Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af årligt bidrag till bekostande af en isbrytare för Stockholms skärgård och Mälarens större segelleder.

1893-04-20 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:67, Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af årligt bidrag till bekostande af en isbrytare för Stockholms skärgård och Mälarens större segelleder.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

''

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

N:o 67.

Ank. till Rifesd. kansli den 20 april 1893, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om beviljande af årligt

bidrag till bekostande af en isbrytare för Stockholms

skärgård och Mälarens större segelleder.

(2:a U. A.)

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 198) har herr Aug.

Bokström, med hvilken 10 andra ledamöter af kammaren instämt, föreslagit,

att Riksdagen — under förutsättning och vilkor, att Stockholms

stadsfullmägtige inom instundande juni månads utgång beslöte sig för

att på Stockholms kommuns bekostnad anskaffa ett för isbrytning i

Stockholms skärgårds och Mälarens större segelleder afsedt ångfartyg

af minst de dimensioner och den maskinkraft, som föreslagits i öfverdirektören

m. m. G. W. Svenssons den 9 juli 1892 till Stockholms stads

drätselnämnds första afdelning afgifna utlåtande, och förklarade sig villige

att bestrida hälften af de till 28,000 kronor beräknade årskostnader

för ett sådant fartyg — ville från och med år 1894 och sedermera årligen,

så länge isbrytning med ett sådant fartyg på Stockholms kommuns

föranstaltande i Stockholms skärgårds och Mälarens vigtigaste

trafikleder ombesörjdes, till bestridande af den andra hälften af nämnda

årskostnad, dock icke till högre belopp årligen än 14,000 kronor, å

riksstaten anvisa nödiga medel, som finge till Stockholms kommun år
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

1

ligen utbetalas, sedan, på sätt Kongl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma,

styrkt blifvit, till hvilket belopp nämnda årskostnad uppgått.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande.

Den utveckling i industri och handel, som vår tid bevittnat, berodde

helt säkert i icke oväsentlig mån på den lättnad i samfärdsmedlen,

som tillvägabragts inom de särskilda kulturländerna och i de internationella

förbindelserna. För främjande af denna utveckling hade äfven

vårt land underkastat sig betydande uppoffringar. Ett snart fullbordadt

stambanenät, upptagande vid 1891 års slut en sammanlagd utsträckning

af 2,742 kilometer och representerande en anläggningskostnad

å 274 millioner kronor, förenade nu med hvarandra landets mest

skilda delar, och till enskilda jernvägsanläggningar hade vid nämnda

tidpunkt af allmänna medel anvisats 3,952,500 kronor såsom anslag

utan återbetalningsskyldighet och såsom lån 54,764,000 kronor, kör

att jemväl öfvervinna eu del svårigheter i samfärdseln, som icke med

nyssnämnda medel kunnat betvingas, hade jemväl andra åtgärder vidtagits.

Så hade Riksdagen icke allenast anvisat ett belopp af 146,300

kronor till ett isbrytarefartyg för uppehållande af trafiken emellan Oland

och fastlandet, utan äfven pålagt statsverket hela kostnaden för detta

fartygs drift och underhåll, eller 10,000 till 15,000 kronor om året.

Vestkustens behof af en isbrytare under den tid af året fiskebedriften

derstädes påginge, hade ock blifvit i viss mån beaktadt, derigenom att

en kanonbåt, Svensksund, blifvit för kongl. flottans räkning byggd med

särskildt fästadt afseende å jemväl nämnda behofs tillgodoseende.

För uppehållandet och utvidgandet af vårt lands förbindelser med

kontinenten vore i allmänhet i mån af behof sörjdt genom af staten

understödda ångbåtsförbindelser, men hvad särskildt anginge våra förbindelser

vintertiden med vårt grannland k inland, så lemnade de ännu

åtskilligt öfrigt att önska.

Finska staten hade emellertid, sedan densamma inlöst den vid

Hängd utmynnande jernbanan, genom anskaffandet för en kostnad af

400,000 mark af eu kraftig isbrytare gjort hvad på de finska myndigheterna

ankommit för möjliggörande vintertiden af den gods- och persontrafik,

som öster ifrån naturligen sökte sig väg till och öfver vårt

land, men hvad som från svensk sida gjorts för att emottaga denna

trafik inskränkte sig till den isbrytning i Stockholms skärgård, som

på föranstaltande af Stockholms kommun under senare åren blifvit förmedelst

några svaga bogscrbåtar verkstäld.

