Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse, för bildande af Kungsörs köping, af mark från Kungsörs kungsladugård. - 000.00»;.*: f..;.,. ,, Enligt hvad af en till Riksdagen aflåten proposition

1893-03-20 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:49, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse, för bildande af Kungsörs köping, af mark från Kungsörs kungsladugård. - 000.00»;.*: f..;.,. ,, Enligt hvad af en till Riksdagen aflåten proposition

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o it).

.''Col^iiiodfii ohctiilno

•* |;;r<

N:o 49.

Ank. till Kiksd. kansli den 20 mars 1893, fel. 2 e. ni

i ii u i

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse, för bildande af Kungsörs köping, af mark

från Kungsörs kungsladugård.

- 000.00»;.*: f..;.,. ,,

Enligt hvad af en till Riksdagen aflåten proposition (n:o 31) af

den 24 februari innevarande år inhemtas, vore Kungsörs kungsladugård

i jordeboken för Vestmanlands län upptagen såsom två särskilda kronoegendomar

under allmän disposition, den ena under namn af Kungsörs

norra kungsladugård n:o 1 om 1 lj mantal i Ktmgs-Barkarö socken och

Åkerbo härad och den andra under namn af Kungsörs södra kungsladugård

n:o 1 om ll£ mantal i Kung Karls socken. Hela kungsladugården

''Om 23^ mantal hade af kammarkollegium genom kontrakt den

23 oktober 1871 varit utarrenderad på tjugu års tid från den 14 mars

1872 till samma dag 1892 emot en årlig arrendeafgift af 10,000 kronor,

hvartill kommit enligt kollegii resolution den 2 Maj 1882 ett årligt

skogsarrende af 20 kronor. Arrendetiden vore genom kongl. brefvet den

5 juni 1891 förlängd på ett år till den 14 mars 1893, efter hvilken

dag domänstyrelsen enligt kongl. brefvet den 8 juli 1892 hade att, i

afbidan på afgörandet af väckt fråga om afsöndring af jord från kungsladugården

till område för en blifvande köping vid Kungsör, ombesörja

kungsladugårdens skötsel och vård på de för kronan förmånligaste vilkor

under två år. Den utarrenderade egendomen innehölle, enligt hvad arrende
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

15

kontraktet utvisade, en areal af 1,885 tunnland 15,7 kappland, deraf 808

tunnland 1, i kappland åker och tomter, 66 tunnland 0,3 kappland äng

och 904 tunnland 17,7 kappland skogs- och betesmark.

Redan i sammanhang med det förut å platsen förlagda stuteriets

flyttning från Kungsörs kungsladugård och föreskrift om dennas utarrenderande

efter stadgade grunder hade Kongl. Maj:t den 6 maj 1811

förklarat, att som de å en det kongl. brefvet bifogad förteckning n:o 5

upptagna, å Kungsörs backe och åsar befintliga lägenheter innehades af

101 personer, till en del tillhörande stallstaten, hvilka på god tro verkstält

de skedda uppodlingar på till största delen oländig mark i hopp

att få dem för framtiden begagna samt äfven derå på egen bekostnad

uppfört hus, som af dem beboddes och innehades, Kongl. Maj:t i anseende

till dessa och flera förekomna ömma anledningar funne godt

tillåta, att dessa personer med barn och arfvingar samt deras rättsinnehafvare

finge på det sätt orubbade vid lägenheterna bibehållas, ätt

den uppodlade och nyttjade jorden blefve genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg taxerad och skattad till vissa årliga dagsverken,

som borde till Kungsörs kungsladugård utgöras; till följd hvaraf Kongl.

Maj:t ock anbefalde sin befallningshafvande att om denna taxering och

dagsverksreglering föranstalta, med åliggande att densamma kammarkollegii

pröfning underställa; hvarefter och sedan dessa dagsverken

blifvit af kollegium pröfvade och faststälda, de skulle in natura kungsgårdsarrendatorerna

till förmån presteras och således uti arrendevilkoren

upptagas.

Sådan skattläggning hade ock af vederbörande verkstälts med beräkning

af ett dagsverke för 2, eller högst 3 kappland efter jordens

större eller mindre godhet och bördighet. Denna skattläggning hade

den 12 november 1811 af kammarkollegium faststälts, men som derigenom

en äldre dagsverksskattläggning alldeles förändrats och torpens

namn, som ofta ombyttes med hvarje ny innehafvare, icke återfunnes,

hade af vederbörande i lägenhetsinnehafvames närvaro den 16 november

1826 å lägenheterna upprättats en tomtlängd, stäld icke på namn, titan

på nummer, hvilken ock bifogats jordeboken och i enlighet hvarmed,

sedan tre lägenheter återfallit till den norra kungsladugården, i nya

jordeboken upptoges å denna fyra under namn af Kungsörstorp n:is 1

till och med 4 med tillhopa 26 \ dagsverken och å den södra kungsladugården

etthundraåtta lägenheter under namn af Kungsörstorp n:is 1 till

och med 108, af hvilka dock fem icke skattlagts, med tillhopa 1,723^

dagsverken, hvarförutom en lägenhet å den förra egendomen genom kongl.

brefvet den 20 mars 1863 upplåtits under enskild disposition och genuin

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

kammarkollegii utslag den 18 oktober 1866 skattlagts till 44 dagsverken.

