Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Utlåtande N:o 55

1893-04-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:55, Statsutskottets Utlåtande N:o 55

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

1

N:o 55.

Ank. till Riksd. kansli den 13 april 1893 kl. 4 e. m.

Uflätande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

upplåtande af mark från förra landskamr er ar eko stället

Va mantal Grytan n:o 2 i Brunflo socken af Jemtlands

län till skjutfält för Norrlands artilleriregemente.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt statsrådsprotokoll öfver lan dtför svarsärenden

den 17 nästlidne mars har Kongl. Maj:t uti en samma dag till

Riksdagen afbiten proposition (n:o 50) föreslagit Riksdagen att medgifva,

att af förra landskamrerarebostället Va mantal Grytan n:o 2 i Brunflo

socken af Jemtlands län gårdsskiftet jemte liemskogen och ett omkring

3,300 meter långt och 300 meter bredt bälte af utskogen måtte, för

att användas till skjutfält, få upplåtas till Norrlands artilleriregemente

mot skyldighet för regementet att af hemmansdelarnes afkomst, deri

jemväl inberäknad den på nyssnämnda del af utskogsskiftet växande

skog, bekosta skjutfältets iordningställande och underhåll äfvensom

stängsel emellan detsamma och återstående delar af utskogsskiftet.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas att, i anledning af

domänstyrelsens, jemlikt kongl. bref den 27 juni 1887, gjorda framställning

rörande dispositionen från den 14 mars 1894 af deit till samma

dag för statsverkets räkning utarrenderade förra landskamrerarebostället

Va mantal Grytan n:o 2 i Brunflo socken af Jemtlands län, Kong],

iäh. till Rikad. Rot. 1893. 4 Nand. 1 Afd. 42 lläft. (Näs 55—51). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

Maj:t genom bref den 8 april 1892 förordnat, att af detta hemman,

som bestode af tre aflägse från hvarandra liggande skiften, nemligen

gårdsskiftet med tillhörande hem- och utskog, innehållande sammanlagdt

633,28 har, fyllnad sjorden Singsj ölandet, innehållande 403,44 har, och

lägenheten Jurikan, innehållande 44,08 har, skulle så väl fvllnadsjorden

som ock den del af gårdsskiftet, som benämndes utskogen, vid arrendetidens

slut från hemmanet afskiljas för att ställas under skogsstatens

omedelbara vård och förvaltning samt att, efter det gränsen mellan berörda

utskog och gårdsskiftet i öfrigt blifvit af landtmätare i vederbörande

revirförvaltares närvaro mot öfriga hemegor utstakad och bestämd,

äfvensom ej mindre fördelning af hemmanets mantal genom Kongl.

Maj:ts befaliningshafvandes försorg egt rum sålunda, att särskild andel

deraf åsattes dels de till kronopark afsedda områdena, dels återstående

delen af hemskiftet och dels lägenheten Jurikan, än äfven värdering å

sistnämnda lägenhet och den till kronopark ej afsedda del af gårdsskiftet

egt rum i den ordning, som för arrendeuppskattningar vore stadgad,

sistberörda två områden skulle under de i kongl. brefvet den 29 maj

1874 bestämda vilkor å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1894.

Under åberopande häraf hade generalfälttygmästaren och chefen

för artilleriet uti skrifvelse den 15 sistlidne februari hos Kongl. Maj:t

anhållit, att gårdsskiftet af berörda hemman äfvensom den så kallade

hemskogen och en del af utskogen måtte få upplåtas till Norrlands

artilleriregemente att af detsamma användas till skjutfält.

Redan en okulär besigtning af marken hade, efter hvad generalfälttygmästaren

i sin berörda skrifvelse yttrat, gifvit anledning antaga,

att lämpligt skjutfält för ett i Östersund förlagdt artilleriregemente

kunde å nämnda boställes egor erhållas; och sedan generalfälttygmästaren,

med domänstyrelsens begifvande, låtit närmare undersöka platsen

och der upphugga och afväga en skottlinie, hade deraf framgått att

området väl lämpade sig för det afsedda ändamålet.

