Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående beräkningen af. statsverkets ordinarie inkomster. ga •... ''.bo ...... oi -.c .yo«mr:*aa ahn-fiimfi

1893-03-20 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:48, Utlåtande, angående beräkningen af. statsverkets ordinarie inkomster. ga •... ''.bo ...... oi -.c .yo«mr:*aa ahn-fiimfi

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

1

vin i\ no v

Uv.‘Vi'' - *obio<

flrT .1''^,-vi

'' \)''iOi ''"?;.»}! fr; &} •''

-alvdVm ijj: i

< :fn .ijift-l >.

U(H>fööf; ynh

• 1-iiJ''L li ‘I >. i >

r; 1 >o^j''u>i)iiQK>■ ’!j ; »i.-- sinom, t..?../

i . ! .JO1,, i i V ‘ t Tj OblVlij iJ V TI» T'' I

■''(•i- .i-:!-! ! .''!.1 isivv --: 1: v (pixa,. v!in

•"■''V iliftju Si ;O0 •!. 1. ’| OOHlli'' Sno.i;vh‘

, j rSailrpfr.i »bm

v »borr

v vika-

arv b* i • H ,4b c i

: : r •

fijuvib 18

U;

b (''• ■(

ibe Vj.ilii bom t

Al I! filt1 o i

N:o 48.

)•: .. •. i :< .! : b

i • s;11■ .o ;■ >,i.Vv-, ’-ii iÖ8.t nita obos’

i !, I . '' V. .[•!) . tv*.''.-J. : it I... : ..OlUF;! f kWlii

Ank. till Riksd. kansli den 20 mars 1893, kl. 2 e, m.

i ■ . ... . i -a • ’ rf1 • rf

AVvAfivjlU f \ -.ii '' .tv

Utlåtande, angående beräkningen af. statsverkets ordinarie inkomster.

ga •... ''.bo ...... oi -.c .yo«mr:*aa ahn-fiimfi;

(I. A.)

i . H . .. .... j-ino ii'' v vn.it • ofnb i

Efter det statsutskottet till behandling förehaft Kongl. Maj:ts

proposition angående statsverkets tillstånd och behof, i hvad densamma

rörer beräkningen af statsverkets inkomster, får utskottét nu, jemlikt

§ 53 regeringsformen och § 39 riksdagsordningen, för Riksdagen uppgifva

och föreslå de belopp, hvartill ''de ordinarie inkomsterna under

nästkommande statsregleringsperiod för närvarande kunna, efter utskottets

mening, upptagas.

Ilo) Enligt hvad af det vid statsverkspropositionen fogade protokoll

öfver finansärenden den 14 januari innevarande år inhemtas, har

Kongl. Maj:t ansett de ordinarie inkomsterna med undantag af inkomsttiteln

grundskatt, böra upptagas till de af statskontoret, jemlikt en

statsrådsprotokollet bilagd skrifvelse af den 6 december 1892, beräknade

belopp; och anser sig utskottet alltså böra redogöra för hvad af föredragande

departementschefen anförts i fråga om nämnda skat.tetitel

äfvensom i vissa särskilda fall för den utredning statskontoret lemnat

rörande öfriga inkomsttitlar.

Grundskatt. Hvad denna inkomsttitel angår har departementschefen

till statsrådsprotokollet erinrat, att sedan Kongl. Maj:t den 2

sistlidne december utfärdat lag angående afskrifning af de å viss jord

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 37 Raft. (N:is 48- 49.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

hyllande grundskatter och hvad dermed eger sammanhang, Kong!.

Maj:t samma dag anbefalt kammarkollegium och statskontoret att afgifva

yttrande, huruvida i ett eller annat afseende hinder kunde anses möta

för uteslutande ur så väl jordeböcker som riksstat och öfriga statsverkets

räkenskaper af sådana grundskattebelopp, som inginge i den å riksstatens

inkomstsida upptagna titeln grundskatt, men åter affördes såsom

»friheter» under vederbörande utgiftstitlar å riksstatens utgiftssida. Till.