Samtliga dessa dagsverken till ett antal af 1,794g hade enligt 6:te

punkten i arrendekontraktet upplåtits arrendatorn, utan disposition af

sjelfva lägenheterna, samt blifvit i jordeboken förda inom kolumn.

Enligt uppdrag af åtskilliga innehafvare af lägenheter och backstugor

å Kungsörs kungsladugårds och komministersboställes egor hade

å deras vägnar kronofogden M. Selling, W. Asperén med flere i en till

Kongl. Maj:t ingifven ansökning anhållit, att, såvida Kongl. Maj:t beviljade

den eganderätt, som här nedan omförmäldes, till den mark från

nämnda kungsladugård och komministersboställe, som inginge i det å en

ansökningen bilagd, af vice kommissionslandtmätaren W. Graan år 1886

upprättad karta utmärkta område, Kongl. Maj:t täcktes, i anseende dertill

att denna plats allt mer och mer antagit karaktären af stad eller

åtminstone köping, hvaraf följde behofvet, att densamma i kommunalt

hänseende bildade egen kommun hvad beträffade såväl fattigvård som

införandet af ordningsstadga och byggnadsordning, för berörda område,

som innehölle en areal af 168 har 73,44 ar, bevilja af stad oberoende

köpings fri- och rättigheter, hvarigenom området, utom i kyrkligt afseende,

skulle varda skildt från Kung Karls kommun, samt tillåta, att

den blifvande köpingen benämndes Kungsör.

Under förmälan hurusom Kungsör, som vore beläget vid Arbogaåns

utlopp i Mälaren, under sista decenniet, sedan de förut dåliga kommunikationerna

blifvit väsentligt förbättrade, i det att dels Oxelösund—

Flen—Vestmanlands jernväg dragits genom Kungsör med station derstädes

och dels på norra sidan en bro blifvit anlagd öfver Arboga-ån,

erhållit en betydlig ökning såväl i byggnader som befolkning, hvilken

senare numera uppginge till mer än 1,000 personer,£hade sökandena

framhållit, att ortens vidare utveckling i hög grad hämmades deraf, att

befolkningen till största delen bestode af lägenhetsinnehafvare, som icke

hade fullständig eganderätt, utan blott så kallad evärdelig besittningsrätt

jemlikt ofvan åberopade kongl. brefvet den 6 maj 1811 till sina lägenheter.

I det område, som funnes utmärkt å förenämnda karta, inginge

från Kungsörs kungsladugårds mark:

l:o) af de i 1811 års kongl. bref afsedda] lägenheter åttio hela

lägenheter, som numera, sedan åtskilliga af dem blifvit delade, innehades

af 107 personer; och utgjorde dessa lägenheters sammanlagda

areal .................................................................................. 63 har 36,5 2 ar

hvartill komme inkräktningar å kungsladugårdens

Transport 63 har 36,52 ar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

17

Transport 63 har 36,52 ar

mark af en del bland lägenhetsinnehafvarne med

tillhopa ........................................... 5 „ 71,74 ,,

2:o) sådana lägenheter, kallade backstugor, som

med arrendatorns af kungsladugården enskilda tillstånd

uppförts å samma Kungsörs backe eller sandås

som förutnämnda lägenheter mot utgörande af öfverenskomma

dagsverken till arrendatorn; innehållande

den till backstugorna, hvilka uppginge till ett antal af

39, brukade marken en sammanlagd areal af ......... 5 „ 19,05 „

3:o) delar af kungsladugårdens mark, som af

kungsladugården omedelbart disponerades ............... 57 „ 07,21 „

131 har 34,5 2 ar;

och utgjordes återstoden af det kartlagda området dels af tio lägenheter

å komministersbostället och dels af annan mark lydande under

samma boställe samt egor tillhörande Kung Karls socken, Oxelösund—

Flen—Vestmanlands jern vägsbolag och enskilda personer.

