 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:3, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. *

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

3

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 14 febr. 1893, kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

* (l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

l:o. I afseende å de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel har

Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring; och får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvudtitel

må i 1894 års riksstat upptagas till} oförändrade

belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. må få till beloppet jemkas i den mån, som

för jemnande af hufvudtitelns slutsumma kan finnas erforderlig.

Extra anslag.

I afseende å behof af tillfällig beskaffenhet, hänförliga under denna

hufvudtitel, hafva följande framställningar gjorts.

2''0. Till arfvoden åt krig skof rättens ordförande och tre militära leda- Angående

möter har Kongl. Maj:t, på extra stat, för år 1894 äskat 5,000 kronor. ho%Ze„.

Uti en inom Andra Kammaren af herr H. Andersson i Nobbelof vackt [le]

motion (n:o 76) har föreslagits, att Riksdagen måtte besluta att, jemte det

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande ti:o 3.

att af Kongl. Maj:t under andra hufvudtiteln till krigshofrätten för nästkommande

ar begärdt anslag af 5,000 kronor indrages, aflåta skrifvelse till

Kongl. Maj:t med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder,

att Svea hofrätt matte med nästa års början kunna öfvertaga de ärenden,

hvilka nu handläggas af krigshofrätten.

Till stöd för sitt förslag har motionären erinrat, att Riksdagens år

1891 församlade revisorer i sin berättelse om granskning af statsverkets samt

andra åt allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

år 1890 anfört, att, efter det vid åtskilliga tillfällen inom Riksdagen framsits

förslag om indragning af krigshofrätten, 1888 års Riksdag i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes vid utarbetandet af förslag

till ny rättegångsordning låta till behandling jemväl företaga frågan

om krigshofrättens indragning eller ombildning. Enligt hvad revisorerna inhemta^,

hade Kongl. Maj:t icke i anledning af denna Riksdagens skrifvelse

vidtagit någon åtgärd. Under öfverläggningen inom Riksdagen rörande de

fram stöld a förslagen om krigshofrättens indragning hade framhållits svårigheten

för Svea hofrätt, dit man ansett att de till krigshofrätten nu hörande mål

skulle öfverlemnas, att utan förstärkning i hofrättens arbetspersonal öfvertaga

dessa mål. Efter det Riksdagens ojiRörmälda skrifvelse afläts, hade emelleitid

Riksdagen^ 1890 bifallit Kong], Maj:ts förslag om inrättande af en

sjette division i Svea hofrätt och dessutom årligen beviljat extra anslag till

en sjunde division. Då vid sådant förhållande inom ctenria hofrätt för ändamålet

nödiga arbetskrafter numera icke kunde anses saknas, men det oaktadt

Riksdagens ofvannämnda skrifvelse icke ledt till någon åtgärd, hade revisorerna

ansett sig böra fasta Riksdagens uppmärksamhet å omförmälda förhållande.

Med anledning af denna revisorernas framställning yttrade statsutskottet

vid 1892 års riksdag bland annat, att den allmänna meningen beträffande

nödvändigheten af krigshofrättens indragning eller ombildning kunde anses vara

sa stadgad, att denna flaga borde utan svårighet och tidsutdrägt kunna vinna

sin. lösning; hvarför utskottet hemstälde, att Riksdagen måtte hos Kongl.

Maj.t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes, oberoende af frågan om ny domstolsförfattning,

taga under ompröfning, huru vida icke krigshofrätten kunde

indiagas^ eller ombildas, samt till Riksdagen inkomma med det förslag hvartill

förhållandena funnes föranleda.

Denna statsutskottets hemställan bifölls af Andra Kammaren men afslogs

af Första Kammaren.

Då af krigshofrättens protokoll kunde inhemtas, att under år 1891 af

krigshofrätten endast blifvit afkunnade sexton utslag eller domar, ansåge motionären

ej böra vara något tvifvel derom, att icke Svea hofrätt, sedan den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

blifvit så förstärkt, att den arbetade på sju divisioner, ganska väl kunde

emottaga och afgöra de mål, hvilka nu tillhörde krigshofrätten; och för att

jemväl kunna tillgodogöra sig den militära erfarenheten och fackkunskapen

skulle den afdelning inom hofrätten, hvilken komme att handlägga dylika

mål, vid sådana tillfällen kunna med sig adjungera en eller två militära

ledamöter.

