Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

1893-04-11 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:6, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1

N:o 6.

Ank. till Kiksd. kansli den 11 april 1893, kl. 5 e. m.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Aflöning för flottans corpser och stater.

l:o. I Kong].. Maj:ts proposition angående statsverkets tillstånd Aflöning för

och behof har Kongl. Ma_j:t föreslagit, att det i nu gällande riksstat [er och stater.

till aflöning åt flottans corpser och stater anvisade anslag å 1,647,934 [1 — 3.]

kronor måtte förhöjas:

dels med det för år 1894 till förändrad organisation af sjömanscorpsen

erforderliga belopp 67,000 kronor;

dels ock med de för ökning af underofficerscorpsens maskiniststat

med 8 flaggunderoflicerare och 2 underofficerare af 2:a graden behöfliga

11,120 kronor, eller till 1,726,054 kronor.

Bih. till Riksd. Blot. 1893. 4 Sami. 1 Afl. 4 Häjt. (N:o Ö.J

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Till aflöning för flottans corpser och stater äro för innevarande år

anvisade:

dels det härför å ordinarie stat uppförda anslag......... kr. 1,647,934: —

dels det till ersättning för vakanta rusthållsnummer i

Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar

län likaledes å ordinarie stat uppförda anslag » 114,000: —

dels ock å extra stat till genomförande af senast beslutade

lönereglering för flottan................................ » 50,000: —

eller tillhopa kr. 1,811,934: —

Härutöfver erfordrades, enligt hvad i det statsverkspropositionen

bilagda statsrådsprotokollet öfver sjöförsvarsärenden den 14 januari

1893 meddelas, för fortsatt genomförande af nya sjömanscorpsens organisation

under år 1894 en förhöjning af 67,000 kronor.

Dessutom hade marinförvaltningen i skrifvelse af den 27 september

1892 hemstält om ytterligare höjning af detta anslag dels för ökning

af underofficerscorpsens maskiniststat med 8 flaggunderofficerare

och 2 underofficerare af 2:a graden med ........................... kr. 11,120: —

dels för anställande å mariningeniörstaten af 3 maskiningeniörer

med ......................................................................... » 5,500: —

eller tillhopa med kr. 16,620: —

Till stöd för sin framställning i förstberörda afseende hade marinförvaltningen

anfört:

att under en följd af år vid förefallande expeditioner med ett

större antal af flottans fartyg på en gång flottans maskinistpersonal

visat sig otillräcklig, en brist, som i allt högre grad framträdt i mån

som flottan erhållit tillökning af med ångkraft och maskiner för olika

ändamål försedda fartyg och minbåtar; till följd hvaraf det varit nödvändigt

att redan för de vanliga fredsöfningarne förhyra privata maskinister

stundom till ganska stort antal, till exempel hvarå anförts att

under åren 1885—1890 förhyrts maskinister till ett sammanlagdt antal

af 167 mot ersättning förutom sjöportion, der sådan förekommit, till

ett sammanräkuadt belopp af 39,686 kronor 52 öre;

att den sålunda förefintliga bristen på maskinister måste blifva

ännu större vid krigsrustningar eller mobilisering af hela flottan;

att, då den stora vigten af att de nutida krigsfartygens många

och delvis alldeles speciella maskiner i behofvets stund icke svika

fordrade, att de i görligaste måtto sköttes af dugliga och med dem

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

3

förut väl förtrogna maskinister, det vore nödigt att icke ett alltför stort

antal för tillfället anstälda maskinister inginge i hvarje fartygs maskinpersonal;
att

faststälda staten för flottans underofficerare af maskiniststaten

för närvarande upptoge endast 42, deraf 8 flaggunderofficerare, under

det att, enligt gällande besättningslistor för flottans samtliga i klass

varande med ångkraft försedda fartyg, deruti inberäknade under byggnad

varande pansarbåten Thule och 2:ne minbåtar, ett antal af 99

underofficerare af maskiniststaten erfordrades; så att tillgången af maskinistunderofficerare

understege behofvet, ensamt för fartygen, med 57;

att det befintliga antalet maskinistunderofficerare icke ens medgåfve,

att en sådan underofficer afsåges för hvarje af flottans nuvarande

stridsfartyg, minbåtar och ångkranpråmar och naturligtvis blefve ännu

otillräckligare i mån som flottan erhölle tillökning af sådan stridsmateriel;

och

att det derför vore oundgängligen nödvändigt, att det för närvarande

i stat upptagna antalet maskinistunderofficerare, så snart ske

kunde, ökades så, att eu underofficer af denna stat kunde afses till

hvarje flottans nuvarande med ångkraft försedt fartyg, minbåt och ångkranpråm

samt att derutöfver en tillgång af 10 procent funnes för att

ersätta sjuka och för att möta det ökade behof, som i närmaste framtid

kunde förväntas framträda, för hvilket ändamål erfordrades, att

maskinistunderofficerarnes antal uppbringades till 62.

Den tillökning af 20 maskinistunderofficerare, som sålunda föreslagits,

hade marinförvaltningen ansett kunna åstadkommas sålunda, dels

att, på sätt förvaltningen redan tidigare ifrågasatt, 2:a gradens underofficerare

af artilleri-, styrmans-, skeppare- och ekonomi-staterna minskades

med 10 och derigenom ledigblifvande löner användes till lika

stort antal nya maskinistunderofficerare af samma grad, hvilket icke

skulle medföra någon ökad kostnad, dels ock att 10 nya underofficerare

af maskiniststaten tillsattes, af hvilka, för att bereda erforderliga utsigter

till befordran, 8 platser borde tillhöra flaggunderofficersgraden och

2 andra underofficersgraden.

Till aflöning af detta ökade antal maskinistunderofficerare skulle

årliga utgiften från aflöningsanslaget blifva:

för 8 flaggunderofficerare, fast lön och beklädnads
penningar.

............................................................................... kr. 9,280: —

för 2 underofficerare af 2:a graden, fast lön och be
klädnadspenningar

............................................................. » 1,840: —

eller tillsammans kr. 11,120: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Denna marinförvaltningens åsigt om nödvändigheten af tillökning

i maskinistunderofficersstaten såväl som om sättet för åstadkommandet

af denna tillökning har departementschefen förklarat sig i allo dela.

I fråga om anställande af maskiningeniörer hade marinförvaltningen

uttalat den åsigt, att dessa ingeniörer borde vara särskilda för ändamålet

specielt utbildade fackmän, under det att öfverdirektören och

chefen för mariningeniörsstaten ansett de denna stat tillhörande mariningeniörer

kunna nöjaktigt fullgöra de åligganden, som skulle tillkomma

maskiningeniörer, och ehuru departementschefen, i fråga om behofvet af

dugliga och erfarna maskiningeniörer ombord på de större fartygen för

öfvervakande af de många olika maskinernas rätta skötande och för att

leda istånd sättandet af tillfälliga maskinskador, fullkomligt delade marinförvaltningens

uppfattning, som hade stöd af erfarenheten ombord å så

väl främmande nationers som våra egna stridsfartyg, ansåge han likväl,

då meningarne om sättet för tillgodoseende af detta behof vore delade,

frågan erfordra en närmare utredning, innan anslag för ändamålet af

Riksdagen äskades.

Den tillökning i aflöningsanslaget för år 1894, som departementschefen

ansåge sig böra ifrågasätta, skulle således uppgå till 78,120 kronor.

Utskottet har till en början velat erinra, att Kongl. Maj:t i särskild

proposition (n:o 42) angående vissa ändringar i organisationen af Karlskrona

artillericorps, bland annat, föreslagit beträffande en del af ifrågavarande

anslag en något annan användning än den hittills beslutade.

Då emellertid sistnämnda framställning icke utöfvar inverkan på beloppet

af ifrågavarande anslag, torde, enligt utskottets åsigt, frågan om berörda

belopp redan här böra pröfvas utan hänsyn till meranämnda

framställning, öfver hvilken utskottet afger särskilt utlåtade (n:o 6 a.)

Hvad angår den af Kongl. Maj:t föreslagna förhöjningen af ifrågavarande

anslag dels med 67,000 kronor, dels ock med 11,120 kronor,

har utskottet deremot icke haft något att invända. Förhöjningen med

67,000 kronor är nemligen endast en följd af Riksdagens år 1887 fattade

beslut angående ändrad organisation af sjömanscorpsen, och för den ifrågasatta

ökningen med 11,120 kronor för förstärkning af underofficerscorpsens

maskiniststat synas utskottet fullt giltiga skäl blifvit i statsrådsprotokollet

förebragta.

