Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition med förändrad stat för flottans sjömanscorps.

1893-04-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:6b, Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition med förändrad stat för flottans sjömanscorps.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 b.

O

N:o 6 b.

Ank. till Riksd. kansli den 13 april 1893, kl. 4 e. in.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds proposition med förändrad

stat för flottans sjömanscorps.

(lista U. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

sjöförsvarsärenden den 24 februari 1893 har Kongl. Maj:t i en samma

dag till Riksdagen aflåten proposition (n:o 43) föreslagit, att Riksdagen

måtte godkänna förändrad stat för flottans på det i samma protokoll

omförmälda sätt omorganiserade sjömanscorps, sådan denna stat funnes

protokollet bifogad, att tillämpas i den mån, de föreslagna förändringarna

i corpsens organisation läte sig genomföras.

Såsom af ofvannämnda statsrådsprotokoll inhemtas, har departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t till en början erinrat,

hurusom i sammanhang med framläggandet vid nästlidet års urtima

riksdag af förslag till sådan ändring i värnpligtslagen, att öfningstiden

för de värnpligtige skulle utsträckas till 66 dagar för år 1893 och derefter

till 90 dagar, blefvo i sammanhang dermed de för sjöbeväringens

sålunda förlängda vapenöfningar erforderliga anslagstillökningar beräknade

under den förutsättningen, att öfningarna skulle eg a rum dels i

land under befäl från armén, men med medel från flottans anslag, under

36 dagar af de 66 och 60 dagar af de 90 öfningsdagarne, dels ock

ombord å fartyg under befäl från flottan under återstående 30 dagar;

och anförde dåvarande chefen för sjöförsvarsdepartementet såsom skäl

härför, att en sådan anordning af sjöbeväringens vapenöfningar, i händelse

af en utsträckning i öfningstiden, vore under dåvarande förhållanden

den enda lämpliga och äfven den enda möjliga, så framt icke såväl

kostnaden skulle mångdubblas som sjömanscorpsens utbildning eftersättas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o G b.

11

Urtima Riksdagen hade godkänt det framlagda förslaget till förlängning

af de värnpligtiges öfningstid samt beviljat det under ofvanberörda

förutsättning beräknade anslaget till sjöbeväringens vapenöfningar.

Sedan emellertid ifrågasatt blifvit, huruvida icke den flottan

tillhörande beväring borde öfvas vid flottan under hela sin vapenöfningstid,

hade chefen för sjöförsvarsdepartementet i skrifvelse den 5 december

nästlidet år anmodat marinförvaltningen att i samråd med chefen

för flottans stab verkställa utredning och meddela utlåtande, huruvida

och på hvad sätt det vore möjligt att med flottans befäl, underbefäl

och stammanskap öfva de enligt värnpligtslagen för flottans bemanning

afsedda värnpligtige under hela den tid, de enligt den af Riksdagen

antagna förändrade värnpligtslagen vore pligtige att undergå vapenöfning,

äfvensom låta verkställa så vidt möjligt noggranna och fullständiga

beräkningar öfver de kostnader, en sådan anordning skulle

komma att medföra, samt föreslå de åtgärder, som deraf i öfrigt kunde

föranledas; hvarjemte, då den fullständiga utredningen af förenämnda

fråga kunde komma att kräfva någon längre tids arbete, marinförvaltningen

anmodats att så skyndsamt ske kunde inkomma med upplysning,

huruvida förvaltningen ansåge den ifrågasatta anordningen kunna vidtagas

utan sådan rubbning i den nuvarande organisationen af flottans

personal eller tillökning af dess materiel, att framställning till Riksdagen

i det ena eller andra hänseendet deraf påkallades.