Då på grund af Kongl. brefvet den 6 maj 1811 nuvarande innehafvare

af de lägenheter, som i det Kongl. brefvet asyftades, egde rätt

att till främmande personer försälja lägenheterna, men köparne voro förhindrade

att å lägenheterna erhålla lagfart, emedan det Kongl. brefvet

icke bokstafligen gifvit eganderätt, ehuru alla för eganderätten nödvändiga

bestämmelser vore i samma Kongl. bref uttryckta;

då lägenheternas värde egentligen läge i byggnaderna, enär marken

blott utgjorde en bergbunden och skoglös sandbacke eller ås, men, så

länge marken ej innehades under uttrycklig eganderätt, de derå uppförda

byggnader ej hade sitt fulla värde;

då, innan fullständig eganderätt funnes, ej heller funnes möjlighet

till inteckning, i följd hvaraf den mindre bemedlade icke kunde fritt

förfoga öfver sitt rörelsekapital och derför icke heller utveckla den verksamhet,

som eljest för honom vore möjlig till eget gagn och jemväl till

nytta för det allmänna såväl genom uppkommande allmänna inkomster

af krono- och kommunalutskylder som i öfrigt; och

då, om än en blott besittningsrätt kunde vara tillfyllestgörande så

länge marken vore bebygd med obetydliga byggnader, ovissheten om

eganderätten icke numera, då lägenheterna bestode af mera värdetulla

hus, som beboddes af en talrik befolkning, kunde tillfredsställa dem, som

på byggnadernas uppförande måst nedlägga betydliga penningesuminor,

hade sökandena hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes medgifva, att

Bih. till Riksd. Prat. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 37 Häft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

den ständiga besittningsrätten till ifrågavarande lägenheter finge förändras

till full eganderätt, dervid lägenhetsinnehafvarne underkastade

sig de vilkor, Kongl. Maj:t kunde finna för godt bestämma för samma

eganderätts vinnande, vare sig dessa bestämdes genom direkt skatt till

statsverket eller genom jordens afsöndring från kungsladugården på sätt

och efter de grunder, som i sådant fall gälde enligt Kongl. cirkuläret

den 6 december 1878.

Beträffande innehafvarne af de så kallade backstugutorpen å kungsladugårdens

och komministersboställets mark samt inkräktningarna å kungsladugårdens

egor till vissa af de under mom. 1 här ofvan omförmäld a

lägenheter, medgåfve sökandena väl, att dessa icke hade samma skäl för

erhållande af eganderätt att åberopa som de i berörda mom. för 63 har

36,5 2 ar upptagna lägenhetsinnehafvare, men då den mark, hvarå dessa

s. k. backstugor vore uppförda, såsom varande nästan uteslutande en

grusås och således ej af något odlingsvärde, endast fått värde genom

bebyggandet, hade sökandena, under åberopande i tillämpliga delar af

de skäl, som förut anförts för nyttan så väl för staten och kommunen

som för den enskilde genom beviljande af eganderätt mot skälig ersättning

till statsverket, hemstält, att äfven ifrågavarande lägenheters eller

backstugutorps innehafvare måtte få full eganderätt till den mark, de

innehade, mot helst samma vilkor och skyldigheter, som ifrågasatts i

afseende å de under mom. 1 omförmälda lägenheter.

I fråga åter om den mark, som omnämndes under mom. 3 och

hvilken mark, derå ännu icke byggnader uppförts, hufvudsakligen bestode

af en grusås samt till någon del af berghällar, hade sökandena hemstält,

att, då denna mark för den ifrågasatta nya köpingens bildande och

ordnande vore oundgängligen behöflig, densamma måtte af den blifvande

köpingen eller nya särskilda kommunen genom afsöndring från kungsladugården

få tillvinnas med full eganderätt, allt på de vilkor Kongl.

Maj:t med stöd af kongl. cirkuläret den 6 december 1878 kunde finna

skäligt bestämma, dock att de delar af denna mark, som å den ansökningen

bilagda karta upptagits till gator, torg och parkanläggningar eller

andra allmänna platser, måtte, till underlättande af de bördor, köpingens

organisering framkallade, till den blifvande köpingen upplåtas utan lösen,

i hvilket fall för 13 har 53,9 5 ar af det under mom. 3 omförmälda område

ej skulle utgå någon ersättning eller skatt till statsverket.

Efter härå erhållen remiss hade kommerskollegium inhemtat yttranden

i ärendet från, bland andra, dels Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Vestmanlands län, som jemte eget utlåtande öfverlemnat en skrift, deri

åtskilliga jordinnehafvare, hvilka förut icke yttrat sig, instämt i ansök
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o é9. 19

ningen, äfvensom yttranden af Kung Karls sockens kommunalstämma

och arrendatorn af kungsladugården, dels ock domänstyrelsen, som tore

afgifvande t af sitt utlåtande hört domänintendenten i länet.

Af dem, hvilka sålunda yttrat sig, hade Kung Karls sockens

kommunalstämma tillstyrkt bifall till ansökningen. .

