Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl Maj:ts proposition angående disposition af inflytande köpeskilling för kronan tillhörig mark i qvarteren Edelman mindre och Krabaten i Stockholm m. m.

1893-04-18 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:59, Utlåtande, i anledning af Kongl Maj:ts proposition angående disposition af inflytande köpeskilling för kronan tillhörig mark i qvarteren Edelman mindre och Krabaten i Stockholm m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

1

N:o 59.

Auk. till Riksd. kansli den 18 april 1893, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl Maj:ts proposition angående disposition

af inflytande köpeskilling för kronan tillhörig

mark i qvarteren Edelman mindre och Krabaten i Stockholm

m. m. (I. A.)

Under åberopande af bifogadt protokoll öfver finansärenden för den

24 februari innevarande år, har Kongl. Majrt i eu samma dag till Riksdagen

aflåten, till statsutskottets förberedande behandling remitterad proposition

(n:o 30) föreslagit Riksdagen att medgifva:

att till Stockholms stad måtte på de i stadsfullmägtiges i Stockholm

skrifvelse till Kongl. Maj:t den 26 januari 1891 närmare angifna vilkor

få för utvidgning af Skeppare-, Kaptens- och Grefgatorna under eganderätt

öfverlåtas den i qvarteren Edelman mindre och Krabaten belägna,

kronan tillhöriga mark, som i skrifvelsen till dylik upplåtelse ifrågasatts;

att, derest vid auktion, som jemlikt 1875 års Riksdags beslut skulle

förrättas för försäljning af de tomter, i hvilka kronans ifrågavarande egendomar

blifvit styckade, antagligt anbud å sådan tomt icke erhölles, tomten

måtte i den ordning, Kongl. Maj:t pröfvade lämpligt bestämma, under hand

föryttras;

att inflytande köpeskillingar för omförmälda tomter måtte inlevereras

till statskontoret för att derstädes förvaltas och förräntas såsom en särskild

Bih. till Kiksd. Prot. 1893. 4 Sami. 1 Afil. 44 Häft. (N:o 39.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

»fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden»,

att af Kong! Maj:t, efter inhämtande i hvarje fall af Riksdagens medgifvande,

för sagda ändamål disponeras; samt

att Riksdagen till utgående från nämnda fond, i den mån medel

derstädes blefve tillgängliga, måtte anvisa ett belopp af 73,000 kronor till

restaurering utvändigt, i öfverensstämmelse med uppgjorda ritningar och

kostnadsförslag, af det s. k. gamla kungshuset.

Till förenämnda statsrådsprotokoll erinrar departementschefen, hurusom

1875 års Riksdag med bifall till en af Kongl. Maj:t gjord framställning

beslöt, att de Kongl. Maj:t och kronan tillhöriga, af veterinärinstitutet då

disponerade tomterna n:is 1 och 3 i qvarteret Edelman mindre samt n:o 1

i qvarteret Krabaten i Stockholm med der befintliga byggnader finge, när

institutet blifvit till den för detsamma afsedda nya lokal i qvarteret Vedbäraren

och tillgränsande delar af lägenheten Djursborg och Ladugårdsgärdet

förflyttadt, på offentlig auktion försäljas samt att behållna köpeskillingen

derför skulle till riksgäldskontor aflemnas.

Sedan anmäldt blifvit, att veterinärinstitutets flyttning till sin nya

lokal kunde beräknas vara verkstäld till den 1 oktober 1880, hade Kongl. Maj:t

den 30 juli samma år anbefalt öfverintendentsembetet att öfvertaga vården

och förvaltningen af förstnämnda fastigheter äfvensom att, efter den fördelning

af egendomen, som embetet kunde finna lämplig, låta anställa

behörigen utlyst auktion till samma egendoms försäljning för kronans

räkning och underställa de blifvande köpeanbuden Kongl. Maj:ts pröfning.

Med anledning åt väckt fråga om uppförande på de ifrågavarande

tomterna af byggnad för ett konst- och industrimuseum hade emellertid

Kongl. Maj:t den 22 april 1881 förklarat, att med försäljningen af kronans

berörda fastigheter skulle tills vidare anstå.

Sedan frågan om uppförande på omförmälda plats af ett konst- och

industrimuseum förfallit och en af Kongl. Maj:t till Riksdagen år 1887

afbiten framställning, att tomten i qvarteret Edelman mindre skulle få

användas till plats för nybyggnad åt nya elementarskolan, blifvit af Riksdagen

afslagen, hade Kongl. Maj:t, som fann frågan om de ifrågavarande

tomternas försäljning böra inom den närmare framtiden å ny o komma

under pröfning, den 13 december 1889 anbefalt öfverintendentsembetet att,

såsom en förberedande åtgärd för försäljningen, föranstalta, att tomterna

blefve i vederbörlig ordning styckade i särskilda delar till det antal och

den utsträckning, som embetet för befordrande af en för kronan möjligast

fördelaktig försäljning funne lämpligt, äfvensom att, efter det tomtstyckningen

vunnit fastställelse, derom till Kongl. Maj:t inberätta.

