Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition till Riksdagen angående disposition till svenska kyrkan i Paris af öfverskott å de från svenska kronans fastighet i Konstantinopel inflytande hyresinkomster.

1893-04-25 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1893:72, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition till Riksdagen angående disposition till svenska kyrkan i Paris af öfverskott å de från svenska kronans fastighet i Konstantinopel inflytande hyresinkomster.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

1

N:o 72.

Ank. till Riksd. kansli den 25 april 1893, kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj ds proposition till Riksdagen

angående disposition till svenska kyrkan i Paris

af öfverskott å de från svenska kronans fastighet i Konstantinopel

inflytande hyresinkomster. (lista U. A.)

Uti en den 10 februari 1893 till Riksdagen aflåten proposition

[n:o 16] har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen

att medgifva, att af öfverskotten å de från kronans fastighet i

Konstantinopel inflytande hyresinkomster må från och med år 1894

och tills vidare få för svenska kyrkan i Paris användas 2,700 kronor

årligen, deraf 864 kronor att utgå såsom lönetillökning för pastor vid

nämnda kyrka.

Såsom af det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet öfver

utrikesdepartementsärenden för ofvannämnda dag inhemtas, har ministern

för utrikes ärendena vid ärendets föredragning till en början erinrat,

hurusom Kongl. Maj:t i proposition den 13 januari 1892 föreslagit

Riksdagen att, i afvaktan på den slutliga pröfningen af väckt

förslag rörande ombyggnad af de till kronans fastighet i Konstantinopel

hörande bodlägenheter, medgifva, dels att af öfverskotten å de

från berörda fastigheter inflytande hyresinkomster finge från och med

år 1893 tills vidare till svenska kyrkan i Paris användas 3,050 kronor

årligen, deraf, på sätt i det vid propositionen fogade statsrådsprotokoll

angafs, 2,186 kronor voro afsedda till fyllande af brist i kyrkans budget

och 864 kronor till lönetillökning för kyrkans pastor, dels ock att

Bih. till Riksd. Prot. 1823. 4 Sami. 1 Afd. 55 Häft. lN:o 12). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

omförmälda öfverskott i öfrigt måtte tills vidare reserveras och insättas

i Sveriges riksbank på särskild räkning, benämnd »medel influtna från

kronans fastighet i Konstantinopel, till framtida disposition».

Uti skrifvelse den 20 maj sistlidet år hade Riksdagen anfört, att då

det enligt Riksdagens åsigt vore af vigt, att den svenska kyrkliga verksamheten

i Paris vidmagthölles, men lära vore att denna verksamhet

komme att afbrytas, om kyrkan icke erhölle ytterligare bidrag från svenska

staten, Riksdagen bifallit Kongl. Maj:ts framställning, så vidt densamma

rörde beredande af lönetillökning åt kyrkans pastor, men ansett att medgifvande

om användning af öfverskottsmedlen för lönetillökning åt bemälde

pastor nu borde lemnas endast för år 1893, på det nästkommande

Riksdag måtte ej mindre ytterligare pröfva behofvet än äfven, derest

detsamma fortfarande förefunnes, taga i öfvervägande, huruvida utgiften

för omförmälda ändamål kunde lämpligen af ifrågavarande öfverskottsmedel

bestridas.

Hvad åter anginge frågan om användning af återstående 2,186

kronor af det utaf Kongl. Maj:t för svenska kyrkan i Paris afsedda

beloppet, 3,050 kronor, hade vid behandling deraf Riksdagens kamrar

stannat i olika beslut af den beskaffenhet, att jemlikt, 63 § riksdagsordningen

frågan i följd deraf för sist församlade Riksdag förfallit.

1 enlighet härmed och på grund af det af Kongl. Maj:t vid föredragning

den 29 juni sistlidet år fattade beslut hade kongl. utrikesdepartementets

kameralafdelning i Sveriges riksbank på särskild räkning,

benämnd »medel influtna från kronans fastighet i Konstantinopel, till

framtida disposition» deponerat öfverskotten å de från berörda fastighet

inflytande hyresinkomster. Enligt hvad kameralafdelningens räkenskaper

utvisade, hade kameralafdelningen af dessa hyresmedel, hvaraf behållningen

i riksbanken jemte räntor vid 1892 års början utgjorde kr.