Marinförvaltningen hade, efter samråd med chefen för flottans

stab, uti ett den 3 februari 1893 afgifvet betänkande och förslag i

frågan först uttalat den uppfattning, att, för att de till flottans bemanning

afsedda värnpligtiges öfningar skulle kunna blifva ändamålsenliga

och den för dessa öfningar numera bestämda tid af 90 dagar på fördelaktigt

sätt tillgodogjord sjövapnet, öfningarna borde under hela

öfningstiden ske under ledning af flottans befäl och underbefäl samt

öfningstiden delas mellan förberedande militära öfningar vid stationerna

och öfningar om bord å flottans fartyg, de senare tillsammans med

specialutbildade af stammanskapet. Genom tjenstgöring under vapenöfningstiden

såsom fyllnadsmanskap i fartygsbesättningarna borde nemligen

de värnplige bättre än genom hvarje annan öfning kunna beredas

för den tjenst, hvartill de vore afsedda under krigstid; hvarjemte det

vore antagligt, att sådan årligen återkommande tjenstgöring å våra

örlogsfartyg åt ett stort antal af landets sjöfartsidkande befolkning, och

don större kännedom om flottans manskaps ställning och förhållanden

om bord, som derigenom spriddes inom denna befolkning, skulle verka

gynsamt för stammens rekrytering med dugligt manskap.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 b.

Men då öfningar. för flottans värnpligtige på angifvet sätt icke

kunde med nuvarande tillgång på för ändamålet tjenlig fartygsmateriel

anordnas jemsides med öfning af hela den nuvarande sjömanscorpsen,

och då någon ökning af fartygsmaterielen särskild! för dessa öfningar

icke ansages böra ifrågasättas och icke heller skulle verksamt bidraga

till målets vinnande, enär nuvarande antalet af flottans befäl och underbefäl

skulle blifva otillräckligt för ett ändamålsenligt samordnande af

öfningarna för beväringen och stammanskapet med detta senares nuvarande

organisation, hade marinförvaltningen sökt utreda, om de förändrade

förhållandena kunde berättiga till en förminskning af stammanskapets

antal och huruvida det icke derigenom skulle blifva möjligt

att anordna ändamålsenliga öfningar för de värnpligtige, utan att stammanskapets

utbildning deraf menligt stördes.

Efter verkstad beräkning af flottans manskapsbehof vid mobilisering

hade marinförvaltningen funnit, att flottans stam borde lemna

en tillgång af 2,616 specialutbildade och 316 icke specialutbildade, eller

tillsammans en styrka af 2,932 man, hvartill dock måste läggas minst

fem procent för tillfälliga vakanser och sjuke, hvadan marinförvaltningen

ansett, att sjömanscorpsens numerär lämpligen kunde begränsas

till 3,100 man samt att, då denna numerär nu — fästningsartillerikompanierna

oberäknade — uppginge till 3,600 man, en minskning i denna

styrka med 500 man således borde kunna ega rum. För att likväl

bättre än med sjömanscorpsens nuvarande organisation tillgodose beliofvet

af specialutbildadt manskap, i synnerhet af de båda högsta tjenstbarhetsklasserna,

hade marinförvaltningen ansett nödigt, att tillgången

på denna för tjensten ombord så vigtiga personal betryggades genom

en ökning af antalet fast anstäldt manskap, hvilken ökning beräknats

till 500 man, med hvilket antal, utöfver här ofvan nämnda 500 man,

den värfvade stammen alltså skulle minskas, och sjömanscorpsen således

— fästningsartillerikompanierna deri icke inberäknade — komma att

utgöras af:

fast anstäldt manskap

värfvadt manskap.........

1,600

1,500

tillsammans 3,100

i stället för att den nu utgöres af:

fast anstäldt manskap

värfvadt manskap........

1,100

2,500

tillsammans 3,600.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 b.

13

Härvid hade marinförvaltningen erinrat, att genom en sådan omorganisation

af sjömanscorpsen tillgången af stammanskap vid mobilisering

icke blefve minskad med hela det antal af 500, hvarmed sjömanscorpsens

numerär skulle komma att understiga numerären enligt

nuvarande organisation, enär den föreslagna minskningen af värfvade

stammen till mer än hälften folie på det antal af denna stam, som

vore permitteradt, af hvilket högst SO procent beräknats inställa sig,

men det antal af 500 man, hvarmed nuvarande fasta stammen skulle

ökas, blefve ständigt att tillgå, hvadan verkliga minskningen i tillgång

af stammanskap vid mobilisering kunde beräknas till omkring 200 man.