Förslag till styckning af nämnda tomter hade ock blifvit af öfver
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

3

intendentsembetet uppgjordt och till Stockholms stads byggnadsnämnd

ingifvet. Under ärendets behandling hos denna nämnd hade af kronans

ombud framhållits önskvärdheten deraf, att, innan styckningen verkstäldes,

Skepparegatan, Grefgatan och Kaptensgatan invid dessa tomter, hvilka

gator för närvarande hade jemförelsevis oansenlig bredd, blefve utvidgade.

Byggnadsnämnden, som delade denna uppfattning, hade hos stadsfullmägtige

föreslagit det tillägg till stadsplanen för Östermalm, att nyss omförmälda

gator skulle utvidgas, Skepparegatan och Grefgatan till 18 meters

bredd hvardera och Kaptensgatan till 15 meters bredd. För detta ändamål

skulle följande områden utläggas till gator: till Grefgatan den del af

tomten n:is 1 och 3 i qvarteret Edelman mindre, som å den till handlingarna

hörande karta finnes betecknad med bokstäfverna b, c, d, e, f, g,

s, r, q, p, o och b, med en areal af 570,7 qvadratmeter, samt till Kaptensoch

Skepparegatorna den del, som å samma karta är utmärkt med bokstäfverna

z, a1, b1, c1, d1, e1, m1, n1, o1, p1, q1, rl och z, i areal innehållande

828 qvadratmeter. De till gatorna afgående delar af ifrågavarande tomter

skulle alltså utgöra tillhopa 1,398,7 qvadratmeter.

I skrifvelse till Kongl. Maj:t den 26 januari 1891 hade stadsfullmägtige

i Stockholm förmält, att, då de föreslagna tilläggen till stadsplanen

hufvudsakligen skulle komma egaren till de af regleringen berörda tomter

till godo genom rätt till uppförande af högre byggnader, stadsfullmägtige

funnit sig endast under det vilkor kunna besluta regleringen, att, i likhet

med hvad som skett vid de gatuutvidgningar, som inginge i det redan

träffade aftalet om gator öfver fotgardesregementenas förra tomter, och

stadsfullmägtige fordrat i afseende å det ifrågasatta aftalet angående

hästgardets kasernområde, gatumarken öfverlemnades till staden utan ersättning,

fri från byggnader och i planeradt skick samt de nya gatudelarne

belädes med tuktad sten utan någon kostnad för staden, när vidliggande

delar blefve så belagda; och på grund häraf hade stadsfullmägtige beslutat:

att, under vilkor att den för nedan nämnda gatuutvidgningar behöfliga

mark utan ersättning, fri från byggnader och i planeradt skick med eganderätt

till staden öfverlätes samt att kronan förbunde sig och blifvande egare

till vidliggande tomter att, när gatan på hela bredden framför tomterna

belädes med tuktad sten, ersätta kostnaden derför å den vidgade delen,

de tillägg gjordes till stadsplanen, att, på sätt den vid handlingarna fogade

karta visade,

Grefgatan vidgades på östra sidan till 18 meters bredd mellan Strandvägen

och Riddaregatan;

Skepparegatan vidgades på östra sidan till 18 meters bredd mellan

Strandvägen och Kaptensgatan; samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

Kaptensgatan vidgades på södra sidan till 15 meters bredd mellan

Grefgatan och Skepparegatan;

och understälde stadsfullmägtige Kongl. Maj:ts fastställelse detta sitt

beslut med dervid fastade vilkor.

öfver denna framställning, hvilken af öfverståthållareembetet förordats

till bifall, hade på kongl. befallning utlåtande afgifvits af öfverintendentsembetet,

som dervid anfört, att embetet ansåge det af stadsfullmägtige

beslutade tillägget i stadsplanen, oaktadt de skäligen betungande vilkor, som

stadsfullmägtige för dess genomförande för sin del uppstält, vara till fördel

ej mindre för Kongl. Maj:t och kronan vid en blifvande försäljning af de

styckade tomterna än äfven för staden, hvarför embetet funne sig böra

tillstyrka bifall till den gjorda framställningen.

De å veterinärinstitutets förra tomter befintliga lägenheter hade efter

institutets förflyttning derifrån varit för kronans räkning uthyrda; och

tilländaginge senast derom upprättade hyreskontrakt den 1 oktober 1893.

Jemlikt kongl. brefvet den 10 april 1885 inlemnades de inflytande hyrorna

till statskontoret för att der under titel extra uppbörd redovisas.

Sedan större delen af de tomter, i hvilka fotgardesregementenas förra

kasernområde uppdelats, numera blifvit försålda, ansåge departementschefen

tiden vara inne, att den af flera orsaker hittills fördröjda försäljningen af

de nu ifrågavarande närbelägna tomterna komme till stånd. Då det icke

kunde vara tvifvel underkastadt, att den ifrågasatta ändringen i stadsplanen

för Östermalm, åsyftande utvidgning af de tomterna angränsande

gatorna, hvarmed följde rätt att bebygga sagda tomter med höga hus,

skulle i väsentlig mån bidraga till stegring af tomternas saluvärde, borde

beslut om försäljningen icke meddelas, innan det af stadsfullmägtige Ivongl.