I enlighet med hvad Riksdagen förut i ämnet uttalat, anser utskottet

att frågan om krigshofrättens indragning eller ombildning bör bringas till en

snar lösning. Att emellertid, såsom motionären ifrågasatt, af sådan anledning

nu afstå Kong], Maj:ts omföimälda framställning om anvisande på extra

stat för år 1894 af 5,000 kronor till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och

tre militära ledamöter torde dock icke vara tillrådligt. Krigshofrätten, för hvilken,

sådan densamma nu är anordnad, detta anslag synes nödigt, torde nemligen

icke kunna upphöra, förr än beslut fattats om förändrad handläggning

af dithörande mål och ärenden. Härvid har utskottet tillika velat erinra,

att under denna hufvudtitel tinnes för krigshofrätten uppfördt ett ordinarie

anslag å 11,100 kronor, hvars förändring eller indragning motionären icke

ifrågasatt.

Utskottet har emellertid inhemtat, att — sedan Kongl. Maj:t, med

anledning af Riksdagens i ämnet gjorda hemställan, den 25 maj 1888 anbefalt

nya lagberedningen att, när framdeles ifrågakoinme att utarbeta förslag

till ny domstolsförfattning, i sammanhang dermed taga under öfvervägande

frågan, huru vida krigshofrätten borde indragas — Kongl. Maj.t i

skrifvelse den 31 december 1892, enär någon väsentlig förändring i de allmänna

domstolarnas organisation icke kunde under den närmaste framtiden

emotses, och derför spörsmålet rörande omorganisation af krigshofrätten syntes

böra göras till föremål för särskild pröfning, anbefalt. nya lagberedningen

att taga i öfvervägande, huru vida krigshofrätten borde indragas eller ombildas

samt uppgöra det förslag i ämnet, som lagberedningen funne af omständigheterna

påkalladt. Vid sådant förhållande saknar utskottet anledning

föreslå annan åtgärd än att Riksdagen må uttala önskvärdheten af att förenämnda

förslag måtte redan nästa år Riksdagen föreläggas.

Med anledning häraf föranlätes utskottet hemställa,

a) att, med afslag å herr H. Anderssons omförmälda

motion i denna del, Riksdagen må till arfvoden åt krigshofrättens

ordförande och tre militära ledamöter på extra

stat för år 1894 anvisa ett belopp af 5,000 kronor; samt

b) att, med anledning af herr H. Anderssons motion,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Riksdagen må anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes så vidt

möjligt redan för nästkommande Riksdag framlägga förslag

till krigshofrättens indragning eller ombildning.

Angående 3:o. För nya lagberedningen har Kongl. Maj:t för år 1894 äskat ett

nyanlinfen.ed''exir3L anslaS af 35,000 kronor.

[2.i Af det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

justitiedepartementsärenden inhemtas (sid. 2), att arfvodet till ordföranden i

beredningen skall, jemlikt Kongl. Maj:ts beslut den 31 sistlidne december,

från och med innevarande år utgå med 5,000 kronor årligen; att f. d. presidenten

K. J. Berg, som fortfarande deltoge i beredningens förhandlingar,

jemlikt kongl. brefvet den 1 februari 1889 derför uppbure arfvode med 4,000

kronor om året; att de tre ledamöterna åtnjöte årsarfvoden till belopp af

7,000 kronor hvardera; att för hyra, betjening och andra dylika utgifter

under de tre senaste åren utgått ett belopp af omkring 3,000 kronor årligen;

samt att de omkostnader, som på förhand kunde med temlig tillförlitlighet

beräknas, alltså uppginge till 33,000 kronor. Vid sådant förhållande och då

det kunde blifva nödigt att lemna beredningen tillfälle till hörande af sakkunnige

personer eller anlitande af annat tillfälligt biträde eller att eljest till

underlättande af beredningens arbete vidtaga anordningar, som medförde

kostnader utöfver de ofvan beräknade, ansåge föredragande departementschefen,

att för njm lagberedningens uppehållande under år 1894 erfordrades anslag

till enahanda belopp, som sistlidet års lagtima Riksdag för år 1893 beviljat,

eller 35,000 kronor.