Såsom skäl för manskapets anställning och utbildning, .på sätt

marinförvaltningen uti sitt afgifna förslag till omorganisering af flottans

sjömanscorps hemstält, hade marinförvaltningen (statsrådsprotokollet

sid. 19—21) bland annat anfört, att, med hänsyn till såväl denna utbildningstid

som öfningarnas lämpliga ordnande och kasernutrymmet

vid stationerna, de 1,500 man, som skulle ersätta nuvarande värfvade

stammen, borde fördelas på 6 årsklasser med 250 man i hvarje årsklass

och med en tjenstetid af 6 år, hvaraf manskapet, enligt hvad ofvan

sagts, skulle vara tjenstgörande för sin utbildning 2 år 4 månader

och permitteradt under den återstående tjenstetiden 3 år 8 månader

med skyldighet att efter kallelse inställa sig till tjenstgöring.

I enlighet med dessa grunder hade marinförvaltningen uppgjort

förslag till sjömanscorpsens omorganisation jemte kostnadsberäkning

för denna corps, hvilken beräkning, bifogad statsrådsprotokollet (bil.

A), visade en minskning i kostnaden för sjömanscorpsen af 10,963

kronor 99 öre, hvaraf belöpte på anslaget till aflöning för flottans

corpser och stater 8,991 kronor 62 öre. Marinförvaltningen hade dock

härvid erinrat, att besparingen å aflöningsanslaget icke med någon

säkerhet kunde beräknas uppgå till sistnämnda belopp, enär i följd af

bristande tillgång på det knappa öfningsanslaget sjömanscorpsens manskap

möjligen icke kunde i medeltal för år erhålla öfning ombord

under 90 dagar, för hvilken tid vid kostnadsberäkningen dagaflöning

antagits utgå af öfningsanslaget, samt att vid sådant förhållande dagaflöning

för längre tid än som beräknats komme att bestridas af aflöningsanslaget.

Genom omorganisering af sjömanscorpsen och ändring af nu

gällande föreskrifter för manskaps vid denna corps anställning, tjenstgöring

och utbildning på sålunda angifvet sätt skulle, enligt marinförvaltningens

åsigt, utan att stammens öfning och utbildning derigenom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 b.

menligt stördes, ändamålsenliga öfningar äfven för de för flottans beman

ning afsedda värnpligtige kunna under ledning af flottans eget befäl

hela den tid, som enligt värnpligtslagen vore för dessa öfningar

bestämd, anordnas under förutsättning, att hela den beväringsstyrka,

som kunde förväntas årligen inställa sig till vapenöfning, icke väsentligt

öfverstege 950 man vid Karlskrona station och 400 man vid Stockholms

station.

Kostnaden för sjöbeväringens vapenöfvande på här föreslaget sätt

hade marinförvaltningen beräknat för en styrka af 1,350 man till 303,271

kronor, hvartill komme kostnaden för den ytterligare beklädnad, som

för sjötjenstgöringen erfordrades, hvilken kostnad beräknats för 1,500

man till 75,660 kronor.

Marinförvaltningen hade på grund af hvad sålunda anförts, hemstält:

dels att en omorganisation af sjömanscorpsen i enlighet med det

afgifna förslaget måtte vidtagas, hvarom framställning borde göras till

Riksdagen;

dels ock att, derest beväringsöfningarna ansåges böra ordnas

enligt den framlagda planen, ej mindre den förhöjning i anslaget för

sjöbeväringens vapenöfningar m. m., som erfordrades för bestridande

af de ökade kostnaderna för dessa öfningar, än ock medel för anskaffande

af den af öfningarna föranledda tillökningen i beväringens

beklädnad måtte beredas.

Departementchefen ansåge i likhet med marinförvaltningen och

chefen för flottans stab att, så framt sjövapnet skulle kunna i behofvets

stund påräkna något verkligt gagn utaf de för flottans bemanning

afsedda värnpligtige, dessa måste under hela den föreskrifna vapenöfningstiden

öfvas vid flottan och under dess befäl; och då detta, efter

hvad utredt blifvit, icke utan väsentlig tillökning af flottans såväl befälsocb

underbefälspersonal som materiel skulle låta sig göra med sjömanscorpsens

nuvarande organisation oförändrad, men deremot kunde verkställas

med sådana förändringar i denna organisation, som marinförvaltningen

föreslagit, ansåge departementschefen dessa böra snarast

möjligt genomföras. Den minskning i stammens numerär, hvilken

härigenom skulle uppkomma med nominielt 500, men faktiskt blott

omkring 200 man, och hvilken minskning icke komme att medföra

någon nedsättning i antalet specialutbildadt manskap af de båda högsta

tjenstbarhetsklasserna, syntes väl motvägas dels af den förstärkning af

500 man, som den ständigt tjenstgörande delen af stammen erhölle,

dels af den fullständigare öfning, som i följd af förändringen kunde

beredas de värnpligtige, hvilka på sådant sätt blefve i tillfälle att delvis

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 b.