åtlydnad af denna befallning hade kammarkollegium och statskontoret

inkommit med utlåtande af den 28 sistlidne december, deruti embetsverken

till en början meddelat, att af berörda grundskattebelopp, utgörande

efter 1891 års landsboksräkenskaper tillsammans omkring 900,000

kronor, frinjötes den största delen eller 891,791 kronor 85 öre för rustning

eller rotering enligt följande fördelning:

A.

■ r

B.

C.

D.

Vid berustade kavalleriet''.

Lifregementets dragoncorps.............. 124,823: 7 2

» husarcorps.................. 72,332: 71

Smålands husarregemente.................. 62,312: 8 2

Skånska husarregementet .................. 37,799: 03

» dragonregementet ............... 33,700: 6 0

Vid berustade infanteriet.

Lifregementets grenadiercorps ......... 102,351: 04

Vestgöta regemente.............t;.............. 108,406: 03

Andra lifgrenadierregementet........... 207,268: 4 5

Smålands grenadierbataljon.............. 60,395: 4 7

478,420: 99

Vid berustade båtsmansliållet ..................................... 75,543: 52

(deraf tillgiftspenningar 2,565: 8 9.)

Vid roterande infanteriet.

Skaraborgs regemente ........................ 82: 7 9

Bohusläns » ........................ 6,775: 67 6,858: 46

Summa 891,791: 85.

Embetsverken hade vidare erinrat att i det af numera generaldirektören

Alb. Andersson den 15 september 1874 afgifna betänkande

angående sättet och vilkoren för grundskatternas samt rustnings- och

roteringsbesvärens afskrifning föreslagits i fråga om de för rustning

och rotering frinjutna rånte- och kronotiondebelopp, att desamma vid

afskrifningens början skulle indragas till statsverket mot en till veder
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

börande jordegare utgående årlig ersättning, svarande mot den indragna

räntans och kronotiondens i jordeboken upptagna belopp. _

Enligt förslag, framstäldt af skatteregleringskomiten i dess den

13 september 1882 afgifna utlåtande angående skatteförhållandena. i

riket, skulle dessa rånte- och kronotiondebelopp deremot vid aiskntningens

början ur jordeböcker och räkenskaper helt uteslutas och

således ej ingå i de ''liqvider mellan staten å ena sidan samt rust- och

rotehållare å den andra, som under afskrifningstiden komme att ega

rum, dock med undantag för de till båtsmansrustnmgen i Södra More

härad anordnade tillgiftsräntor, hvilka efter komiténs uppfattning närmast

vore att jemföra med de till statsverket indragna augmentsrantorna

och derför vid tiden för afskrifningens början borde till statsverket indragas

mot ersättning till vederbörande rusthållare med det belopp, som

tillgiftsräntegifvaren för året näst före afskrifningens början vant skyldig

att till rusthållaren utbetala; och hade komitén till stöd för förstberorda

förslag anfört, att de för rustning och rotering frmjutna rånte- och

kronotiondebelopp i verkligheten icke utgjordes, utan förvandlats till rustnings-

och roteringsprestation; att upptagandet det oaktadt af dessa

rånte- och kronotiondebelopp i kronans jordeböcker och räkenskaper

både såsom en inkomst för kronan och såsom en utgift till vederbörande

rust- och rotehållare härledt sig deraf, att vid rustningens och magra

fall äfven vid roteringens inrättande ifrågavarande räntor och kronotionde

eftergifvits såsom en ersättning för rustnings- och roteringsprestationens

fullgörande och i öfrigt kunde anses pakalladt deraf, att, i

händelse rustnings- och roteringsbesvären enbart och utan sammanhang

med grundskatterna afskaffades, vederbörandes skyldighet att utgöra

dessa räntor och kronotionde åter skulle inträda; att något sadant

emellertid icke kunde inträffa, om en samtidig och efter lika mattstock

beräknad afskrifning af såväl grundskatter som rustning och rotering

vidtoges; samt att, då en indragning af de for dessa besvär anordnade

rånte- och kronotiondebelopp, utan att åstadkomma något i sjelfva verke

förändradt resultat vare sig för staten eller den skattskyldige, sku. e

förorsaka en icke ringa rubbning i det sedan lång tid tillbaka haidvunna

sättet för utgörande af grundskatter samt rustning och rotering,

det ej kunde vara skäl att i sammanhang med ett beslut om samma

skatters och besvärs successiva afskrifning vidtaga en dylik indragning,

som dessutom icke vore erforderlig för afskrifningens verkställande.

