Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtsHlliga stadganden, hvilka höra införas i det nya reglementet för riksgäldsfcontoret. T • llU-t.f OWI in !/.,! I! .nr.fwlilf nia !•

1893-04-13 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 6,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:54, Memorial, med förslag till åtsHlliga stadganden, hvilka höra införas i det nya reglementet för riksgäldsfcontoret. T • llU-t.f OWI in !/.,! I! .nr.fwlilf nia !•

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o Si.

1

«i<i ,aniii''fk>.<j<fii liaiiii-''!''. »Joll. •imdgivi In .lin .iyi;k«

-Ur ,J'' 1 i .ii: SOT.iiitm.lit 1,2> •"> -''•* I UfU.1*

. ; lij) -?j U-UV! ''»iuifcjiiU it •/!'' ■ ’ i.ut it ignbr.hid Mg

: ii

f b (h

Af

il\ t :l

.iilll J}K)q T‘*![''>

N:o M.

..i (!K) h?t i."'' \VvV''.i\''^ft>V\ liio;i.4''liigfeJifl t''biU'',tU;iJs?I

Auk. till Rikad. kansli dep 18 april 1863, & 4 A <*»• <1

fJHl W i: »t JO ,{. ''}[-• *■*1U. J ‘ - U-i - < - *'' • • * ''r.^r.T «n* i

Ja >;it’''!’»r"r nijijb vmiliiv.ii .•[ p.:: i v; »Jod no .In! - ko. miluM iitr f.-iv ''i-*biJ

, - ; • • ,,, . J Hj/ll , : '' ! \''i >'', ■ !) _ h\ .V.iV) Uf!’ L :’1

Memorial, med förslag till åtsHlliga stadganden, hvilka höra införas

i det nya reglementet för riksgäldsfcontoret.

T • llU-t.f OWI in !/.,! I! .nr.fwlilf

nia !•( nr, ir-tHT n.-b I ,?U; Julöl loil-d;'';- / ''! i adhldn-dirf «g »’U" '''' »•»* (*

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till stadganden tf det nya

reglementet för rikagäldakontoret, som angå: Riksgäldskontorets fordringar för de

af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån; återstående utgifter ''till följd af beslut

vid föregående riksdagar; med statsregleringen gemenskap egande utgifter;

på riksgäldskontoret anvisade kreditiv; styrelsen för riksgäldskontoret; samt fullmäktige

tillhörande särskilda åligganden och uppdrag; äfvensom ''till aflöningsstat

för riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening samt indrag&iogsstat oöh pensionsstat

vid riksgäldskontoret.

De föreslagna stadgandena och staterna äro af lika innehåll med motsvarande

stadganden och stater i 1892 års reglemente, med undantag deraf att ur

indragningsstaten uteslutits kammardrängen Per Fredrik Rydqvist, som efter fyllda

sjuttio år erhållit afsked från sin tjenst i riksgäldskontoret, samt att ur pensionsstaten

uteslutits sekreteraren C. G. Stuarts numera aflidna enka Maria Lovisa

Stuart, född Koschell, hvaremot å sistnämnda stat förre kammardrängen Rydqvist

uppförts med ett pensionsbelopp af 575 kronor.

§§ 19, 20 och Öl grunda sig på Riksdagens ''bifall till utskottets hemställan

i dess memorial n:o 37.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. i Sami. 1 Afd. 41 Höft. (N:o 54.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om

sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,

att Riksdagen må godkänna följande förslag till stadgande^
-

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

t? ,. *

r*§ 4.

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

KV\ '' - •• v , V>\,, \\i\ )W> •. .V.--., \ v''.''

Riksdagen har år 1879 beslutat:

a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar

derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra

med af Kongl. Maj:t faststald bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer

eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernväg sbolag, som före utgången

af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet

af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor;

b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af

återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt

förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878

års i pund sterling och francs förskrifna statslån;

c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes,

än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning

nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de

finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;

d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret

anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag

utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet

af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

3

ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas,

att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad

för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med

rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid

lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;

e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande

säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt

gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de

rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning

medförde;

f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt

de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill

af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt

g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret

skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna

eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande

af amorteringen af statens skuld.

ii

i

Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.

tar'''' >''i •<! i- • -a «.•>•■ i:;: ... 4W,,.u > ■’ . V*

l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar.

; i ;:,V‘ § o.

.. <; f i , ... . a

Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet

öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförinälda, utaf staden

Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af

mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd,

dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall

och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar

och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid

tideu för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den

1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges

sålunda, att staten

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 54.

l:o) eftergifter hvad af det bolaget beviljade statslån

återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97

och 2:d) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot

erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer

ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624

kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller

sålunda tillhopa ...........................*............,.......... „ 350,810:18

Summa kronor 536,488: 15;

dels öfverlåtit åt Kong!. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll

och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må

finnas erforderliga;

dels beviljat och stält till Kongl. Majsts disposition för jernvägens inköpande

och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan

vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf

anvisat till utgående

under år 1886 ....................................... kronor 2,000,000: —

» » 1887 .................................................................. „ 2,350,300: —

samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —;

och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala

ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats.

§ 7.

Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i

den ordning-, Kéfcgl. fcfaj:t skulle eg» att närmare bestämma, användas till inköp af

Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast

som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar,

verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält

ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret

att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare

sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för

att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret

att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej

lyftats.

§ 8.

Riksdagen har år 1890

dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en

köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestäm
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets Memorial N:o 54.

mer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hö"

rande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den

vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V- L.

Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra

bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited", till Kongl.

Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven

för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kionor,

att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas,

dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor,

att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när

Kongl. Maj:t finner sådant nödigt.

§ 9.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att

utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock

så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för

ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kong!. Maj:t att å

detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernväg^

anläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar,

extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång

på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande

deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande

till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa

låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen

innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse

med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen

för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för

allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd

till banans öppnande för allmän trafik;

3jo) att det låuesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, so» jemte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 54.

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inte

taldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra

å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas

för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande

beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves,

till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig

ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt,

sa att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge,

till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits,

blifvit till staten inbetaldt; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl.

Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom . all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af

staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den

jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande

ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens

fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför

hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats

för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel

ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför

hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag,

som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen

af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd

direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 64. 7

Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i fiffigt alla de vilkor och

kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild

person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af

bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala

de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare

kan komma att anvisa.

§ 10.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat

och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå

under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så

att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett

efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å

detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar

anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet

med följande vilkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock

närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande

bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga

kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt,

hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden

efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt

och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens

inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de

andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande

härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess

besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af

Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och

besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad,

och väg- och vattenbygguadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för

allmän trafik;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 54.