Arrendatorn af kungsladugården och domänintendenten hade icke

haft något annat att erinra mot ansökningens bifallande, än att det

område, som blifvit ifrågasatt att från kungsladugården upplatas till

köpingen, borde inskränkas. ...

Kongl. Mai:ts befallningshafvande hade anfört, att Kungsors jemförelsevis

talrika befolkning och täta bebyggande med nödvändighet

betingade, att ordningsstadgan samt byggnads- och brandstadgan tor

rikets städer äfvensom, i utsträckt grad, helsovårdsstadgan i hvarje

händelse snart bringades till tillämpning inom visst område a denna

plats. Förslag derom hade ock blifvit hos Kongl. Majits befallningshafvande

väckt, ehuru detsamma hittills undanskjutits allenast med

hänsyn till den nu föreliggande, länge beredda frågan, hvars afgörande

i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den gjorda ansökningen enligt

lag skulle omedelbart medföra tillämpning af åtminstone vissa af berörda

författningar. Då, utom behofvet af ifrågavarande forfattningars tillämpning

inom det föreslagna området, i betraktande toges den utveckling

af handel och näringar, hvilken kunde antagas blifva en toljd,

om ett i alla afseenden, med undantag af det kyrkliga, sjelfständig

samhälle kunde vid Kungsör bildas, tvekade således Kongl. Majits

befallningshafvande icke att förorda bifall till den gjorda framställningens

hufvudsakliga syfte, beredande af köpingsrättigheter åt den ifrågavarande

platsen vid Kungsör.

Beträffande den kronan tillhöriga mark, som erfordrades för den

blifvande köpingen, erinrade Kongl. Majits befallningshafvande, hvad

först anginge de jemlikt kong], bretvet den 6 maj 1811 ti omna

lägenheter, att den upplåtelse af mark, som på grund af berörda kong .

bref medgifvits, i sjelfva verket för innehafvarne af denna mark grundlagt

en rätt, som icke mycket skilde sig från eganderätt, samt att det

således syntes Kongl.. Majits befallningshafvande som om Kärnstål ningen

om inlösen af denna mark enligt grunderna i kongl. cirkuläret

den 6 december 1878 faktiskt innefattade en fördel för statsverket och

förty redan af denna anledning borde bifallas. o

Vidkommande derefter den öfriga kronans mark, hvarå anspråk

framställe, tillstyrkte Kongl. Majits befallningshafvande, med hänsyn

till det gagn, som ovedersägligen borde tillskyndas det allmänna genom

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

den förväntade förkofran, som en sjelfständig köpingskommun vore egnad

att bereda handel och näringar, dels att staten afgiftsfritt öfverläte åt

den ifrågasatta köpingen hvad som åtginge till utläggning af gator,

torg, parker och andra allmänna platser eller 13,53 95 hektar af den

till kungsladugården omedelbart disponerade egorymd, dels ock att

köpingssamhället berättigades att till sig lösa den återstående för dess

kjg§nadsplan erforderliga egovidd enligt den i kongl. cirkuläret den 6

december 1878 bestämda grund.

Domänstyrelsen hade anfört, att då å den del af Kungsörs södra

kungsladugård, hvarom nu vore fråga, jemte angränsande mark en

jemförelsevis ganska talrik befolkning funnes bosatt inom ett tern ligen

inskränkt område, syntes befolkningens genom ansökningen uttalade

önskan att fa förhallandena a platsen ordnade genom tillämpning af

de under senare tider utkomna författningar för reglering af samhällens

bebyggände, helsovård m. m. ega allt fog för sig, och vore det gifvet,

att det asyftade ändamålet skulle väsentligen befordras, om, såsom

ifrågasatt blifvit, tillstånd lemnades de å platsen boende att bilda egen

kommun såsom köping. För en sådan anordning hade emellertid förutsatts,

att Kongl. Maj:t skulle dels bevilja innehafvarne af en del lägenheter

å det för köpingen afsedda område på kungsladugårdens mark

eganderätt till samma lägenheter, dels ock till den blifvande köpingen

under enahanda rätt upplåta andra till kungsladugården hörande delar,

som inginge i den upprättade planen för köpingen, enligt hvilken

köpingsområdet skulle innefatta af kungsladugårdens mark ej mindre

än 131 har 34,5 2 ar och af annan mark 37 har 38,9 2 ar eller tillsammans

168 har 73,44 ar.