Uti ett den 9 november 1882 afgifvet utlåtande i anledning af

hvad skatteregleringskomitén sålunda föreslagit hade kammarkollegium

anfört: att genom kongl. brefven den 3 oktober 1809, den 13 decem
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

ber 1825 och den 20 december 1836 stadgats, det de hemman, från

hvilka ofvanberörda tillgiftsräntor utginge, antingen egde deltaga i

rustningen efter räntans dalertal, jemfördt med dalertalet af öfriga till

samma rusthåll anvisade rustnings- och tillgiftsräntor, eller ock, der

sådant, i anseende till hemmanens aflägsenhet från sjelfva stammen

eller emedan de vore indelade på flera rusthåll, ej kunde ske, utgöra

tillgiftsräntan genom erläggande af dess efter enahanda grund uträknade

andel i det värde, hvartill årliga kostnaden för en båtsman genom

utsedda ombud för tillgiftstagare och tillgiftsgifvare hvarje gång för

fem års tid borde bestämmas; att dessa föreskrifter föranledt, att tillgiftsräntorna

ej kunnat, i likhet med hvad som enligt kougl. förordningen

den 23 juli 1869 skett med augmentsräntorna, till statsverket

indragas; samt att, då tillgiftsräntegifvarne på grund af valfriheten att

antingen effektivt deltaga i rustningen eller i stället utbetala de derför

belöpande, på särskildt sätt bestämda afgifter ingalunda vore i samma

ställning som de, hvilka vid berustade kavalleriet och infanteriet betalade

augraentsräntor, utan tvärtom sjelfve rusthållare, hinder fortfarande

mötte för dessa räntors indragning till statsverket, i enlighet

med hvad skatteregleringskomitén hemstält; men att kollegium i öfrigt

ej hade något att erinra vid komiténs ofvanberörda förslag.

Då år 1885 en nedsättning med 30 procent beviljades i de å viss

jord hvilande grundskatter, meddelades ej någon föreskrift beträffande

sådana grundskattebelopp, för hvilka något besvär i stället utgjordes,

utan skulle desamma tillsvidare qvarstå, enär fråga icke vore om grundskatternas

fullständiga borttagande.

Sedan Kongl. Maj:t den 2 sistlidne december förordnat, ej mindre

att de å viss jord hvilande grundskatter successivt skola afskrifvas

under loppet af tolf år, räknadt från och med år 1893, än äfven i samband

dermed att en samtidig och efter lika måttstock beräknad lindring

skall ske i rustnings- och roteringsbesvären, för hvilka från och med

år 1904 vederbörande rust- och rotehållare årligen af statsverket skola

erhålla en ersättning, svarande mot dessa besvärs hela uppskattade

värde, ansåge embetsverken något hinder ej längre möta för afförande

ur jordeböcker, riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af de för

rustning och rotering frinjutna grundskattebelopp, då genom en dylik

afföring naturligen icke någon rubbning komme att ske i den rustnings-

eller roteringsskyldighet, som nu eller framdeles lagligen kunde

åligga de dertill indelade hemmanen.

Derest emellertid ifrågavarande grundskattebelopp skulle afföras

redan med år 1894, borde dock enligt embetsverkens mening undantag

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

5

tillsvidare göras'' för tillgiftsräntorna i Södra Möre härad, utgörande

enligt verkstäld uträkning 2,565 kronor 89 öre.

Ehuru dessa tillgiftsräntor, på sätt kammarkollegium i sitt utlåtande

af den 9 november 1882 anfört, icke ansetts kunna, i likhet

med hvad som skett med augmentsräntorna, indragas till statsverket,

utan fortfarande böra qvarstå såsom anordnade, hade tillgiftsräntegifvarne

likväl ej för dessa räntor kommit i åtnjutande af motsvarande

lindring, som genom lagen den 5 juni 1885 angående lindring i rustnings-

och roteringsbesvären beredts vederbörande rust- och rotehållare.