15

ersätta behofvet af icke specialutbildadt stammanskap; och genom den

till sex år förkortade anställningstiden för såväl den del af stammen,

som för sin utbildning skulle tjenstgöra under viss del af nämnda tid,

som äfven för det ständigt tjenstgörande manskapet, komme, oaktadt

stammens minskade numerär, antalet f. d. stamanstälde att blifva större

än med den nuvarande organisationen och sålunda vid mobilisering

tillgången på öfvadt manskap ökad.

Beträffande den af marinförvaltningen ifrågasatta ökningen i

kostnaderna för sjöbeväringens vapenöfningar och anslag till ytterligare

beklädnad för denna beväring har departementchefen af skäl, som återfinnas

i statsrådsprotokollet (sid. 23 och 24), funnit desamma för närvarande

icke vara af behofvet påkallade.

Med anledning af Kongl. Majrts förevarande framställning får

utskottet till en början erinra, att, innan öfvergångstiden för den år

1887 beslutade förändrade organisationen af flottans sjömanscorps tilländagått,

beslut icke lämpligen torde böra fattas om ytterligare förändring

af densamma. Skulle emellertid en omorganisation af corpseu

efter öfvergångstidens slut befinnas erforderlig, borde, enligt utskottets

mening, antagningstiden ytterligare förkortas samt större hänsyn, än

hvad i föreliggande förslag blifvit gjordt, tagas till den manskapstillgång,

som den allmänna värnpligten tillför flottan. Då nu genom 1892

års urtima Riksdags beslut värnpligtsinstitutionen blifvit väsentligen

förbättrad, synes jemväl af denna anledning vara påkalladt att, för inhemtande

af resultaten häraf, uppskjuta hvarje förändring i sjömanscorpsens

organisation; och håller utskottet före, att berörda resultat

sannolikt komma att gifva skäl till ytterligare minskning af corpsens

värfvade stam, hvarigenom kostnaderna för corpsen kunde nedbringas.

På grund häraf hemställer utskottet,

att Kongl. Majrts förevarande framställning icke

må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 13 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS PERSSON.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 6 b.

Reservationer:

af herrar V. N. Ekenman, R. G. von Hedenberg, H. P. P. Tamm,

friherre F. W. von Otter, K. Bohnstedt, G. D. R. Tornerhjelm, C. E.

Casparsson, E. Fränekel, friherre J. T. Gripenstedt, friherre C. G. A.

Klingspor och F. E. Pettersson, hvilka ansett, att utskottets yttrande och

hemställan bort hafva följande lydelse:

»Den förbättring af värnpligtsinstitutionen, som af 1892 års urtima

Riksdag beslutats, synes utskottet påkalla en förändring af flottans sjömanscorps’

organisation. Denna förändring synes visserligen böra gå i

den rigtning, Kongl. Maj:ts förevarande förslag innebär, dock torde antagningstiden

böra ytterligare förkortas och större hänsyn tagas till den

manskapstillgång, som den allmänna värnpligten tillför flottan. Då emellertid

Kongl. Maj:ts förslag, enligt utskottets uppfattning, kan anses såsom

en nödvändig öfvergång till den organisation af corpsen, som utskottet

funnit önsklig, har utskottet ansett hinder icke böra möta att

för närvarande bifalla berörda förslag, under förutsättning att Kongl.

Maj:t, så snart förhållandena sådant medgifva, må för Riksdagen framlägga

förslag gående än vidare i den rigtning, utskottet här ofvan angifvit.

På grund häraf får utskottet hemställa,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas»;

af friherre A. R. von Krepiner, som yrkat att utskottet skulle

hemställa om bifall till Kongl. Maj:ts förslag i ämnet.

Det skulle här antecknas, att herrar C. Bundet er g, A. G. Svedelius

och F. A. Boström icke deltagit i förestående ärendes behandling inom

utskottet.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1893.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:93 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förändrad stat för flottans sjömanscorps. a1 i texten