Att denna areal ginge långt utöfver hvad för den blifvande köpingen

äfven med den snabbaste utveckling'' erfordrades under flera

generationer, syntes styrelsen uppenbart, hvarjemte genom upplåtelse

i den ifrågasatta omfattningen af mark från kungsladugården åtskilliga

olägenheter skulle uppstå för jordbruket derstädes. Emot förslaget

mötte dessutom den betänklighet, att enligt detsamma af åtskilliga

enligt 1811 års kongl. bref upplåtna lägenheter vissa delar skulle falla

inom planen för köpingen och andra utom densamma. I ärendets dåvarande

skick kunde således styrelsen icke annat än afstyrka bifall

till den gjorda ansökningen, såvidt den afsåge upplåtelse'' af kungsladugårdens

mark.

För den händelse emellertid Kongl. Maj:t skulle finna den af sökandena

ingifna plan för köpingen böra i sin helhet eller i mindre

omfattning godkännas, i hvilket fall öfverlåtelse af eganderätten till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

den kungsladugårdens mark, som komme att falla inom det fastställa

köpingsområdet icke syntes böra förvägras, hade domänstyrelsen beträffande

vilkoren för en sådan öfverlåtelse vidare anfört, att, hvad först

anginge sådana lägenheter, som upplåtits jemlikt kongl. brefvet den 6 maj

1811, den rätt, som genom detta kongl. bref tillförsäkrats deri afsedda

lägenheters innehafvare, närmast kunde betecknas såsom ständig besittningsrätt

och att den skedda upplåtelsen för kronan öfver hufvud

taget medförde enahanda verkningar, som om kronan på de stadgade

vilkoren afhändt sig eganderätten till lägenheterna, men att för innehafvarne

förhållandet stälde sig annorlunda. Dessa vore nemligen,

såsom i ansökningen framhållits, genom upplåtelsens beskaffenhet förhindrade

att å lägenheterna erhålla lagfart och följaktligen jemväl att

desamma inteckna. Då lägenheterna numera, sedan dyrbara byggnader

blifvit derå uppförda, i innehafvarnes hålåder representerade ett ganska

betydligt värde, som ej kunde i realkreditens tjenst användas, vore det

klart, att rörelsen och affärsverksamheten skulle i hög grad tillbakahållas.

Med afseende härå och enär genom en förändring af besittningsrätten

till full eganderätt, såsom förut vore antydt, ej skulle tillskyndas

kronan någon förlust, ansåge sig styrelsen böra på det sätt tillstyrka

den i ansökningen gjorda hemställan om en dylik förändring, att innehafvarne

af sådana enligt 1811 års kongl. bref upplåtna lägenheter,

som inginge i köpingsområdet, finge, hvar och en emot erläggande af

visst belopp, tillösa sig eganderätten till hvar sin lägenhet.

Beträffande derefter de till eu del af förenämnda slags lägenheter

gjorda inkräktningar, hvilka, enligt hvad kartan utvisade, blifvit temhgen

allmänt bebyggda, och de å kungsladugårdens mark uppförda

s. k. backstugutorp, så syntes dessa kunna i öfverensstämmelse med

grunderna för kongl. cirkuläret den 6 december 1878 till innehafvarne

öfverlåtas mot lösen, bestämd till tjugu gånger den summa, som efter

uppskattning ansåges motsvara jordens behållna afkastning.. Den uppskattning,

som således skulle ske, ansåge styrelsen lämpligen kunna

ega rum i sammanhang med den värdering, hvarom här nedan förmäles.

I fråga om sökandenas anhållan att af den nu under kungsladugården

omedelbart brukade jord, som kunde blifva köpingen tillagd, så

stor del, som vore afsedd till allmänna platser inom köpingen, måtte

afgiftsfritt upplåtas, hade styrelsen yttrat, att en sådan förmån styrelsen

veterligen ej hittills medgifvits något annat samhälle,, och att styrelsen

ansåge sig ej hafva skäl att tillstyrka ett undantag i föi svarande

fall. För bestämmande af den ersättning, som således efter styrelsens

åsigt borde utgå för all den jord af ifrågavarande beskaffenhet, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o’49.

W

komme att ingå i köpingsområdet, hade styrelsen hemstält, att, i likhet

med hvad som nyligen skett i afseende å kronojord, som Hvetlanda

bysamhälle anhållit få tillösa sig, värdering å marken förrättades

på sökandenas bekostnad af domänintendenten i länet med biträde af

sakkunnige män, dervid jemväl växande skog borde till sitt värde uppskattas,

hvarjemte styrelsen ansåge, att den blifvande köpingen borde

uppföra och underhålla stängsel mellan köpingsområdet och kungsladugårdens

tillstötande mark.

Sedan med anledning af hvad domänstyrelsen sålunda anfört

kommerskollegium anmodat Kongl. Maj:ts befallningshafvande att bereda

sökandena tillfälle att vidtaga de jemkningar i det afgifna förslaget,

hvilka kunde anses vara af omständigheterna betingade, hade Kongl.