3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall

vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte

statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan

och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar

hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt

aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till

jernvägsanläggningens utförande;

4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet,

af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för

hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;

b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år,

dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg

senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta,

med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom

de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke

beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp

med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den

ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetala; och

c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt

Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad;

5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel,

äfvensom äll bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten

lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande

erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg,

för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej

mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen

intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran

inteckna bolagets jernväg med fönnånsrätt för samma fordran framför hvarje annan

fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till

dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för

förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas,

förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje

annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad;

6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot

i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en

revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt

att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;

7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt

underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54. 9

kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller,

som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt

8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så

pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den

för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess

omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt

enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför

af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt

begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter,

som kunna vara disponibla;

och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de

belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa.

§ 11.

Riksdagen har år 1891 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande

ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån

åt Hernösands—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften under år

1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos

Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är

fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag

innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor

böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt under

de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda

jernvägsanläggningar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående

paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret

att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för år 1893

beviljade belopp, 1,175,000 kronor.

§ 12.

Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under

hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter

å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition

af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till

fonden ingående annuiteter kan erfordias till fyllande af högst en million kronor

årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den

ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret

förorsakas.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 41 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 54.

§ 13.

Som sistlidne Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande stält ett belopp af

2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i Riksgäldskontoret, för att användas

till kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivara-banan och till inköp af rullande

materiel för densamma, äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891

häfda utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition,

behörigen utbetala det sålunda anvisade beloppet 2,800,000 kronor.

§ 14.

För fullbordande af restaurations arbetet å Skara domkyrka bar sistlidne

års Riksdag anvisat dels å extra stat för år 1893 ett anslag till belopp af 35,000

kronor dels på Riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas

medelst en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga lånesumman,

af hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående

oguldna kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning,

allt under vilkor att någon utbetalning icke må ega rum förr än styrkt blifvit, att

domkyrkans byggnadskassa eger tillräckliga medel för arbetets fullständiga fullbordande.

Till följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen

utbetala nämnda lånebelopp, 40,000 kronor; hvaremot och enär detsamma blifvit i

riksstaten för år 1893 uppfördt, Riksgäldskontoret eger att af statskontoret utbekomma

ersättning för berörda belopp, sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts.

3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.

§ 18.

I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster

äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att,

sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet,

för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant

ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att,

så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda

förskjutit.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 51.

11

4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.

§ 19.

Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit

och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af fem millioner

kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in

pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade

förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än

sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.

§ 20.

Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å

Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan

innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets

försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets

tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen

faststält till två millionor fem hundra tusen kronor.

§ 21.

För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående

paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill

disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver

erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,

stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;

egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas

senare än fem år efter deras utgifningsdag.

§ 22.

Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande

af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit,

att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång,

i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio

tusen kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

§ so.

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 51.

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 52.

År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 53.

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt

hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 54,

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frårdräda fullmäktig s-befattningen,

och suppleant inträda i hans ställe.

§ 55.

(Se här nedan under punkten II.)

§ 56.

(Se här nedan under punkten III.)

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

13

§ 57.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af BiJcsgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo

skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen.

§ 58.

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

§ 67.

Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens

anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera

de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed

flere handlingar.

§ 68.

En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för

Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning

årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under

deras vård och inseende.

Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke

allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier

finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler

och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes,

jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obruk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N-o 54.

bara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda,

med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning

blifvit föryttrade.

§ 69.

Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter

inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande

ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t

sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans

hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter,

som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna

åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt

gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva

de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och

inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik

upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen

och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick

samt, om så erfordras, reparerade.

§ 70.

Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus

samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888

tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt

Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret

öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet

om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande

af Riksdagen, Riiksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen

samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond

för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande

af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta

1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen

af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid

årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger

det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta

de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut

från fonden uttagas.

§ 71.

Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen,

Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

15

tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels

att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus,

hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade

fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å

artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets

närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets

behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna

å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen

af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000

kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen

jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande

i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre

kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock

att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och

Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar,

åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som

i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas.

§ 72.

Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola

Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning

under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.

Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva

och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan

Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.

§ 73.

(Denna paragrafs lydelse är beroende på Riksdagens blifvande beslut i anledning

af väckt fråga om ny instruktion för Riksdagens revisorer.)

§ 74.

Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige:

a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll

med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med

behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta

kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning;

b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier

och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 54.

c) låta komplettera och iståndsätta inventarier er sedlar ne i Riksdagens hus.

Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna

tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla

och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere

arbeten.

För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän,

som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga

reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under

riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga

reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut

upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna

effekter.

§ 75.

Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms tiga kanalbolag den 27 Mars

1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper

skola hvartannat ar granskas utaf tva revisorer, af hvilka den ene bör utses af

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu

person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i

enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865

och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar,

årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning

och räkenskaper.

§ 76.

Då de bolag, som för jemn ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret

utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan

afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,

deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna

om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra

Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru

vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet

för de utgifna lånens fortsatta liqviderande.

§ 77.

Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall

vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af

Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning

och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige

utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

17

mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision,

som till allmän extra ordinarie sammankomst.

§ 78.

Fullmäktige i Riksgäldskontor skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens

styrelse.

§ 79.

I enlighet med Kongl. Maj:ts kungörelse den 15 Maj 1891 och det den 9

September 1881 faststälda reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes

garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper

och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom

Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista,

hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras.

§ 80.

Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att

låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande

af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta

samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets

Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866,

börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta

riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne

och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af

de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra,

dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar

lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma

Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889

bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript

under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas,

under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda

6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning

och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande

af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje

exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria

utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum.

Bill. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 54.

§ 81.

Riksdagen tiar år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor

att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne fullbordade

registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär

och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela,

utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt

register till kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867

samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript

fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader

tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, dels ock åt

Fullmäktige uppdragit att, så snart ske kan, sedan erfarenhet vunnits om den tid och

möda, ifrågavarande arbete må kräfva, till Riksdagen inkomma med yttrande och

förslagsberäkning öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullbordande

må erfordras.

§ 82.

Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882

års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola

Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen

öfver biblioteket.

§ 83.

Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige:

a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den

ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller

andra lika vigtiga binder göra Riksdags hållande i bufvudstaden omöjligt eller för *

Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);

b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i

den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men

kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);

c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd

till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger

sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig

man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan

riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes

eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);

d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande

utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets

vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

19

å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet

till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna

före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.

Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden

böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera

verket vara tillstädes.

§ 84.

Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet

eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland

Fullmäktige

Riksgäldskontoret vara tillstädes.

§ 85.

För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda

bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att

på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet

m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken

svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp

af högst sju millioner kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 5å
-

Bil. B.

liiksgäldskontorets vid 1892 års slut utbiilanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1892 års

Årtal.

§•

slut.

a) Byggnadslån.

1866

39

Lån till staden Kristine- hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ..........

(18491

\ .2 % \

< jemte >

1 ränta, j

37,500

6,750

|1854J

3 %

—

43

Lån till Vesterås domkyrka,

för densammas reparation

1860

—

—

28,000

—

28,000

—

36

Lån till staden Jönköping,

för uppförande derstädes al

ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket...............

