Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Biksgäldskontoret.

1893-03-17 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:38, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas i det nya reglementet för Biksgäldskontoret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 38.

1

N:o 38.

Ank. till Riksd. kansli den 17 mars 1893, kl. 1 e. m.

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, hvilka böra införas

i det nya reglementet för Biksgäldskontoret. (R. A.)

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i det

nya reglementet för Riksgäldskontoret, som angå: Riksgäldskontorets föremål;

Riksgäldskontor^ skulder; från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

aflöningar, förvaltningsutgifter m. m.; Riksgäldskontorets inkomster

och öfriga tillgångar utom lånefordringarne; redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel; Fullmäktiges sammankomster; betieningen vid Riksgäldskontoret;

lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor

rörande tjensteförsummelser m. m.; samt pensioneringen af Riksgäldskontorets

betjening.

De föreslagna stadgandena äro af lika innehåll med motsvarande stadganden

i nu gällande reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om

sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 17 mars 1893.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 30 ljuft. (N:o 38).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 38.

Reglemente för Riksgäldskontoret.

§ i.

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa*alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Memorial N:o 38.

a) att till innehavaren stöld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna goras

gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende pa behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontor medför olägenhet

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontor et af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneofvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt _ ... _

c) att då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontor till inlösen företes, Fullmäktige

egk att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgälds
kontorets

medel infria. , , , ... „

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter a Riksgäldskontor obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgaldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valoren utgor

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namn
I

afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och bvilkas belopp vid nästlidna års

slut finnas summariskt uppgiga uti bil. Å vid detta reglemente, böra i ofngt de

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar for Riksgaldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna, årligen utbetalas en

annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den for detta lan erbal na

valuta eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta a 1888 års lan

främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst

ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottds Memorial N:o 38.

5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader,

a tidningar, förvaltningsutgifter, m. m.

§ 23.

Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola,

intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma,

genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade

beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan

sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet

dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och

å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld

granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af

Riksgäldskontoret godtgöras.

§ 24.

Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt

underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för

Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma

egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontor

medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen

hänförda utgifter.

§ 25.

För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade

utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882

års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för

bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse.

Riksdagen har år 1884 beslutat:

a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till:

Ion .................................................................................... kronor 2,500: —

och tjenstgöringspenningar................................................ y 1,500: —

kronor 4,000: —;

att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500

kronor;

att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspennmgarne

skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af

tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser,

sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i

dess helhet;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 38.

5

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente

finnas för detta kontors tjensteman angifna;

att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse

gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien

vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde,

som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande

af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang

för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål

för Riksgäldskontorets räkning;

b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek

anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels:

lön .......................................................................................... kronor 600: —

tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: —

kronor 700: —

dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna

förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter

fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med

100 kronor;

att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser

må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som

i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna;

och

c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek

aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader.

§ 26.

(Lydelsen af denna paragraf är beroende på Riksdagens blifvande beslut i

anledning af väckt fråga om ny instruktion för Riksdagens revisorer).

§ 27.

Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch

valctbctjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal

utbetalas; skolando lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande

Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,

eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;

hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är

skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär

justitieombudsmanslönen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 38.

Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter

tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att

såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen femhundra kronor.

För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande

årliga belopp, nemligen:

för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;

„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,

med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med

500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;

„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen

att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens

gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda

nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens’ användning

redovisa; samt

„ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan

höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde

vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.

I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och

vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för

justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren

hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de

göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att,

derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola

vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende

på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.

§ 28.

Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor

uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse

förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.

För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens

och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem

hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel

utanordnas.

Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte

dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning

anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga

korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och

häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf

Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets Memorial N:o 38.

beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning

i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt,

inför Fullmäktige särskilt redovisas.

§ 29.

(Lydelsen af denna paragraf är beroende på Riksdagens blifvande beslut i

anledning af väckt motion om införande i reglementet af bestämmelse i afseende

å arfvodet till fullmäktiges deputerade).

§ 30.

Aflöningen för Riksgäldskontor tjenstemannapersonat och vaktbetjening utgår,

enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får

öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande

af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning

:

l;0. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade

den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,

som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest

kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets

tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga

sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas.

