Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse till staden Visby af vissa kronan tillhöriga tomter i nämnda stad.

9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:60, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående öfverlåtelse till staden Visby af vissa kronan tillhöriga tomter i nämnda stad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

1

N:0 60.

Ank. till Eiksd. kansli den 18 april 1893, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

öfverlåtelse till staden Visby af vissa kronan tillhöriga

tomter i nämnda stad.

(I. A.)

Med åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver civilärenden

för den 17 nästlidne mars, har Kongl. Maj:t uti en samma

dag till Riksdagen aflåten proposition (n:o 48) föreslagit Riksdagen att

medgifva,

dels att de kronan tillhöriga, med nås 58, 59 och 60 å en af

förste landtmätaren Magn. Isr. Lallerius år 1807 upprättad karta betecknade

tomter måtte med full eganderätt till staden Visby öfverlåtas

mot lösen, som bestämdes i den ordning förordningen den 14 april

1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

stadgade;

dels ock att den för nämnda tomter inflytande löseskilling måtte

användaB på enahanda sätt, som vore bestämdt i fråga om köpeBih.

till Biksd. Prof. 1893. 4 Sami. 1 Afd. 45 Haft. (N:o 60). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

8killingarna för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning egde

rum jemlikt kong], brefvet den 29 maj 1874.

Af förenämnda protokollsutdrag inhemtas, att stadsfullmägtige i

Visby uti en af Kong!. Maj:ts befallningshafvande i Gotlands län med

skrifvelse den 29 maj 1888 till Kongl. Maj:t öfverlemnad skrift anhållit,

att Kongl. Magt täcktes tillåta att nämnda stad, med afseende

å behofvet af nedan omförmälda gatureglering jemte vattenledning

samt bibehållande och utvidgande af stadens planteringar, finge mot

staden tillhörig mark, som efter affattning å karta på grund af landtmätare

och gode mäns uppskattning pröfvades utgöra fullgodt vederlag,

tillbyta sig följande kronan tillhöriga, å en af förste landtmätaren

Magn. Isr. Lallerius år 1807 upprättad karta med nedanstående nummer

betecknade tomter i nämnda stad, nemligen n:o 60, eller den så

kallade kalkugnstomten, tomterna n:ris 58 och 59, kallade slottsåkern,

samt tomten n:o 55, den sistnämnda hel och hållen eller till så stor

del, som kunde för kronans räkning undvaras, allt mot förpligtelse för

staden att vidkännas samtliga kostnader för egoutbytet.

Till stöd för berörda ansökning, hvarvid fogats kopia af ofvan

nämnda karta jemte dertill hörande beskrifning, hade af stadsfullmägtige

anförts:

beträffande kalkugnstomten, att denna tomt, hvars sydligaste del

sedan äldre tider varit utlagd till Kalkugnsgatan i dennas från Nya

vägen till hamnen ledande del, vore i och för gatureglering synnerligen

behöflig; att staden, som vore betänkt på att ordna den mellan hamnen

och kronans tomter i strandrotens första qvarter belägna s. k. blekhagebacken

medelst beqvämare uppgångsvägar och planteringar, ville från

den derstädes belägna men svåråtkomliga »piparhålskällan» leda vattenledningsrör

upp till kalkugnstomten och der anlägga en pumpinrättning,

hvilken anordning skulle blifva till gagn för de stadens invånare,

6om hade sina bostäder å nyssnämnda kronotomter, och sålunda bereda

dessa ett ökadt värde; att den del af ifrågavarande tomt, som icke behöfdes

för vattenledning eller gatureglering, skulle, sedan den af staden

blifvit planerad och försedd med planteringar, kunna blifva en sommartiden

af badgäster och resande mycket eftersökt plats, samt att kronan

af denna tomt icke njöte någon afkastning;

