Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om upphäfvande af sådana bestänmelser, hvar, , .. f . . igenom tillträde till allmänna läroverk eller till statens eller i h: i kommunens tjenst göres beroende af konfirmation eller natt• t>ivärdens begående, inni m >4 i,in.ih ij: = n;i i in Hii'';''ih''/!r-i‘V|.Ys m!

1894-04-20 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

AK 1TU 1894:21, Skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om upphäfvande af sådana bestänmelser, hvar, , .. f . . igenom tillträde till allmänna läroverk eller till statens eller i h: i kommunens tjenst göres beroende af konfirmation eller natt• t>ivärdens begående, inni m >4 i,in.ih ij: = n;i i in Hii'';''ih''/!r-i‘V|.Ys m!

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Andra Kammarens Tillf ålliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.

K v ohiWfm i tov i*j- ;‘filta

r.-.öigi {•> l ''){; ;>!■; rt ».• f -.j i: i;

r ; • f

fri ,! * r; uvv • • i

4 111'' i '' J. ^ I J /i .!, ‘ iI ! I j 1 \bil t V I 1 i''

0‘igHii; t.Jj: Sunnan t’i;

•:ir ol■ j;i i''>! in.!''c.

’.1_ br.T-j. itii'' i

ii-i i ,t-;/!>i nrutit::•,<till! .!••''

•nrgmlbiU''.''!

\iyaW.''

111,''-. 0/1''! i-s!. :-1!;t;tf „•

•iV''..IW< f-yIn7 IM! ■ ■!)''; Ii'' '' Ml! '' ‘

,i iitu ''nr i i < t /■<>■• i:,; 1-

na -■•jo fn ii *: fs j*-. i» itl> inf ,

■''> f''7 j;ln; •■:•!!,.i-j in ,:’i

•i''nit Mtar.yi.fij''.'':/! \4. ovov

i.

. .''-fi:!! ./!/!-> 4. Uv.ltt 1 ■ >‘J 1

-lihinipivx _• i!:■ -: m. i n

''! i in .il if''t >!i «''ii

■:r, ,jj .sv/.W‘. . Ir, ii.i ;S*• - ’

Ank. till Riksd. kansli don 20 april 1894, kl. 3 e.

'')U

... it

Andra Kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande n:o 6, med

anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t

med begäran om upphäfvande af sådana bestänmelser, hvar,

, .. f . . igenom tillträde till allmänna läroverk eller till statens eller

i h: i kommunens tjenst göres beroende af konfirmation eller natt•

t>i- värdens begående, inni m >4 i,in.ih ij: = n;i i in

Hii'';''ih''/!r-i‘V|.Ys m! (!■ /.;; I.! -iif-<{>1J;vMi,(i -folio isbill;!;! •:! 7 [, . .f • ■!i. '' 1, !

‘i; : >! ■. f f 11J - f: • " ■ ! v--!!''! Å 1 ■ I •/(»•: ;;! 1 i 1 ’i , 1 ■•!•,-* • ;i ;, ■’! -j 11 >1 i r •'' ninHi.H

Till utskottet har remitterats en af herr E. J. Ekman inom Andra

Kammaren väckt mötion, hvari han föreslår, att Riksdagen måtte besluta

att i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att alla sådana bestämmelser

måtte upphäfvas, hvarigenom tillträde till allmänna läroverk eller till

embeten i statens eller kommunens tjenst göres beroende af konfirmation

eller nattvardens begående.

Motionären anför tvenne fall, der sådana bestämmelser äro gifna.

I stadgarne fort:tekniska högskolan af den 2 mars 1877 heter det i

§ 16: i »För att antagas till ordinarie elev erfordras —-----,

ifall den sökande bekänner sig till den kristna läran, att han är konfirmerad».

Och i ordningen för tandläkarekonstens utöfning af den 18

januari 1861 § 6 stadgas : »Lärling.......... — vare berättigad

att, såvida han begått Herrens heliga nattvard, undergå pröfning för

att varda till medhjelpare antagen», hvarvid motionären erinrar, att

ändring i sistberörda förordning icke skott genom sundhetskollegii

cirkulär af den 25 oktober 1866 eller medicinalstyrelsens cirkulär af

den 8 december 1879.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 8 Sami. 2 Afd. 2 Rand. 21 Höft. (N:is 21—22.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra Kammarens Tillfälliga UtsJcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.