Hos Kongl. Maj:t hade derför åtskilliga tillgiftsräntegifvare den

5 juli 1887 gjort ansökning om dylik lindring, och ansåge embetsverken,

att i afbidan på detta till kammarkollegii utlåtande remitterade

ärendes pröfning, i samband hvarmed förhållandet mellan tillgiftsräntegifvare

och tillgiftsräntetagare äfven i andra afseenden kunde

antagas blifva ordnadt, tillgiftsräntorna fortfarande borde qvarstå såsom

anordnade.

För så vidt de för rustning och rotering frinjutna grundskattebelopp,

med undantag af tillgiftsräntorna i Södra Möre härad, komme

att från och med år 1894 afföras ur jordeböcker, riksstat och öfriga

statsverkets räkenskaper, borde, enligt embetsverkens mening, i riksstaten

under fjerde hufvudtiteln friheterna för kavalleri- och infanteriregementena,

hvilka friheter omfattade icke allenast för rustning och

rotering frinjutna grundskattebelopp, utan äfven räntor af några militieboställen,

som innehafvas å gammal stat, nedsättas till ett sistberörda

räntor motsvarande belopp af 421 kronor 32 öre eller i jemnadt tal

400 kronor samt under femte hufvudtiteln friheterna för båtsmansindelningen

till 2,565 kronor 89 öre eller i jemnadt tal 2,600 kronor, hvarjemte,

då ett belopp af 889,500 kronor grundskatt sålunda komme att

i riksstaten å utgiftssidan utgå, den i riksstaten beräknade inkomst af

grundskatt borde minskas med motsvarande belopp.

Hvad anginge frågan om uteslutande ur såväl jordeböcker som

riksstat och öfriga statsverkets räkenskaper af ej mindre nyssnämnda

boställsräntor än äfven öfriga för rustning och rotering ej frinjutna

grundskattebelopp, som inginge i den å riksstatens inkomstsida upptagna

titeln grundskatt, men åter affördes såsom »friheter» under vederbörande

utgiftstitlar å riksstatens utgiftssida, hade embetsverken anhållit

att framdeles, sedan derför erforderlig utredning hunnit verkställas,

få inkomma med yttrande.

Då de ifrågavarande räntorna, hvilka å riksstatens inkomstsida

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

uppföras endast för att åter afföras å dess utgiftssida, icke i verkligheten

utgjordes eller, efter det afskrifning af grundskatterna samt motsvarande

lindring i rustnings- och roteringsbesvären numera blifvit beslutad,

kunde tänkas komma att någonsin utgöras, förefunnes, enligt

hvad departementschefen anfört, uppenbarligen intet skäl att vidare

låta dem qvarstå i riksstaten, hvars slutsumma derigenom finge skenet

af att vara närmare en million kronor större, än den i verkligheten

vore. Af räntornas uteslutande ur riksstaten följde äfven, att de borde

utgå ur jordeböcker och öfriga statsverkets räkenskaper, hvarigenom i

dessa en afsevärd förenkling blefve åvägabragt.

Åberopande hvad af kammarkollegium och statskontoret anförts,

hemstälde derför departementschefen, efter samråd med cheferne för

landtförsvars- och sjöförsvarsdepartementen, att de af sagda embetsverk

till uteslutande föreslagna beloppen af friheter under anslagstitlarne

»kavalleri- och infanteriregementena» samt »båtsmansindelningen»

måtte från och med år 1894 å vederbörande hufvudtitlar i riksstaten

uteslutas och att såsom följd deraf den beräknade inkomsten af

grundskatten i motsvarande mån minskas. Denna inkomsttitel hade

af Statskontoret, med iakttagande af den afskrifning å skatten, som

jemlikt lagen den 2 december 1892 skall under åren 1893 och 1894

ega rum, beräknats till 3,263,000 kronor. Minskades detta belopp med

summan af de frinjutna räntor, hvilka nu borde ur riksstaten uteslutas,

eller 889,500 kronor, utgjorde återstoden i jemnt tusental kronor

2,373,000, med hvilket belopp inkomsttiteln grundskatt borde i riksstaten

för år 1894 upptagas.