14,223,01 och hvilka medel af beskickningen i Konstantinopel beräknats

lemna ett årligt öfverskott af omkring kr. 11,000, under sistlidet år

mottagit kr. 10,862; men då kameralafdelningen egde att af samma

medel årligen till ett svenskt brandförsäkringsbolag utbetala, förutom

ett mindre belopp eller kr. 10,87 i depositionsafgift, såsom premie för

brandförsäkring af kronans ifrågavarande fastighet ett belopp af kr.

1,680, uppginge den summa, som under 1892 kunnat insättas i riksbanken

till kr. 9,171,13.

Beträffande frågan om ombyggnad af de till fastigheten i Konstantinopel

hörande bodlägenheter, så förelåge väl, sedan det byggnadsförslag,

hvarom förmäldes i statsrådsprotokollet den 13 januari 1892,

undergått vidare granskning, ett nytt förslag i ämnet, men då detta

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

3

förslag först den 30 nästlidne december inkommit till utrikesdepartementet,

befunne sig denna fråga ännu icke i det skick, att densamma

kunde anmälas till slutlig behandling.

Svenska församlingen i Paris hade deremot genom sitt kyrkoråd

ingifvit förnyad underdånig ansökning om ökadt bidrag till kyrkan å

nämnda ort, hvaröfver yttrande afgifvits af beskickningen i Paris och

erkebiskopen.

Såsom i ansökningen anförts, hade, enligt hvad ministern vidare

meddelat, genom yppadt tillfälle att upplåta kyrkan för en fransk protestantisk

församlings gudstjenst en tillökning i kyrkans inkomster blifva

beredd, till följd hvaraf den förut till 2,186 kronor beräknade bristen

i kyrkans budget för år 1893 kunde antagas komma att uppgå till endast

1,836 kronor. Kyrkorådet anliölle nu, dels att ett statsanslag af

1,836 kronor måtte beviljas för betäckande af denna brist i kyrkans

budget för 1893, dels ock att framgent ett årligt anslag måtte beviljas

af 2,700 kronor, hvaraf 1,836 kronor för betäckande af brist i kyrkans

budget och 864 kronor såsom lönetillökning för pastorn.

Vid ansökningen funnes äfven fogad en bilaga, som utvisade, att

större delen af den anmälda bristen uppkomme derigenom, att kyrkan

fortfarande bidroge till pastorslönen med 1,900 francs af kyrkans medel,

och att pastorslönen efter det tillägg deri, som beviljats vid sistone

riksdag för lönens höjande till 10,000 francs, för närvarande bestredes

med följande belopp:

Lön som pastor vid kyrkan:

Kyrkans bidrag........................ 1,368 kronor = 1,900 francs

Ordinarie statsanslag från 3:dje

hufvudtiteln ........................ 2,950 » =4,100 »

Löneförhöjning för 1893......... 864 » = 1,200___»_ 7,200 francs

Lön som sjömansprest ......................................................... 2,800 »

Summa 10,000 francs

I det utlåtande, statsutskottet vid 1892 års riksdag afgifvit rörande

Kongl. Maj:ts framställning om ökadt bidrag till kyrkan i Paris, och

hvilket utlåtande af Riksdagens Andra Kammare, medan Första Kammaren

godkände Kongl. Maj:ts proposition, hade angifvits såsom skäl för

att icke bifalla Kongl. Maj:ts framställning, i hvad den afsåge fyllande

af brist i kyrkans budget, att det borde tillkomma den svenska församlingen

i Paris att sjelf vidtaga åtgärder till bristens betäckande eller

balanserande tills vidare, i hvilket afseende utskottet antagit svårighet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

desto mindre böra möta, som utsigt förefunnes, att genom försäljning

af de till kyrkan hörande tomter för ändamålet tillgängliga medel skulle

inflyta.