Maj:ts pröfning understälda tillägget till stadsplanen vunnit fastställelse.

Såsom redan blifvit nämndt, hade emellertid stadsfullmägtige för sitt bifall

till den ifrågavarande gaturegleringen uppstält, bland annat, det vilkor,

att den för gatuutvidgningen behöfliga mark utan ersättning med eganderätt

till staden öfverlätes. Som för uppfyllande från kronans sida af detta

vilkor, hvilket öfverensstämde med hvad vid andra liknande tillfällen med

stadsfullmägtige afslutats, erfordrades Riksdagens bifall till den ifrågasatta

markupplåtelsen, ansåge sig departementschefen, efter samråd med chefen

för civildepartementet, böra hemställa, att Kongl. Maj:t ville till Riksdagen

aflåta proposition i ämnet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

5

Såsom förut erinrats, hade 1875 års Riksdag medgifvit, att kronam

ifrågavarande tomter i qvarteren Edelman mindre och Krabaten finge å

offentlig auktion försäljas; och ehuru detta sätt att i större skala å auktion

utbjuda tomter i stad vore skäligen opröfvadt, vore, enligt departementschefens

mening, icke omöjligt, att ett försök med nämnda försäljningssätt

kunde lemna ett gynsamt resultat; men det måste dock förutsättas, att

vid förrättad auktion antagligt anbud å en eller flera tomter icke erhölles;

och för sådant fall syntes utväg böra beredas att under hand försälja

sådan tomt.

Enligt 1875 års Riksdags omförmälda beslut vore, på sätt departementschefen

anfört, vidare bestämdt, att behållna köpeskillingen för veterinärinstitutets

förra tomter skulle aflemnas till riksgäldskontoret och sålunda

användas till afbetalning å statsskulden. Omständigheter förekomme^ likväl.

som enligt departementschefens tanke gjorde det ömkligt, att frågan

om användningen af köpeskillingen för sagda tomter komme under förnyad

ompröfning.

Då det ur flera synpunkter befunnes ändamålsenligt, att staten föryttrade

sina smärre jordbruksdomäner, väcktes fråga, att de för dessa inflytande

köpeskillingarne skulle användas till afbetalning å rikets gäld.

Frågan härom förföll emellertid, och den åsigt gjorde sig gällande, att

domänföryttringen borde innebära ett utbyte af sådan fast egendom, som

mindre lämpade sig för staten, mot annan, hvars förvärfvande skulle bereda

det allmänna större gagn. I öfverensstämmelse härmed användes

köpeskillingarne för försålda smärre jordbruksdomäner till inköp af skogbärande

eller till skogsbörd lämplig mark.

Frågan om användandet af köpeskillingen för veterinärtomterna syntes

erbjuda icke få jemförelsepunkter med den nyss antydda om sättet för

användningen af köpeskillingarne för de smärre kvonoegendomarne.

De många embetsverk och andra offentliga institutioner, som vore

förlagda i hufvudstaden, den centrala administrationens säte, kräfde naturligen

för sitt inrymmande ett högst betydligt antal olika lokaler. I man

som med det växande invånareantalet i landet och den af förbättrade

kommunikationsförhållanden beroende ökade lifligheten i handel och näringar

antalet ärenden i en del äldre embetsverk tillvuxit och föranledt

dessas utvidgande samt utvecklingen af vissa äldre administrationsgrenar

eller tillkomsten af nya dylika föranledt uppkomsten af nya centrala verk,

hade behofvet af embetslokaler stegrats. Detta behof vore för närvarande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

betydligt större än tillgängen på lokaler i staten tillhöriga byggnader och

hade till den Överskjutande delen måst fyllas genom förhyrande af lägenheter

i enskilda hus. Sålunda vore följande embetsverk för närvarande

inrymda i förhyrda lokaler, för hvilka nedannämnda hyresbelopp erlades:

Justitiekanslersembetet................................................................. 2,250 kronor

Justitiedepartementets statistiska afdelning ............................. 1,000 »

Fångvårdsstyrelsen...................................................................... 6,800 »

Lotsstyrelsen.................................................................................. 7 ooo »

Lotskontoret.................................................................................. 3,000 »

Kommerskollegium........................................................................ 9,000 »

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ............................................... 4,200 >

Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå................ 3,150 »

^ samt för magasin till förvaring af kontrollapparater........ 900 »

Kontrollen öfver försäkringsanstalter ....................................... 350 »

Patentbyrån ................................. 4,000 »

Landtbruksstyrelsen ............................................................. 2,300 »

Summa 43,950 kronor.