Hvad anginge omfånget af den jord, som för skjutfältet erfordras,

vore, enligt hvad generalfälttygmästaren vidare anfört, meningen visserligen

att detsamma till större delen skulle förläggas på den till kronopark

afsedda utskogen, inom hvilken ett omkring 3,300 meter långt

och omkring 300 meter bredt bälte beräknades för skjutbanan åtgå,

men då äfven eu ej obetydlig del af hemskogen behöfde derför tagas

i anspråk och vägen från skjutfältet till stora landsvägen emellan Östersund

och Brunflo komme att gå genom hemskogen, vore, enligt generalfälttygmästarens

åsigt, lämpligast att jemväl gårdsskiftet och den åter
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

3

stående delen af hemskogen finge af artilleriet disponeras, helst gårdsskiftet

utan hemskogen ej kunde tillmätas stort värde samt de å

gårdsskiftet befintliga åbyggnader med fördel kunde användas såsom

förrådshus m. m.; hvarförutom den afkomst, som framdeles under en

eller annan form kunde dragas af gårdsskiftet och hemskogen, väl behöfdes

för att, jemte behållningen af den skog, som i och för rödjning

af skjutbana!! måste afverkas på utskogen, täcka kostnaderna för

stubbrytning, skjutfältets planering, vägars anläggning och iståndsättande

m. m.

Beträffande vidare kostnaden för anskaffning på föreslagna sättet af

ett skjutfält för Norrlands artilleriregemente, ansåge generalfälttygmästaren

otvifvelaktigt, att sakens ordnande pa det sätt, att mark för

ändamålet af enskild person inköptes, skulle ställa sig vida dyrare,

hvarjemte ifrågavarande egendoms bibehållande i statens eg o enligt

generalfälttygmästårens åsigt äfven ur den synpunkten vore önskvärd,

att i så fall det icke obetydliga antalet mindre bemedlade lägenhetsinnehafvare

å hemskogens område kunde få qvarstanna, under det att

de, för den händelse hemmanet öfverginge till enskild person, måhända

blefve nödsakade att utan ersättning lemna hus och hem.

Slutligen hade generalfälttygmästaren upplyst, att den del af utskogen,

som för skjutfältet måste tagas i anspråk, till ungefär hälften

bestode af skoglös myrmark, hvadan trädfällning i och för skjutfältets

rödjning icke behöfde verkställas på större område af utskogen än omkring

50 hektar, och att följaktligen någon rubbning i beslutet angående

utskogens ställande under skogsstatens omedelbara vård och

förvaltning ingalunda borde blifva eu följd deraf, att en del af densamma

användes såsom skjutfält,

Öfver generalfälttygmästarens framställning hade domänstyrelsen,

öfverjägmästaren i mellersta Norrlands distrikt och Kongl. Maj:ts befallningshafvande

i Jemtlands län anmodats afgifva yttranden, och hade

dessa myndigheter i de utlåtanden, som med anledning deraf från dem

inkommit, samtliga tillstyrkt bifall till framställningen, dervid dock

domänstyrelsen förmält sig finna nödigt, att artilleriet, derest upplåtelsen

komme till stånd, förpligtades inhägna den del af skjutbanan,

som komme att vara belägen inom utskogens område.

Nämnda myndigheter hade till stöd för framställningen åberopat

hufvudsakligen följande:

öfverj ägmästaren: att, då en ej obetydlig del af boställets inegor

jemte den dertill hörande hemskog skulle komma att tagas i anspråk

för skjutfältet, återstående delen af detta område ej kunde med någon

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

fördel försäljas samt att, ehuru utskogen genom den i midten deraf

efter dess längd upphuggna skjutbanan skulle blifva afdelad i två smala

tegar, hvaraf den norra komme att hafva en bredd af i medeltal endast

300 meter, något hinder att ställa dessa tegar under skogsstatens

vård likväl ej kunde anses före finnas;