Mot den i statsrådsprotokollet antydda användningen af 10 andreofficerslöner

till aflöning af ett lika antal maskinistoflicerare har utskottet

icke haft något att erinra. Utskottet hemställer:

a) att anslaget till aflöning för flottans eorpser och

stater må förhöjas med det för år 1894 till förändrad

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

5

organisation af siömanscorpsen erforderliga belopp

67,000 kronor;

b) att samma anslag må, för ökning af underofficerscorpsens

maskiniststat med 8 flaggunderofficerare

och 2 underofficerare af 2:a graden, höjas med 11,120

kronor.

Vid bifall till hvad utskottet i denna punkt föreslagit kommer anslaget

till aflöning för flottans corpser och stater, nu 1,647,934 kronor,

att ökas med sammanlagdt 78,120 kronor till 1,726,054 kronor.

2:o. Med tillstyrkande af bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning och under erinran, att densamma öfverensstämmer med

hvad. vid föregående riksmöten blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget och

af Riksdagen godkändt, samt under hänvisning till den utredning i ämnet,

som af statsutskottet vid 1892 års riksdag lemnades, får utskottet hemställa,

att hvad af anslaget till ersättning för vakanta rusthållsnummer

i Blekinge län och Södra Möre härad af

Kalmar län icke redan på grund af 1872 och 1876

årens riksdagsbeslut bör inräknas bland tillgångarne

till aflöning för flottans corpser och stater må likasom

föregående år för fyllande af behofvet under denna

anslagstitel under år 1894 användas.

3:o. Kongl. Maj:t har under samma anslagstitel föreslagit, att i

öfrigt ett anslag af 50,000 kronor till genomförande af senast beslutade

lönereglering för flottan måtte å extra stat för år 1894 anvisas, att

gemensamt med anslaget till aflöning för flottans corpser och stater redovisas.

I afseende på behofvet af detta extra anslag har departementschefen

till statsrådsprotokollet (sid. 4) erinrat, att detsamma erfordrades

till oförminskadt belopp ända till dess de på reserv- och indragningsstaterna

uppkommande lönebesparingar uppgått till det belopp af 114,000

kronor, som af dessa besparingar anvisats för officerscorpsens tillökning;

och då nämnda besparingar vid sistlidet års slut allenast lemnat en tillgång

för berörda ändamål af 102,866 kronor 66 öre, erfordrades ifrågavarande

extra anslag äfven för år 1894.

Då alltså, först sedan genom fortsatt afgång å sistnämnda stater

ett ytterligare belopp af 11,133 kronor 34 öre blifvit förden beslutade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

officerstillökningen tillgängligt, minskning och slutlig indragning af förevarande

anslag kan ega rum, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må till genomförande af senast

beslutade lönereglering för flottan å extra stat för år

1894 anvisa ett anslag af 50,000 kronor, att gemensamt

med anslaget till aflöning för flottans corpser

och stater redovisas.

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna.

anshfet^ili 4:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte, jemte ifrågabMädnad,

låt varande anslags uppförande i riksstaten till samma belopp som för

sjömans- och innevarande år, medgifva, att, till utjemnande af den från år 1887 qvar*corpserrux.

stående bristen, måtte användas jemväl den besparing, som under år

[4.] 1894 kunde på anslaget beredas.

Utskottet har här velat erinra, att Kongl. Maj:t i särskild proposition

(n:o 42) angående vissa ändringar i organisationen af Karlskrona

artillericorps bland annat föreslagit beträffande en del af ifrågavarande

anslag en något annan användning än den hittills beslutade. Då emellertid

sistnämnda framställning icke utöfvar inverkan på beloppet af ifrågavarande

anslag, torde, enligt utskottets åsigt, frågan-om berörda belopp

redan här böra pröfvas utan hänsyn till meranämnda framställning,

öfver hvilken utskottet afger särskildt utlåtande (n:o 6 a).

Utskottet får, under hänvisning till hvad statsrådsprotokollet (sid. 5)

i ämnet innehåller, hemställa,

att Riksdagen må i riksstaten för år 1894 uppföra

anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna

till samma belopp som för innevarande

år, samt medgifva, att, till utjemnande af den från

år 1887 qvarstående bristen, må användas jemväl den

besparing, som under år 1894 må kunna på anslaget

beredas.

Båtsmansindelningen.

Angående 5:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning och

båtsmansin- under hänvisning till hvad utskottet i utlåtandet n:o 48 angående be
delningen.

[5.]

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

7

räkningen af statsverkets ordinarie inkomster (sid. 1—6) i ämnet anfört,

får utskottet hemställa,

att det å anslaget till båtsmansindelningen under

rubriken »indelning och dermed jemförlig anvisning

på förslag: friheten uppförda belopp 75,500 kronor må

minskas med 72,900 kronor och sålunda upptagas till

2,600 kronor.

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären.

6:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att förslagsanslaget till lindring i

rustnings- och roteringsbesvären, nu 53,300 kronor, måtte för år 1894

bestämmas till 33,300 kronor.

Beträffande ifrågavarande anslag till lindring i rustnings- och roteringsbesvären

för de rust- och rotehållare, som utgöra dessa besvär

effektivt, och hvilket anslag erfordras till lägre belopp i samma mån

som genom fortgående vakanssättning af båtsmanshållet antalet rotar,

som från anslaget böra erhålla lindring, nedgår, hade, såsom inhemtas

af statsrådsprotokollet (sid. 6), marinförvaltningen, som icke bestrede de

från anslaget utgående utgifter, anfört, att, enligt planen för genomförandet

af nya sjömanscorpsens organisation och på grund deraf beräknade

förändringar i afseende å en del anslag under femte hufvudtiteln, ifrågavarande

anslag, som för år 1893 i riksstaten upptagits med ett belopp

af 40,000 kronor, skulle för år 1894 kunna nedsättas till 20,000 kronor.

Detta anslagsbelopp vore likväl beräknadt endast för den lindring

med 30 procent af det uppskattade värdet af förenämnda besvär, hvilken

år 1885 beslutats.

Sedermera hade emellertid, enligt hvad departementschefen erinrat,

1892 års urtima Riksdag, med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda

framställning, beslutat, att lindringen i rustnings- och roteringsbesvären

skulle utgå under innevarande år med 40 procent och från och med år

1894 med 50 procent af besvärens uppskattade värde, samt anvisat den

för innevarande år erforderliga anslagstillökning med 13,300 kronor.

Då nu för år 1894 lindringen skulle utgå med 50 procent i stället för

med de vid beräkningen antagna 30 procent, borde det efter denna beräkning

föreslagna anslagsbelopp, 20,000 kronor, förhöjas med två tredjedelar,

eller med i rundt tal 13,300 kronor.

Angående

anslaget till

lindring i

rustnimgsoch

roteringsbesvären.

[6.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

flottans

underhåll.

[7-]

Utskottet hemställer,

att förslagsanslaget till lindring i rustnings- och

roteringsbesvären må för år 1894 bestämmas till 33,300

kronor.

Flottans underhåll.

7:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det i nuvarande rikstat under

titel »flottans nybyggnad och underhåll» upptagna anslag å 1,239,000

kronor måtte, förhöjdt med 21,000 kronor till anställande af daglönare

vid flottans varf, i riksstaten för år 1894 upptagas med förändrad titel:

»flottans underhåll» till belopp af 1,260,000 kronor.

I riksstaten för innevarande år funnes, enligt hvad departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, under

rubriken »flottans nybyggnad och underhåll» uppfördt ett belopp af

1,239,000 kronor, hvaraf 39,000 kronor utaf det anslag å 100,000

kronor, Riksdagen år 1887 i sammanhang med båtsmanshållets vakanssättning

beviljat till anställande af daglönare vid flottans varf i båtsmännens

ställe, att utgå i den mån, som det dittills vanligen vid varfven

använda antalet båtsmän icke kunde genom uppfordring af qvarvarande

manskap vid båtmanshållet erhållas. Ifrågavarande anslag,

hvilket af Kongl. Maj:t vid 1886 års riksdag föreslogs att förhöjas

till 1,440,000 kronor, men af Riksdagen förhöjdes till endast 1,200,000

kronor, vore, enligt gällande föreskrifter, afsedt till årligen återkommande

utgifter för underhållet af flottans fartyg och båtar samt skeppsdockor,

hus och byggnader, för aflöning af personalen å varfvens stater,

för varfsförrådens förstärkande och för åtskilliga andra behof icke

blott vid varfven utan äfven vid stationerna i öfrigt, och hade för

dessa ändamål under en lång följd af år visat sig så otillräckligt, att

årligen en del ganska behöfliga underhålls- och reparationsarbeten måst

undanskjutas. Några medel till flottans nybyggnad hade således från

detta anslag icke kunnat erhållas, utan hade anslag härtill årligen måst

af Riksdagen på extra stat begäras och anvisas. Olägenheterna att på

sådant sätt vara för förnyande af flottans materiel och dennas bringande

i tidsenligt skick hänvisad till icke alltid påräkneliga, till beloppet

ovissa och vexlande anslag, hvarigenom en genomgående plan

för nybyggnadsverksamheten omöjliggjorts, hade föranledt marinförvaltningen

att i sin förut berörda skrifvelse angående anslagsbehofven för

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

9

år 1894 förnya sitt hvarje år allt sedan år 1887 framstälda förslag om

anvisande å ordinarie stat af ett fast nybyggnadsanslag för flottan, för

hvilken framställning utskottet närmare redogör under nästföljande punkt.