Maj:ts befallningshafvande jemte eget samt domänintendentens i länet

yttrande till kollegium insändt en skrift af sökandena, deruti de framstält

två nya alternativa förslag till köpingsområdets bestämmande.

Enligt dessa förslag, hvilka, i handlingarne benämnda det andra

och det tredje förslaget, funnes åskådliggjorda å en af kommissionslandtmätaren

August Lejdström tagen kopia af Graans förutnämnda

karta öfver Kungsör, skulle för den blifvande köpingen af kungsladugårdens

mark tagas i anspråk:

enligt det s. k. andra förslaget 69 Kungsörstorp eller delar af

sådana med en sammanlagd areal af ........................... 38 har 62,3 3 ar

inkräktningar å kungsladugårdens mark af en del

bland lägenhetsinnehafvarne med tillhopa............ 4 „ 91,68 ,,

s. k. backstugutorp med en areal af tillsammans ...... 3 „ 24,98 „

af den mark, som af kungsladugården omedelbart

disponerades, ............................................................ 24 „ 37,31 „

71 har 16,30 ar

och enligt det s. k. tredje förslaget, som upptoge, förutom all den

mark, som afsåges i det andra förslaget, ytterligare 20 har 49,71 ar,

Kungsörstorpen N:is 1—5, 22—44, 46—49, 51—66,

68, 69, 74—76, 92—108, innehållande i areal

sammanlagdt ............................................................. 57 har 90,3 5 ar

inkräktningar till en del af dem från kungsladugården

............................................................................. 5 60 12

backstugutorpen N:is 1—3, 7, 8, 12, 14, 15, 17, 19,

•n

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

21, 23—26, 28—32, 35—45, 47 samt del af N:o

46 med en areal af tillhopa ...............................••••

af mark, som af kungsladugården omedelbart disponerades,

...:.V;............................................................. 24 „ 81,81 „

91 har 66,01 ar

Af dessa båda förslag hade det tredje förslaget synts Kongl. Maj:ts

befallningshafvande icke vara mer omfattande, än som för en ändamålsenlig

reglering af köpingsområdet erfordrades, och hade Kongl. Maj:ts

befallningshafvande, i sådant hänseende modifierande sitt först afgifna

utlåtande, biträdt detta förslag, hvilket äfven domänintendenten funnit,

såsom mest lämpligt, böra vinna bifall..

Med afseende å det förändrade skick, hvari frågan sålunda kommit,

hade domänstyrelsen, på anmodan af kommerskollegium, afgifvit

nytt utlåtande i ärendet och deri anfört, att sökandenas andra förslag,

förutom att enligt detsamma mindre mark skulle afhändas kungsladugården

än enligt det tredje förslaget, i det afseende egde företräde

framför sistnämnda förslag'', att enligt det andra förslaget gränserna

kring köpingsområdet vore med räta linier uppdragna, under det att

de enligt det tredje förslaget vore i hög grad irreguliera och till och

med en egofigur, som skulle tillhöra köpingen, läge helt och hållet

inom kungsladugårdens område, men att, då emot det andra försiaget

förekomme samma anmärkning, som af styrelsen i dess förra underdåniga

yttrande framstälts mot deri omförmälda regleringsförslag, eller

att en del af de enligt 1811 års kongl. bref upplåtna lägenheter eller

de s. k. Kungsörstorpen skulle genom köpingsgränsen styckas, styrelsen

ansåge detta förslag icke vara antagligt.