Med afseende på frågan, huruvida större årligt bidrag kunde påräknas

från församlingen, hade, fortsätter utrikesministern, såväl i kyrkorådets

ansökning som i de öfver densamma af ministern i Paris och

erkebiskopen afgifna yttranden framhållits, att församlingen till största

delen bestode af obemedlade och resande, från hvilka icke något bidrag

till kyrkans utgifter erhölles; att den nuvarande generationen af församlingens

mera bemedlade medlemmar öfverlemnat kyrkan såsom gåfva

till svenska staten, att medlemmar af församlingen äfven anskaffat icke

obetydliga summor till kyrkans reparation och samlat en understödsfond

af 50,000 kronor, samt att vid sådant förhållande brist på offervillighet

icke från församlingens sida blifvit visad. Medlemmarne af

församlingen i Paris vore icke i likhet med medlemmar af församlingar

inom riket underkastade uttaxering till betäckande af kyrkans utgifter,

hvadan följaktligen kyrkan för täckande af sina behof vore, i den mån

statens anslag och kyrkans egna inkomster icke dertill lemnade tillgång,

hänvisad till frivilliga bidrag. Vid detta förhållande och då församlingens

mer bemedlade medlemmar redan fått för kyrkans så väl åstadkommande

som vidmagthållande vidkännas betydande uppoffringar, vore

icke att förvänta, att den nuvarande bristen i budgeten skulle täckas

genom ytterligare bidrag från församlingens sida.

Icke mindre svårigheter ansåge utrikesministern möta för den af

1892 års statsutskott alternativt anvisade utvägen att »tills vidare balansera»

bristen, intill dess någon kyrkan tillhörig tomt kunde varda försåld.

Tomterna vore jemte kyrkan öfverlåtna på svenska staten, hvilken

sålunda vore deras egare. De kunde fördenskull icke af församlingen

användas såsom säkerhet vid upplåning för de årliga lind erbalansernas

betäckande, och då församlingen icke hade någon säkerhet att erbjuda,

förefunnes ingen annan möjlighet för församlingen att balansera bristen

i de årliga budgeterna än att anlita svenska staten såsom långifvare.

En sådan anordning, ehuru förut använd, syntes föga lämplig, och

skulle i sjelfva verket endast innebära, att församlingen år efter år

tärde på kyrkans kapitaltillgångar, med den påföljd, att, när en gångtomterna

kunde med fördel afyttras, kyrkan befunne sig i ännu sämre

ställning och statens mellankomst för bristens täckande blefve i än

högre grad påkallad.

Utrikesministern kunde för sin del icke annat än, i likhet med Kongl.

Maj:ts minister i Paris och erkebiskopen, finna församlingens ansökning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

5

om ytterligare statsbidrag synnerligen behjertansvärd, och betänkligheter

syntes desto mindre böra möta mot att bevilja ett dylikt bidrag,

som detsamma icke behöfde belasta statsbudgeten, utan med skäl

kunde, på sätt som föreslogs i Kongl. Maj:ts proposition till 1892 års

Riksdag, anvisas till utgående från öfverskottet å de från kronans fastighet

i Konstantinopel inflytande hyresinkomster. Såsom till statsrådsprotokollet

den 13 januari 1892 erinrades, hade sistberörda fastighet

förvärfvats i syfte, som läge mycket nära det ändamål, för hvilket den

svenska kyrkoförsamlingen i Paris blifvit bildad, i det man i båda fallen

afsett att å främmande ort bereda tryggadt tillfälle till luthersk religionsutöfning

och religionsvård. Öfverskotten å hyresafkastningen af fastigheten

i Konstantinopel måste alltså anses erhålla en med det ursprungliga

syftet för fastighetsköpet närmare öfverensstämmande användning,

om deraf anvisades medel för den lutherska kyrkan äfven å andra

orter, än om dessa öfverskott skulle tagas i anspråk för andra statsändamål,

och såsom äfven framhållits i berörda anförande till statsrådsprotokollet,

vore af kastningen af fastigheten i Konstantinopel numera

tillräckligt stor för att äfven med afdrag af det belopp, som ifrågasattes

för kyrkan i Paris, lemna tillgång till anställande af en svensk

prest vid legationen i Konstantinopel, om och när det kunde visa sig

lämpligt och möjligt att ånyo der upprätta en dylik befattning.