Marinförvaltningen hade, enligt hvad departementschefen vidare

meddelat, sammanfört det beliöfliga fasta ny by ggnadsan slaget med det

nuvarande anslaget med titeln »flottans nybyggnad och underhåll», i

hvilket dei’jemte föreslagits den förhöjning genom anvisande af 21,000

kronor utaf de af 1887 års Riksdag beviljade 100,000 kronor till anställande

af daglönare å varfvet i båtsmännens ställe, som för år 1894

af marinförvaltningen pröfvats erforderlig. Då likväl det nuvarande

anslaget, såsom här ofvan nämnts, till hela sitt belopp toges i anspråk

ensamt för underhållet och icke hade kunnat eller kunde antagas framdeles

kunna påräknas till nybyggnad, ansåge departementschefen, att detsamma

borde fortfarande bibehållas såsom särskildt anslag med den

förändrade benämning, »flottans underhåll», som af dess ändamål och

användning betingades, och uppföras med sitt nuvarande belopp, förhöjdt

med de 21,000 kronor marinförvaltningen föreslagit, samt att det nu

ifrågasatta nybyggnadsanslaget borde upptagas såsom ett särskildt anslag.

Emot den föreslagna förhöjningen med 21,000 kronor af de utaf

1887 års Riksdag beviljade 100,000 kronor till anställande af daglönare

å flottans varf i båtsmännens ställe har utskottet icke haft något att

erinra; och då utskottet i nästföljande punkt af detta utlåtande tillstyrker

bifall till Kongl. Maj:ts framställning om uppförande i riksstaten

af ett särskildt anslag till flottans nybyggnad, finner utskottet

jemväl lämpligt, att nuvarande reservationsanslaget till flottans nybyggnad

och underhåll erhåller den af Kongl. Maj:t föreslagna förändrade benämningen:

flottans underhåll, hvarför utskottet hemställer:

a) att anslaget till flottans nybyggnad och underhåll,

nu 1,239,000 kronor, må till anställande af daglönare

vid flottans varf ökas med 21,000 kronor till

1,260,000 kronor; samt

b) att berörda anslag må, under vilkor af bifall

till hvad utskottet i punkt 8:o af detta utlåtande föreslår,

uppföras med förändrad benämning af »flottans

underhåll, reservationsanslag».

Bill. till Utfall. Blot. 1333. 4 Sami. 1 A/d. 4 lläft.

o

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

■flottans nybyggnad.

[8.]

Flottans nybyggnad.

8:o. Kong!. Maj:t har föreslagit, att till nyanskaffning af fartygsmateriel

med tillhörande artilleri- och minutredning på ordinarie stat i

riksstaten med titel: »flottans nybyggnad» måtte uppföras ett reservationsanslag

å 2,000,000 kronor med dervid fästadt vilkor, att detsamma

icke finge utan Riksdagens medgifvande användas för byggande af

fartyg af större cert än den nu antagna pansarbåttypen.

Uti en inom Andra Kammaren af herr A. Peterson i Hasselstad

väckt motion (n:o 186) har yrkats, dels att Kongl. Maj:ts förevarande

framställning icke måtte af Riksdagen bifallas, dels ock, att Riksdagen

ville till byggande af ytterligare en pansarbåt af Sveas cert bevilja

2,868,000 kronor och deraf på extra stat för år 1894 anvisa 1,000,000

kronor.

Såsom i nästföregående punkt af detta utlåtande meddelats, har

departementschefen vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat,

hurusom det under rubriken »flottans nybyggnad och underhåll» af

Riksdagen sistlidet år beviljade belopp, 1,239,000 kronor, visat sig till

flottans underhåll och dermed sammanhängande behof otillräckligt, så

att några medel till flottans nybyggnad från detta anslag icke kunnat

erhållas. Då enahanda förhållande under eu lång följd af år egt rum,

i följd hvaraf alla för detta ändamål erforderliga anslag hvarje år

blifvit på extra stat af Riksdagen anvisade, men en genomgående plan

för nybyggnadsverksamheten derigenom omöjliggjordes, hade marinförvaltningen

i skrifvelsen till Kongl. Maj:t angående anslagsbehofven

för år 1894 förnyat sitt allt sedan år 1887 årligen framstälda förslagom

anvisande å ordinarie stat af ett fast nybyggnadsanslag för flottan.

Marinförvaltningen hade såsom skäl för denna sin framställning

hufvudsakligen anfört:

att endast genom bifall dertill det blefve möjligt att inom beräknelig

tid nå det mål, hvartill sjökrigsmaterielens utveckling syftade, men

i sitt beroende af extra ordinarie anslag endast kunde alltför osäkert

fortskrida, nemligen ett något så när betryggande sjöförsvar;

att ett fast anslag skulle tillåta upprättande af kontrakt för längre

tid och om större leveranser på en gång samt mer än hittills möjliggöra

begagnandet af fördelaktiga konjunkturer och undvikande af mindre

gynsamma, hvarigenom skulle ernås en betydlig besparing i utgifter;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

11

att ett sådant fast anslag, till största delen användt inom landet,

skulle tillföra dettas näringslif en betydande insats; och

att underhållskostnaderna derigenom kunde för framtiden begränsas

inom det derför nu bestämda anslag med tillägg allenast af redan beviljad

tillökning för anställande af daglönare å varfvet.

Det belopp af 2,000,000 kronor, som på grundvalen af 1882 års

sjöförsvarskomités beräkning förut angifvits såsom erforderlig ökning i

ordinarie anslaget till flottans nybyggnad och underhåll, kunde, enligt

hvad marinförvaltningen i sin ofvanberörda skrifvelse anfört, icke vidare

anses tillräckligt. Förutom den omständigheten att de under senaste

åren för anskaffning af fartygsmateriel beviljade anslagens otillräcklighet

till b a ka h ålli t utvecklingen af vår flotta, som i fråga om nämnda materiel

ej vore jemförlig med nationers, hvilka vore mindre än vår, hade nemligen

förhållandena på hit hörande områden sedan år 1882 undergått

väsentliga förändringar; sålunda kunde man numera med afseende å

stridsfartygens bestyckning icke med fördel använda sådana pjeser, som

då ansågos tillfredsställande; ett nutida stridsfartyg måste förses med

vida kraftigare och mycket dyrare artilleripjeser, för hvilka erfordrades

ej blott betydligt dyrare projektiler, utan äfven krut i större myckenhet

och kostsammare att anskaffa; artilleriets snabba utveckling hade nödvändiggjort

ett allt mer utsträckt pansarskydd å fartygen med^ deraf

följande dryga kostnader, och slutligen måste det af erfarenheten ådagalagda

behofvet af ökad fart ej obetydligt öka fartygens anskaffningskostnad;

af hvilka orsaker för anskaffningen af den materiel, som numera

ansåges erforderlig, ett väsentligen ökadt belopp måste beräknas.

Den ökning i anslaget, som marinförvaltningen velat ifrågasätta, hade

emellertid, med fästadt afseende å de öfriga behof för vårt försvar, hvilka

fordrade att varda tillgodsedda, icke kunnat bestämmas så högt, som

betingades af uteslutande hänsyn till behofvet, men hade likväl ej kunnat

beräknas till mindre än 2,500,000 kronor, för att det dermed afsedda

ändamålet skulle kunna något så när uppnås.

Fn utaf Kongl. Maj:t under den 16 september sistlidna år tillsatt

komité för utredande af frågor rörande sjökrigsmaterielen hade, i likhet

med marinförvaltningen, ansett att ett nybyggnadsanslag af fast natur

för anskaffande af dylik materiel vore oeftergifligen erforderligt. Komitén

hade dock af skäl, som återfinnas i statsrådsprotokollet (sid. 9—13),

ansett ifrågavarande anslag böra bestämmas till 2,800,000 kronor.