Emot det tredje förslaget kunde visserligen, utom hvad redan

erinrats i fråga om gränsernas beskaffenhet, invändas, att den areal

af kungsladugårdens egor, som enligt detta förslag skulle förläggas till

köpingen, syntes styrelsen större, än som af behofvet påkallades; men

då enligt detta förslag från kungsladugården skulle inom köpingsområdet

indragas nära 40 har mindre, än som från början föreslagits,

hvarigenom kungsladugården finge bibehålla af de i första förslaget

upptagna Ivungsörstorp och backstugor 10 af förra slaget och 7 af det

senare med åtföljande arbetsskyldighet, samt sökandenas uppgift, att,

om styckning af Kungsörstorp skulle undvikas, större inskränkningar i

köpingsområdet, än som genom ifrågavarande förslag skett, ej läte sig

förena med en ändamålsenlig anordning af planen för köpingen, vunne

stöd deraf, att flera af dessa torp, såsom de ingifna kartorna med beskrifningar

utvisade, hade sina egor temligen spridda, ansåge sig

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

styrelsen ej böra på grund af den areal, som enligt sistberörda förslag

skulle tilläggas köpingen, motsätta sig förslagets antagande; och då

den anmärkta olägenheten af irreguliera gränslinier mellan köpingsområdet,

sådant det enligt förslaget skulle bestämmas, och kungsladugården

i första rummet skulle drabba köpingen, om denna, såsom

i styrelsens förra utlåtande hemstälts, finge sig ålagt att ansvara för

stängseln mot kungsladugården, samt dessutom sökandena förklarat,

att vederbörande lägenhetsinnehafvare vore villiga att för beredande af

mera regelbundna gränser underkasta sig gränsreglering genom egoutbyte,

hade styrelsen, under förutsättning att sådan reglering på

köpingens bekostnad egde rum, tillstyrkt upplåtelse af den kungsladugårdens

mark, som inginge i det tredje förslaget, i afseende å

hvilket styrelsen tillika erinrade, att enligt detsamma inom sydvestra

gränsen för köpingsområdet folie en del eller 1,2 5 ar af den å vice

kommissionslandtmätaren Graans karta med 39 betecknade egofigur,

hörande till backstugutorpet N:o 46, hvars öfriga egor med åbyggnad

skulle bibehållas under kungsladugården, samt att följaktligen berörda

1,2 5 ar ej borde hänföras till mark, som innehafvaren egde att lösa,

utan ingå bland det, som till köpingen omedelbart upplätes.

För egen del hade kommerskollegium i afgifvet utlåtande förklarat,

att kollegium beträffande frågan, huruvida platsen Kungsör vunnit den

betydenhet i kommersielt och andra närliggande hänseenden, att grundad

anledning vore för handen att medgifva dess skiljande från moderkommunen

till bildandet af en egen kommun såsom köping, ansåge

sig kunna instämma i de tillstyrkande yttranden, som i denna del af

frågan afgifvits; och hade kollegium, som ansett sig böra med sitt förord

understödja sökandenas tredje förslag och dervid, lika med domänstyrelsen,

förutsatt, att lämpligare gränslinier för köpingsområdets utmål

å marken komme att genom egoutbyte i vederbörlig ordning beredas,

under förutsättning i öfrigt att inträdandet i köpingsrättighéter skulle

göras beroende deraf, att öfverlåtelse af eganderätten till den kungsladugårdens

mark, som komme att falla inom den nya köpingskoramunens

gränser, blefve medgifven och att således denna mark komme att

i sin helhet områdas af antingen köpingskommunen eller enskilde medlemmar

af densamma, tillstyrkt, att Kongl. Maj:t täcktes under vissa

vilkor tillförsäkra det å förenämnda, af kommissionslandtmätaren Lejdström

uppgjorda kartekopia med tillhörande beskrifning upptagna område

af Kung Karls socken, hvilket, innehållande en areal af 107 har

51,30 ar, begränsades i nordvest och norr af Runnabäck, Arboga å

och sjön Mälaren samt i öfrigt funnes å kartan inneslutet inom svarta,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

25

dels streckade, dels heldragna, delvis med röd eller gul färg belagda,

ytterliuier, jemte ett söder om samma område beläget, å nämnda karta

med n:o 255 betecknadt egostycke om 23 ar, att få utgöra en köping,

benämnd Kungsör, samt en från Kung Karls socken i kommunalt och

fattigvårdshänseende skild kommun.

Slutligen hade kammarkollegium afgifvit, utlåtande och deri meddelat,

bland annat, att å de Kungsörstorp, som enligt det tredje förslaget

skulle komma att ingå i det nya köpingsområdet, belöpte 989f$

dagsverken, att enligt 1891 års mantals- och taxeringslängder folkmängden

i Kung Karls socken utgjorde 2,262 personer, deraf å Kungsörstorpen

och backstugorna inom det föreslagna köpingsområdet 657 personer,

att taxeringsvärdet utgjorde å jordbruksfastighet i hela socknen

1.057.600 kronor, å annan fastighet 469,700 kronor och, såvidt lägenheterna

kunnat i taxeringslängden återfinnas, å de nämnda Kungsörstorpen

314,800 kronor och å backstugorna på södra kungsladugården

61.600 kronor, samt att den beskattningsbara inkomsten inom socknen

upptagits till 51,011 kronor; och har kollegium förmält sig i hufvudsak

instämma i kommerskollegii underdåniga utlåtande.