Om än dessa från svensk sida vidtagna åtgärder kunde hafva under

blidvintrar nödtorftigt fy It sitt ändamål, så både de likväl under medel
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

& Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

starka ock starka vintrar visat sig alldeles otillräckliga och den sjelfklara

följden deraf hade ock blifvit, att ofvannämnda för vårt land

naturligt och värdefulla trafik måst söka sig andra vägar förmedelst framtvungna

direkta förbindelser emellan Finland och Köpenhamn.

Visserligen hade under år 1888 förslag blifvit hos stadsfullmägtige

i Stockholm väckt om byggande för Stockholms kommuns räkning af

ett fullt tidsenligt isbrytarefartyg, som skulle tillgodose ofvannämnda

behof^ men detta förslag hade allt hitintills blifvit undanskjutet, hufvudsakligast

på grund af de afsevärda kostnader, som vore förknippade

med dess anskaffande och trafikens bedrifvande. Någon anledning till

det antagande, att Stockholms kommun skulle vilja undandraga sig de

uppoffringar, som af densamma rimligtvis kunde begäras, för att dess

intressen i och för berörda trafiks uppehållande blefve tillgodosedda,

funnes icke, men då anskaffandet af ett lämpligt isbrytarefartyg, som

kunde tillgodose behofvet af isbrytning i såväl Saltsjöns som Mälarens

vigtigaste farleder, obestridligen hade en allmännare betydelse med

hänsyn såväl till postförbindelsen och den trafik, som genom isbrytningen

måste tillföras statens jernvägar, som äfven till de derigenom

lättade sjökommunikationerna vintertiden mellan de i södra delen af

Östersjön belägna orter, särskildt Gotland, hvars produkter i icke oväsentlig

man afsättes öfver Stockholm, och Mälardalens områden, livilka

likaledes med hufvud staden stode i liflig handelsgemenskap, så syntes

icke heller kunna med fog begäras, att Stockholms kommun ensam

skulle påtaga. sig hela den för fartygets anskaffning, underhåll och

drift erforderliga kostnaden.

Att isbrytningen i Stockholms skärgård verkligen egde en allmännare

betydelse, vore ock af Kongl. Maj:t erkändt. Från den under

Kongl. Maj:ts disposition stående handels- och sjöfartsfonden vore nemligen

såsom bidrag till kostnaderna för den isbrytning, som derstädes

under åren 1879—1892 på föranstaltande åt Stockholms kommun verkstälts,

och som i sin helhet under dessa 14 år utgjort 95,881 kronor,

anvisade tillsammans 33,326 kronor 95 öre, eller i medeltal 4,165 kronor

87 öre under de år, då sådant bidrag enligt gifna bestämmelser

utgått.

Enligt den utredning, som blifvit på uppdrag af Stockholms stads

drätselnämnd genom hamnkaptenen Fing. von Sydow och öfverdirektören

G. W. Svensson förebragt. beträffande beskaffenheten af och kostnaden

för ett ändamålsenligt isbrytarefartyg, hade tillverkningskostnaden för

ett sådant fartyg ansetts kunna inskränkas till omkring 150,000 kronor,

och hade de årliga kostnaderna beräknats sålunda:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67. 9

Ränta och amortering, efter 4 procent ränta och l3/* procent amortering,

.............................................................................. kr. 8,800: —

Bränsle, 90 dagar å 12 timmar = 1,080 timmar å

6 hl. • 6,480 hl. å 1,20................ » 7,816: —

Aflöningar och kosthållning ......................................... » 6,500: —

Konsumtionsartiklar ...................................................... » 1,000: —

Underhåll, reparation och afsättning till ångpannor » 3,000: —

Förvaltningskostnader och diverse ......... »_884: —

Summa kr. 28,000: —

Då det emellertid vore att befara, att förberörda förslag om ett

isbrytarefartygs anskaffande, som vore afstyrkt af Stockholms drätselnämnd,

hvilken af finansiella skäl ej funnit lämpligt, att Stockholms

kommun påtoge sig kostnaden för detta fartygs anskaffande och drift,

skulle i brist på erforderligt understöd från det allmännas sida helt och

hållet förfalla, och då, enligt motionärens förmenande, sjötrafiken genom

Stockholms skärgårds och Mälarens vigtigaste trafikleder äfven vintertiden

vore af den betydelse, att densamma borde vara väl förtjent af

det understöd, som för dess uppehållande vore oundgängligen behöfligt

och som i andra former och särskildt genom frikostiga anslag till kommunikationsanstalternas

förbättrande i öfrigt kommit så många andra

delar af vårt land till godo, hade motionären väckt förevarande förslag.