Riksdagen hade visserligen, erinrar departementschefen, med erkännansvärd

offervillighet numera beslutat väsentliga förstärkningar af

vårt landtförsvar; incn om dessa offer skulle medföra hela det gagn

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

till bevarande af fred och betryggande af sjelfständighet för vårt land,

som dermed åsyftats att vinna, så syntes det departementschefen alldeles

oundgängligt, att samma omtänksamhet komme det för ernående

af nyssberörda önskningsmål icke mindre vigtiga och såsom stöd för

en afgifven neutralitetsförklaring synnerligen betydelsefulla sjöförsvaret

till godo; och en sådan omtänksamhet erfordrades ovilkorligen, om vi

skulle kunna erhålla ett sjöförsvar äfven af måttliga dimensioner, innan

den nu nya materielen till följd af ålder blefve oanvändbar, hvilket ju

måste inträffa, om nyanskaffningen skedde lika långsamt och lika ojemnt

som fallet varit på senare tider, i hvilken händelse man väl aldrig

kunde hoppas, att vår sjökrigsmateriel nådde eu sådan utveckling, att

vi kunde säga oss verkligen ega ett försvar för våra kuster.

Det första och vigtigaste steget till ett sålunda nödvändigt stärkande

af sjöförsvaret vore, såsom ofvan framhållits, beviljande på

ordinarie stat af ett nybyggnadsanslag af tillräcklig storlek; i afseende

hvarå departementschefen till fullo instämde i nyssnämnda komités

yttrande och förslag. Om likväl till följd af hinder af ekonomisk

natur, hvilka det ej varit möjligt att för närvarande öfvervinna, ett årligt

nybyggnadsanslag till det af komitén föreslagna beloppet 2,800,000

kronor nu icke torde kunna af Riksdagen äskas, utan ifrågavarande

anslag måste begränsas till 2,000,000 kronor, ville departementschefen

dock hoppas, att behöflig förhöjning i detta anslag snarast möjligt kunde

erhållas samt utväg beredas för vinnande af den snara förstärkning af

materielen, som erfordrades.

Marinförvaltningen hade, såsom utskottet redan under punkten 7:o

omförmält, ansett det behöfliga fasta nybyggnadsanslaget böra sammanföras

med det nuvarande anslaget med titeln »flottans nybyggnad och

underhåll», i hvilket derjemte föreslagits den förhöjning genom anvisande

af 21,000 kronor utaf de af 1887 års Riksdag beviljade 100,000

kronor till anställande af daglönare å varfvet i båtsmännens ställe, som

för år 1894 af marinförvaltningen pröfvats erforderlig. Då likväl det

nuvarande anslaget, såsom bär ofvan nämnts, till hela sitt belopp toges

i anspråk ensamt för underhållet och icke heller framdeles kunde påräknas

till nybyggnad, ansåge departementschefen, att detsamma borde

fortfarande bibehållas såsom särskilt anslag med den förändrade benämning,

»flottans underhåll», som af dess ändamål och användning

betingades, samt att det nu ifrågasatta nybyggnadsanslaget borde upptagas

såsom ett särskildt anslag och, med hänsyn till den användning

det komme att få, som gjorde att det icke alltid kunde tagas i anspråk

till lika belopp hvarje år, gifvas naturen af reservationsanslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

13

Departementschefen ansåge slutligen, i motsats till hvad marinförvaltningen

föreslagit, att de för fasta minförsvaret och minväsendets

utveckling erforderliga medel, med undantag af dem, som afsåge anskaffande

af sjelfgående minor, hvilka vore att hänföra till fartygsmaterielen,

fortfarande kunde och borde på extra stat för hvarje år

äskas, enär anskaffandet af materiel af förstnämnda slag icke kunde

anses vara af lika stadigvarande natur som nyanskaffningen af fartygsmaterielen.

På grund af de skäl, som sålunda blifvit i frågan anförda, och då

antagas måste, att med anvisande af ett ordinarie nybyggnadsanslag

en mera planmessig anordning i afseende å nyanskaffning af fartygsmateriel

med dertill hörande utredning må kunna genomföras, samt

dertill kommer, att lägre anskaffningskostnader torde kunna genom ett

fast anslags beviljande beredas, har utskottet, som icke haft något att

erinra mot det äskade anslagsbeloppets storlek, ansett sig böra tillstyrka

bifall till Kongl. Maj:ts förevarande framställning samt afslag å

motionärens i ämnet gjorda yrkande.

Utskottet hemställer derför:

a) att, utan afseende å herr A. Petersons omförmälda

motion i denna del, Riksdagen må till nyanskaffning

af fartygsmateriel med tillhörande artillerioch

min-utredning på ordinarie stat i riksstaten med

titel »flottans nybyggnad» uppföra ett reservationsanslag

å 2,000,000 kronor med dervid fästadt vilkor,

att detsamma icke må utan Riksdagens medgifvande

användas för byggande af fartyg af större cert än

den nu antagna pansarbåttypen; samt

b) att herr A. Petersons motion, i hvad den

innefattar förslag om anvisande af extra anslag till

byggande af en pansarbåt af »Sveas» cert, ej må af

Riksdagen bifallas.

Sjöbeväringens vapenöfningar.

9:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att anslaget till sjöbeväringens Angående

vapenöfningar måtte i riksstaten för år 1894 upptagas med ett belopp gina vapenaf

256,500 kronor, utgörande 41,800 kronor mera än det belopp, hvar- öfning ar.

till detsamma blifvit för innevarande år bestämdt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 15, 16) inhemtas, har departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, hurusom

1892 års lagtima Riksdag för sjöbeväringens vapenöfningar med

beklädnad och ersättning derför i riksstaten för detta år uppfört ett belopp

af 100,000 kronor.

Då den urtima Riksdagen sedermera godkänt det af Kongl. Maj:t

framlagda förslag till förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen,

enligt hvilket de värnpligtiges öfningstid skulle utsträckas till 66 dagar

under år 1893 och till 90 dagar från och med 1894, hade Riksdagen,

som tillika beslutat en förhöjning i den till beväringsmanskapet utgående

dagaflöningen från 20 till 50 öre, anvisat den häraf och af den förlängda

öfningstiden betingade anslagstillökningen för år 1893 med

114,700 kronor, till följd hvaraf ifrågavarande anslag för innevarande

år blifvit bestämdt till ett sammanlagdt belopp af 214,700 kronor. Enligt

den beräkning, som i statsrådsprotokollet till propositionen rörande

anslagstillökningen å femte hufvudtiteln i följd af de föreslagna ändringarne

i värnpligtslagen förelädes den urtima Riksdagen, skulle förhöjningen

i det af den lagtima Riksdagen bestämda anslaget, med en öfningstid

af 90 dagar och efter en beräknad styrka af 1,500 värnpligtige,

utgöra i rundt tal 116,000 kronor. Denna beräkning hade likväl varit

uppgjord efter en dagaflöning för de värnpligtige af 20 öre; efter den

med 30 öre förhöjda dagaflöningen, som för 90 dagar utgjorde (0,30 x

90 x 1,500) 40,500 kronor, uppginge den erforderliga anslagsförhöjningen

till 156,500 kronor, i följd hvaraf anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar

borde i riksstaten för år 1894 upptagas med ett belopp af

256,500 kronor, utgörande 41,800 kronor mera än det belopp, hvartill

detsamma blifvit för innevarande år bestämdt.

Utskottet hemställer,

att anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar

må i riksstaten för år 1894 upptagas med ett belopp

af 256,500 kronor.

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utländsk

tjenst eller kommendering utrikes.

Angående° 10:o. I enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning,

^officerare utskottet, under hänvisning till hvad departementschefen till stats[10.

] rådsprotokollet (sid. 16, 17) i ärendet anfört, hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

15

att anslaget till stipendier åt sjöofficerare under

anställning i utländsk tjenst eller kommendering utrikes

må under förändrad titel: »Ersättning åt officerare

och ingeniörer vid flottan under anställning eller

kommendering utrikes» i riksstaten uppföras med ett

från 15,000 kronor till 12,000 kronor nedsatt belopp.

Durchmarschkostnader.

ll:o. Under hänvisning till hvad i statsrådsprotokollet å sid. 17

i ämnet meddelas, får utskottet, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom

gjorda framställning, hemställa,

att anslaget till durchmarschkostnader, nu 10,000

kronor, må minskas med 4,000 kronor till G,000 kronor.