rörande slottsåkern, att detta område sedan nära trettio år tillbaka

varit utarrenderadt åt stadens planteringsgille, och att det af kammarkollegium

den 14 oktober 1882 för nämnda gille utfärdade kontrakt,

hvarigenom lägenheten på tjugo års tid från den 14 mars 1884 emot

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60. &

ärligt arrende af 50 kronor till gillet upplåtits, numera med domänstyrelsens

tillstånd fått af staden öfvertagas; att af slottsåkern, som

jemväl benämndes slottsparken, en mindre del åt öster nyligen utlagts

till gata, hvaremot återstoden genom planteringsgillets försorg ordnats

till en prydlig och besökt promenadplats, samt att, om staden förvärfvade

eganderätten till ifrågavarande område,_ och detta sålunda

kunde såsom park bibehållas, sådant skulle vara till gagn och trefnad

icke blott för staden och allmänheten utan äfven för det framför slottsparken

belägna landshöfdingeresidenset, som deremot skulle lida stort

men, derest området belamrades med byggnader; samt

vidkommande tomten n:o 55, att denna omkring kronomagasmet

belägna tomt, så långt tillbaka någon kunde minnas, varit en öppen

plats hvilket bestyrktes af den till Lallerii karta hörande beskrifning,

der tomten betecknades såsom torg omkring kronomagasinets tre sidor;

att norra delen af nämnda tomt, sådan den å samma karta blifvit auo-ifven,

utgjort och ännu utgjorde en gata, förmedlande trafiken mellan

slottsbacken och Nya vägen, hvarjemte å den vester om kronomagasmet

beläo-na del fört dels en väg, förmedlande trafiken emellan Magasinsgatan,

å ena, samt Sfi Hansgatan och Mellangatan, å andra sidan, dels

ock en gångstig från sistnämnda gator till Skeppargatan, begge ledande

till slottsparken och eu derstädes belägen pump för vattenupphemtmng;

att emellertid under sommaren 1887 större delen af nyssnämnda vester

om kronomagasinet belägna område, som genom planteringsgillets för

sorg försetts med planteringar och för sin vackra utsigt vant en orntyckt

hviloplats, blifvit genom de militära myndigheternas föisorg in

hägnad, så att den deröfver ledande trafiken, särskildt för hemtning af

vatten från pumpen i slottsparken, måst taga en afsevärd omtäg, samt

att staden för undvikande af denna olägenhet och för gatureglering

önskade komma i besittning af tomten i dess helhet eller af så stor del

deraf, som kronan kunde undvara, hvilket enligt stadsfullmägtiges åsigt

vore händelsen med den del öster och norr om kronomagasinet, som

för närvarande vore utlagd till gator, äfvensom af den vestligaste delen

af det inhägnade området. ,

Härjemte hade stadsfullmägtige uti särskild skrift, som åt fvongl.

Majfis befallningshafvande med skrifvelse jemväl af den 29 maj 1888

till Kongl. Majfi öfverlemnats, anhållit om Kongl. Majfis fastställelse

af sådan utaf fullmägtige, efter byggnadsnämndens i staden hörande,

vid sammanträde den 8 i samma månad antagen plan till reglering af

ifrågavarande område,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

att en gata i Magasinsgatans rigtning upptoges öfver torget n:o 55

och tomten n:o 59 till en bredd af 40 fot;

att Kalkugnsgatan, der så ske kunde, utvidgades till 40 fots bredd

samt med bibehållande af nämnda bredd utdroges öfver tomten n:o 60- att Nya vägen utvidgades till en bredd af 40 fot;

att sydöstra hörnet af tomten n:o 55 afskures och lades till slottsbacken;

samt

att all öfrig obebyggd mark inom ifrågavarande område ordnades

till planteringar, allt på sätt funnes närmare angifvet å en bifogad, af

kornmissionslandtmätaren O. Warfvinge upprättad karta.