I enlighet härmed har Kong]. Maj:t i förevarande inkomstberäkning

upptagit titeln grundskatt till 2,373,000 kronor.

Utskottet, som emot hvad sålunda föreslagits icke haft något att

anmärka, har endast velat erinra, att Riksdagen, med bifall till hvad

utskottet i utlåtande angående regleringen af riksstatens fjerde hufvudtitel,

punkten 9:o, hemstält, minskat anslaget till kavalleri- och infanteriregementena

med 816,600 kronor; och med tillägg af den å femte

hufvudtiteln, punkten 5, i statsverkspropositionen föreslagna minskningen

i anslaget till båtsmansindelningen 72,900 kronor, derom utskottet

framdeles kommer att afgifva yttrande, utgör nedsättningen å utgiftssidan

tillsammans 889,500 kronor, som motsvaras af minskningen i

inkomsttiteln grundskatter, — från 3,263,000 kronor till i jemnt krontal

2,373,000.

Tillfälliga rotevakansafgifter. I denna inkomsttitel, som i medeltal

för de tre åren 1889—1891 belöpt sig till 91,636 kronor, inne
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

fattas, enligt hvad statskontoret i förenämnda skrifvelse meddelat,

utom afgifter af rusthåll och rotar för uraktlåten rekrytering, jemväl

de vid början af år 1878 till statsverket tillsvidare indragna afgifterna

af åtskilliga till underofficerares aflöning förut anslagna vakanta rusthåll

och rotar. Belöpande afgifter af sådana rusthåll eller rotar vid

båtsmanshållet, som jemlikt kongl. kungörelsen den 13 juli 1887 angående

båtsmanshållets sättande på vakans inflyta, skola redovisas under

titel »båtsmans vakansafgift»; dock hade, på sätt statskontoret i föregående

berättelser angående statsverkets inkomster meddelat, afgifterna

för de år, hvarunder vakanssättningen medgifvits, i räkenskaperna upptagits

under nu förevarande inkomsttitel, och hade beloppet af sådana

afgifter utgjort för år 1888 kronor 23,073: 2 6, för år 1889 kronor

30,995: 3 7, för år 1890 kronor 25,839: 5 3 samt för år 1891 kronor

20,809: 4 6.

Enligt 1892 års urtima Riksdags beslut skall i rustnings- och

roteringsbesvären, på sätt samt under iakttagande af de särskilda bestämmelser

och undantag, som i lagen den 2 december 1892 omförmälas,

lindring ega rum, att årligen utgå från och med år 1893 med

fyratio procent, från och med år 1894 med femtio procent, från och

med år 1896 med sextio procent, från och med år 1898 med sjuttio

procent, från och med år 1900 med åttio procent och från och med år

1902 med nittio procent, allt af dessa besvärs uppskattade värde, samt

från och med år 1904 med hela beloppet af samma värde. Af de

afgifter, som, enligt hvad ofvan förmälts, äro. i riksstaten upptagna

under denna inkomsttitel, vore det endast de vid 1878 års början till

statsverket tillsvidare indragna vakansafgifterna, hvilkas beräkning berördes

af den sålunda beslutade lindringen i rustnings- och roteringsbesvären.

Derest dessa vakansafgifter erlades enligt de i lagen den 5

juni 1885 för lindringens beräknande bestämda värden, skulle, efter

''afräkning af det rustnings- och roteringsunderstöd, som utbetalas af

statsmedel, dessa vakansafgifters belopp utgöra:

för 44 rusthåll ......................................................... kronor 7,397: 06

„ 431 rotar.................................................................. u 67,016: 51

tillsammans kronor 74,413: 5 7,

derå tio procent utgör 7,441 kronor 35 öre; varande den genom den

medgifna lindringen uppkommande minskning mot den i riksstaten för

är 1893 antagna beräkningen, 68,000 kronor, af urtima Riksdagen antagen

till i rundt tal 8,000 kronor. Med beräkning af enahanda minskning

i inkomsten för år 1894 skulle denna statsinkomst för nämnda år

komma att utgöra 52,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:0 48.