1861

5 %

4 %

120,000

61,498

18

Transport

—

—

—

—

96,248

18

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

21

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetaltB.

Annuitet.

läntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

96,248

18

1866

90

Lån till Apotekare-societe-

ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet..............................

1862

5 %

4 %

50,000

21,959

01

»

37

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk.....................

1864

T)

''tf

25,000

_

15,813

22

Lån till staden Falun, för

uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes...............

1864

40,000

_

25,354

14

y>

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro- verkshus derstädes...............

1865

12,000

_

7,575

66

»

Lån till staden Halmstad, för

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar- läroverk derstädes...............

1866

25,000

16,991

48

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket i Kalmar

1866

»

>

40,000

27,155

60

1481)

Lån till staden Venersborg

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes .....

1867, 1868

y>

T>

40,000

28,122

58

»

1482)

Lån till staden Vestervik, föi

uppförande af ny byggnad

Transport

—

—

—

239,219

87

•) Jfr § 16 inom. 3 i 1867 års Reglemente.

») Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

A • j ,

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

Årtal.

§•

slut.

Transport

—

—

239,219

87

åt elementarläroverket der- städes

1867, 1868

A ce.

20,000

1866

1481)

Lån till Upsala Domkapitel,

O jfr

14,J4o

00

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes

1867, 1868

140,000

99,639

79

1482)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny- byggnad för högre elemen-

tarläroverket derstädes

1868

40,000

29,016

35

1483)

Lån till Skara Domkapitel,

för förändring och tillbygg- nad af eleraentarläroverks- byggnaden derstädes

1868, 1869

40,000

32,344

1 Q

1868

47 *)

Lån till domkyrkan i Karl-

1 O

stad, för densammas repa- ration .....

1869

fi o/.

23,500

6,289

58

1866

1485)

Län till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes.........

1873, 1875

5 %

20,000

16,697

Q O

1874

5

Lån till direktionen för se-

oy

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

narium

1875

59,000

45,018

75

Transport

—

—

—

482,472

72

*) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.

a) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.

s) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

s) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

23

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

482,472

72

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan .........

1883

5 %

4 %

30,000

26,825

50

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman- hang stående arbeten.........

= 538,024: 63

1888

»

»

30,000

——

28,726

41

1866

142

b) Tomtreglering slån.

Lån till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator

och tomter efter 1865 års

eldsvåda...........

1867

G%

»

50,000

15,752

05

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda.....

1872

y>

30,000

15,781

48

18771)

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda.....

1878

5 %

50,000

46.599

05

Transport

—

—

—

—

—

616,157

21

M Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDnet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

__

_

616,157

21

/187 7

8

Lån till staden Söderhamn,

11878

6

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda.....

1878, 1879

6 %

5 %

200,000

177,946

88

/1880

13

Lån till staden Hudiksvall,

\1881

10

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor .............

1881, 1882

200,000

183,715

99

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887

års eldsvåda........

1889

A o/.

100,000

100,000

7o

*± 70

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

reglering i följd af den staden

år 1888 öfvergångna brand

1890

»

»

200,000

200,000

= 739,795: 45

c) Lån till kanal- och

1866

slussanläggningar.

931)

Län till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

3 %

800,000

—

428,686

37

94*)|

Lån till Kinda kanalaktiebo-

118 }

lag, för utsträckning af Kin-

143 J

da båtled medelst kanalise-

Transport

—

—

—

—

—

1,706,506 45

*) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente;

§ 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

25

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

1,706,506

45

ring af Stångån från sjön

Rengen till Linköpingshamn

j 1865 \

\1867

5 %

3 %

437,500

—

359,692

05

1866

1431)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag,för kanal-och sluss-

anläggning mellan sjöarne

Östra och Vestra Silen på

Dalsland..............................

1868,1869

6 %

4 %

51,200

—

11,583

63

= 799,962: 05.

d) Lån till jernvägs-

anläggningar.

Jl 866

75

Lån till N orbergs j ernvägs nya

\1878

3

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Kärrgrufvan

inom Norbergs bergslag till

siön Åmänningen ...............

1852

5 %

»

150,000

45,453

01

»

»

Lån tillN orb ergs jernvägs nya

/1855/

aktiebolag, för fullbordan-

71,459

96

de af samma jernväg.........

\1856j

3 %

2 %

150,000

—

1866

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga...........................

1862, 1863

5 %

4 %

1,377,055

24

453,263

60

Transport

— —

—

—

—

2,647,958

70

t) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 åra samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.

Bill. till RiJcsä. Prof, 1893. 1 Sami, 1 Afä. 41 Höft,

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Statsutskottets Memorial N:o 54

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet

Räntefot

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

Årtal.

§•

slut.

Transport

—

—

—

—

—

2,647,958

70

1866

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Vexiö och Alfvestads station

på Södra stambanan

1864

7 %l)

4 %

434,000

_

141,672

49

»

Län till Helsingborg—Lands-

krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup

1864, 1865

5 %

1,100,000

636,870

7 K

»

Lån till Kristianstad—Hess-

i o

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö- dra stambanan

1864, 1865

»

720,000

394,665

10

8

Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

station på Södra stamba- nan till Ystad

»

1864—1866

2,450,000

1,433,410

14

»

»

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta-

tion på Södra stambanan|1864—1866

»

1,200,000

—

696,362

31

Transport

—

—

—

5,950,939

49

>) Enligt Kongl. Majits resolution af <1. ”/« 1886.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

27

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

slut.

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

—

5,950,939

49

1866

82

Lån till Uddevalla—Veners-

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Ud-

devalla................................

1865—1867

5 %

4 %

3,240,000

—

2,071,013

85

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

(18721

städerna Karlskrona och

1873/

Vexiö....................................

1874]

5 % '')

4 >/a %

2,600,000

—

2,142,898

02

»

»

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

|1872|

Krylbo och Norberg .........

\1873/

6 %

5 %

406,000

—

309,950

57

»

»

Lån till Upsala—Margrete- hillsjernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle ...............

1873

»

»

500,000

392,107

1

17

»

»

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud-

(18741

vika till Kil, mot skuldför-

Jl875>

bindelse ..............................

|l876j

5»/a %2)

»

5,000,000

—

4,563,514

86

Transport

—

—

—

—

15,430,423

96

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.

*) S» § 3 af 1883 års Reglemente.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

1878 11

1891 7

1876 5

» »

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

slut.

Transport

—

—

—

—

—

15,430,423

96

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600

Er., efter 90 %

1878, 1879

& o/„

'')

6,078,240

5,389,740

Samma bolags obligationer

af den 31/i2 1891 för in- lösen af utelöpande oin- friade kuponger tillhörande

ofvannämnda obligations- lån af den ,5/i 1874

1891

4 %

1,707,800

1,707,800

Lån till Vestervik—Åtvida-

berg—Bersbo jern vägsaktie- bolag, för anläggning af

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön

(18771

1878>

(1879)

5 %2)

4Va %

1,865,000

1,750,446

84

Lån till Hultsfred—Vester-

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med

bibana till sjön Yxern, sido-

(18771

spår till Ankarsrum och

< 18 7 8 >

» 2)

»

1,750,000

_

1,655,512

38

hamnspår vid Verkebäck...