Till följd af erhållna remisser hade öfverintendentsembetet afgifvit

särskilda utlåtanden af den 3 juli 1888 och deri dels angående

den understälda regleringsplanen hemstält, att Kongl. Magt måtte meddela

fastställelse af samma plan, allenast med den jemkning att bredden

å de gator, hvilka föreslagits till 40 fot, blefve bestämd till 12

meter eller 40,4 fot, dels ock rörande det ifrågasatta egobytet anfört,

att embetet, så vidt på dess pröfning ankomme, icke funnit något att

erinra emot bifall till samma byte, bvilket syntes vara ett hufvudsakligt

vilkor för genomförande af regleringsplanen.

Uti infordradt utlåtande af den 14 augusti 1888 både arméförvaltningen,

som yttrat sig öfver det ifrågasatta egobytet allenast i hvad

det rörde tomten n:o 55, meddelat hurusom med anledning af den föreslagna

regleringen militärbefälet på Gotland uti särskilda förvaltningen

tillhandakomna skrivelser anmärkt, att, om denna reglering med deraf

följande egobyten vunne Kongl. Maj:ts godkännande, skötseln af den

mängd persedlar, afsedda för Gotlands nationalbeväring, som förvarades

uti det till förråd förvandlade kronomagasinet, blefve så godt som

omöjliggjord, alldenstund derför oundgängligen fordrades en inhägnad

plats omkring magasinet, hvarest persedlarne kunde uttagas för vädring,

piskning och annan rengöring, men genom bifall till nämnda reglering

den del af tomten n:o 55, hvilken såsom behöflig för nyssnämnda förråd

sgörom ål efter arméförvaltningens beslut blifvit inhägnad, skulle för

regleringsändamål blifva erforderlig och således icke vidare för nyssberörda

vigtiga förrådsbestyr vara disponibel.

För egen del hade arméförvaltningen, som inhemtat ytterligare

upplysningar från militärbefälet, instämt i den af militärbefälet dervid

uttalade uppfattning att, derest den nu inhägnade platsen vid kronomagasinet

skulle vare sig delvis eller i sin helhet utbytas, förrådsskötseln

derigenom omöjliggjordes, och kronomagasinet blefve för sitt nuvarande

ändamål obrukbart, samt ej heller kunde för andra militära

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

5

behof användas; och hade arméförvaltningen på grund häraf ansett

sig icke kunna tillstyrka bifall till stadsfullmägtiges förevarande framställning,

i hvad den anginge tomten n:o 55, med mindre än att jemväl

kronomagasinet af stadsfullmägtige inlöstes för en summa af 25,000

kronor eller kostnaden för uppförande af eu ny förrådsbyggnad för

Gotlands infauteriregemente; hvarjemte förvaltningen under nämnda

förutsättning förklarat sig icke hafva något att erinra mot bifall till den

i öfrigt gjorda framställningen.