Signal- och telefonstationers betjenande samt telefonledningars

underhåll.

12:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att till signal- och telefonstationers

betjenande samt telefonledningars underhåll måtte uppföras ett

årligt anslag till belopp af 6,400 kronor.

Sedan 1891 och 1892 årens Riksdagar till anläggande af signaloch

telefonstationer anvisat tillhopa 92,000 kronor, hade, såsom inhemtas

af statsrådsprotokollet (sid. 17—18), chefen för flottans stab

anmält, att till bestridande af utgifterna för underhåll af telefonledningarne

till dessa stationer samt för abonnementsafgifter till telegrafverket

och de enskilda bolag, med hvilka stationerna komme att stå i

förbindelse, erfordrades, enligt verkstälda beräkningar, åidigen 7,750

kronor, hvartill komme arfvoden till ett belopp af 25 kronor vid hvarje

station åt dem, som omhänderhade vården och uppbörden af stationernas

materiel; och då antalet ifrågavarande stationer vore 49, skulle

alltså de föreslagna arfvodena medföra en årlig kostnad af 1,225 kronor.

Chefen för flottans stab hade, i fråga om beredande af medel till

bestridande af ofvanomförmälda kostnader, vid hvilkas beräknande man

utgått från den förutsättningen, att underhållet af såväl landledningarne

Angående

durchmarsch
kostnader
[H-3
-

Angående

anslag till

signal- och

telefonstationers

betjenande

samt

telefonledningars

underhäll.

[12.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

som kablarne skulle ombesörjas af telegrafverket mot derför beräknad

afgift, samt att lotsverket skulle, mot rätt att erhålla de från allmänheten

inflytande telefonafgifterna, bekosta utgifterna för uppassningen å stationerna,

föreslagit, att då lotsverket hade att af ifrågavarande stationer påräkna

ganska stort gagn, lotsmedel! borde lemna något bidrag till gäldande

af kostnaderna för ledningarnes underhåll och för abonnementsafgif

terna. Ifrågavarande bidrag hade chefen för flottans stab ansett

lämpligen kunna bestämmas till en tredjedel af nämnda till 7,750 kronor

beräknade kostnader, eller till ett belopp af 2,583 kronor 34 öre,

samt att återstående beloppet af sistnämnda kostnader, utgörande 5,166

kronor 66 öre, äfvensom det till arfvoden för vård och uppbörd af stationernas

materiel erforderliga belopp af 1,225 kronor, skulle bestridas

af anslag för flottan, på grund hvaraf för ifrågavarande stationers betjenande

samt underhåll af telefonledningar erfordrades å flottans stat

ett anslag af tillhopa 6,391 kronor 66 öre, eller i rundt tal 6,400 kronor.

Departementschefen har till alla delar instämt i chefens för flottans

stab förevarande framställning, emot hvilken lotsstyrelsen och telegrafstyrelsen,

i hvad dem anginge, icke heller haft något att erinra.

Utskottet, som anser att ifrågavarande årliga kostnader, i den mån

de icke finnas böra utgå af lotsverkets medel, böra bestridas af flottans

underhållsanslag, får hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning ej

må af Riksdagen bifallas.

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna.

Angående

lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna.

[13.]

13:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att det till lots- och fyrinrättningen

med lifräddningsanstalterna erforderliga penningeanslag måtte

upptagas med ett från 1,200,000 kronor till 1,400,000 kronor förhöjdt

belopp, hvartill inkomsten af titeln fyr- och båkmedel beräknats, och

följaktligen anslaget med inberäkning af deri ingående friheter och ersättningar,

409 kronor, utföras med 1,400,409 kronor, livilket, innebure

en ökning af 200,000 kronor, hvarvid Kongl. Maj:t tillika förutsatt, att

de å inkomsttiteln fyr- och båkmedel uppkommande öfverskott fortfarande

må såsom hittills få användas för de med anslaget afsedda ändamål.

Med erinran, att inkomsttiteln fyr- och båkmedel blifvit af Riksdagen

i enlighet med utskottets förslag i utlåtandet n:o 48, angående stats
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

17

verkets ordinarie inkomster för år 1894, beräknad till 1,400,000 kronor,

samt att Kongl. Maj:ts nu gjorda framställning öfverensstämmer med

de grunder, som i afseende å förevarande anslag blifvit vid föregående

riksdagar godkända, får utskottet hemställa,

att Riksdagen må bifalla, hvad Kongl. Maj:t i

förevarande hänseende föreslagit.

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m.

14:o. Kongl. Maj:t har vidare föreslagit, att detta anslag, som

nu vore upptaget till 46,852 kronor, måtte för jemnande af hufvudtitelns

slutsumma höjas med 46 kronor 48 öre till 46,898 kronor 48 öre.

Utskottet hemställer,

att anslaget till skrifmaterialier och expenser,

ved m. m. måtte få jemkas i den mån, som för jemnande

af hufvudtitelns slutsumma finnes erforderligt.

Öfriga ordinarie anslag.

15:o. Beträffande öfriga, här ofvan ej omnämnda ordinarie anslag

under denna hufvudtitel har Kongl. Maj:t icke föreslagit någon förändring.

Uti särskild proposition (n:o 42) angående vissa ändringar i

organisationen af Karlskrona artillericorps har Kong]. Maj:t visserligen i

fråga om, bland annat, anslaget till en fästningsartillericorps för sjöbefästningarne

vid Karlskrona samt delar af anslagen till naturaunderhåll

och till rese- och traktamentspenningar föreslagit en något annan

användning än den hittills beslutade. Men då berörda särskilda framställning,

hvaröfver utskottet i utlåtande n:o 6 a meddelar yttrande,

icke inverkar på nämnda anslags belopp, får utskottet hemställa,

att samtliga de ordinarie anslagen under denna

hufvudtitel, hvilka icke blifvit i föregående punkter

af detta utlåtande särskildt omförinälda, må i 1894

års riksstat upptagas till oförändrade belopp.

Bill. till Kihd. Brot. 1H93. 4 Sami. 1 Afä. 4 Saft.

Angående

jemkning af

detta anslag.

[14.]

Angående

öfriga

ordinarie

anslag.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

underbefälsskolans

hus

i Karlskrona.

[15.]

Angående

anslag till

artillerimateriel

för fartyg.

[16.]

Extra anslag.

Förutom det extra anslag å 50,000 kronor, om hvilket utskottet

här ofvan under punkt 3:o meddelat yttrande, hafva för tillfälliga behof

inom sjöförsvaret följande extra anslag för år 1894 af Kongl. Maj:t

blifvit ifrågasatta.

Tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona.

16:o. Under erinran att 1892 års lagtima Riksdag för tillbyggnad

af underbefälsskolans hus i Karlskrona beviljade 125,000 kronor och

deraf för år 1893 anvisade dels hos marinförvaltningen innestående

odisponerade 14,416 kronor 48 öre af de för tioårsvakanserna i Blekinge

län och Södra Möre härad af Kalmar län influtna båtsmausvakan

saf gifter, dels ock såsom extra anslag 56,000 kronor, får utskottet,

i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning, hemställa,

att till fullbordande af tillbyggnaden å underbefälsskolans

hus i Karlskrona ett belopp af 54,583 kronor

52 öre må på extra stat för år 1894 anvisas.

Artillerimateriel.

17:o. Till anskaffning af artillerimateriel för fartyg har Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1894 bevilja ett belopp af

252,900 kronor.

Enligt hvad af statsrådsprotokollet [sid. 19—20] inhemtas, hade

marinförvaltningen för ifrågavarande ändamål för år 1894 ansett följande

anslagsbehof erforderliga:

Vapen:

2 st. 15 cm. kanoner med lavettage.................................... kr. 56,000: —

2 » 57 mm. kanoner med d:o .................................... » 13,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6. 19

Ammunition:

50 st. 25 cm. pansargranater af stål......................... kr. 15,000: —

50 s eko eko af tackjern.................. » 6,250: —

50 » eko granater................................................... » 5,250: —

22 » eko granatkartescher................................. » 2,600: —

2,000 » 57 mm. patroner (stålgranat) ........................... » 31,500: —

2,000 » eko eko (jerngranat) ........................ » 28,400: —

25.000 » 25 mm. eko ............................................... » 37,500: —

14.000 kg. brunt prismatisk krut................................... » 42,000: —

till ersättande af förbrukadt kanonkrut........................... » 18,000: —

Summa kr. 255,500: —

Vid hvad marinförvaltningen föreslagit hade departementschefen

icke haft annat att erinra, än att, då de bland ammunitionen för fartygen

upptagna 22 st. granatkartescher kunnat bekostas af andra tillgängliga

medel, departementschefen ansåge det för fartygen upptagna belopp,

255,500 kronor, böra nedsättas till 252,900 kronor.