118 7 9J

Transport

—

—

—

—

25,933,923

18

*) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600.

2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54

29

Keglemen-

tets

Årtal.

§•

1876

5 L

»

» L

/ *

» \ L

\1879

13/

1876

5

1881

15

Tiden, då lånet

utbetalts.

Transport

sjön Bolmen.

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Visby till

Hemse kyrka.......................

vägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg från Krylbo

station på statens Norra

stambana öfver Avesta, Hedemora

och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station i

Bergslagernas jernvägsak

tiebolags jernväg jemte bibana

till Bispbergs gruffält

......................................

Lån till Varberg—Borås

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernväg öfver

Fritsla till Borås..........

jån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för anläggning

af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

Transport

Annuitet.

11877\

\1878J

Käntefot.

5 %'')

'')

1879

1880

1881

1882

(18791

Jl880>

(1881J

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

slut.

785,000

500,000

25,933,923

18

'')

2,375,000

2,000,000

772,832

479,960

50

20

2,263,535

2,477,975

01

17

31.928,226

06

») Se § 3 af 1883 och 1886 års Keglementeu,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen
tets
-

Årtal. §,

1881

Transport

Lenna jernväg och Norr
telje

...............................

Lån till Siljans jernvägsaktiebolag,

för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

jernvägsaktiebolags jernväg

till Insjön i Dalarne...

Lån till Skåne—Hallands

jernvägsaktiebolag för anläggning

af jernvägar från

Helsingborg öfver Engel

holm till Halmstad, från

Höganäs till Kattarp och

från Kattarp till Åstorp

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

jernvägsaktiebolag, för au

läggning af jernväg från

Hvetlanda till Säfsjö station

å statens Södra stam

bana

Lån till Finspong—Norsholms

jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Finspongs station å

Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags

bana till

Norsholms station å statens

Ostra stambana och Nors
-

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet. Räntefot.

1883

1884

1885

1886

1883 — 1886

1883—1886

(1883)

jl885[

11886^

4 Va %

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

slut.

a)

746,197

» 950,000

94

31,928,226

746,197

06

94

929,678

1,500,000

300,000

Transport

1,467,913

59

56

293,582

71

35,365,598

86

tighet att^ utbekomma.'' Kr°n°r ^ * ** UrSPrunS%™ beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rät
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

31

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

35,365,598

86

holm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana.........

1883—1886

5 %

4 Vs *

500,000

489,304

52

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ........................

/1883-1885\

»

»

500,000

489,304

53

\ 1887 )

»

Lån till Kinds härads jern-

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga............

OO 00

00 00

rH v—l

»

»

500,000

497,500

1884

14

Ytterligare lån till Skåne—

Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt-

arp och från Kattarp till

Åstorp .................................

J1885\

\1886J

»

»

795,500

778,483

49

»

15

Lån till Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

städerna Halmstad och

Yarberg ..............................

1885

»

»

1,550,000

1,534,151

25

188G

16

Lån till Skara—Kinnekulle

—Venerns jernvägsaktie- bolag för anläggning af

jernväg från Skara till

}1887\

Kinnekulle och Venern ...

\1888/

»

»

324,000

320,687

10

Transport

—

1 — 1--

—

39,475,029

75

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDDet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

Årtal.

slut.

§•

Transport

—

—

—

39,475,029

75

1886

16

Lån till Svartelfs jernvägs-

aktiebolag för anläggning

af jernväg mellan Carls- dahl och Grythyttehed

/1887|

m. m..

}l888j

5 %

4>/i *

341,000

341,000

»

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Halmstad till Byholma och

Bolmen med sidospår till

sjön Södra Unnen

!>• OO

OO 00

00 00

1—4 1—1

»

a)

824,915

820,790

42

»

17

Lån till Göteborg—Hal-

lands jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

mellan Varberg och Göte- borg .....

1887

»

2,068,000

2,046,854

70

>

16

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeshögs jern vägsaktie-

bolag för anläggning af

jernväg mellan Fogelsta

och Vadstena till Ödeshög

1888

1

300,000

298,500

»

»

Lån till Mellersta Blekinge

jernvägsaktiebolag för jern- vägsanläggning från Karls- hamn till Ronneby och

Gullbärna ...

»

»

»

b)

1,120,250

1,101,175

Transport

—

—

44,083,349

87

a) Enligt K. Br. af d, “/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Kr. 19,075: —.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

33

Reglemen
tets
-

Årtal. §.

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet. Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1892 års

slut.

Transport

—

—

—

—

44,083,349

87

1886

16

Lån till Mora—Venerns jern-

vägsaktiebolag för anlägg

ning af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

Ostra Vermlands jernv

Jl889\

a)

med bibana........................

\1892j

5 %

41/* $

,000,000

—

900,000

—

»

Lån till Mariestad—Kinne-

kulle jernvägsaktiebolag föi

anläggning af jernväg från

Mariestads jernvägsstation

till Gössäters jernvägssta- tion med bispår..................

1890

»

305,000

305,000

>

1

Lån till Wittsjö—Hessleholms

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mel- lan Wittsjö och Hessleholm

|1890\

892/

»

404,000

404,000

>

Lån till Skymnäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

Björndalsbron och Munk-

|1891\

fors....................................

\1892/

»

5»

90,835

—

90,835

—

» »

Lån till Klippan—Röstånga

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Klippans station å Helsing- borg—Hessleholms jernväg

förbi Ljungbyhed till Röst-

b)

ånga by ..............................

1892

>

»

290,000

—

193,100

—

Transport

—

—

—

—

45,976,284

87

a) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Kr. 100,000: —

b) D:o vid d:o d:o Kr. 96,900: —

Bill. till Riksd. Prot. 1893. 1 Sami. 1 Afd. 41 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 54.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Eapitalåterstod

vid 1892 års

Årtal.

-§•

''-''T

Transport

—

—

—

—

—

45,976,284

87

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Malmö öfver Staffanstorps

station till Tomelilla

1892

5 %

4''/, %

a)

1,300,000

400.000

Lån till Norra Södermanlands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Ny-

by bruk till Södertelje med

bibanor till Åkers stycke-

bruk, Strengnäs, Mariefred

och Igelstaviken

1892

»

b)

1,800,000

400,000

Lån till Hernösands — Sol-

lefteå jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

från Hernösand till Sollef-

c)

teå......

1892

»

1,175,000

-

1,174,600

_

= 45,873,102: 74

Summa

—

—

—

—

—

47,950,884

87

a) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Er. 900,000: —.

b) D:o vid d:o d:o Er. 1,400,000: —.

c) D:o vid d:o d:o Er. 400: —. Af det beviljade lånebeloppet, 2,350,000 Er.,

eger bolaget rätt att under år 1893 utbekomma andra hälften eller Er. 1,175,000.