Utrikesministern hyste derför den förhoppning, att en förnyad

vädjan till Riksdagen att bispringa kyrkoförsamlingen i Paris icke skall

lemnas utan afseende, men då det icke borde ifrågakomma att ånyo

upptaga den redan af Riksdagen afslagna framställningen om bidrag

till täckande af brist i kyrkans budget för år 1893, borde den framställning,

som Kongl. Maj: t nu kunde finna skäl aflåta till Riksdagen,

begränsas att omfatta förhållandena efter sistnämnda år.

Vid statsrådsprotokollet finnas såsom bilagor fogade ofvanberörda

ansökning af kyrkorådet äfvensom ministerns i Paris och erkebiskopens

deröfver afgifna yttranden, till hvilka bilagor utskottet tillåter sig

hänvisa.

Till närmare upplysning angående den svenska kyrkans i Paris

uppkomst får utskottet bifoga en inom utrikesdepartementets kameralafdelning

uppgjord promemoria i ämnet.

Enär, på sätt utrikesministern framhållit, det syfte, hvarför svenska

kronans fastighet i Konstantinopel förvärfvats, ligger nära det, för

hvilket svenska kyrkoförsamlingen i Paris bildats, i det att man i båda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

fallen afsett att å främmande ort bereda tryggadt tillfälle till luthersk

religionsutöfning och religionsvård, har utskottet, som funnit det vara

af. vigt,. att den svenska kyrkliga verksamheten i Paris vidmagthålles,

hvilket icke synes kunna ske utan statens mellankomst, ansett sig böra

tillstyrka, att af hyresinkomsterna från berörda fastighet i Konstantinopel

understöd fortfarande lemnas församlingen. Med hänsyn dertill, att,

på sätt i statsrådsprotokollet meddelats, tillökning i kyrkans inkomster

kunnat under år 1892 beredas och antagas kan, att en sådan tillökning

kan för framtiden än vidare fortgå, samt då i kyrkorådets vid ansökningen

fogade förslag till inkomst- och utgiftsstat för församlingen

vissa poster, såsom för bränsle och lysämne, skatter m. m., synas vara

af beskaffenhet, att de böra af församlingen ensam bestridas, torde det

belopp, som Kongl. Maj:t föreslagit skola af ifrågavarande hyresinkomster

för ändamålet användas, lämpligen böra begränsas till 2,000

kronor, deraf 864 kronor såsom lönetill ökning för pastor vid kyrkan

i Paris; hvarjemte utskottet, med afseende å ofvan antydda utsigter till

framtida ökade inkomster för kyrkan, ansett beloppet för närvarande

endast böra för år 1894 beviljas.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen må medgifva, att

af öfverskotten å de från kronans fastighet i Konstantinopel

inflytande hyresinkomster må för år 1894

få för svenska kyrkan i Paris användas 2,000 kronor,

deraf 864 kronor att utgå såsom lönetillökning för

pastor vid nämnda kyrka.

Stockholm den 25 april 1893.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

7

Reservation

af herrar P. Andersson, H. Andersson och S. G. von Friesen, hvilka

ansett, att utskottets yttrande och förslag i ofvanstående ärende bort

erhålla följande lydelse:

»Då några andra skäl icke nu blifvit förebragta, än de, som anfördes

för liknande framställning till 1892 års lagtima Riksdag, finner utskottet

icke lämpligt tillstyrka, att större belopp af ifrågavarande hyresinkomster

från kronans fastighet i Konstantinopel må användas för understöd

åt den svenska kyrkan i Paris, än hvad som 1892 anvisades,

nemligen 864 kronor för lönetillökning åt pastorn vid nämnda kyrka,

helst det icke synes utredt, huruvida icke berörda hyresinkomster kunna

blifva erforderliga för den ifrågasatta ombyggnaden af de till omförmälda

fastighet hörande bodlägenheter, underhåll af fastigheten samt

aflönande af svensk prest vid legationen i Konstantinopel.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver att af

öfverskotten å de från kronans fastighet i Konstantinopel

inflytande hyresinkomster må för år 1894 till

lönetillökning åt pastor vid svenska kyrkan i Paris

användas 864 kronor.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

8 .

P. M.

angående svenska kyrkan i Paris.