Kongl. Maj:ts befallningshafvande: att ifrågavarande hemman för år

1892 vore i sin helhet bevillningstaxeradt till 21,500 kronor; att detsamma

blifvit, i enlighet med ofvan åberopade kongl. bref den 8 april

1892, i afseende å skattetalet fördeladt, hvarvid den till försäljning bestämda

del af gårdsskiftet eller inegorna med hemskogen, innehållande

178,ii har, ansetts motsvara icke fullt en tredjedel af hela egendomens

uppskattade innehåll eller 29/h92 mantal, derå af berörda taxeringsvärde

belöpte en andel af omkring 6,500 kronor, under det att samma egoområde

vid hållen saluvärdering uppskattats till 10,000 kronor; att det

sålunda antagna taxeringsvärdet visserligen icke kunde utgöra någon

fullt tillförlitlig grund lör beräkning af den köpeskilling, som vid en

försäljning kunde komma att betingas, men att å andra sidan, med hänsigt

till den erfarenhet, som vunnits vid försäljning till frälse af närbelägna

hemman af enahanda beskaffenhet och utan någon värdefull skogsmark,

det åsätta saluvärdet syntes vara något för högt beräknadt; att enligt

Kongl. Maj:ts befallningshafvandes mening högst 8,000 kronor kunde

påräknas i köpeskilling för de icke synnerligen värdefulla inegorna

jemte hemskogen; att då, äfven om annan för skjutfältet lämplig mark

kunde inköpas, priset derå otvifvelaktigt komme att ställa sig icke obetydligt

högre, det syntes vara för statsverket fördelaktigt att för dess

ifrågavarande oundgängliga behof använda den del af hemmanet, som

kunde vara derför erforderlig; att ehuru förutom den mark, som åtginge

till sjelfva skjutbanan, för artilleriets behof i öfrigt icke erfordrades

hela den öfverblifna arealen af hemmanets till gårdsskiftet hörande

hemskog jemte inegorna, det efter tillgodoseendet af artilleriets behof

återstående området antagligen icke kunde med någon fördel försäljas;

samt att, om den närmast skjutfältet belägna mark komme i enskild

persons hand, olägenheter möjligen kunde befaras skola deraf uppstå

såväl för artilleriet som den enskilde; och

domänstyrelsen: att enligt instrument öfver den saluvärdering, som

på grund af kongl. brefvet. den 8 april 1892 blifvit förrättad, de särskilda

egoslag, som inginge i den enligt samma nådiga bref till försäljning

afsedda del af hemmanets gårdsskifte, hvilken, på sätt ofvan

blifvit nämndt, värderats till 10,000 kronor, utgjordes af 15 har odlad

jord och gräsbärande vallar, 31,31 har naturlig slätt och hagar samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 55.

5

131,80 har skogsmark; aft, efter hvad hos styrelsen förvarade skogsindelningshandlingar

utvisade, växande skogen å den del af utskogen,

som af skjutbanan skulle upptagas, i allmänhet vore gles och till stor

del bestode af granskog med ringa växtlighet; samt att styrelsen, som

den 27 sistlidne februari erhållit del af Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

den 22 i samma månad meddelade utslag angående den af

Kongl. Maj:t föreskrifna mantalsfördelningen, hvarigenom, såsom förut

omnämnts, gårdsskiftets inegor med hemskogen åsatts 29/m mantal, ej

funnit skäl att å kronans vägnar söka ändring i berörda utslag, hvilket.

följaktligen vore att såsom laga kraftvunnet anse.

Efter erhållen remiss har statsutskottet tagit detta ärende i öfvervägande;

och då utskottet icke haft något att emot Kongl. Maj ds

ifrågavarande framställning erinra, får utskottet hemställa,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit, må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 13 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS PERSSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:75 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtande af mark från förra landskamrerarebostället J/2 mantal Grytan n:o 2 i Brun s. 1 i texten