Soldatvakansafgift, i riksstaten för år 1893 upptagen med ett inkomsten

för år 1889 ungefärligen motsvarande belopp af 95,000 kronor,

belöpte sig enligt statskontorets uppgift för år 1890 till 109,875 kronor,

hvartill anledningen vore att söka deri, att under nämnda år såsom

retroaktiva afgifter influtit mera än 13,000 kronor, deraf endast inom

Gefleborgs län, jemlikt särskilda enligt kongl. brefvet den 7 februari

1890 faststälda kammarkollegii utslag för åren 1882 —1889, kronor

11,772: 17.

För år 1891 utgjorde inkomsten 100,784 kronor, hvilken summa,

vid jemförelse med förhållandet under år 1889, visade en ökning, föranledd

af under tiden tillkommen ny ordinarie rotering; och med anledning

deraf borde denna inkomsttitel, efter afdrag af förut medgifven

lindring af trettio procent, kunna antagas till 100,000 kronor.

Den af förenämnda, år 1892 beslutade lindringsåtgärd föranledda

minskning i inkomsterna för år 1893 vore af urtima Riksdagen beräknad

till 15,000 kronor och kunde för år 1894 antagas motsvara

samma belopp. Med iakttagande häraf borde inkomsttiteln »soldatvakansafgift»

i riksstaten för år 1894 upptagas med 70,000 kronor.

Båtsmansvakansafgiften är i 1892 års riksstat beräknad till 385,000

kronor. • ,i

Vid 1887 års riksdag beslutades, att dåvarande båtsmanshållet

skulle sättas på vakans samt de derigenom inflytande vakansafgifter,

beräknade efter de i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären

den 5 juni 1885 bestämda värden, ingå bland statsverkets inkomster;

dock finge vakanssättningen under öfvergångstiden till den i sammanhang

dermed beslutade organisationen af en sjömanscorps icke ega

rum med mera än en åttondedel af dåvarande effektiva rotar årligen.

Den tillökning i båtsmansvakansafgiften, som härigenom vore att påräkna,

antogs uppgå i jemnadt tal till 45,000 kronor för hvart och ett

af de följande åren.

Då inkomsten för år 1890, ökad med den för hvart och ett af

åren 1891 och 1892 påräknade tillökning, belöpte sig till en summa

af 371,182 kronor, som med närmare 14,000 kronor understege den

för sistnämnda år antagna beräkningen, 385,000 kronor, och då den

för hvarje år beräknade maximitillökningen af 45,000 kronor icke heller

kunde med säkerhet antagas blifva uppnådd under hvart och ett af

åren 1891—1893, blef denna statsinkomst upptagen i 1893 års riksstat

med ett till endast 400,000 kronor förhöjdt belopp.

Enligt den för år 1891 afslutade rikshufvudboken hade, enligt

hvad statskontoret vidare meddelat, »båtsmansvakansafgiften» för nämnda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

9

år belöpt sig till 309,723 kronor. Om härtill lades den för hvart och

ett af åren 1892 och 1893 påräknade tillökning, tillhopa 90,000. kronor,

uppkomme en summa af 399,723 kronor, som i det närmaste motsvarade

den för sistberörda år antagna beräkningen, 400,000 kronor.

Den påräknade maximitillökningen, 45,000 kronor, hade emellertid

icke under något af de förflutna åren blifvit uppnådd. Tillökningen

i båtsmansvakansafgiften till följd af båtmanshållets sättande på

vakans hade nemligen belöpt sig till endast:

år 1888 .................................................i................... kronor 37,033: 81

1889 ...................................................................... „ 36,294: 68

Med tillämpning af den grund för afkortning, 30 procent, hvarefter

ofvanberörda maximitillökning beräknats, kunde denna tillökning för

hvart och ett af åren 1892—1894 icke antagas uppgå till mera än

30,000 kronor eller för alla tre åren 90,000 Kronor. Då, såsom ofvan

nämnts, inkomsten för år 1891 belöpt sig till 309,723 kronor, skulle

»båtsmansvakansafgiften» för år 1894 sålunda, efter nyssnämnda beräkningsgrund,

i rundt tal utgöra 400,000 kronor, eller samma summa,

som för år 1893 beräknats. Till följd af omförmälda, år 1892 beslutade

ytterligare lindring i rustnings- och roteringsbesvären komme

för år 1894 en nedsättning i båtsmansvakansafgifterna att ega rum

med y af nyssnämnda summa, eller 114,286 kronor, hvarefter återstode

285 714 kronor; och borde alltså »båtmansvakansafgiften» få i riksstat^

för år 1894 upptagas med 285,000 kronor.