Om än förhyrandet af detta betydliga antal tillfälliga embetslokaler

varit af omständigheternas tvång oafvisligen påkalladt, kunde det svårligen

bestridas, att, då behofvet af nämnda lokaler icke vore tillfälligt, utan

säkerligen komme att visa sig stadigvarande, så väl ekonomiska som andra

skäl påkallade, att staten för fyllande af detta behof beredde sig tillgång

till egna lokaler. Detta förhållande hade ock behjertats af Riksdagen, då

Riksdagen, i sammanhang med beslut om uppförande af nytt riksdagsoch

nytt riksbankshus å Helgeandsholmen, enligt skrifvelse af den 11 maj

1888 medgifvit, att Riksdagens och riksgäldskontorets nuvarande hus skulle

efter Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma få disponeras

för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, hvilka saknade

egen lokal. Härigenom blefve visserligen det förut omförmälda behofvet

af embetslokaler till väsentlig del fyldt, men antagligen kunde dock icke

alla de embetsverk, som för närvarande saknade egen lokal, inrymmas i

nämnda två hus, hvarjemte äfven borde beaktas, att lokalerna för åtskilliga

embetsverk, som hade egen sådan, numera vore allt för trånga och ovilkorligen

kraf de att utvidgas. Efter all anledning måste derför staten vara

betänkt på att ytterligare anskaffa egna embetslägenheter. Så väl härför

som för den förändrade inredning af Riksdagens och riksgäldskontorets

hus, som blefve nödvändig för deras apterande till lokaler för statens

embetsverk, måste nödiga medel beredas. Visserligen skulle detta kunna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

7

ske i vanlig an slags väg, men den nu föreliggande frågan om disposition

af veterinärinstitutets förra tomter gåfve en osökt anledning att fästa

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på en annan utväg, hvilken syntes lämpligen

kunna anlitas för fyllande af åtminstone en del af det antydda behofvet.

På sätt redan erinrats, förelåge i fråga om nämnda tomters disposition

ett beslut af 1875 års Riksdag, enligt hvilket samma tomter skulle försäljas

och köpeskillingen inlevereras till riksgäldskontoret, det vill säga användas

till afbetalning å statsskulden. Utan att förneka nyttan af en

sådan användning af köpeskillingen, ville departementschefen likväl betona,

att de ifrågavarande, ännu i kronans ego befintliga tomterna varit afsedda

att inrymma en af statens offentliga institutioner, som numera erhållit

annan lokal. Då, såsom förut framhållits, ett betydligt missförhållande

egde rum mellan antalet i kronans ego befintliga, till lokaler för statens

embetsverk och institutioner disponibla fastigheter och behofvet af dylika

lokaler, framstälde sig sjelfmant frågan, huruvida vid sådant förhållande

skäl förefunnes att för ett annat, om än i och för sig nyttigt statsändamål

disponera kronans ifrågavarande fastighet eller om icke fast mera, sedan

denna fastighet numera blifvit obehöflig för den institution, som derstädes

varit inrymd, och på grund af sitt läge mindre väl lämpade sig att användas

för beredande af lokaler åt andra statens embetsverk eller inrättningar,

öfvervägande skäl talade derför, att det kapital, som frigjordes

genom fastighetens realiserande, disponerades för anordnande af lokaler åt

sådana statens verk och inrättningar, som för närvarande saknade egna

sådana. Då den senare frågan syntes böra jakande besvaras, ville departementschefen

underställa Kongl. Maj:ts pröfning ett i öfverensstämmelse

härmed affattadt, från 1875 års beslut afvikande förslag i ämnet.

Dessförinnan ansåge sig departementschefen emellertid böra fästa

Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att redan 1888 års Riksdags beslut

om ett framtida öfverlåtande af Riksdagens och riksgäldskontorets hus till

lokaler för embetsverk påkallade en utredning om det lämpligaste sättet

för de nämnda fastigheternas användande i antydda hänseende. Andra

anledningar till verkställande af utredningar i fråga om anskaffande af

nya embetslokaler skulle inom kort tillkomma. Sålunda hade Stockholms

stadsfullmägtige den 20 juni nästlidet år tillsatt en komité med

uppdrag att utreda frågan angående de nödiga byggnaderna för anskaffande

af nya lokaler för Stockholms magistrat och rådstufvurätt,

öfverståthållareembetets kansli och afdelningar för uppbörds- och polisärenden

jemte nytt häkte för rådstufvurättens och polisens behof samt för

stadsfullmägtiges sammanträden och de till kommunalförvaltningen hö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

rande expeditioner. Kändt vore äfven, att komiténs uppmärksamhet fäst

sig vid de tomter, som för närvarande upptoges af kanslihuset, öfverståthållareembetets

hus och rådhuset, såsom en synnerligen lämplig plats för

den ifrågasatta byggnaden. I sådant fall skulle staden genom köp eller

byte af staten förvärfva förstnämnda hus med tillhörande tomt, och det

blefve en fråga att bereda nya lokaler för de i samma hus inrymda olika

afdelningarna af Kong! Maj:ts kansli, en åtgärd, som med de nuvarande

lokalernas i många afseenden bristfälliga beskaffenhet i och för sig vore

i hög grad af behofvet påkallad och säkerligen i hvarje fall icke kunde

länge undanskjutas. För att erhålla sakkunniga personers yttrande rörande

kanslihusets beskaffenhet hade departementschefen jemlikt Kongl.