2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller

Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,

skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene

utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,

Itvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer

att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager.

3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit

semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöring^! befriad, utgå

till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgilva den tjensteman

eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att

uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del

deraf.

4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning

utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret

utuämnes, varo skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast

frånträda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 38.

Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom

Riksgäldskontoret, ma dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen

i Riksgäldskontoret hinderlig.

§ 31.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,

som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen

kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas

under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige

icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller

andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda

eller medgifna.

§ 32.

Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade

tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret

ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af

högst två hundra tjugufem kronor.

§ 33.

Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen

granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag

slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,

som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp

af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel

godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej

behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor,

att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för

kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor

och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret

icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren

senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid

f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar

af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal

stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och

vederbörligen inbetald.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 38.

9

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfrig» tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 34.

De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 35.

Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsiurättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade.

§ 36.

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkols cerit, alla öfriga

verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år

1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande

vilkor och förbehåll:

a) för Tunahergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

Bill. till Ttiksd. Prof. 1893. 4 Sami 1 Afd. 30 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 38.

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 37.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana b (hållning ar af

Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 38.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1893 och 1894 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-,

kyrkomötes- och revisionskoslnader samt avlöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt

§ 49 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 39.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde

beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra

mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning

inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsidslcottets Memorial N:o 38.

11

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående

köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den

29 Maj 1874, har 1889 ars Riksc^ag medgifva, att de sålunda, efter försäljning

jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1

Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens

användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering

till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke

omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades

under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de

egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags med
gifvande

beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,

uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 40.

Riksdagen har år 1892 medgifvit, att ett vid byte af mark mellan kronan

och Linköpings siad kronan såsom mellangift tillkommande belopp af 19,321

kronor 25 öre må användas på enahanda sätt, som är bestämdt i fråga om köpeskillingarna

för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning eger rum jemlikt

Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, till följd hvaraf det åligger Riksgäldskontoret att,

uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala berörda belopp.

§ 41.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet al de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 42.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut angående riksgäldskontorets

upplåning).

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N;o 38.

§ 43.

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

§ 44.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 45.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 46.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, Jör beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda

till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret

verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hän
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 38.

13

sigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma

räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel.

§ 47.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 48.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 49.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 38.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 59.

Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 60.

Med undantag af de enligt § 56 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 61.

Åstunda!’ Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör han sådant lörut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 62.

År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet aller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 63.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

§ 64.

Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 38.

15

§ 65.

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sadana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

§ 66.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär,

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, böi inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet

eller Revisorerne inlemnas.

Angående betj eningen vid Riksgäld skontoret.

§ 86.

De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:

eu sekreterare och ombudsman;

en kassör;

en kamrerare;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 38.

en revisor;

en Jcassabolchållare;

en länsbokhållare;

en registrator och kanslist samt

en kammarskrifvare.

§ 87.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.

§ 88.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 93

förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Eupillkassan

vid Riksgäldskontor-, kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

§ 89.

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 38.

17

§ 90.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 91.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 92.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;

dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, afiöningsstaten

för tjensten bestämmer.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

in. m.

§ 93.

Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första var
Bih.

till Riksd. Prat. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 30 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 38.

ningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden

må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 94-

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

§ 95.

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 9G.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett

tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen

af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas

till suspension eller entledigande.

§ 97-

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 98.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvar

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets Memorial N:o 38.

andra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

och, efter att, på sätt i § 93 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 99.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas

efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 100.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 101.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar

utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 38.

§ 102.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 38.

21

Bil. A.

Riksgäldskontorets vid 1892 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen

Årtal. §.

1866

1878

1880

39

38

1886

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

42

Skulden för 1860 års premielån

mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda

till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thlr

Obligationer för 1878 års

jernvägslån å 1,500,000 £

St. eller 37,650,000 Francs

Obligationer för 1880 års

jernvägslåns tre emissioner,

tillhopaKr. 119,790,000, motsvarande

So St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...........