, It

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

35

Aflöningsstat för Biksgäldskontorets tjensteman och vakt
hetjening.

Lön.

Tjenstgörings-

Summa.

penningar.

:u.

1 Sekreterare, som tillika är ombudsman

4,400

.

1,600*

—

6,000

—

1 Kassör ...................................................

4,400

—

1,600

—

6,000

—

1 Kamrerare...............................................

4,000

—

1,600

—

5,600

—

1 Revisor...................................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Kassabokhållare ....................................

2,500

—

800

—

3,300

—

1 Lånebokhållare.......................................

2,000

—

800

—

2,800

—

1 Registrator och Kanslist .....................

1,500

—

900

—

2,400

—

1 Kammarskrifvare...................................

1,500

—

600

—

2,100

—

1 Förste Vaktmästare..............................

700

—

100

—

800

—

1 Vaktmästare ..........................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare .........................................

600

—

100

—

700

—

1 Vaktmästare ..........................................

600

—

100

—

700 —

Summa kronor

25,300|—

9,100

—

34,400|—

Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren

kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem

års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... kronor 500:

samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring

inom graden, med ytterligare............................................................... » 5^0:

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie

tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100:

och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100:

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån

komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras

endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,

men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,

* Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast G00

kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant

fall gifna bestämmelser, skor för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppot

i dess helhet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 54.

som tjeuston förrättat; dock ma Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbotjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära

de för samma tjenst anvisade tjenstgöringsponningar eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att

invisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare

tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda

stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets

tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.

Indragningsstat vid RiksgSildskontoret.

Kommissarien Herman Husberg

4,400 j—

1,50ÖJ —

Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg

Summa kronor

5,900| —

Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.

Förre Ombudsmannen Leontius Hallman

1,500

3,000

800

575

—

Förre Notarien August Neijber

Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson

Förre Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist

Summa kronor

5,87$

-i

Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarcns frånfälle och äfven

dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor

upphöra.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

37

II.

I punkt 7:o af sitt utlåtande n:o 26, angående Riksgäldskontorets förvaltning

under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast tillerkändes Fullmäktige

i nämnda kontor, har utskottet förmält, att utskottet funnit sig böra

framdeles, i sammanhang med behandlingen af stadgandena i det nya reglementet

för Riksgäldskontoret, föreslå ett tillägg i berörda reglemente, afsedt att, med

anledning af Kong! Majt:s den 22 oktober 1892 utfärdade instruktion för de

af Kongl. Maj:t förordnade ledamöter i styrelserna för med statslån understödda

jern vägsaktiebolag, förtydliga och komplettera reglementets föreskrifter.

Detta tillägg anser utskottet lämpligast få sin plats i § 55 af gällande

reglemente för Riksgäldskontoret, hvilken paragraf lyder sålunda:

»Jemte noggrant iaktagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af

de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag; börande

Fullmäktige således äfven, derest tvångsförsäljning sker af jern vägsbolags egendom,

uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara,

att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran

af köpeskillingen varder betäckt.»

Det afsedda förtydligandet torde bäst vinnas derigenom, att i nämnda

paragraf utsäges, att Fullmäktige jemväl böra, om anledning dertill gifves, söka

förebygga, att med statslån understödt jernvägsaktiebolags inkomster, med åsidosättande

af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret,

användas till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro

nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må besluta att § 55 i reglementet för Riksgäldskontoret

skall erhålla följande lydelse:

§ 55.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen

af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är

stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja

detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets Memorial N:o 54.

verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt

Fullmäktige gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej

mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att med

statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande

af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning

till Riksgäld skontoret, användas till bestridande af andra

utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jern vägsdriftens

uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags

egendom, uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning

till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning

ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets

fordran af köpeskillingen varder betäckt.

III.

Till statsutskottet har remitterats en af herr S. G. von Frusen inom Andra

Kammaren väckt motion (N:o 127), i hvilken föreslagits, att i reglementet för

Riksgäldskontoret måtte, på förslag af statsutskottet, upptagas de belopp, hvilka

skulle såsom särskilda arfvoden utgå till de två Deputerade inom Riksgäldsfullmäktige.

Motionären har till stöd för sitt förslag andragit följande.

Uti § 29 af senast utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret bestämdes

storleken af de arfvoden, som skulle tillkomma Fullmäktiges ordförande samt

hvar och en af de öfrige Fullmäktige. Ordföranden skulle sålunda åtnjuta

3,200 kronor årligen samt hvar och en af de öfrige 1,600 kronor, likaledes för

år. Dessutom egde, enligt samma paragraf, Fullmäktig, som icke vore bosatt i

Stockholm, att för en resa årligen till och från Aenmrfenuppbära kostnadsersättning,

beräknad efter samma grunder, som gälde för beräknandet af resekostnadsersättningen

åt Andra Kammarens ledamöter.

De nu nämnda arfvodena vore emellertid för två bland Riksgäldsfullmäktige

endast en mindre del af de arfvoden, som från Riksgäldskontoret komme

dem till del. Senaste öfver Riksgäldskontorets styrelse och förvaltning afgifna

revisionsberättelse upplyste, sid. 57, att till den Deputerad, som haft tillsyn

öfver göromålens gång, utgått ett arfvode af 2,400 kronor, samt till densamme

och en annan Deputerad, som jemte den förre haft bestyren med lånemedlens

ndragning och verkställande af de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga

utländska liqvider äfvensom jernvägshypoteksfondens särskilda förvaltning, ytterligare

6,000 kronor, nemligen från liqvidations- och amortissementsfonderna 4,800

kronor och från jernvägshypoteksfonden 1,200 kronor. På detta sätt erhölle en

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

39

af Fullmäktige, det egentliga Fullmäktigearfvodet inräknadt, 7,200 kronor och

en annan 4,400 kronor i årligt arfvode. ,

De senast berörda tillskotten till de i reglementet bestämda Fullmäktigarfvodena

berodde på ett medgifvande i § 56 af samma reglemente. Der föreskrefves,

att Fullmäktige inom sig skulle utse två Deputerade. En af dessa Deputerade

utöfvade närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgjorde

sina åligganden, och tillsåge, att Fullmäktiges beslut blefve i behörig tid och

ordning verkstälda. Han egde att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden

meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall

eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom

vaktbetjente, tjenstledighet under högst 14 dagar äfvensom meddela föreskrift

om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde.

Han utöfvade jemväl beträffande värden af kontorets värdepapper det uppdrag,

tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehölle. I öfrigt skulle deputerade

ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontor^ räkning

erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade

eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar m. m., allt i öfverensstämmelse

med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddelade; egande Deputerade

att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. I

förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga

ixppdrag och göromål, som blefve af Fullmäktige åt Deputerad uppdragne, egde

Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden, hette det vidare i samma

här åberopade paragraf af reglementet.