Då emellertid, enligt hvad ofvan meddelas, de såsom bestämdt före_

stående beräknade utgifterna för nya lagberedningen för år 1894 icke öfverstiga

33,000 kronor, har utskottet ansett anslagsbeloppet skäligen böra dertill

begränsas, helst, i enlighet med hvad under ärendets handläggning i

Första Kammaren vid 1892 års lagtima Riksdag af beredningens dåvarande

ordförande upplystes, besparing i ledamotsarfvoden kunde uppstå derigenom

att ledamöter i följd af vunnen befordran till andra platser utginge ur beredningen

och att till arbetets påskyndande den grundsats vid tillsättande af

nya ledamöter städse följdes, att ny ledamot icke inträdde förr än det arbete,

hvarmed lagberedningen vore sysselsatt, då ledigheten uppstode, blifvit afslutadt.

Utskottet hemställer derför,

att ett extra anslag af 33,000 kronor må för år 1894

för nya lagberedningen anvisas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande U:o 3.

1

4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit Riksdagen att för år 1894 anvisa

ett belopp af 15,000 kronor till understöd åt förbättring skolonien vid Hall1 kolonien

dels till slutbetalning af koloniens kapitalskuld, dels såsom bidrag till kost- vld HalL

naden för uppförande af en köks- och matsalsbyggnad vid kolonien. ^

Denna framställning är, såsom af statsrådsprotokollet inhemtas (sid. 2),

föranledd af derom hos Kongl. Maj:t gjord ansökning af styrelsen för föreningen

till minne af konung Oskar I och drottning Josefina, hvilken förening

å sin egendom Hall inrättat ifrågavarande uppfostringsanstalt för vanartig

ungdom.

I sin skrifvelse i ämnet hade styrelsen, med erinran derom, att föreningen

för hvart af åren 1884—1892 fått, till förräntande och amortering

af sin skuld, af allmänna medel uppbära ett belopp af 15,000 kronor, och

att enahanda statsbidrag jemväl för år 1893 blifvit föreningen beviljadt, dock

med det vilkor, att anslaget skulle användas uteslutande till afbetalning å

koloniens kapitalskuld, vidare anfört hufvudsakligen följande:

Då sagda anslag vid 1883 års riksdag af Kongl. Maj:t första gången

äskades, hade åberopats en af styrelsen uppgjord amorteringsplan, enligt

hvilken med ett årligt anslag af 15,000 kronor under tolf år föreningens

hela skuld skulle vara vid utgången af nämnda tid till fullo gulden. Föreningens

räkenskaper utvisade emellertid, att dess kapitalskuld vid nu löpande

räkenskapsårs ingång, den 1 juli 1892, utgjorde 22,078 kronor 61 öre,

hvadan, om detta belopp minskades med det för år 1893 beviljade anslag å

15,000 kronor, föreningens skuld komme att år 1893 eller med endast 10

års amorteringar nedgå till 7,078 kronor 61 öre.

Men i följd af denna hastigare amortering, hvilken möjliggjorts bland

annat derigenom, att föreningen kunnat af öfriga tillgångar bidraga till förräntande

af föreningens skuld, hvilket icke vid amorteringsplanens uppgörande

beräknats, hade föreningens tillgångar icke lemnat tillfälle till utförande af

ytterst nödiga byggnadsarbeten vid kolonien. Dessa arbeten hade fått anstå,

då styrelsen ansett största vigt ligga derpå, att föreningens skuld blefve

så fort som möjligt betald.

I fråga om dessa för kolonien nödvändiga nybyggnader stälde sig behofvet

af en ny köks- och matsalsbyggnad i främsta rummet. Redan 1891

års revisorer af föreningens och kolonien Halls förvaltning hade uttalat sig

härom och anfört, »att koloniens kök, som vore provisoriskt inredt i källarvåningen

i elevbyggnaden n:o 1, vore i alla afseenden otillfredsställande och

fordrade främst bland annat att erhålla annan lokal». Styrelsen, hvilken

länge känt behofvet vid kolonien att erhålla förbättrade anordningar så väl

för kök och matsalar för eleverna som ock för bostäder åt kökspersonalen,

hvilken hittills icke kunnat beredas annan lägenhet än i källarvåningen i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

nämnda elevbyggnad, hade låtit upprätta kostnadsförslag till ifrågavarande

byggnad, utvisande en kostnad af 12,685 kronor.

Så väl Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län i sin den

15 december 1891 afgifna berättelse till Kongl. Maj:t angående koloniens

förvaltning som 1892 års revisorer hade uttalat sig om vigten af ifrågavarande

köks- och matsalsbyggnads snara uppförande, dervid de senare

tillika ^ erinrat, att någon utsigt icke funnes, att besparingar för detta

ändamål skulle kunna göras på föreningens och koloniens s. k. ordinarie inkomster.