Till hvad marinförvaltningen anfört har departementschefen i öfrigt

endast tillagt, att, om medel till anskaffning af de af förvaltningen nu

upptagna effekter erhölles och sålunda den nu befintliga bristen kunde

hufvudsakligen fyllas, hädanefter, under förutsättning att det begärda

fasta byggnadsanslaget komme att beviljas, särskilda anslag i allmänhet

ej behöfde begäras till annan ammunition än krut, samt att, då tillverkning

af de nya stora stålprojektilerna erfordrade en jemförelsevis lång

tid, och patronhylsor till de snabbskjutande kanonerna icke ännu kunde

tillverkas inom landet, det vore af synnerlig vigt att anskaffningen af

här upptagna ammunition icke blefve uppskjuten.

Utskottet, som anser, att för ifrågavarande ändamål icke skäligen

bör anvisas större belopp än af 1892 års Riksdag derför anvisades, får

hemställa,

att Riksdagen må till artillerimateriel för fartyg

på extra stat för år 1894 bevilja 100,000 kronor.

18:o. Till anskaffning af artillerimateriel för sjöbefästning änne har

Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att på extra stat för år 1894 bevilja

ett belopp af 62,500 kronor.

Marinförvaltningen hade, såsom inhemtas af statsrådsprotokollet

(sid. 19—20), i skrifvelse till Kongl. Maj: t anfört, att för fyllande af

ifrågavarande behof borde för år 1894 äskas:

Angående

anslag till

artillerimateriel

för

sjöbefåstninqarnc.

[17.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

anslag till

skjutförsök.

[18.]

Angående

anslag till

minväsendet.

[19.]

för

»

»

60 st. 24 cm. pansargranater af stål

90 » » granater..........................

12,000 kg. brunt prismatiskt krut.............

.............. kr. 17,500: —

............. » 9,000: —

.............. » 36,000: —

Summa kr. 62,500: —

Departementschefen har vid hvad marinförvaltningen sålunda föreslagit

icke haft någonting att erinra, och har i öfrigt endast velat tilllägga,

att snar anskaffning af ammunitionen för fästningarne vore så

mycket nödvändigare, som till de nya kraftiga kanonerna till Kungsholms

fästning, hvilka skulle levereras före den 1 juni innevarande år,

endast en del af behöfliga projektiler hittills kunnat beställas och ej

något krut anskaffas.

Utskottet, som anser att utgifterna för ifrågavarande ändamål

skäligen kunde begränsas till 50,000 kronor, hemställer,

att till artillerimateriel för sjöbefästningarne må

på extra stat för år 1894 anvisas ett belopp af 50,000

kronor.

19:o. Under tillstyrkande af bifall till KoDgl. Majds derom gjorda

framställning och med erinran att 1892 års lagtima Riksdag för enahanda

ändamål beviljat samma belopp, hemställer utskottet,

att Riksdagen må till skjutförsök på extra stat för

år 1894 anvisa ett belopp af 10,000 kronor.

Minväsendet.

20:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till minväsendet

på extra stat för år 1894 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

Vid ärendets föredragning har departementschefen anfört, att han

ansåge nödiga medel för det fasta minförsvaret och minväsendets utveckling^

fortfarande böra på extra stat anvisas; och då marinförvaltningen

härtill i det för fartygsmaterielen föreslagna anslag å 2,500,000

kronor beräknat ett belopp af 100,000 kronor, ansåge departementschefen

detta belopp, som vore lika med hvad i medeltal under flera föregående

år härför användts, äfven böra för år 1894 äskas.

Utskottet hemställer,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

21

att Riksdagen må till minväsendet på extra stat

för år 1894 anvisa ett belopp af 100,000 kronor.

Kruthus m. m. på Kalsholmen.

21:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att Riksdagen måtte till kruthus

m. m. på Kalsholmen på extra stat för år 1894 anvisa ett belopp af

57,000 kronor.

Marinförvaltningen både, såsom inhemtas af statsrådsprotokollet

(sid. 22), uti skrifvelse till Kongl. Maj:t anmält, att varfschefen vid

flottans station i Karlskrona allt sedan år 1882 i sina årliga förslag till

beräknande af utgifterna för hans förvaltning under andra året derefter

upptagit beliofvet af ett nytt kruthus för stationen, förlagdt på Kalsholmen

invid Karlskrona. Marinförvaltningen hade jemväl funnit vigtiga

skäl tala derför. De alldeles invid staden på dess östra sida liggande

gamla otidsenliga kruthusen af sten, hvilka kunde af en fiende upptäckas

på långt håll, kunde ej länge rymma den qvantitet krut, som numera

borde finnas i förråd. Ett kruthus å Kalsholmen skulle förskaffa behöfligt

utrymme och derjemte genom sitt tillbakadragna läge erbjuda

säkrare skydd för det derstädes förvarade krutet; och slutligen blefve

Karlskrona stad befriad från de nuvarande kruthusens farliga granskap.

Vid föredragning af bemälde varfschefs ifrågavarande framställning år

1891 hade marinförvaltningen, som ansåge helt andra fordringar beträffande

utrymme och byggnadssätt för ett hus af ifrågavarande slag

föreligga då än år 1882, anmodat varfschefen att inkomma med ritningar

och kostnadsförslag till ett kruthus för stationen, lämpadt efter

nutida fordringar. Varfschefen hade nu inkommit med å stationens

ingeniörsdepartement i samråd med chefen för artilleridepartementet

upprättade ritningar och kostnadsförslag. Af dessa handlingar framginge,

att kruthuset, såsom år 1882 föreslagits, borde förläggas å Kalsholmen

samt att kostnaden för kruthus, våghus, brygga, vakthus och

uthusbyggnad beräknats till 53,000 kronor, hvarutöfver varfschefen

ansett ytterligare 4,000 kronor erforderliga för expropriering af ön

Kalsholmen.

Departementschefen, som i likhet med marinförvaltningen ansåge

kruthusanläggningen vara af behof påkallad, har tillstyrkt den af marinförvaltningen

i ämnet gjorda framställningen.

Med hänsyn dertill, att kostnaden för kruthuset å Bergholmen, för

hvilket Riksdagen åren 1891 och 1892 anvisat medel, uppgick till endast

Angående

anslag

till kruthus

m. m. på

Kalsholmen.

[20.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Angående

löneförbättring

åt

lärarne rid

sjökrigsskolan.

[21.]

42,500 kronor, har utskottet ansett kostnaden i sin helhet för nu ifrågasatta

kruthus å Kalsholmen utan olägenhet kunna nedbringas till 53,000

kronor.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen må till kruthus in. m. på Kalsholmen

på extra stat för år 1894 anvisa ett belopp af

53,000 kronor.

Sjökrigsskolan.

22:o. Kongl. Maj:t har föreslagit, att till löneförbättring åt lärarne

vid sjökrigsskolan måtte på extra stat för år 1894 anvisas ett belopp

af 1,860 kronor.

Såsom af statsrådsprotokollet (sid. 23) inhemtas, har departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t erinrat, hurusom

Riksdagen år 1888 medgifvit, att till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan

dels finge användas af kadetternas terminsafgifter, så vidt

de dertill lemnade tillgång, ett belopp af 1,300 kronor, dels ett extra

anslag af 1,860 kronor för år 1889 anvisades. Riksdagen hade sedermera

för hvarje år på extra stat anvisat enahanda belopp, 1,860 kronor,

att, utöfver nyss berörda 1,300 kronor af kadetternas terminsafgifter,

användas till löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan, jemte det

Riksdagen åren 1891 och 1892 dervid för löneförbättringens erhållande

fäst det vilkor, att den, som ville deraf komma i åtnjutande, icke finge,

jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan, utöfva lärareverksamhet vid

någon privat undervisningsanstalt för inträde i nämnda skola.