Härefter hade domänstyrelsen inkommit med infordradt utlåtande

af den 30 december 1891 och deri anfört, att kronan sedan äldre tider

inom Visby stad egt jordområden, hvilka, derest de icke användts för

något kronans behof, disponerats dels till gator och torg och dels till

tomter, som af enskilde fått begagnas mot viss tomthyra; att en särskild

jordebok funnits öfver dessa till antalet ej obetydliga kronotomter,

men att, då denna vid 1802 års brand jemte åtskilliga andra kammarkollegii

handlingar gått förlorad, Kongl. Maj:ts befallningshafvande i

Gotlands län genom kollega skrifvelse den 1 oktober 1806 anmodats

att låta upprätta ny jordebok öfver samtliga kronans tomter med iakttagande

dervid af hvad till förvarande af kronans rätt kunde pröfvas

nödigt; att, då detta ej låtit sig göra utan tomternas föregående uppmätning,

Lallerii ofvan omförmälda karta upprättats, hvarefter med

ledning af densamma ny jordebok öfver kronans tomter uppgjorts å

landskontoret den 9 juni i807 i närvaro af magistratens ombud; att

denna jordebok derpå utgjort föremål för kammarkollegii advokatfiskalskontors

granskning, dervid kontoret, enligt hvad dess den 14 juni 1815

afgifna memorial utvisade, ej haft att framställa någon anmärkning emot

de i jordeboken upptagna tomternas antal och utsträckning; att uti

denna jordebok funnes under nummer 53, 54 och 55 införda de å Lallerii

karta med nummer 58, 59 och 60 utmärkta tomterna med anteckning,

att dessa tomter, hvilka samtliga innehades af »kalkugnsintressenterna i

staden» påstodes »vara fri jordhyra genom kronokalkugnsköpet till skatte»,

hvarmed hänsyftades på ett om Visby kronokalkugn den 27 juni 1758

med enskild person afslutadt skatteköp; att, sedan advokatfiskalskontoret

hos kollegium hemstält, att Kongl. Maj:ts befallningshafvande

måtte affordras upplysning, på hvad grund kronokalkugnsintressenterna

innnehade och sig till nytta begagnade dessa tomter samt kollegium

till denna hemställan lemnat bifall, rättegång med föranledande derå!

uppstått mellan kronan och kalkugnsintressenterna; samt att denna

rättegång slutligen afgjorts genom Svea hofrätt^ dom den 8 juni 1847

på sådant sätt, att sjelfva kalkugnstomten, eller den i jordeboken med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

nummer 55 betecknade, förklarats hafva ingått uti nämnda skatteköp

och derigenom vara kronan afhänd, hvaremot beträffande de begge med

nummer 53 och 54 i jordeboken betecknade tomterna faststälts kämnersrättens

i Visby utslag, hvarigenom dessa tomter förklarats ej vara

under skatteköpet inbegripna utan eu kronans tillhörighet.

Vidare hade domänstyrelsen meddelat, att numera jemväl kalkugnstomten

vore kronans tillhörighet, sedan, enligt hvad äf kongl. brefvet

den 24 maj 1872 inhemtades, Riksdagen, i syfte att befria kronan från

den henne åliggande skyldigheten att åt dåvarande egare af Visby

gamla kronokalkugn anskaffa ett visst qvantum ved, medgifvit återinlösen

af samma kalkugn med tillhörande vedgård, lador och tomter,

samt köpekontrakt härom upprättats den 30 december sistnämnda år.

I fråga om dispositionen af omförmälda tre tomter hade domänstyrelsen

erinrat dels angående de med nummer 58 och 59 å Lallerii karta

betecknade tomter att, sedan genom kongl. bref den 13 oktober 1848

förordnats, att dessa tomter skulle i likhet med öfriga kronans lägenheter

under arrrende upplåtas, samt nämnda tomter utarrenderats från

den 14 mars 1854 till den 14 mars 1884 emot årligt arrende af 20 riksdaler

banko, de vid arrendeperiodens slut, med föranledande af innehållet

i kongl. brefvet den 29 maj 1874, blifvit ifrågasatta till försäljning,

men att, sedan vederbörande myndigheter framhållit, att dessa tomter

såsom belägna i närheten af det till utredningsförråd förvandlade kronomagasinet,