Jemväl en annan nybyggnad, nemligen en lämplig byggnad till smedja

och verkstad för gröfre slöjd, vore under den närmaste framtiden oundgängligen

nödig. Denna byggnad behöfde visserligen icke blifva af någon dyrbar

beskaffenhet, men medel erfordrades dock till dess utförande, likasom till fullbordande

af förenämnda köks- och matsalsbyggnad.

Revisorerna hade för sin del icke kunnat utfinna något annat sätt för

medlens åstadkommande, med undvikande af förnyad skuldsättning, än att

föreslå föreningen att uppdraga åt sin styrelse att anhålla, det Kongl. Magt

täcktes till Riksdagen gorå framställning om, att Riksdagen måtte för år

1894 bevilja enahanda understöd till kolonien, som utgått för hvartdera af

åren 1884—1893.

Till upplysning om så väl användandet af det för år 1892 kolonien

Hall beviljade statsanslag som föreningens verksamhet samt dess och kolonien

Halls ekonomiska ställning, hade styrelsen fogat af föreningens revisorer och

styrelse afgifna berättelser angående förvaltningen under senaste räkenskapsåret

från och med den 1 juli 1891 till och med den 30 juni 1892, utvisande

dessa berättelser bland annat följande:

Af Riksdagens anslag, 15,000 kronor, hade användts till kapitalafbetalningar

13,391 kronor 43 öre samt till gäldande af räntor 1,608 kronor

57 öre.

Föreningens skulder hade under året minskats från 36,251 kronor 22

öre till 22,620 kronor 91 öre, af hvilket senare belopp 22,078 kronor 61

öre utgjorde kapitalskuld den 30 juni 1892.

Föreningens tillgångar utgjorde vid räkenskapsårets slut:

egendomen Hall ............................................................................. 146,300: —

kolonien Hall............................................................................................. 145,638: 90

inventarier och förråder vid kolonien................................................ 52,477: 53

en, obligation ............................................................................................. 1,000: —

kapitalräkning i bankinrättning............................................................ 502: 73

Kronor 345,919: 16

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

9

Egendomen Halls nettoafkastning under året utgjorde 2,005 kronor

22 öre. 1891 års skörd hade lemnat ett ogynsamt resultat, föranledt af

inträffad missväxt å vårsäd samt uppkommen skada å rågfälten.

Elevantalet utgjorde den 30 juni 1892 158, deraf 54 från Stockholms

stad och de öfriga från 19 olika län. Då styrelsens berättelse den

16 november 1892 afgafs, hade elevantalet stigit till 171. Kostnaden för

hvarje elev under förvaltningsåret har utgjort 344 kronor 7.7 öre. Den

ökning i elevkostnaden, jemförd med samma kostnad under föregående år,

som sålunda uppkommit, hade nästan uteslutande varit föranledd af stegrad

utspisningskostnad. Det enligt kongl. brefvet den 13 april 1888 medgifna

elevantal utöfver 150, hvilket under året i medeltal uppgått till 9,4 per dag,

hade icke föranledt någon tillökning i förvaltningskostnaden. Ett för desse

elevers underhåll enligt Kongl. Maj:ts föreskrift särskilt fördt konto visade

en vinst af 1,432 kronor 34 öre.

Likasom under föregående år hade jemväl för det senast förflutna en

af Kongl. Maj:t utsedd revisor deltagit i granskningen af koloniens räkenskaper

och förvaltning.

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Stockholms län, som, jemlik! föreskriften

i 17 § af reglementet den 24 oktober 1879 för åkerbrukskolonien

•Hall, i skrifvelse den 13 sistlidne december afgifvit yttrande öfver koloniens

verksamhet, hade dervid anfört, bland annat, att då det blifvit begärdt, att

samma extra anslag af 15,000 kronor, som beviljats för åren 1884—1893

till gäldande af anstaltens skuld, skulle fortfara jemväl för år 1894 och, i

den mån det icke åtginge till skuldens slutbetalning, få användas såsom

bidrag till ofvan antydda nybyggnader, denna framställning torde så mycket

mera vara förtjent af bifall, som det ju icke kunde vara önskligt, att anstalten,

omedelbart efter det den genom statens välvilliga hjelp befriats från

sin gamla skuld, skulle behöfva å nyo skuldsätta sig för att kunna utföra

dessa byggnader, som vore särdeles behöfliga för anstaltens kompletterande

i byggnadsväg.