Maj:ts honom lemnade bemyndigande uppdragit åt intendenten vid öfverintendentsembetet,

professoren F. G. A. Dahl, brandchefen i Stockholm,

kommendörkaptenen B. Flollsten, stadsarkitekten L. Hedin och byggmästaren

A. G. Sällström att verkställa besigtning å sagda hus för utrönande,

ej mindre huruvida sjelfva byggnaden befunne sig i det skick,

att dess framtida bestånd kunde anses tryggadt, än äfven huruvida byggnaden

erbjöde erforderlig trygghet mot eldfara för de vigtiga och delvis

oersättliga handlingar, som der förvarades. Resultatet af den på grund

häraf verkstälda besigtningen innefattades i en af besigtningsmännen den

9 innevarande månad atlåten skrifvelse, som finnes bilagd statsrådsprotokollet.

Af denna skrifvelse framginge, att besigtningsmännen vid byggnaden

anmärkt väsentliga brister ur synpunkten af så väl hållfasthet som

trygghet mot eldfara, dervid besigtningsmännen tillika anmärkt, att de

brister, som ur den förra synpunkten vidlådde byggnaden, kunde, om

ock med stor kostnad, betydligt minskas, hvaremot bristerna ur eldfarlighetssynpunkt

af anfördt skäl icke kunde afbjelpas och ej ens minskas.

De ur nyss anförda synpunkter förefintliga bristerna vid kanslihuset

vore emellertid långt ifrån de enda. Utrymmet inom de särskilda embetslokalerna

vore nemligen så trångt, att deraf verkligt men uppstode för

det arbete, som der skulle utföras. Flere departementsbyråer förfogade

hvar för sig endast öfver ett rum — i åtskilliga fall af ytterst obetydliga

dimensioner — i hvilket rum så väl byråchefen som den kanslisekreterare

och den amanuens, som på byrån indelats, hade sina platser. Då vederbörande

byråchefer ofta mottoge besök i tjensteärenden, vore det gifvet,

att en dylik anordning skulle medföra icke ringa olägenheter. Utrymmet

i huset vore dessutom så strängt tillvarataget, att, då, såsom stundom

hände, för beredande af någon särskild fråga tillfälliga biträden eller sakkunniga

personer tillkallades, hvarje möjlighet att bereda dem arbetsplats

inom vederbörande departements lokal vore utesluten. Den för förvaring

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

9

af statsrådsprotokoll och handlingar i afgjorda ärenden tillmätta plats

vore så knapp, att nämnda dokumenter tidigare, än eljest kunde vara

önskligt, måste aflemnas till riksarkivet, hvartill komme, att, såsom af

nyss omförmälda besigtningsmäns utlåtande äfven framginge, de skåp, i

hvilka de ifrågavarande till stor del oersättliga handlingarna nu förvarades,

flerestädes måst placeras så nära intill eldstäderna, att eldfara

deraf lätteligen kunde uppstå. Hvad förintandet af sagda handlingar

skulle innebära, behöfde icke närmare utvecklas. Förlusten af de senaste

årens statsrådsprotokoll, registratur, koncept till utgående kongl. bref och

resolutioner, inneliggande handlingar m. m. skulle medföra ett verkligt

hämmande af regeringsmaskineriet, skadan för en framtida historisk forskning

oberäknad. För egen del kände departementschefen sig pligtig att i

sin mån söka bidraga till förebyggandet af en dylik eventualitet.

Det kunde, enligt departementschefens mening, på grund af nu anförda

förhållanden icke gerna vara annat än en tidsfråga — och det en sådan,

som inom en nära liggande framtid måste kräfva sin lösning — när ny

lokal för Kongl. Maj:ts kansli måste beredas. För tillfället saknade departementschefen

anledning att närmare inlåta sig på de olika utvägar,

som i detta afseende kunde ifrågakomma, och anmärkte endast, att värdet

af den statens tillgång, som läge i det nuvarande kanslihuset med tillhörande

tomt, icke vore ringa, vare sig nu detta värde genom försäljning

eller byte realiserades, eller tomten genom ombyggnad af det nuvarande

kanslihuset fortfarande disponerades för sitt nuvarande ändamål. Oberäknad!

det centrala läget, vore nemligen tomtens utsträckning icke oansenlig,

ehuru för närvarande icke till fullo tillgodogjord, då tomtens norra del

endast upptoges af en lägre byggnad.

Med hänsyn till hvad sålunda yttrats borde det emellertid få medgifvas,

att tillräckliga anledningar förelåge att i god tid och i ett sammanhang

taga i öfvervägande, huru disponibla byggnader och tillgängliga

penningemedel kunde på lämpligaste sätt användas för beredande af de

embetslokaler, hvilkas behöflighet af det förut anförda framginge. Departementschefens

afsigt vore ock att inom kort hos Kongl. Maj:t göra

framställning om verkställande af den i detta afseende erforderliga utredning,

dervid tillfälle borde beredas till nödiga meddelanden med förut

omförmälda, af Stockholms stadsfullmägtige för åtskilliga byggnadsfrågors

behandling tillsatta komité.