Detta vore det medgifvande, om hvithet nyss nämndes och på grund af

hvithet två af Fullmäktige erhållit de ofvannämda tilläggsarfvodena. Att dylika

tilläggsarfvoden utginge, syntes vara rättvist och billigt, da de ifrågavarande

uppdragen icke i tur fullgjordes af Fullmäktige. Men det syntes motionären

icke rigtigt, att bestämmandet af arfvodenas belopp öfverlemnats till Fullmäktige,

utan dessa belopp borde enligt motionärens åsigt upptagas i det af

Riksdagen hvarje år för Riksgäldskontoret utfärdade reglementet. Det måste

nemligen anses vara en allt för grannlaga sak, att i bästa fall fem, kanske

någon gång icke mer än fyra ledamöter af en myndighet bestämde för två afsina

kamrater arfvoden till den utsträckning, hvarom här vore fråga. För Riksdagen

borde det icke vara större svårighet att i detta fall träffa den rätta storleken af

arfvodena, än i en mängd andra fall, särskild! i fråga om Bankofullmäktiges tva

Deputerade och vice Deputerad samt den Bankofullmäktig, som besörjde tillsynen

vid Riksbankens pappersbruk och tryckeri, för Indika samtliga förtoendemän inom

Bankofullmäktige arfvoden utginge enligt af Riksdagen faststäld aflöningsstat.

Ett lämpligt tillfälle att taga denna fråga i öfvervägande syntes också

just nu erbjuda sig, enär efter innevarande års slut jernvägshypoteksfonden,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 54.

enligt senaste revisionsberättelse, sid. 43, skulle upphöra att finnas. Såsom redan

blifvit nämndt, åtnjöte nemligen de båda Deputerade för förvaltningen af

denna fond 1,200 kronor — samma belopp nu, då från fonden endast ett lån å

1,829,400 kronor vore utlemnadt, som år 1880, då i densamma funnes flere lån

till ett sammanlagdt belopp af 7,864,000 kronor. Då nu förvaltningen af denna

fond icke vidare skulle ifrågakomma, vore det klart, att en förändring i Deputerades

aflöningsförhållanden måste inträda.

Fullmäktige i Riksgäldskontoret, hvilkas yttrande öfver berörda motion

utskottet begärt, hafva i ämnet anfört:

»Sedan 1853—1854 års Riksdag beslutat införande af det fonderade statsskuldsystemet

och den blifvande statsskuldens förvaltning af Riksgäldskontoret,

understälde Rikets Ständers år 1855 församlade revisorer i sin berättelse om

granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning Ständerna det förslag,

att de närmare bestyren med fondväsendets och statsskuldsystemets oafbrutna

och verksamma handhafvande äfvensom dermed förenade åligganden måtte.

pa sätt vid Rikets Ständers Banks vexelköp och vexelförsäljningar redan iakttoges,

varda uppdragna åt vissa af Fullmäktige utsedda Deputerade.

Uppå hemställan af statsutskottet (utlåtande n:o 62 samt memorial n:o

293) och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af Fullmäktige i Riksgäldskontoret

i skrifvelse till statsutskottet den 27 augusti 1857 afgifvet förslag

beslöt 1856—1857 års Riksdag, att Fullmäktige skulle ega att åt vissa Deputerade

uppdraga de närmare bestyren med fondväsendets och statsskuldsystemets

oafbrutna och verksamma handhafvande jemte dermed förenade åligganden.

Föreskrift härom infördes i § 229 af det vid sistnämnda Riksdags slut den 9

mars 1858 utfärdade reglemente för Riksgäldskontoret, i hvilken paragraf tillika

insattes följande närmare bestämmelser i ämnet, nemligen: att dessa deputerade,

hvilkas antal skulle bestämmas af Fullmäktige, borde väljas vid slutet af hvarje

qvartal; att deputerade skulle å Fullmäktiges vägnar utföra de uppdrag, som i

sagda hänseende dem meddelades; att de egde sig emellan, såsom lämpligast

syntes, fördela dem tillhörande göromål; samt att i förhållande till beskaffenheten

och omfanget af de göromål, somblefve åt deputerade uppdragna, Fullmäktige

egde bestämma de arfvoden, hvaraf de kunde anses hafva gjort sig förtjente.

Fullmäktige hade emellertid redan den 1 oktober 1857 bland sig utsett

Deputerade för behandling af ett låneärende. Härmed förhöll sig så, att, sedan

1856—1857 års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att upptaga ett jernvägslån å

20 millioner riksdaler, samt Fullmäktige den 10 september 1857 beslutat utfärda

kungörelse med infordrande af anbud å öfvertagandet af nämnda lån, Fullmäktige

den 1 oktober samma år valde två Deputerade, hvilka skulle ega att emottaga

de låneanbud, som möjligen kunde framställas, granska dessa låneanbud

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

41

samt icke allenast med de personer, Indika kunde komma att framställa slika

anbud, utan ock med andre, som man kunde förmoda skulle kunna och vilja

öfvertaga lån, derom inleda underhandlingar.

Den 4 mars 1858 valde Fullmäktige första gången »Deputerade för ombesörjande

af de närmare bestyren med fondväsendets och statsskuldsystemets

oafbrutna och verksamma handhafvande», och utsågos dervid till Deputerade

för då instundande qvartal samma personer, som förut såsom Deputerade fungerat.

Fullmäktige hafva sedan dess för hvarje qvartal bland sig utsett tvenne

Deputerade.

Reglementets föreskrift angående Deputerade förblef oförändrad ända till

år 1875, då i sammanhang med en genomgripande omorganisation af Riksgäldskontoret

— hvarigenom, med upphäfvande af det förut varande kommissariatet

och öfverflyttande ä> Fullmäktige och deras Deputerade af beslutanderätt i alla

frågor, tjenstemännens antal minskades från sjutton till åtta — i reglementet

infördes bestämdt stadgande derom, att Fullmäktige skulle inom sig utse två

Deputerade för lånemedels indragning, verkställande af Kontorets utländska

liqvider m. m., af hvilka Deputerade den ene dessutom skulle utöfva närmaste

tillsyn öfver göromålens gång inom verket samt deltaga i vården af Kontorets

säkerhetshandlingar, hvilken sistnämnda bestämmelse till en del gjorde en dittills

varande tjensteman i Kontoret öfverflödig, nemligen lånekommissarien, en tjenst,

som också kort tid derefter indrogs. Deputerade skulle på samma sätt som

förut väljas vid slutet af hvarje qvartal, och egde Fullmäktige att för dem bestämma

lämpliga arfvoden. Dessa vid 1875 års Riksdag meddelade föreskrifter

äro fortfarande gällande.