Slutligen hade fångvårdsstyrelsen, hvars yttrande i ärendet infordrats,

tillstyrkt bifall till föreningens styrelses ifrågavarande framställning.

Enligt hvad infordrad redovisning öfver fångvårdsanstalternas besparingskassemedel

för år 1891 (bil. litt. C.) utvisar, har kolonien för tiden

från och med den 16 november 1890 till den 1 oktober 1891 erhållit i

bidrag för 49,510 underhållsdagar å 50 öre 24,755 kronor.

Såsom här ofvan förmälts erfordras af det äskade anslaget endast

7,078 kronor 61 öre för slutbetalning af koloniens kapitalskuld, hvaremot

återstoden skulle utgöra bidrag till kostnaden för uppförande af en köks- och

matsalsbyggnad vid kolonien.

Bill. till Rilcsd. Vrot. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 2 Häft..

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Mot beviljande af nämnda belopp, 7,078 kronor 61 öre, eller i jemnadt

tal 7,100 kronor, har utskottet icke haft något att erinra. Hvad åter

beträffar anvisande af återstoden, 7,900 kronor, anser utskottet det ändamål,

hvartill dessa medel äro afsedda att användas, vara af så ny och främmande

natur, att anslag dertill lämpligen icke hör af Riksdagen beviljas. Sedan

koloniens kapitalskuld blifvit genom Riksdagens mellankomst gulden, synes

förvaltningen • af denna inrättning böra så ordnas, att bidrag från Riksdagens

sida icke vidare må erfordras. Bifall till förevarande framställning i denna

del är, enligt utskottets mening, icke tillrådligt äfven från den synpunkten,

att ett sådant bifall måste befaras kunna leda till andra liknande anslagsfordringar

icke blott från koloniens styrelse utan jemväl från andra håll.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må på det

sätt bifallas, att Riksdagen må till understöd åt förbättringskolonien

vid Hall för år 1894 anvisa ett extra anslag

af 7,100 kronor att användas till slutbetalning af koloniens

kapitalskuld.

Angående 5:o. Slutligen har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att medgifva,

kontorets besparingar å nya lagberedningens anslag vid 1892 års slut ett be
förskotf.

lopp af 9,026 kronor 40 öre finge användas till ersättande, så långt det förtid

sloge, af förskott, som statskontoret utbetalt till komitén för utarbetande af

förslag till lagbestämmelser med anledning af framställningar af kyrkomötet

och Riksdagen rörande ändring i kyrkolagen m. m., samt till godtgörande af

återstoden utaf sagda förskott å extra stat för år 1894 anvisa 12,000 kronor.

Enligt hvad statsrådsprotokollet upplyser ä sid. 8 hade statskontoret

jemlikt kongl. brefven den 21 november 1890, den 15 och 22 maj samt 31

december 1891 äfvensom den 1 april, 27 maj och 22 juni 1892 till nämnda

komité förskottsvis utbetalt, att till ersättande hos Riksdagen anmälas, 21,026

kronor 40 öre.

I öfverensstämmelse med hvad förut egt rum ansåge departementschefen,

att af den besparing, som, enligt hvad frän statskontoret meddelats,

förefunnes å anslaget till nya lagberedningen, och hvilken vid 1892 års slut

uppgick till 11,717 kronor 49 öre, deraf dock 2,000 kronor redan blifvit af

1892 års Riksdag till annat ändamål anvisade, ett belopp af 9,026 kronor

40 öre lämpligen borde användas till ersättande, så långt det försloge, af

förutnämnda förskott.

Hvad anginge återstoden af förskottet hade departementschefen tagit i

öfvervägande, huru vida densamma lämpligen skulle kunna, på sätt i liknande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

11

fall understundom skett, gäldas af besparingarne å de ordinarie anslagen under

andra hufvudtiteln, hvilka besparingar den 22 sistlidne december, enligt

från statskontoret lemnad uppgift, utgjorde 28,333 kronor 85 öre. Då emellertid

Kongl. Maj:t under den 31 sistlidne december å samma besparingar

anvisat ett belopp af 17,500 kronor att användas till Svea hofrätts förstärkning

med en öfvertalig division under ett år, räknadt från och med den 1

nästkommande september, och besparingarne under innevarande år komma

att ytterligare tagas i anspråk för den förstärkning af nedre revisionens arbetskrafter,

som betingades af under sagde tid fortgående ökadt arbete inom

högsta domstolen, hade departementschefen ansett sig icke böra föreslå dessa

besparingars användande till förskottets täckande, utan borde för detta ändamål

extra anslag hos Riksdagen begäras.