Utskottet hemställer,

att Riksdagen må, till löneförbättring åt lärarne

vid sjökrigsskolan, utöfver de 1,300 kronor, som enligt

1888 års Riksdags medgifvande få dertill användas,

anvisa för år 1894 ett extra anslag af 1,860 kronor

med det dervid för löneförbättringens erhållande fästa

vilkor att den, som vill deraf komma i åtnjutande,

icke må, jemte sin lärarebefattning i sjökrigsskolan,

utöfva lärareverksamhet vid någon privat undervisningsanstalt

för inträde i nämnda skola.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

23

23:o. Uti två inom Andra Kammaren väckta motioner, nemligen

n:o 69 af herr N. Persson och n:o 90 af herr C. Svensson, har yrkats:

af herr Persson, att Riksdagen måtte besluta aflåtande af skrifvelse

till Kongl. Maj:t med anhållan om utredning af hvad som erfordrades

för sammanslagning af de nuvarande flottetablissementen i Stockholm

och Karlskrona, vare sig i eller vid endera af dessa städer eller å annan

derför lämplig plats, äfvensom af den årliga besparing i varfs- och stationsutgifter,

som deraf skulle följa;

samt af herr Svensson, att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes, så skyndsamt som möjligt, låta

utreda,

huruvida icke Stockholms station af kongl. flottan kunde förändras

till en depot, och den sålunda då der öfverflödig vordna materielen och

personalen öfverflyttas till Karlskrona station,

samt, i händelse sådant visade sig böra ske,

huruvida icke den för depöten erforderliga materielen kunde förläggas

till galervarfvet, under det att detta, sedan plats för nämnda

materiel samt för erforderliga minverkstäder och förråd samt för kasern

för minörkompaniet m. m. blifvit undantagen, utarrenderades till enskilda

spekulanter, med förbehåll att för flottan erforderliga reparationsarbeten

skulle der i första rummet verkställas; äfvensom

huruvida icke Skepps- och Kastellholmarne borde försäljas och derför

inflytande köpesumma användas till anskaffande af sjökrigsmateriel.

Beträffande de skäl, som motionärerna till stöd för berörda framställningar

anfört, tillåter utskottet sig hänvisa till motionerna.

I afseende å dessa frågor har utskottet här velat erinra, att 1882

års sjöförsvarskomité i ämnet yttrat följande:

»I sammanhang med hvad komitén sålunda fått i underdånighet

anföra angående vårt kustförsvars ändamål samt beskaffenheten af dess

materiel, torde komitén böra uttala sin åsigt i fråga om dess förläggning

under fred, det är om flottans stationer. Det har i sådant hänseende

icke undgått komiténs uppmärksamhet, att fråga understundom

förekommit, huruvida det icke ur ekonomisk synpunkt skulle medföra

afsevärda fördelar, derest flottan kunde å ett ställe förläggas, så att

icke flere än en station erfordrades. Ehuru visserligen besparing såmedelst

skulle kunna vinnas dels genom någon minskning af den för

stationstjenstgöringen erforderliga militära och civila personalen och

dels genom koncentrerande å en punkt af de för flottan erforderliga

etablissement, hus och byggnader, förråd in. m. dylikt, lärer emellertid

Angående

sammanslagning

af

flottetablissementen

i

Stockholm

och Karlskrona

m. m.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

tanken på en så genomgripande ändring af nu bestående förhållanden

böra öfvergifvas, och detta af så väl militära som äfven ekonomiska skäl.

I sådant hänseende torde böra erinras, att, om också icke hufvudstadens

och dermed det mellersta Sveriges försvar är allt, så är dock

dess utanverk, den densamma omgifvande vidlyftiga skärgården, från

Landsort till Öregrund, af så stor betydelse i strategiskt hänseende,

att ensamt denna nödvändiggör den ständiga närvaron derstädes af ett

flytande försvar, hvars naturliga förläggningsort i fred och replipunkt

i krig är Stockholm. Att upphäfva denna station och flytta den der

befintliga afdelning af vår flotta till Karlskrona lärer således redan af

detta skäl icke kunna ifrågakomma, äfven om det icke skulle möta betänkligheter,

hvarom meningarne knappast lära vara delade, att draga

alla denna administrations detaljer så långt undan från den plats, der

centralstyrelsen har sitt säte och utöfvar sin verksamhet. För att

verkliggöra tanken på en gemensam station för hela vår flotta, återstode

således endast alternativet, att Karlskrona station indroges. Men

häremot resa sig otvifvelaktigt svårigheter af mångahanda art. För att

icke nämna, att den traditionella uppfattningens förkärlek för vårt örlogsvapens

största station, hvilken förkärlek af helt naturliga skäl i mångt

och mycket sammanfaller med intresset för vapnet i sin helhet och just

derför i en sådan fråga som denna visserligen icke är utan sin stora

betydelse, skulle häraf känna sig på det smärtsammaste berörd, så lärer

det icke kunna förnekas att, utan fall af högsta nöd, vore det nästan

vandalism att låta förstörelsen öfvergå de arbeten sekler till vår flottas

gagn skapat — och detta blefve dock under den antagna förutsättningen

måhända nödvändigt för att icke lemna dem i en blifvande fiendes hand

— liksom det ock skulle för statsverket komma att medföra allt för

stora ekonomiska uppoffringar att sedermera på annat ställe upprätta

nya dylika anläggningar. Skulle för öfrigt hela vår sjömagt vara samlad

i Stockholm, så finge den vägen väl lång till våra södra och vestra

kuster för att vid ett plötsligt inbrytande krig kunna skydda desamma.

Förlagd åter i Karlskrona, med dess tidigt isfria redd, bär den lättare

att fylla denna uppgift, hvartill kommer den omständigheten, att en

allierad flotta derstädes finner en välbelägen och rymlig hamn.»

Delande de åsigter, som af nämnda komité sålunda uttalats, vill

utskottet derjemte erinra, att den erfarenhet, som hittills vunnits i afseende

å försäljning af tomter för kronans räkning, icke torde gifva

anledning’ att framkalla förhoppningar om någon snabb eller särdeles

fördelaktig försäljning af ännu flera kronan tillhöriga tomter.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

25

Utskottet hemställer derför,

att herrar N. Perssons och E. Svenssons omförmälda

motioner icke må föranleda någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 11 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS PERSSON.

Reservationer:

vid punkt 7:o mom. b. (angående förändrad benämning å anslaget till

flottans nybyggnad och underhåll):

af herrar A. Persson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Pehr son, H. Andersson,

0. Jonsson, L. Jönsson, N. Petersson, A. P. Danielson, C. Persson,

P. Holm och N. Nilsson i Wrängebol;

vid punkten 8:o (angående anslag till flottans nybyggnad):

af herrar A. Persson, P. Andersson, G. Eriksson, P. Pehrson, H. Andersson,

0. Jonsson, L. Jönsson, N. Petersson, A. P. Danielson, C. Persson,

P. Holm och N. Nilsson i Wrängebol, hvilka ansett, att utskottets

förslag till yttrande och beslut i denna punkt bort hafva följande

lydelse:

»Då utskottet anser nödigt, att anskaffande af tidsenlig fartygsmateriel

fortgår så, som under en följd af år varit förhållandet, men icke

trott det vara lämpligt, att Riksdagen undandrages pröfning af det belopp,

som hvarje år bör anvisas, äfvensom dess användning, har utskottet

funnit sig böra afstyrka Kongl. Maj:ts förevarande framställning,

men. i stället förorda den i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer derför,

att Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts förevarande

framställning, må, i enlighet med herr A.

Bih. till Rlksd. Prof. 181)3. 4 Sand. 1 Afd. 4 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Peterssons omförmälda motion, till byggande af en

pansarbåt af Sveas cert bevilja 2,868,000 kronor

och deraf på extra stat för år 1894 anvisa 1,000,000

kronor»;

vid punkten 17:o (angående anslag till artillerimateriel för fartyg):

af herrar V JV. Ekenman, R. G. von Hedenberg, H. P. P. Tamm,

F. A. Boström, friherre F. W. von Otter, K. Bohnstedt, G. D. R. Tornérhjelm,

C. E. Casparsson, friherre J. T. Gripenstedt, friherre C. G. A.

Klingspor och I. Wijk, hvilka yrkat, att utskottet skulle hemställa om

bifall till Kongl. Maj:ts förslag i ämnet;

vid punkten 18:o (angående anslag till artillerimateriel för sjöbefästningarna):
af

herr R. G. von Hedenberg, som yrkat att Kongl. Maj:ts förslag

i ämnet måtte oförändradt af utskottet förordas.

Det skulle här antecknas, att herrar C. Lundeberg, A. G. Svedelius

och S. G. von Friesen icke deltagit i förestående hufvudtitels behandling

inom utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets Utlåtande N;o 6.

Bil.