vid en blifvande omorganisation afj landtförsvaret kunde

blifva lämpliga platser för uppförande af hus och byggnader för kronans

räkning, genom kongl. brefvet den 19 maj 1882 föreskrifvits, att tomterna

borde genom kammarkollegii försorg utarrenderas i vanlig ordning

från den 14 mars 1884 till samma dag 1904 med i kontraktet intaget

vilkor att, derest under arrendeperioden lägenheterna för något kronans

behof erfordrades, arrendatorn skulle vara skyldig att desamma påföljande

midfasta efter derom erhållen underrättelse afträda utan rätt till

ersättning för den sålunda skedda inskränkningen i arrendetiden; samt

att i enlighet härmed den 14 oktober 1882 utfärdats kontrakt för Visby

städs planteringsgille om tomternas öfvertagande emot en årlig arrendeafgift

af 50 kronor, hvilket kontrakt sedermera enligt domänstyrelsens

resolution den 31 mars 1887 öfverlåtits å Visby stad, dels ock beträffande

den å Lallerii karta med nummer 60 betecknade kalkugnstomterr att,

sedan på framställning af Kongl. Majrts befallningshafvande förordnats,

att sjelfva tomten tills vidare skulle för kronans räkning bibehållas och

endast kalkugnen med tillhörigheter försäljas, samt tvenne auktioner

hållits och försök jemväl under hand gjorts för berörda försäljnings

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

7

verkställande, utan att antagliga anbud erhållits, genom kongl. bref

den 17 juni 1873 föreskrifvits, att kalkugnen med tillhörigheter tills

vidare skulle i dess befintliga skick bibehållas.

Hvad beträffade den å Lallerii karta med n:o 55 betecknade

tomten, hade domänstyrelsen upplyst, att densamma icke funnes i förutnämnda

jordebok upptagen samt att anledningen härtill vore att söka

deri att, enligt hvad af kartebeskrifningen inhemtades, hela dess område

vid tiden för kartans och jordebokens upprättande disponerats såsom torg,

på tre sidor omgifvande magasinsbyggnaden. Med tillkännagifvande,

att domänstyrelsen icke vore i tillfälle att kunna meddela på hvad

grund staden disponerade detta tomtområde, ansåge likväl styrelsen att,

då detsamma icke funnes i jordeboken såsom kronans tillhörighet upptaget,

samt staden allt jemt och ända till dess under år 1887 militärmyndigheterna

inhägnat en del af detsamma användt området till allmän

plats, staden borde lemnas i oförkränkt dispositionsrätt deraf, till dess

detsamma genom laga domstols beslut förklarats vara kronans tillhörighet,

samt att något medgifvande från kronans sida för staden att för uppgifna

ändamål disponera detta område icke påkallades.

Hvad åter anginge öfriga i stadsfullmägtiges framställning omförmälda

tomter, hade styrelsen icke något att erinra mot att desamma,

derest de ej länge pröfvades behöfliga för det i kongl. brefvet den 19

maj 1882 antydda militära ändamål från kronan alstodes till staden,

men kunde icke tillstyrka, att tomternas öfverlåtande åt staden skedde

medelst utbyte mot staden tillhörig jord, dels af den anledning, att

kronan inom och invid Visby stad redan nu innehade en mängd mindre

lägenheter, hvilkas ändamålsenliga förvaltning mött och allt jemt mötte

svårigheter, dels af skäl att det värde, som i och invid städer belägna

områden hade, icke bestämdes af jordmånens beskaffenhet utan af läget

och andra förhållanden, i följd hvaraf gradering af den art, som förekomme

vid egoutbyte, icke kunde, der fråga vore om stadstomter, tjena

såsom grund för värdeberäkningen. Domänstyrelsen hade derför, i händelse

Kongl. Maj:t täcktes fästa afseende å stadsfullmägtiges ansökning

i denna del, hemstält, att ansökningen endast på det sätt måtte bifallas,

att lösen för tomterna bestämdes på sätt och i den ordning, som i

nådiga förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets

afstående för allmänt behof stadgades.

Slutligen hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande med skrifvelse

den 9 juni 1892 till Kongl. Maj:t öfverlemnat från stadsfullmägtige infordradt

yttrande i anledning af hvad arméförvaltningen och domänstyrelsen

i ärendet föreslagit och hemstält; och hade fullmägtige, hvad

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

först anginge den å Lalleri karta med n:o 55 betecknade tomten, anfört,

att, då det vore för staden af största vigt att få den ifrågasatta regleringsplanen