Då samtlige vederbörande tillstyrkt, att det område, som upptages

i sökandenas tredje förslag, måtte få bilda köping under namn af

Kungsör, men för genomförande af detta förslag, bland annat, förutsattes,

att för köpingsområdet erforderlig mark upplåtes från Kungsörs

kungsladugård och att innehafvare af åtskilliga inom området befintliga

Kungsörstorp, inkräktningar och backstugutorp erhålla eganderätt till

sina lägenheter, har Kongl. Maj:t, med afseende å hvad i ärendet förekommit,

nu föreslagit Riksdagen att medgifva, att, för den händelse

köpingsrättigheter blefve Kungsör tillagda, måtte

dels vid utgången af nu löpande arrendeperiod för Kungsörs

kungsladugård den 14 mars 1895 till område för köpingen från Kungsörs

södra kungsladugård för alltid upplåtas åt de under kungsladugårdens

omedelbara disposition varande egor 24 har 81,81 ar och af det s. k.

backstugutorpet n:o 46 1,2 5 ar eller tillsammans 24 har 83,06 ar.

dels ock Kungsörstorpen n:is 1—5, 22—44,46—49,51—66, 68,

69, 74—76, 92—108 jemte till en del af dessa torp från kungsladugården

gjorda inkräktningar om 5 har 60,12 ar äfvensom de å kungsladugården

befintliga s. k. backstugutorpen n:is 1 — 3, 7, 8, 12, 14, 15,

17, 19, 21, 23—26, 28—32, 35—45 och 47 likaledes den 14 mars 1895

till vederbörande innehafvare upplåtas, allt under vilkor,

Bih. till Rilcsd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 37 Häft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande iN:o 49.

att för den mark, som upplätes från de under kungsladugårdens

omedelbara disposition varande egor äfvensom från backstugutorpet

n:° 46, såsom köpeskilling till kronan erlades det belopp, hvartill

marken jemte derå växande skog uppskattades vid värdering, som af

domänintendenten i länet med biträde af de inom orten utsedde uppskattningsmän

vid arrendevärderingar å kronoegendomar på köpingens

bekostnad verkstäldes, dock att det sålunda uppskattade köpeskillingsbeloppet

skulle underställas Kong!. Maj:ts pröfning och godkännande;

att den sålunda bestämda köpeskillingen skulle erläggas, innan

marken finge tillträdas;

att, sedan köpeskillingen blifvit erlagd, köpebref å området skulle

af domänstyrelsen utfärdas;

att för Kungsörstorpen, inkräktningarne och backstugutorpen såsom

löseskilling till kronan erlades, för hvart och ett af kungsörstorpen

n:is 1—5, 22—40, 42—44, 46—49, 51 — 61, 63—66, 68, 69,

74—76, 92—108 tjugu gånger det belopp, som motsvarade värdet af

de för lägenheten till kungsladugården utgående dagsverken, beräknadt

efter medium af de tio sista årens markegångspris å dagsverke enligt

markegångstaxa!! för Vestmanlands län, för hvardera af kungsörstorpen

n:is 41 och 62, hvilka icke vore dagsverken åsätta, det belopp, som

efter uppskattning befunnes motsvara tjugu gånger jordens behållna

afkastning, samt för en hvar af inkräktningarne och backstugutorpen

fjugu gånger det belopp, som efter uppskattning befunnes motsvara

jordens behållna afkastning, hvilket belopp borde ökas med det värde,

marken på grund af läge eller lämplighet för bebyggande kunde anses

ega; och skulle dessa uppskattningar på lägenhetsinnehafvarnes bekostnad

af domänintendenten med biträde af ofvan omförmälde arrendeuppskattningsmän

verkställas i sammanhang med värderingen af den

mark, som upplätes från de under kungsladugårdens omedelbara disposition

varande egor;

att, sedan den för hvarje af dessa lägenheter belöpande löseskillingen

blifvit erlagd, köpebref å lägenheten skulle af Kongl. Maj:ts

befallningshafvande utfärdas, dock att köpebref ej finge meddelas förr,

än nuvarande innehafvarens besittningsrätt blifvit behörigen ådagalagd;

att den i södra kungsladugårdens mantal inbegripna mark, som

sålunda från kungsladugården upplätes, skulle på köpingens bekostnad

i författningsenlig ordning åsättas belöpande andel af kungsladugårdens

mantal samt i jordeboken upptagas under titel allmänt frälse med denna

jordnaturs grundskatt; samt

att stängsel mellan köpingsområdet och kungsladugårdens till
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 49.

27

stötande mark skulle, der så påfordrades, af köpingen uppföras och

underhållas;

hvarjemte Kongl. Maj:t. föreslagit Riksdagen att medgifva, att de

medel, som inflöte för de afyttrade delarne af kungsladugårdens egor,

måtte, efter afdrag af hvad som kunde finnas höra tilläggas innehafvaren

af backstugutorpet n:o 46 såsom ersättning för den derifrån

upplåtna marken, få användas till inköp för kronans räkning af skogbärande

eller till skogsbörd tjenlig mark.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling ifrågavarande

proposition blifvit hänvisad, har emot hvad Kongl. Maj:t, föreslagit icke

haft något att erinra, hvadan utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 mars 1893.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:56 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse, för bildande af Kungsörs köping, af mark från Kungsörs kungsladugård. s. 18 i texten