Från äldre tid hade i Paris bestått en svensk församling, hvilken

i början af detta århundrade upplöstes. År 1859 började å nyo svensk

gudstjenst att hållas i Paris, och den då anstälde legationspredikanten

lyckades att med understöd af statsmedel å nyo organisera en svensk

församling, hvilken likväl redan efter 5 år sönderföll. De försök att

återupprätta densamma, som under de derpå följande åren gjordes dels

af enskilde, dels af kongl. beskickniugen i Paris, strandade hufvudsakligen

på svårigheten att anskaffa lämplig kyrkolokal.

I anledning af en utaf styrelsen för den i Paris, under benämning

»Inre missionen för Augsburgiska bekännelsen» inrättade förening,

för beredande af religion svärd åt evangelisk-lutherska lärans bekännare

i Frankrike gjord ansökning, medgaf Kongl. Maj:t genom nådigt

beslut den 29 september 1876, att nämnda förening skulle årligen under

5 år, räknade från och med år 1877, få uppbära eu kollekt i alla rikets

kyrkor, med vilkor att föreningen under samma tid i Paris anstälde en

i samråd med erkebiskopen utsedd och med minst 5,000 francs årligen

aflönad svensk prestman. På grund af detta nådiga beslut anstäldes i

Paris en svensk prest och kunde å uyo bildas en svensk församling.

Då denna anordning likväl icke lemnade någon säkerhet för församlingens

stadigvarande bestånd, hade beskickningen icke velat afstå

från sin sträfvan att söka förskaffa församlingen en egen kyrkobyggnad;

och anmälde beskickningen i skrifvelse den 1 december 1877, att

detta mål kunde anses i det närmaste uppnådt. Det den 29 nästförflutna

november åtgången municipalrådet i Paris hade nemligen, efter

föregående underhandlingar och terrängundersökningar, vid sitt sista

sammanträde bifallit en af beskickningen skriftligen framstäld begäran

att, för uppförande af en svensk kyrko- och skollokal, mot en rabatterad

summa af 30,000 francs få inköpa två vid Boulevard Ornano belägna

tomter om nära 1,900 qvadratmeter, hvilka, uppskattade efter den

ursprungliga värderingen vid kartläggningen af dessa qvarter, kunde

anses värda 55,000 francs, men efter dåvarande värde åter nära 90,000

francs. Medlen till detta tomtinköp, som med lagfart komme att uppgå

till 33,000 francs, hade lemnats dels af envoyén friherre G. Adelswärd

med en kontant summa af 25,000 francs, dels af en utaf friherre Setli

Adelswärd i lifstiden bildad och sedermera förräntad fond. Sjelf va

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

kyrko- och skolbyggnaden jemte inredningar och planteringar hade, enligt

uppgjordt kostnadsförslag, beräknats att erfordra 58,000 francs.

Detta belopp skulle komma att betäckas dels af återstoden utaf ofvannämnda

friherre Seth Adelswärds fond (omkring 1,600 francs), dels af från

äldre tid förräntade kollektmedel, uppgående till 18,200 francs, dels ock

slutligen af några utaf enskilde gjorda eller lofvade donationer, så att vid

byggnadens fullbordande, beräknadt, att ega rum redan under juni månad

1878, dess pris skulle kunna kontant erläggas, utan att bidrag

sökts utom svenska kolonien i Paris.

Beskickningen hade vidare, med framhållande af de fördelar, som

skulle beredas den nya institutionen, om köpet kunde ske i svenska

kronans namn, Indika fördelar bestode i fullständig frihet från skatter

till franska staten eller staden Paris samt befrielse från kontroll från

franska myndigheters sida, kontinuitet i den beskickningen naturligen

tillkommande värden och största möjlig-a skydd under politiskt oroliga

lider, anhållit att å donatorernas vägnar få till Kongl. Maj:t såsom gåfva

hembjuda den blifvande kyrko- och skolbyggnaden. Under antagande

emellertid att, med afseende a dels det förhållande, att byggnaden ej

vore fullbordad, dels ock att bestridandet af sedermera uppstående under

hallskostnader icke i dåvarande ögonblick genom tdlvaron af någon

fond vore betryggadt, staten icke skulle vilja emottaga en gåfva, som

kunde förutsättas möjligen leda till utgift, hade beskickningen, enär

statens öfveitagande åt blotta tomten icke kunde ådraga den någon

förbindelse eller utgift, utan tvärt om endast innebära kostnadsfritt förvärfvande^