Fyr- och båkmedel. Då dessa medel, som för ar 1893 beräknats

till 1,200,000 kronor, i medeltal för åren 1889—1891 belöpt sig till

1,535,008 kronor; har statskontoret hemstält, att, då inkomsten redan

för år 1888 uppgick till mera än 1,448,000 kronor och sedermera varit

i oafbrutet stigande och under januari—november månader år 1892

debiterats med 1,531,739 kronor 4 öre, densamma måtte i riksstaten

för år 1894 upptagas med ett till 1,400,000 kronor förhöjdt belopp.

Telegrafmedel, för år 1893 i riksstaten upptagna med 1,350,000

kronor, hafva, enligt hvad statskontoret inhemtat, af telegrafstyrelsen

för år’ 1894 beräknats till 1,370,000 kronor, till hvilken summa de

alltså ansåges böra för år 1894 uppföras.

Skogsmedel, som uti 1892 och 1893 årens riksstat^ äro beräknade

till 2,500,000 kronor, hafva, enligt hvad statskontoret upplyst, uppgått:

BIL till Riksd. Prot. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 37 tläft. 2

34,869: 4 2

29,001: 61.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

år 1889 till ........................................................... kronor 2,694,470: —

„ 1890 „ „ 3,150,074: —

„ 1891 „ „ 2,520,439: —

eller i medeltal för de tre åren ............................. „ 2,788,328: —

Enligt från domänstyrelsen erhållen uppgift hade statBverkets

skogemedelsinkomster under 1892 års trenne första qvartal belöpt sig

till 2,732,180 kronor och skulle, i händelse skogsmedelsuppbörden

under fjerde qvartalet komme att motsvara uppbörden under samma

tid af sistlidet år, 327,471 kronor, för år 1892 således uppgå till

3,059,651 kronor. Med förmälan härom har statskontoret hemstält, att

skogsmedlen måtte i riksstaten för år 1894 få upptagas med ett medeltal

af inkomsten för de tre sistförflutna åren nära motsvarande belopp

af 2,700,000 kronor.

I afseende å beräkningen af öfriga ordinarie inkomster har någon

förändring icke af Kongl. Maj:t. ifrågasatts; och då utskottet icke haft

något att®erinra emot den af Kongl. Maj:t i enlighet med statskontorets

förslag, med ofvan omförmälda undantag beträffande inkomsttiteln

grundskatter, sålunda uppgjorda beräkningen af ifrågavarande inkomster,

får utskottet hemställa,

att statsverkets ordinarie inkomster för år 1894

må beräknas på följande sätt:

Grundskatt.................................... kronor 2,373,000: —

Kyrkotionde ................................ „ 250,000: —

Kavalleriregementenas häst
vakansspanmål

........................ ,, 300,000: —

Afgifter för persedelunderhållet

vid rusthållsinfanteriet ......... ,, 51,000: —

Trosspassevolansafgift............. „ 26,000: —

Tillfälliga rotevakansafgifter... ,, 52,000: —

Soldatvakansafgift ..................... „ 70,000: —

Båtsmansvakansafgift .............. „ 285,000: —

Arrendemedel ............................. „ 2,500,000: —

Mantalspenningar....................... „ 665,000: —

Bötesmedel.........:.......................... „ 240,000: —

Kontrollstämpelmedel ............... „ 25,000: —

Fyr- och båkmedel.................... „ 1,400,000: —

Transport kronor 8,237,000: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utletande N:o 48.

11

H

Telegrafmedel ..........

Jernvägstrafikmedel

Skogsmedel .............

Extra uppbörd..........