genomförd, för hvilket ändamål bland annat fordrades, att

den på de militära myndigheternas föranstaltande gjorda inhägnaden

af en del af denna tomt, åter borttoges, samt då staden, enligt hvad

domänstyrelsen utredt, rättvisligen borde lemnas- i oförkränkt dispositionsrätt

af tomtområdet, fullmägtige bestrede arméförvaltningens påstående

att, derest staden ville för regleringsplanens genomförande åtkomma

den nu inhägnade delen af området, staden då jemväl skulle

inlösa f. d. kronomagasinet med 25,000 kronor, hvilken summa flerdubbelt

öfverstege denna byggnads verkliga värde och vore så stor att,

derest kronans rätt till området vore oomtvistad, stadens tillgångar icke

skulle medgifva staden att för regleringen utgifva densamma, men att

staden emellertid ville, för att tillmötesgå kronans behof af utrymme

för förrådsbestyren, till kronan afstå dispositionsrätten till den del af

tomtområdet, som staden ansåg sig kunna undvara; anhållande fullmägtige,

att Kongl. Maj:t täcktes förklara hinder icke möta för bifall

till domänstyrelsens hemställan, i hvad den rörde det å Lallerii karta

med n:o 55 betecknade området.

Beträffande tomterna n:is 58, 59 och 60 å sistnämnda karta hade

stadsfullmägtige, med erinran att ofvan nämnda kongl. bref den 19 maj

1882 endast hade afseende å förstnämnda båda tomter, ansett att, då

de militära myndigheter, som yttrat sig öfver stadsfullmägtiges förevarande

framställning, icke haft något att invända mot afståendet af

dessa båda tomter till staden, bibehållande åt kronan af samma tomter

för militära ändamål, på sätt i nyss åberopade kongl. bref omförmäldes, icke

vidare vore af behofvet påkallad, samt med biträdande af de utaf domänstyrelsen

anförda skäl mot det ifrågasatta utbytet af kronans tomter

mot staden tillhörig mark, i öfverensstämmelse med styrelsens förslag,

anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes medgifva, det nyss omförmälda tomter

n:is 58, 59 och 60 finge till Visby stad öfverlåtas mot lösen, som bestämdes

på sätt och i den ordning, som stadgades i kongl. förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för

allmänt behof.

Då den af stadsfullmägtige antagna regleringsplanen syntes lända

till fördel för staden Visby, hade departementschefen ansett, att den

borde vinna Kongl. Maj:ts godkännande allenast med den jemkning,

som af öfverintendentsembetet föreslagits. För planens fullständiga

genomförande erfordrades, att staden egde förfoga öfver förut omförmälda

med n:is 55, 58, 59 och 60 å Lallerii karta betecknade tomter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 60.

9

Af dessa vore de tre sistnämnda ostridigt tillhöriga kronan, men någon

omständighet syntes numera icke lägga hinder i vägen för, att dessa

tomter blefve mot ersättning å staden öfverlåtna med full eganderätt,

hvartill dock jemväl samtycke af Riksdagen erfordrades. Hvad deremot

anginge tomten n:o 55, så syntes någon giltig grund icke kunna åberopas

för att kronan skulle vara egare till samma tomt, hvadan departementschefen

ansåge, att några svårigheter icke borde uppställas från kronans

sida för staden att öfver denna tomt fritt förfoga i den mån Kongl.

Maj:t funne tomten behöfva tagas i anspråk för regleringsplanens

genomförande.

Hvad beträffade beloppet af ersättningen för de tre .tomterna 58,

59 och 60, så borde detta lämpligast bestämmas i den ordning, som

i expropriationsförfattningen vore stadgad, och inflytande löseskillingen

syntes höra användas på enahanda sätt, som vore föreskrifvet i afseende

å medel, hvilka inflöte genom försäljning af mindre kronoegendomar.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna proposition

blifvit öfverlemnad, har icke haft något att emot densamma erinra,

hvarför utskottet hemställer,

att hvad Kongl. Maj:t i förevarande hänseende

föreslagit må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den IS april 1893.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Riksd. Prof. 1893. 4 Sami.

1 Afd. 45 Häft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.