Icke ringa tid måste emellertid — särskilt på grund deraf, att

Riksdagens och riksgäldskontorets hus ännu icke på några år blefve för

den förändrade användningen disponibla — komma att förflyta, innan

den plan, som i antydda hänseendet kunde varda utarbetad, i någon

• lull. tia Riksd. Prot. 1893. 4 Samt. 1 Afd. 44 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

större utsträckning komme till utförande. Det kunde derför antagas, att

de inflytande köpeskillingarne för veterinärtomterna, hvilka tomter under

den närmaste framtiden skulle utbjudas till försäljning, till större delen

icke omedelbart kunde finna den för dem afsedda användningen. Departementschefen

hade derför tänkt sig, att samma köpeskillingar, i mån

som de inflöte, borde inlevereras till statskontoret för att derstädes såsom

en särskild »fond för anordnande af lokaler för statens embetsverk i hufvudstaden»

förvaltas och förräntas. Hvarje uppkommande fråga om disposition

af medel ur denna fond för det med fonden afsedda ändamålet

skulle naturligtvis underställas Riksdagens pröfning och godkännande.

För bedömande af storleken af de medel, som genom veterinärtomternas

försäljning komme att tillföras nämnda fond, ville departementschefen

nämna, att, efter ett beräknadt medelpris af omkring 8

kronor per qvadratfot, hvilket af sakkunnige ansetts med säkerhet kunna

erhållas, köpeskillingen i sin helhet skulle komma att uppgå till omkring

980,000 kronor.

Ehuru, såsom nämndt, den ifrågasatta fonden antagligen icke under

den närmaste framtiden skulle i större utsträckning komma till användning

för det afsedda ändamålet, ansåge departementschefen dock eu anvisning

redan nu böra göras å densamma.

Med erinran att den andel af det under riksstatens sjunde hufvudtitel

med 200,000 kronor uppförda reservationsanslaget till byggnader

och reparationer, som utan åsidosättande af kronans i landsorterna befintliga

byggnader lämpligen kunde tagas i anspråk för underhållet af kronans

hus i hufvudstaden, eller omkring 100,000 kronor årligen, visat sig

dittills ej lemna tillgång till andra arbeten än de nödvändigaste invandra,

orsakade af förändringar inom embetsverk, ombyten af boställshafvare

eller tidens kraf, hade öfverintendentsembetet i skrifvelse den 24 september

1889 hemstält, att Kong]. Maj:t måtte hos Riksdagen göra framställning

om anvisande af medel till förbättringar utvändigt af omförmälda hus,

dertill enligt upprättadt kostnadsförslag skulle erfordras ett belopp af

sainmanlagdt 205,350 kronor, med hvilket belopp hufvudsakligen afsåges

att försätta vissa uppräknade hus i sådant skick, att de åtminstone ej

framstode såsom i ögonen fallande vanprydliga i jemförelse med enskilda

verks eller personers angränsande egendomar, hvarförutom beträffande det

s. k. gamla kungshuset å Riddarholmen föreslogs, att detta, hvars histo
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande A:o 59. 11

riska betydelse, form och läge mera än de öfriga husen gjorde det förtjent

af uppmärksamhet, borde undergå en restaurering i arkitektoniskt

hänseende, derför enligt upprättade ritningar och kostnadsberäkningal

skulle af nyssnämnda kostnadssumma åtgå ett belopp af 73,000 kronor.

Då departementschefen den 11 januari 1890 inför Kongl. Maj:t anmälde

öfverintendentsembetets berörda framställning, hade departementschefen,

som i öfrigt biträdde sagda framställning, anfört, att. han, beträffande

den ifrågasatta restaureringen af gamla kungshuset, visserligen erkände

det tilltalande i tanken att åt denna byggnad gifva ett skick,

som motsvarade dess läge och historiska betydelse och detta sa.mycket

mera, som, enligt hvad de af öfverintendentsembetet insända ritningar

utvisade, ett anslående resultat i detta afseende skulle kunna vinnas

för en jemförelsevis mindre betydande kostnad men likväl ansett

staten icke böra samtidigt belastas med kostnaden så väl för detta

som för de öfriga föreslagna arbetena och vid sadant förhållande funnit

förstnämnda arbete, såsom mindre oundgängligt, för det dåvarande

böra vika för de senare. I öfverensstämmelse med den af departementschefen

sålunda uttalade uppfattning äskade Kongl. Maj:t af Riksdagen det

af öfverintendentsembetet förordade anslagsbeloppet med afdrag af den

för restaurering af gamla kungshuset uppförda summan, 73,000 kronor,

men med tillägg af 15,000 kronor för inläggande af brandbotten i generalstabens

hus, eller sammanlagdt 147,350 kronor. Denna Kongl. Maj:ts

framställning bifölls af Riksdagen pa det sätt, att Riksdagen dels till

reparations- och förändringsåtgärder utvändigt å vissa kronans hus i Stockholm,

dels ock till bestridande af kostnaden för inläggande af en brandbotten

och deraf föranledda arbeten i det åt generalstaben upplåtna hus

beviljade ett extra anslag af 100,000 kronor att utgå under två år med

hälften hvardera året 1891 och 1892.