Rörande de arfvoden, som å olika tider blifvit Deputerade tillagda, anse

sig Fullmäktige böra meddela, att bestämmandet af dylika arfvoden för första

gången förekom vid Fullmäktiges sammankomst den 28 oktober 1858, då de två

Deputerade, hvilka i sådan egenskap tjenstgjort från den 1 oktober 1857 och

blifvit utsedde att tjenstgöra till 1858 års slut, för denna tid af ett och ett

fjerdedels år tillädes 4,000 rdr hvardera. Sedermex-a hafva Deputerades arfvoden

bestämts till följande belopp, nemligen till:

för år 1859: 1,500 rdr hvardera;

» » 1860: 3,500 rdr till den ene och 2,000 rdr till den andre;

» » 1861: resp. 2,000 rdr och 1,500 rdr;

» » 1862: » 2,000 » » 1,000 »

» » 1863: » 2,000 » » 1,000 »

» » 1864: » 2,000 » » 2,000 »

» » 1865: > 2,500 » » 2,500 »

» » 1866: 900 rdr åt en Fullmäktig för 41/* månaders tjenstgöring

såsom Deputerad, 1,900 rdr åt en för 9Va månader, 300 rdr

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 4 Samt. 2 Afd. 41 Höft. (>

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets Memorial N:o 54.

åt en för 1 månad, 1,300 rdr åt en för 6V2 månader och 400

rdr åt en för 2 månader, eller tillsammans 4,800 rdr;

för åren 1867—1873: 2,400 rdr om året åt hvardera;

» år 1874: 2,800 rdr åt den ene och 2,400 rdr åt den andre;

» åren 1875—1878: resp. 4,800 kronor och 2,400 kronor om året;

» år 1879: resp. 5,400 kronor och 2,700 kronor

samt för tiden från och med år 1880 resp. 5,600 kronor och 2,800 kronor

årligen.

Härvid är att märka:

l:o) att till och med år 1866 arfvodena bestämts vid hvarje års slut för

hela året, men år 1867 dels i juni månad för det då gångna halfåret dels i september

och december för då tilländalupna qvartal, hvarefter arfvodena bestämts

för hvarje qvartal vid dettas slut;

2:o) att till och med tredje qvartalet år 1874 hela beloppen utgått från

liqvidations- och amortissementsfonderna, från hvilka fonder från och med år

1866 till närvarande tid till Deputerade utgått 4,800 kronor årligen, som från

och med år 1867 mellan dem lika fördelats;

3:o) att, sedan Fullmäktige den 20 oktober 1874 beslutit ny instruktion

och tjenstgöringsordning för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret,

samt i denna instruktion stadgats, att närmaste tillsynen öfver göromålens

gång skulle utöfvas genom en af Deputerade, hvilken föreskrift, på sätt

ofvan blifvit nämndt, från och med år 1875 intagits i Riksgäldskontorets reglemente,

Fullmäktige för fjerde qvartalet 1874 och allt sedermera tillerkänt den

Deputerad, som utöfvat berörda tillsyn, ett arfvode derför, beräknadt efter 200

kronor i månaden, eller 2,400 kronor för år, att utgå af Riksgäldskontorets

egna medel;

4:o) att, efter det jernvägshypoteksfonden bildats vid 1879 års Riksdag,

Deputerade erhållit särskilda arfvoden för denna fonds förvaltning, hvilka arfvoden

för de båda sista qvartalen 1879 bestämts till 300 kronor för den ene och

150 kronor för den andre i qvartalet och derefter från och med år 1880 till

resp. 200 och 100 kronor i qvartalet, att utgå af jernvägshypoteksfondens behållning;

samt

5:o) att Deputerades arfvoden följaktligen efter 1879 utgått sålunda, att

den af dem, som haft tillsyn öfver göromålens gång m. m., erhållit för år:

från Riksgäldskontoret ......................................................... kr. 2,400: —

» liqvidations- och amortissementsfonderna.................. » 2,400: —

» jernvägshypoteksfonden ................................................ » 800: —

eller tillsammans.................................................................... kr. 5,600: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

43

och den andre af Deputerade:

från likvidation- och amortissementsfonderna

» jernvägshypoteksfonden..............................

eller tillsammans ................................................

kr. 2,400: - » 400: —

kr. 2,800: —"

Härförutom hafva Deputerade naturligen uppburit dem såsom Fullmäktige

tillkommande arfvoden af 1,600 kronor årligen för hvardera. .

Efter meddelande af dessa upplysningar få Fullmäktige, beträffande

ifrågavarande af herr von Friesen väckta motion, till en början anföra, att Fullmäktige,

med afseende derpå att Deputerades göromål numera äro af hemligen

konstant beskaffenhet och omfång, lika med motionären finna lämpligast, att

Riksdagen, på sätt som eger rum i fråga om Bankofullmäktiges Deputerade, sjelf

bestämmer de arfvoden, hvilka böra tillkomma Deputerade utöfver deras arfvoden

såsom Fullmäktige. ,

Såsom motionären anmärkt, är det gifvet, att, då jernvägshypoteksfonden,

hvarifrån en del af Deputerades arfvoden nu utgår, med innevarande ar skall

upphöra att finnas, en förändring i deputerades aflöningsförhållanden måste inträda.

Af skäl, för hvilka Fullmäktige här nedan skola tillåta sig att redogöra, anse

Fullmäktige emellertid någon minskning i Deputerades arfvoden icke böra ifrågakomma,

om än till följd af nämnda fonds upphörande dessa arfvoden måste

komma att utgå på annat sätt, än nu sker.

Den uppfattning, Fullmäktige sålunda uttalat angående arfvodenas belopp,

har delats jemväl af Riksdagens revisorer. I berättelsen om granskningen

af Riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning yttra nemligen 1890 års revisorer,

i sammanhang med redogörelsen för jernvägshypoteksfonden, att »den

löneförbättring, som genom åtnjutandet af de utaf jernvägshypoteksfondens behållningar

utgående arfvoden kommit Fullmäktiges Deputerade och tjenstemännen

till de], enligt hvad revisorerne inhemtat, fullt uppväges af på åtskilliga områden

åf Riksgäldskontorets verksamhet under de senare åren icke oväsentligt

ökade göromål.»

Deputerades allmänna åligganden, som i lika grad tillhöra dem bada,

äro, efter reglementets lydelse, att »ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel

till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter,

som Fullmäktige meddela, egande Deputerade att sig emellan närmare fördela

dessa dem gemensamt tillhörande göromål». Redan häraf torde framgå, att

Deputerades uppdrag afser synnerligen vigtiga och ansvarsfulla åtgärder, hvilka

icke endast innebära verkställighet af Fullmäktiges beslut, utan derjemte och

måhända oftast erfordra pröfning och sjelfständigt afgörande från Deputerades

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets Memorial N:o 54.

sida. Den i reglementet meddelade uppgiften å Deputerades göromål angifver

dock blott ofullständigt, hvari dessa bestå. Deputerades uppdrag måste nemligen

omfatta en hel mängd åtgärder, hvilka icke kunna handläggas af Fullmäktige

gemensamt, enär dermed icke kan utan olägenhet uppskjutas till Fullmäktiges

sammankomster.

Hit hör i främsta rummet inseendet öfver och ansvaret för Kontorets

dagliga korrespondens, hvaraf särskild! den utländska, som på de senaste åren

fördubblats, måste följas med stor uppmärksamhet. Och då alla från Kontoret

afgående saväl in- som utländska bref å Fullmäktiges vägnar underskrifvas af

Deputerade, äro desse till följd häraf i regel nödsakade att vara i Kontoret

tillstädes hvarje dag.