af eu terräng, i sämsta fall försäljbar till 70 k 80,000 francs,

för det dåvarande endast å donators af tomten vägnar velat hemställa

det Kongl. Maj:t täcktes besluta, bland annat:

att tomtinköpet finge ske i Dess höga namn samt bemyndigande

meddelas beskickningen att afsluta detsamma; samt

att öfver nämnda tomters bebyggande en af beskickningen och af

beskickningschefen presiderad komité fånge, å eget ansvar och utan

kostnad för staten, förfoga i närmaste öfverensstämmelse med beskickningens

skrifvelse åtföljande ritning och kostnadsförslag.

Vid underdånig föredragning den 7 december 1877 af detta ärende

täcktes Kongl. Maj:t

dels mottaga den af beskickningen i Paris å envoyén friherre

Adelswärds vägnar staten erbjudna gåfvan af en tomtplats för uppförande

derå af en för svenska församlingen bestämd kyrko- och skollokal,

likväl under följande vilkor och förbehåll, nemligen:

att inköpet af de för ändamålet af sedda, vid Boulevard Ornano

Bih. till Rited. Prat. 1823. 4 Sami. 1 Afd. 33 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 72.

belägna och staden Paris då tillhöriga tvenne tomter, skedde i Kongl.

Maj:ts och kronans namn, men utan någon kostnad för statsverket;

att bebyggandet deraf, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de

af beskickningen ingifna ritningar och kostnadsförslag, toge sin början,

så snart beloppet af insamlade medel betryggade företagets fullbordande

inom närmaste framtid, utan att bidrag från statsverkets sida dertill

behöfde tagas i anspråk;

att gifvarne af medlen förklarade sig till Kongl. Maj:t och kronan

med full eganderätt öfverlåta kyrko- och skolbyggnaden;

samt att de för byggnadsföretagets öfvervakande utsåge en komité,

för hvilken beskickningschefen skulle vara sjelfskrifven ordförande;

dels uppdraga åt beskickningen i Paris att tillse, det ofvan uppstäda

vilkor till alla delar fullgjordes.

Den 5 december 1881 anmälde byggnadskomitén genom Kongl.

Maj ds minister, att byggnadsföretaget vore fullbordadt och att alla de

utgifter, hvartill det föranleda blifvit till fullo gäldade, hvadan komitén

anhöll att till ett af Kongl. Maj:t utsedt ombud få öfverlemna byggnaden

med dess inventarier samt att erhålla behörig décharge.

Den 16 april 1882 blef kyrkobyggnaden i fullbordadt skick till ett

af Kongl. Maj:t utsedt ombud öfverlemnad, och hvad ombudet dervid

utlofvat och godkänt blef af Kongl. Maj:t vid ärendets anmälan i statsrådet

den 26 maj 1882 i nåder stadfäst.

Samma dag, den 26 maj 1882, beslöt Kongl. Maj:t inköp för statens

räkning af en intill statens egendom vid Boulevard Ornano gränsande,

vid gatan Baudelique belägen egendom, i ändamål att derigenom

bereda utfartsväg för den innanför kyrkan belägna, rätt betydande obebyggda

tomtdelen.

Den 23 juni 1882 faststälde Kongl. Maj:t kyrkoordning för svenska

församlingen i Paris.

Den 27 april 1883 aflat Kongl. Maj:t nådig proposition till Riksdagen,

äskande Riksdagens medgifvande för Kongl. Maj:t att fritt disponera

öfver hela den staten tillhöriga, i Paris belägna fasta egendom.

Denna proposition blef af Riksdagen bifallen. (Se Riksdagens skrifvelse

n:o 39).

Stockholm den 24 april 1893.

Kongl. utrikesdepartementets kameralajdelning.

Stockholm, K. L. Beckman, 1898.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1893:104 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående disposition till svenska kyrkan i Paris af öfverskott å de från svens a1 i texten