Med anledning af den i statsrådsprotokollet lemnade upplysningen, att

Kongl. Maj:t af besparingarna å de ''ordinarie anslagen under andra hufvudtiteln

anvisat ett belopp af 17,500 kronor att användas till Svea hofrätts

förstärkning med en öfvertalig division under ett är, räknadt från och med

den 1 september 1893, tillåter sig utskottet till en början erinra, att Riksdagen

för samma ändamål för åren 1891—1893 anvisat extra anslag af

17,500 kronor årligen, dervid 1892 års Riksdag uttalade den förväntan, att

den då ännu befintliga balansen af till hofrätten instämda och vädjade mål

måtte under åren 1892 och 1893 varda i det närmaste afarbetad och att

således vidare anslag för ändamålet än det då beviljade icke komme att

erfordras.

När emellertid hofrättens förstärkning med en öfvertalig division af

Kongl. Maj:t den 31 sistlidne december pröfvats erforderlig jemväl för år

1894, har Kongl. Maj:t, i stället för att, på sätt vid tre föregående riksmöten

egt rum och sålunda synes äfven i detta fall lämpligen hafva bort

ske, af Riksdagen äska extra anslag för denna division, anvisat erforderligt

belopp af besparingarna å de ordinarie anslagen under hufvudtiteln, till följd

hvaraf endast en del af dessa besparingar är disponibel för täckande af

omförmälda förskott.

Af statsrådsprotokollet framgår i öfrigt, att den tillgängliga besparingen

från föregående år å anslaget till nya lagberedningen uppgår till 9,717

kronor 49 öre, hvaraf Kongl. Maj:t föreslagit att för gäldande af ifrågavarande

förskott skulle användas 9,026 kronor 40 öre, hvadan alltså skulle

såsom besparing å anslaget qvarstå ett belopp af 691 kronor 9 öre. Då

utskottet emellertid hyser den uppfattning, att uppläggande af besparingar å

extra anslag för ändamål, sådana som nya lagberedningen, icke bör''förekomma,

utan hvad som ej för året af det extra anslaget ertordras i stället

bör användas för statsregleringen, har utskottet ansett lämpligt, lätt (jemväl

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

berörda återstod, 691 kronor 9 öre, användes för gäldande af ifrågavarande

förskott. Deraf följer, att det äskade anslagets belopp, 12,000 kronor, kan

minskas till 11,308 kronor 91 öre, eller i fullt krontal 11,309 kronor.

Utskottet hemställer fördenskull,

att Riksdagen må, för gäldande af statskontorets förskott

till omförmälda komité, dels medgifva att besparingarna

å nya lagberedningens anslag vid 1892 års slut,

9,717 kronor 49 öre, må dertill användas, dels ock anvisa

på extra stat för år 1894 ett belopp af 11,309 kronor.

Stockholm den 14 februari 1893.

•-> itH'''' m '', j ‘ I » V • i;. •1J i‘-: !♦>/''''* ‘;<l [ U‘t:; ! U H = < (:»<'' M ! M» !»''•*»f.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservationer:

vid punkten 2:o (angående krigshofrätten):

af herr It. G. von Hedenberg;

vid punkten 3:o (angående nya lagberedningen):

af herrar grefve G. Sparre, V. N. Ekenman, O. W. Odelberg, A. G.

Svedelius, H. P. P. Tamm, F. A. Boström och E. Fränekel, som ansett,

att Kongl. Maj:ts förslag om anvisande af 35,000 kronor till nya lagberedningen

bort af utskottet tillstyrkas;

af herrar P. Andersson och S. G. von Friesen;

vid punkten 4:o (angående förbättringskolonien vid Hall):

af herrar grefve G. Sparre, V. N. Ekenman, B. G. von Hedenberg,

C. Lundeberg, O. W. Odelberg, A. G. Svedelius, H. P. P. Tamm, friherre

A. B. von Kr center, F. A. Boström, friherre F. W. von Otter, K. Bohnstedt

och E. Fränekel, som yrkat att Kongl. Maj:ts framställning i ämnet måtte

af utskottet tillstyrkas;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

13

vid punkten 5:o (angående statskontorets förskott):

af herrar grefve G. Sparre, F. N. Ekenman, O. W. Odelberg, A. G.