Föremål för Deputerades handläggning utgör vidare utfärdandet af de

under en senare tid tillkomma s. k. certifikaten, hvilka icke sällan påkalla

granskning af utländska rättshandlingar och pröfning af rättsförhållanden af

ganska invecklad natur.

Deputerade åligger ytterligare, enligt den för tjenstemännen samt vaktbetjeningen

vid Riksgäldskontoret faststälda tjenstgöringsordning, att en gång i

hvarje månad inventera de attester, reversal, qvittenser, assignationer och kontanta

medel, som förvaras under kassörens och kassabokhållarens vård.

Enligt samma tjenstgöringsordning skola i början af hvarje år till Fullmäktige

öfverlemnas dels af kassabokhållaren alla under det nästförflutna året

inlösta obligationer, dels af lånebokhållaren förteckningar och sammandrag öfver

alla under nästföregående året inlösta och annullerade obligationer och räntekuponger.

Sedan berörda obligationer, förteckningar och sammandrag blifvit

inför Fullmäktige företedda, skola förteckningarna och sammandragen förses

med behörig påskrift derom att vid dem icke vant något att anmärka. Som

emellertid en dylik påskrift icke kan göras utan föregående granskning, hafva

Fullmäktige hvarje år uppdragit åt Deputerade att genomgå och med förteckningarna

jemföra de aflemnade obligationerna samt dervid tillse, att dessa blifvit

i vederbörlig ordning annullerade, ett uppdrag, som kräfver icke obetydlig tid

och möda.

Da Deputerades göromål, till hvilka sedan ar 1888 äfven hör, gemensamt

med Bankofullmäktiges Deputerade, den närmaste förvaltningen af byggnadsfonden

för riksdags- och riksbankshus, efter hvad här ofvan torde hafva blifvit

visadt, äro både många och vigtiga samt till följd af den tillväxt i Riksgäldskontorets

rörelse, som under de senare åren egt rum, i ej ringa grad ökats till

så väl mängd som betydenhet och säkerligen för framtiden icke komma att minskas,

hafva Fullmäktige för sin del ansedt, att Deputerades arfvoden för det

uppdrag, som de gemensamt dela, icke böra understiga 3,000 kronor för dem

hvardera, hvilka belopp, likasom hittills, torde böra utgå från likvidations- och

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

45

amortissementsfonderna. För jemförelses skull må erinras, att, då de från berörda

fonder nu utgående arfvoden å 2,400 kronor bestämdes, eller år 1867,

Riksgäldskontorets fonderade skuld utgjorde i rundt tal 76 millioner kronor mot

266 millioner kronor vid sistlidne års slut.

Den bland Deputerade, som skall utöfva närmaste tillsynen öfver göromålens

gång inom Kontoret och till hvilken tjenstemännen vid förefallande frågor

ega att vända sig, lärer dessutom böra tilldelas ett särskildt arfvode för

fullgörande af sitt ifrågavarande uppdrag, för hvars beskaffenhet är i det föregående

redogjordt. Hvad angår beloppet af detta arfvode, som icke, sedan detsamma

först började utgå, undergått någon förändring, utan allt fortfarande

bestämts till 2,400 kronor årligen, så torde göromålens förut omförmälda ökning,

hvarigenom denne Deputerades omtanke och tid tagas i större anspråk nu än

förr, böra medföra, att han åtminstone bibehålies vid sina nuvarande aflöningsförmåner,

eller inalles 7,200 kronor årligen. Och då enligt Fullmäktiges ofvan

framstälda förslag han skulle ega att, utom fullmäktigarfvodet 1,600 kronor,

från likvidation- och amortissementsfonderna uppbära 3,000 kronor, skulle det

belopp, som borde till honom utgå af Riksgäldskontorets medel, utgöra 2,600

kronor. Härigenom komme visserligen, att af nämnda medel till honom utgå

200 kronor mera årligen än nu, men häremot torde så mycket mindre kunna

göras någon befogad anmärkning, som denna ökning af beloppet i allt fall icke

kan anses motsvara den ingalunda obetydliga ökningen i denne Deputerads

göromål, till hvilka, sedan nuvarande arfvodet år 1874 bestämdes, lagts vård

af Riksgäldskontorets värdehandlingar, som enligt tjenstgöringsordningen förvaras

under denne Deputerads, kassörens och kamrerarens gemensamma vård

under ansvar, en för alla och alla för en.

Slutligen få Fullmäktige uttala önskvärdheten deraf, att reglementets bestämmelser

i § 56 om val af Deputerade bringas till öfverensstämmelse med

Bankoreglementets stadganden om val af Bankofullmäktiges Deputerade, och

att sålunda föreskriften om Deputerades väljande för hvarje qvartal måtte ur

reglementet utgå.»

Vid pröfningen af föreliggande fråga har utskottet funnit de skäl öfvertygande,

som af motionären och Fullmäktige i Riksgäldskontoret framhållits

för lämpligheten deraf att de särskilda arfvoden, hvilka böra utgå till bemälde

Fullmäktiges deputerade, bestämmas af Riksdagen sjelf. Angående dessa arfvodens

belopp anser utskottet naturligt, att den af Deputerade, som tillika utöfvar

närmaste tillsynen öfver göromålens gång inom kontoret, uppbär ett högre

arfvode än den andre Deputeraden. I fråga om de summor, hvartill arfvodena

böra bestämmas, har utskottet efter noggrant öfvervägande af alla på saken

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets Memorial N:o 54.

inverkande förhållanden trott sig böra föreslå Riksdagen att bestämma omförmälda

arfvoden till resp. 5,000 kronor, och 3,000 kronor, att till Deputerade

utgå utöfver deras arfvoden såsom Fullmäktige.

Med anledning af hvad Fullmäktige i Riksgäldskontoret i ofvan intagna

yttrande anfört, vill utskottet härjemte föreslå, att den i § 56 af gällande reglemente

förekommande bestämmelsen om Deputerades väljande för hvarje qvartal

upphäfves.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Riksdagen må besluta, att §§ 29 och 56 i reglementet

för Riksgäldskontoret skola erhålla följande lydelse:

§ 29.

Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen

två hundra kronor samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige

ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom

Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en

resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning,

beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet

af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter.

Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga

arfvoden, som utgå, med fem tusen kronor till den

Deputerad, som utöfvar det i § 56 omförmälda uppdrag,

hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre

tusen kronor till den andre af Deputerade.

§ 56.

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af

§ 65 innehåller, två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja

lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets

räkning erforderliga utländska liqvider, anordna

medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen

bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse

med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige

meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 54.

47

dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst

böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under

den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna

tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn

öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden,

och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig

tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan

Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter

samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för

enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen,

äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton

dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande

intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar

jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper

det uppdrag tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes

behöflig! för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande

af dervid erforderliga underhandlingar.

Stockholm den 13 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

Anders Persson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.