Transport kronor 8,237,000: —

.......!...........4 „ 1,370,000: —

................. „ £,50,0,000: —

.................... „ 2,700,000: —

.................... 100,000: —

Summa kronor 18,907,000: —

2:o) Då emellertid Riksdagen framdeles vid behandling af särskilda

utgiftsanslag möjligen kan finna anledning att fatta beslut, som

inverka på inkomsternas beräkning och föranleda jemkningar i de föreslagna

beloppen, hemställer utskottet, ,

att det beslut, Riksdagen med anledning af

förestående beräkning kommer att meddela, ej må

utgöra hinder för statsutskottet att framdeles, efter

det samtliga utgiftsanslagen blifvit faststälda, vidtaga

den jemkning af en eller annan inkomsttitels belopp,

som vid riksstatens uppgörande kan finnas nödig.

3:o) I propositionen angående statsverkets tillstånd och behof har

Kongl. Maj:t i sammanhang med beräkningen af förenämnda inkomster

samt af de extra ordinarie inkomsterna eller bevillningarne, rörande

hvilkas belopp det ej tillkommer statsutskottet att ingå i pröfning,

föreslagit, att riksbankens vinst för år 1892, i rundt tal utgörande

2,812,000 kronor, måtte för statsverkets behof anvisas till utbetalning

vid den tid under år 1894, som af Riksdagen komme att bestämmas;

och har berörda hemställan, deröfver bankoutskottet afgifvit memorial,

af Riksdagen på det sätt bifallits, att Riksdagen

bankens för år 1892 bokförda vinst, 2,801,446 kronor 57 öre, skall

öfverlemnas till statsverket och att bankovinsten för år 1892 skall af

fullmägtige i riksbanken tillhandahållas statskontoret och utgå med en

fjerdedel under loppet af hvarje af månaderna januari, april, juli och

oktober år 1894.

Vidare har Kongl. Maj:t föreslagit, att såsom tillgång vid förevarande

statsreglering måtte beräknas och användas öfverskott å statsregleringarna

för föregående år med 464,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

öfver hvad Kongl. Maj:t i sistnämnda hänseende föreslagit kommer

utskottet att meddela särskilt yttrande; hvilket utskottet härmed

får för Riksdagen

- 0 V.

anmäla.

„__iOOO.TO1'' K '' -rf t*vH

Stockholm den 20 mars 1893.

'' '' Vy^ . - K i''* .''ti'') Tf: G i • i« -»- .iVt/ih''- : >i hatt) . i;* i . c*: 1''

På statsutskottets vägnar:

-oiöi ■>,! ; vvginmlm-ii r<:* j;! -o-rr:s;!i-ton »j.j a-i ievfii

- GUSTAF SPARRE.

■ J:< ■

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

13

Tabell öfver statsverkets ordinarie inkomster.

Statskontoret

beräknat för

1894.

3,263,000

250,000

300,000

—

51,000

—

26,000

52.000

70.000

—

285.000

2,500,000

665.000

240,000

25,000

—

1.400.000

1.370.000

--''

6,500,000

2,700,000

100,000

a 19,797,000

|_

Grundskatt ..............

Kyrkotionde.................................

Kavalleriregementenas hästvakansspanmål

Afgifter för persedelunderhållet vid rust
hållsinfanteriet.

........................

Trosspassevolansafgift................

Tillfälliga rotevakansafgifter....

Soldatvakansafgift ...........;.........

Båtsmansvakansafgift ..............

Arrendemedel..............................

Mantalspenningar..............U. ...a

Bötesmedel ........................-.......

Kontrollstämpelmedel .............

Fyr- och båkmedel ..................

Telegrafmedel.............................

Jernvägstrafikmedel.................

Skogsmedel ................................

Extra uppbörd .........................

Statsutskottets

förslag för

1894.

■v I

Summa

2.373.000

250.000

300.000

W \

51.000

26.000

52.000

70.000

285.000

2.500.000

665.000

240.000

25.000

1.400.000

1.370.000

6.500.000

2.700.000

100.000

18,907,000

i fr! ''

Hl»!

l[irt<

rf* p |

i,

•.i»

i

>•> i ■

iCTIP I

<> 7 1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:103 Skrifvelse till Konungen, angående beräkningen af statsverkets inkomster. s. 5 i texten