Svedelius, H. P. P. Tamm, friherre A. B. von Krcemer, F. A. Boström och

K. Bohnstedt mot vissa delar af motiveringen.

Herr G. B. R. Tornerhjelm har begärt få antecknadt, att han icke

deltagit i förestående hufvudtitels behandling inom utskottet.

snirmvaA

f!< ti!

75

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statutskottets Utlåtande N:o 3.

B

Tabell öfver ordinarie anslagen un

1893 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

17,OCK''

_

35,800

—

6,000

—

162,700

—

18,800

t—

134,000

626,354

—

—

514,521

—

208,713

—

11,100

—

55,000

—

1,780,200

84,000

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,212

—

4,500

—

3,887,900

—

Justiti

Departementschefen..................................................................................................................

Departementets afdelning af Kong!. Maj:ts kansli................................................................

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag ....

Högsta domstolen ......................................................................................................................

Justitiekanslersexpeditionen ....................................................................................................

Nedre justitierevisionen.............................................................................................................

Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat ..................................................................

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat......................................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat............................

Krigshofrätten.......................................''....................................................................................

Alderstillägg, förslagsanslag ....................................................................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen ...............................................................................................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag................................................................................................................

Förslagsanslag ...................................................................................................................

Ålderstillägg för en del vid fångvårdsstyrelsen och fångvården ansTälde embets
Vård

och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag ..................................

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya strå

Medikolegala besigtningar, förslagsanslag ............................................................................

Rese- och traktamentspenningar, jör slag sanslag ...................................................................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ....................................................

Skrifmaterialier och expenser, ved in. m., förslagsanslag....................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ...........................................................................................

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåt ändå Nfo 3.

15

. A.

^statens Andra hufvudtitel.

.\\w

Förslag till

blifvande

riksstat:

epartementet.

ii*»!'' ti it ohBnifm» nilxo ti/1ö ffwfn

idtflftii rhnf t, r I> it A

Anvisning

i kontant.

Kronor. ö.

enstemän, förslagsanslag

ens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag

162, - 18,

134, —

626, - 514,521 - 208,713 —

11,100 —

55, —

59,500: -

511,600: —

1,114,100: — 1,625,700: —

65,000: —

30,000: —

Summa

1,780, -

84, -

12, - 18,000 —

135, —

64,212— •

4,500 —

3,887,9001

s. 16 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

16

in

B

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Andra hufvudtitel.

Justitiedepartementet.

Till arfvoden åt krigshofrättens ordförande och tre militäre ledamöter

För nvn Ift^hprp.dniruren ............................................................

Kronor.

ö

5,000

33,000

7,100

11,309

—

Till understöd åt förbättringskolonien vid Hall.......................................

» gäldande af en del af ett utaf statskontoret utgifvet förskott.........

Summa

56,409

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

it

Bil. Litt. C.

Redovisning öfver fångvårdsanstalternas besparingskassemedel för år 1891

(det sista år, för hvilket fullständigt afslutade räkenskaper finnas).

Debet.

Behållning den 1 januari 1891............................................................

Inkomster:

Andel i arbetsinkomsten vid läns- och kronocellfängelserna 20,224: 33

Räntemedel.............................................................................. 19,467: 08

Arbetsförtjenst, dels förverkad, dels tillhörande aflidne

fångar m. m................................................................... 3,430: 26

Summa kronor

Kredit.

Utgifter:

Bidrag till kolonien Hall:

Underhållsafgift för elever, jemlik! kong!, blefven den 20 december

1889 och den 14 januari 1891, för tiden från och med den 16

november 1890 till den 1 oktober 1891 eller för 49,510 under
hållsdagar

å 50 öre........................................................ 24,755: —

Understöd och belöningar åt frigifne m. m......................... 15,143: 60

Behållning den 31 december 1891 ......................................................

338,963

82

43,121

67

382,085

49

39,898

342,186

Summa kronor j 382,085

Stockholm i kongl. fångvårdsstyrelsens kameralbyrå den 9 februari 1893.

49

Bill. till Biksd. Prot. 1893. 4 Sami. 1 Åfd. 2 Höft.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:35 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. s. 1 i texten