Beträffande det läge, hvari den hos Stockholms stadsfullmägtige

väckta frågan om anskaffande af ett tidseuligt isbry tarf artyg för närvarande

befinner sig, får utskottet meddela,

att, efter det beredningsutskottet till drätselnämndens första afdelning

återremitterat ärendet och afdelningen inkommit med nytt utlåtande,

särskilde sakkunnige på anmodan af beredningsutskottet tagit i

öfvervägande frågan om den lämpligaste beskaffenheten af ett isbrytarefartyg

för hufvudstaden och dervid i den 6 sistlidne februari afgifvet

yttrande enhälligt kommit till det resultat, att fartyget borde få den

största bredd, som möjligheten att föra detsamma genom slussen medgåfve

och en maskinstyrka af 700 indikerade hästkrafter, samt att ett

dylikt fartyg kunde erhållas för omkring 225,000 kronor;

att beredningsutskottet härefter tillsatt en komité af fem personer

för frågans närmare utredning;

att hamnkaptenen von Sydow, på anmodan af denna komité, uppgjort

och den 4 nästlidne mars öfverlemnat följande approximativa beräkning

öfver årskostnaden af en isbrytare med eu ångmaskin af 700

Bih. till Riksd. Prot. 1893. 4 Kami. 1 Afd. 50 lläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

indikerade hästkrafter och den största bredd och djupgående, som

möjligheten att föra fartyget genom slussen medgåfve:

Ränta och amortering å kronor 225,000: — efter 4

procents ränta och 1% procents amortering ..... kronor 13,000: —

Bränsle, 950 timmar å 700 kg = 665 ton å 16 kronor » 10,640: —

Aflöning och kosthållning i fem månader................... » 7,525: —

Konsumtionsartiklar............................................................... » 1,000: —

Underhåll och ångpannefond ........................................... » 4,000: —

Assurans Va procent per månad å kronor 225,000: —

under 5 månader ........................................................ » 5,625: —

Diverse..................................................................................... » 210: —

Summa kronor 42,000: —

dock att, enär omkostnaderna under medelstarka och milda vintrar

vore något mindre, årsomkostnaderna i medeltal kunde beräknas till

35,000 kronor;

att handels- och sjöfartsnämnden, på framställning af beredningsutskottet,

huruvida nämnden tillstyrkte anskaffandet för kommunens

räkning af ett fartyg af sist omförmälda slag, under förutsättning att

staten bestrede halfva årskostnaden, i utlåtande af den 27 nästlidne

mars uttalat sig till förmån för detta förslag; samt

att frågan fortfarande är beroende på ofvan omförmälda komités

utredning.

Ehuru det gifvetvis i främsta rummet måste vara en Stockholms

kommuns angelägenhet att ombesörja isbrytningen i Stockholms skärgård

och i Mälaren, vill utskottet icke förneka, att denna isbrytning,

åtminstone hvad Stockholms skärgård angår, under vissa förhållanden

kan vara af den allmänna betydelse, att staten bör understödja företaget;

och, på sätt motionären erinrat, har detta äfven erkänts från

det allmännas sida, i det att nemligen bidrag från handels- och sjöfartsfonden

under en följd af år lemnats till kommunen för dylik isbrytnings

verkställande. I det outredda skick, hvari frågan om anskaffande af

en tidsenlig isbrytare för kommunens räkning nu befinner sig, kan

utskottet emellertid så mycket mindre tillstyrka någon åtgärd i motionens

rigtning, som Kongl. Maj:t, derest omständigheterna finnas böra

dertill föranleda, fortfarande såsom hittills lärer kunna från handelsoch

sjöfartsfonden anvisa skäligt bidrag till isbrytningens utförande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 67.

11

På grund

Stockholm

tf hvad nu blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att herr Bokströms förevarande motion icke må

till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

den 20 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.