Tabell öfver ordinarie anslagen under

1893 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

17,000

__

__

_

__

_

17,000

_

26,800

—

—

—

—

—

26,800

—

38,600

—

—

—

—

—

38,600

—

82,400

—

—

82,400

—

1,647,934

—

—

—

-

1,647,934

—

189,600

189,600

32,000

—

—

32,000

—

6,400

—

—

—

—

—

6,400

—

287,500

—

—

—

—

—

287,500

—

452,450

—

—

—

—

—

452,450

—

—

—

75,500

—

26,400

—

101,900

—

2,698,284

75,500

_

26,400

—

2,800,184

_

Sjöförsvars
Departenientet

och

Departementschefen..................................................

Departementets afdelning af Kongl. Maj:ts kansli

Marinförvaltningen ...............................................

Flottans

Aflöning för flottans corpser och stater. Nuvarande

Höjes för sjömanscorpsens förändrade organisaoch

för ökning af underofficerarnes maskinistoch

2 underofficerare .......................................

Till en fästningsartillericorps för sjöbefästningarne

Alderstillägg, förslagsanslag .................................

Pensionering af reservhefäl, förslagsanslag högst

Beklädnad åt sjömans- och skeppsgossecorpserna,

Naturaunderhåll, förslagsanslag .............................

Båtsmansindelningen. Nuvarande belopp..............

Minskas å »Friheter» med ...............................

Tr:pt

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

29

IÄtt. A.

riksstatens Femte hufvudtitel.

departementet.

öfverstyrelsen.

samt kommandoexpeditionen

personal.

belopp ..............................................

tion med ........................... 67,000:

stat med 8 flaggunderofficerare

............................................ 11,120:

vid Karlskrona, reservationsanslag ...

reservationsanslag..

S:gr

1,647,934: -

~ 78,120: -

Förslag till blifvande riksstat:

|

Anvisning i |

kontant.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa,

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

17,000

26,800

38,600

Ö.

—

Kronor.

!

Kronor.

ö.

Kronor.

17,000

26,800

38,600

Ö.

82,400

—

—

—

—

—

82,400

—

1,726,054

189,600

32,000

6,400

287,500

452,450

2,600

_

—

26,400

—

1,726,054

189,600

32.000

6,400

287,500

452,450

29.000

—

101,900 - 72,900 -

Tr:])t

2,776,404

|—| 2,600

26,400

—| 2,805,404!-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Utlåtande N:o 6-

1893 års riksstat anslår:

Anvisning

kontant.

.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

2,698,284

_

75,500

_

26,400

_

2,800,184

114.000

—

—

—

—

—

114,000

_

40,000

—

—

—

—

—

40,000

—

2,769,884

—

75,500

—

26,400

—

2,871,784

—

1,239,000

—

—

—

—

—

1,239,000

—

670,000

_

670,000

100,000

—

—

—

—

—

100,000

—

39,820

—

—

39,820

—

60,000

60,000

15,000

15,000

10,000

—

—

—

—

10,000

—

39,000

—

—

—

—

39,000

—

5,025,104

1

75,500

—

26,400

—

5,127,004

—

Ersättning för vakanta rusthållsnummer i Blekinge

Lindring i rustnings- och roteringsbesvären, förMinskas

med ......................................................

Flottans

Flottans nybyggnad och underhåll, reservationsÖkas

med............................................................,..

hvarjemte rubriken ändras till Flottans unFlottans

nybyggnad, reservationsanslag (Nytt) ......

Diverse

Flottans öfningar, reservationsanslag........................

Sjöbeväringens vapenöfningar samt beklädnad och

Nuvarande belopp............................................

Ökas med..............................................................

Undervisningsverket:

Siökrigssholan ........................ .............................

Skeppsgosseskolan ..............................................

Sjökarteverket, reservationsanslag ...........................

Stipendier åt sjöofficerare under anställning i utan

dras till:

Ersättning åt officerare och ingeniörer vid flottan

utrikes. Nuvarande belopp................................

Minskas med.....................;..................................

Durchmarscbkostnader, reservationsanslag. NuMinskas

med......................................................

Sjukvård .....................................................................

Tr:pt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

31

Tr:pt

län och Södra Möre härad af Kalmar län .............

slagsanslag. Nuvarande belopp .......... 40,000: —

...........o............................i................... 6,700: —

materiel.

S:gr

anslag. Nuvarande belopp.................

1,239,000: - 21,000: —

derbåll, reservationsanslag.

S:gr

anslag.

ersättning derför, förslagsanslag.

100,000: —

156,500: —

31,040: —

8,780: —

ländsk tjenst eller kommendering utrikes. Rubriken

under anställning eller kommendering

........................................................... 15,000: —

........................................................... 3,000: —

varande belopp ....................................

10,000: - 4,000: —

Tp:rt

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

pa förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

2,776,404

2,600

_

26,400

_

2,305,404

114,000

/ r •

—

—

—

——

—

114,000

—

33,300

-

—

—

—

33,300

—

2,841,304

—

2,600

—

26,400

—

2,870,304

—

1,260,000

1,260,000

2,000,000

—

—

—

—

—

2,000,000

—

3,260,000

—

—

—

—

—

3,260,000

—

670,000

—

670,000

—

256,500

—

---

—

—

256,500

—

39,820

39,820

60,000

60,000

“

12,000

—

—

—

—

12,000

-

6,000

_

____

_,

__

_

6,000

39,000

—

---

—

—

—

39,000

—

7,267,024

—

2,600

—

26,400

-

7,296,024

—

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

1893 års riksstat anslår:

Anvisning i

kontant.

Indelning och dermed jem- förlig anvisning

på förslag.

Summa.

Friheter.

Ersättningar.

Kronor.

Ö.

Kronor.

Ö.

Kronor.

ö.

Kronor.

Ö.

5,025,104

_

75,500

_

26,400

_

5,127,004

_

19,175

—

—

—

—

—

19,175

—

25,000

—

—

—

—

—

25,000

—

46,852

—

—

—

—

46,852

—

12,500

—

—

—

—

—

12,500

1,037,347

—

1,037,347

—

1,200,000

—

— 405

—

4

—

1,200,409

—

86,150

86,150

9,000

—

—

—

9,000

-1

13,000

_

—

—

13,000

1,308,150 —

405

—

4

_

| 1,308,559

—

6,436,781

75,905

26,404

|-

j 6,539,090

Diverse behof.........................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag. ..

Skrifmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsÖkas

med............................................................

Extra utgifter .......................................................

Hall

Lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstal

anvisning i kontant ..........................................

Ökas med.........................................................

Undervisningsanstalter för sjöfart ..........................

Nautisk-meteorologiska byrån ................................

Alderstillägg för personalen vid undervisningsanstal

meteorologiska byrån, förslagsanslag................

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

33

Förslag till blifvande riksstat:

Anvisning i

kontant.

Indelning och

förlig an

på fö

Friheter.

dermed jem- visning

•slag.

Ersättningar.

Summa.

Kronor.

Tr:p 7,267,024

19,175

........................... ............... 25,000

nslag. Nuvarande belopp......... ...... 46,852:

.......................................................... 46: 48 46.898

Ö.

48

Kronor.

2,600

Ö.

Kronor. 1

26,400

Ö.

Kronor.

7,296,024

19,175

25,000

46,898

12,500

Ö.

48

12,500

—

S:gr 1,186,893 48

—

—

—

1,186,893

48

deln.

terna, reservationsanslag. Nuvarande

................. 1,200,000: —

............................................................. 200,000: — 1 400.000

_

405

_

4

—

1,400,409

—

......... 86,150

_

—

—

—

—

86,150

—

........................ ........ 9,000

—

—

—

—

9,000

—

terna för sjöfarts- och. föreståndaren vid nautisk-

............. 13,000

_

__

—

13,000

—

1,508,150

—

405

—

4

1,508,559

—

8,878,747

48

3,005

—| 26,404

I-

8,908,156

48

5

Bill. till Rilcsd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 4 Hiift.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Utlåtande N:o 6.

Bil. IÄtt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslagen under riksstatens

Femte liufvudtitel.

r~

Sjöförsvarsdepartementet.

För genomförande under år 1894 af lönereglering för flottan ...

Till tillbyggnad af underbefälsskolans hus i Karlskrona ..

Kronor.

Ö.

50,000

54,583

100,000

50.000

10.000

100,000

53,000

1,860

52

» artillerimateriel för fartyg

» artillerimateriel för siöbefästningarne ..............

» skjutförsök .....

» mmväsendet......................................

» kruthus m. m. på Kalsholmen........................................•.

» löneförbättring åt lärarne vid sjökrigsskolan ...................

Summa

419,443

52

Stockholm, K. L. Beckman, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:38 Skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna under riksstatens femte hufvudtitel, omfattande anslagen till sjöförsvaret. s. 1 i texten