Obligationer för 1886 års

jernvägslån å 72,000,000

Kr. eller 81,000,000 Rmk,

1860 d. Vs

1878 d. 15/e

1880 d. */«

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1892.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

4 %

Thlr 288,333 Va

(Kr. 768,888: so)

j£ St. 887,840

\Francs

(Kr. 16,123,174: to)

Kr. 108,682,200

£ St. 5,988,000

IFrcs 150,897,600

Rmk 122,155,200

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 38.

Reglemen

Tiden, då för*

Återstående kapitalskuld

den 31 December

tets

1892.

bindelserna blif

Räntefot.

Årtal.

§.

vit utfärdade.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

1

1

hvaraf till 1892 års slut

blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 57,208,888,88

Kr. eller 64,360,000 Ruik

1886 d. >/«

3''/a %

/Kr. 56,306,222: 22

1887

40

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

men stälda att afRiksgälds- kontoret infrias efter sex

månaders föregången upp- sägning, å 30,000,000 Kr.,

hvaraf till 1892 års slut

blifvit utlemnade en första

emission å 10,000,000Kr., en

andra emission å 10,000,000

Kr. samt af en tredje emis- sionålikaledes 10,000,OOOKr.

/Rmk 63,344,500

1888

40

obligationer å 3,155,500 Kr.

ObligationeråRmk30,000,000,

1887 d. 30/i2

3 Vin %

Kr. 23,155,500

—

ouppsägbara från innehaf- varens sida, men stälda att

af Riksgäldskontoret infrias

efter minst tre månaders fö-

Kr. 26,666,666:87

regången uppsägning

1888 d. Vs

3 %

Rmk 30,000,000

1890

39

Obligationer för 1890 års

£ St. 1,470,000

jernvägslån å Kr. 35,555,555

Frcs 37,020,000

*/»« motsvarande 40,000,000

Rmk, 1,960,000 £ St. eller

[Kr. 35:003,lll:n

49,360,000 Francs

1890 d. Vs

CO

iRmk 39,378,500

1891

44

Obligationer för 1891 års

\£ St. l,929,546:io

tillfälliga jernvägslån, för- fallna d. Vt 1896, å Kr.

•

(Frcs 48,593,069

7.200.000, motsvarande

10.000. 000 Francs

1891 d. Vt

4 %

[Kr. 7,200,000

1866

13

Obligationer, bvilka i an- seende till sin ordalydelse

[Fr. 10,000,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 38.

23

Återstående kapitalskuld den 31 December

Kegiemen-

Tiden, då för-

1892.

tets

nndelserna blif- vit utfärdade.

Räntefot.

Icke fonderad

skuld.

Årtal.

§•

Fonderad skuld.

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet .......

J1798 d.

(1811 d.s«/,2

5 %

__ .;,v

Kr. 10,125

1890

14

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

utfärdade såsom grundfond

för Sveriges allmänna hypo- teksbank, bokförda inom

linien med Kr. 30,000,000

1890 d. "Vs

3''h %

1891

20

Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes

garantiförening, bokförda

inom linien med Kr.

3,000,000

1892 d. 3(>/4

3''k %

__

______

1866

15

Ännu icke till inlösen före-

tedda Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286: 88.....................

1750 d. »/«

6 %

1866

16

Årliga anslaget till H. M.

Konungen 300,000 R:dr(icke

‘1.1; : H- :• -

kapitaliseradt).....................

1815 d. 9/ii

_ -

—

1866

17

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII,

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien medR:mtl50,000

R:dr .....................................

1778

5 %

1866

18

Innestående fond för Göta

kanals underhållande.........

1833 d. 31/i2

5 %

——

Kr. 140,889

Diverse skulder....................

__

—

—

* 1,995,690:87

1S66

20

Fond för Iljelmare kanals och

slussverks underhållande

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statutskottets Memorial N:0 38.

Reglemen

Årtal. §.

1866

1882

1866

1866

1869

21

3

22

25

77

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)............................

D:o för Södertelje kanals (d:o)

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777: 16

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven); (statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller).

.................................

Tiden, då för

bindelserna blifvit

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1892.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

Inom linien balanserade skulder Kr.

Summa Kr.

33,2 5 4,3 1 4:04.

2 6 6,7 0 5,7 6 3:29.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.