Enligt hvad öfverintendentsembetet i skrifvelse den 25 sistlidne oktober

anmält, hade af de kronans hus i hufvudstaden, som enligt embetets nyssnämnda,

år 1889 gjorda framställning voro afsedda att för det då begärda

extra anslaget till sitt yttre iståndsättas, under de följande årens lopp för

medel från dels det ordinarie reservationsanslaget till byggnader, och

reparationer, dels det af Riksdagen för omfönnälda ändamål beviljade

extra statsanslaget åtskilliga i större eller mindre omfattning undergått

en välbehöflig restaurering, medan, enligt hvad öfverintendentsembetet inhemtat,

vederbörande myndigheter hade för afsigt att till Kongl. Maj:t

ingå med framställningar om beredande af särskilda anslag för vissa andra

byggnaders mer eller mindre fullständiga om- eller tillbyggnad., sa att

bland dem, som af öfverintendentsembetet blifvit hos Kongl. Maj:t före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

slagna att till sitt yttre restaureras, endast återstode gamla kungshuset och

kammarrättens hus.

öfverintendentsembetet hade vidare anfört, att de af embetet i dess

skrifvelse den 24 september 1889 åberopade förhållanden i fråga om otillräckligheten

af de för embetet till underhåll af kronans hus i°Stockholm

tillgängliga medel fortfarande i oförminskad grad egde giltighet och att

sålunda det till embetets disposition stälda anslaget till byggnader och

reparationer, lika litet för framtiden som hittills, skulle komma'' att lemna

tillgång till utförande af reparationsarbeten af den omfattande beskaffenhet,

som sistberörda båda hus tarfvade. Till stöd för denna åsigt hade embetet

erinrat, att, enligt det af Kongl. Maj:t senast faststälda generalförslag,

kostnaden för pasynade arbeten a kronans hus, hvartill ifrågavarande

anslag ej lemnade tillgång, uppgått till ej mindre än 33,693 kronor. Å

andra sidan kunde embetet icke frånträda sin förut uttalade åsigt, att

gamla kungshuset med hänsyn till dess så väl historiska vigt som arkitektoniska

värde och särdeles framstående läge kräfde en yttre restaurering,

värdig sagda företräden, och hade derför trott sig böra hos Kongl. Maj:t

förnya sin förut gjorda, men då endast med hänsyn dertill, att samtidigt

begärdes ett icke obetydligt anslag till reparationsåtgärder, som af Kongl.

Maj:t pröfvades vara af oundgängligare art, icke understödda framställning

om beredande af medel till ifrågavarande byggnads restaurering jemväl 1

arkitektoniskt hänseende.

_ På grund af hvad öfverintendentsembetet sålunda anfört och då, hvad

anginge kammarrättens hus, detta såsom närbeläget så väl kungshuset som

det redan restaurerade marinförvaltningens hus måste, enligt embetets förmenande,

anses vara i behof af en dess berörda läge motsvarande, mera

genomgripande reparation, hade embetet, med öfverlemnande af genom

embetets försorg upprättade nya ritningar med tillhörande beskrifningar

och kostnadsförslag till yttre restaurering af nämnda två byggnader,

hemstält, det täcktes Kongl. Maj:t till Riksdagen aflåta proposition om

anvisande af ett extra anslag å 85,000 kronor för restaurering utvändigt

i öfverensstämmelse med de af embetet uppgjorda ritnings- och kostnadsförslag

af det s. k. gamla kungshuset och kammarrättens hus här i staden.

De af embetet insända ritningarna till restaurering af gamla kungshuset

skilde sig i vissa mindre betydande afseenden från de förut uppgjorda,

men den beräknade kostnadssumman vore densamma enligt de

bada föreslagen eller 73,000 kronor. Hvad kammarrättens hus beträffade,

vore deremot den nu föreslagna restaureringen afsedd att varda något

mera omfattande än enligt 1889 års förslag, till följd hvaraf ock kost
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

13

nåden beräknats till 12,000 kronor mot 6,250 kronor enligt det förut

uppgjorda förslaget.

Tvifvelsutan vore båda de ifrågavarande byggnaderna till sitt yttre

i det bristfälliga skick, att de högeligen tarfvade en genomgripande reparation.

Såsom af det förut anförda framginge, innefattade emellertid

den beträffande gamla kungshuset ifrågasatta åtgärden något mer än eu

sådan reparation, nemligen en restaurering i arkitektoniskt hänseende. De

ofvan meddelade uppgifterna rörande de å anslaget till byggnader och

reparationer disponibla tillgångar ådagalade tillfyllest, att det icke kunde

blifva tal om att från detta anslag bereda medel till den ifrågasatta restaureringen

af sistnämnda byggnad. Hvad deremot beträffade det föreslagna

reparationsarbetet å kammarrättens hus, skulle, särskildt derest

någon inskränkning egde rum i det arkitektoniska element, som inginge

äfven i detta reparationsarbete, utväg icke komma att saknas att för detta

arbete efter hand bereda utrymme å byggnadsanslaget.

Om departementschefen således ansåge särskild åtgärd icke för närvarande

böra vidtagas för åvägabringande af sistnämnda arbete, anslöte

sig departementschefen deremot till öfverintendentseinbetets uppfattning

om önskvärdheten deraf, att restaureringen af gamla kungshuset nu möjliggjordes

genom anvisande för ändamålet af särskilda medel. Bristfälligheterna

å husets yttre vore så betydliga, att å deras botande i hvarje fall

måste inom den närmaste framtiden nedläggas icke ringa kostnad. Da sa

vore, syntes det erbjudna tillfället icke höra försummas att i sammanhang

med dessa oundvikliga arbeten få den historiskt betydelsefulla byggnaden

för en jemförelsevis mindre betydande kostnad försatt i ett skick,

som åter framhäfde dess arkitektoniska värde och komme att göra densamma

till en prydnad för hufvudstaden.

Förut hade tillstyrkts, att den blifvande köpeskillingen för veterinärinstitutets

förra tomter måtte afsättas till en fond för anordnande af lokaler

för statens embetsverk i hufvudstaden, och om denna hemställan

vunne afseende, syntes det öfverensstämma med det åsyftade ändamålet

med denna fond, att den erforderliga kostnaden, 73,000 kronor, för restaurering

af den ifrågavarande byggnaden, deruti Svea hofrätt, kammarkollegium

och statskontoret vore inrymda, å nämnda fond anvisades, hvarför

departementschefen hemstälde, att Kongl. Maj:t täcktes derom afgifva

förslag till Riksdagen.

Af hvad departementschefen sålunda anfört framgår uppenbart, att

behofvet af nya och utvidgade lokaler för de centrala embetsverken är

så oafvisligt, att inom en ej aflägsen framtid medel för detta behofs fyllande

måste anvisas; och då nu tillfälle yppar sig att utan budgetens be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 59.

tungande småningom bereda tillgångar till de förestående utgifternas bestridande,

synes detta tillfälle icke böra lemnas obegagnadt, helst ett

afsättande af medel, som inflyta vid försäljning af kronans för statsändamål

obehöfliga fasta egendom i hufvudstaden, för förvärfvande och anordnande

af andra för det allmänna erforderliga fastigheter derstädes, på sätt departementschefen

erinrat, står i nära öfverensstämmelse med Riksdagens

beslut att använda köpeskillingarne för försålda kronoegendomar till inköp

af skogsmark. Hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende föreslagit har utskottet

alltså ansett sig böra förorda, liksom utskottet icke haft något att anmärka

mot Kongl. Maj:ts förslag om upplåtelse till Stockholms stad af den mark,

som erfordras för utvidgning af gatorna intill de kronans tomter, som nu

äro afsedda att försäljas.

Kongl. Maj:ts hemställan om att medel redan nu måtte anvisas å den

blifvande fonden för att användas till restaurering af det s. k. gamla

kungshuset, har utskottet deremot icke funnit sig böra biträda. Utan att

ingå i pröfning af frågan om berörda byggnads restaurering, har utskottet

nemligen ansett oegentligt, att utgifter anvisas från den föreslagna fonden,

innan medel hunnit inflyta till densamma; och ej heller torde böra förbises,

att de nuvarande konjunkturerna för byggnadsföretag i hufvudstaden

gifva anledning till det antagande, att den nu ifrågasatta försäljningen

icke under de närmaste åren kan vinna någon större utsträckning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

l:o att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts

förslag i denna del, må medgifva,

att till Stockholms stad må på de i stadsfullmägtiges

i Stockholm skrifvelse den 26 januari 1891 närmare

angifna vilkor få för utvidgning af Skeppare-, Kaptensoch

Grefgatorna under eganderätt öfverlåtas den i qvarteren

Edelman mindre och Krabaten belägna, kronan

tillhöriga mark, som i skrifvelsen till dylik upplåtelse

ifrågasättes;

att, derest vid auktion, som jemlikt 1875 års Riksdags

beslut förrättas för försäljning af de tomter, i

hvilka kronans ifrågavarande egendomar blifvit styckade,

antagligt anbud å sådan tomt icke erhålles, tomten må

i den ordning, Kongl. Maj:t pröfva!* lämpligt bestämma,

under hand föryttras; och

att inflytande köpeskillingar för omförmälda tomter

må inlevereras till statskontoret för att derstädes för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nio 59.

valtas och förräntas såsom en särskild »fond för anordnande

af lokaler för statens embetsverk i liufvudstaden»,

att af Kongl. Maj:t, efter inhemtande i hvarje

fall af Riksdagens medgifvande, för sagda ändamål disponeras;

samt 0 ,

2:o att Kongl. Maj:ts förslag om att till utgående

från nämnda fond, i den mån medel derstädes varda

tillgängliga, må anvisas ett belopp af 73,000 kronor till

restaurering utvändigt, i öfverensstämmelse med upp

gjorda ritningar och kostnadsförslag, af det s. k. gamla

kungshuset, för närvarande icke ma af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 18 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation:

af herr P. Andersson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.