Det är enligt motionärens mening orimligt att göra inträde vid

läroverk eller i statens och kommunens tjenst beroende af religiösa

handlingar, som till sin natur äro och måste vara den enskilda menniskans

samvetssak, oberoende af alla jordiska förhållanden. Ett sådant

tillvägagående vore det kraftigaste medel att omintetgöra aktningen

för det religiösa och alstra skrymtare, hvadan det måste både ur

religiös och rent mensklig synpunkt anses i högsta grad förkastligt.

Det vore derför högeligen af nöden, att rättelse härutinnan sker, och

det så mycket hellre som iakttagandet af dessa religiösa handlingar

syntes hafva uppstälts helt godtyckligt som vilkor för inträde i somliga

läroverk och till erhållande af somliga tjenster, under det man icke satt

sådana vilkor för inträde i andra. Såsom förhållandet nu vore, måste

Kongl. Maj:t gång efter annair besväras med ansökningar om dispens

och de sökande få vidkännas onödiga utgifter.

Vid behandlingen af denna motion har utskottet i främsta rummet

sökt vinna kännedom om de stadganden, hvari ändring skulle

ifrågakomma vid bifall till motionen. Utskottet har emellertid utom de

båda af motionären anförda bestämmelserna icke funnit mera än ett

stadgande, der konfirmation eller nattvardens begående föreskrifvits

såsom vilkor för inträde i offentligt läroverk eller för erhållande af

offentlig tjenst. Detta förekommer i stadgan för folkskollärareseminarierna

i riket af den 29 januari 1886 § 32, som föreskrifver, att

den, som önskar att såsom elev vinna inträde i seminarium, skall genom

vederbörande pastorsembetes intyg styrka, att han begått Herrens heliga

nattvard. Då genomgående af dylikt seminarium fordras för att blifva

antagen såsom folkskolelärare eller såsom elev vid döfstumskoleseminarium

eller såsom lärare vid blindinstitutet, så är nattvardens

begående jemväl ett vilkor för erhållande af dylik tjenst.

Hvad först angår motionärens yrkande, i hvad det afser förändring

i stadgarne för tekniska högskolan och ordningen för tandläkarekonstens

utöfning, så anser sig utskottet böra tillstyrka detsamma. Det synes

antagligt, att de ifrågavarande bestämmelserna egentligen hafva afsett

att beteckna den åldersgräns, hvarunder eleverna ej må antagas. Utskottet

kan emellertid icke finna, att konfirmation eller nattvardsgång

har den betydelse för ifrågavarande elevers undervisning eller för deras

framtida yrkesverksamhet, att någon betänklighet kan möta emot borttagande

af detta vilkor för tillträde till undervisningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21. 3

Fråga om ändring af reglementet för folkskollärareseminarierna

i det af motionären afsedda syftet väcktes vid 1886 års riksdag inom

Andra Kammaren genom motion af herr P. Waldenström. Motionen

afstyrktes af det första tillfälliga utskottet, som hufvudsakligen anförde,

att det ifrågavarande stadgandet vore lämpligt ur den synpunkten, att

eleven icke skulle behöfva under seminarietiden sysselsätta sig med

konfirmationsberedelsen, att folkskolläraren borde såsom religionslärare

fullständigt bekänna statskyrkans lära och begagna dess sakrament,

och att seminarierna hade till uteslutande ändamål att utbilda lärare

för folkskolorna i riket, hvarjemte utskottet ansåg, att församlingarne

skulle med missnöje se en förändring, hvarigenom personer, som icke

begått nattvarden, blefve kompetenta till folkskollärarebefattningar.

Utskottets utlåtande godkändes af kammaren med betydlig röstöfvervigt.

För sin del anser utskottet, att man utan olägenhet skulle kunna

borttaga fordran på nattvardens begående såsom vilkor för antagande

såsom seminarieelev, såvida motsvarande bestämmelse upptoges i

folkskolestadgan såsom vilkor för erhållande af folkskolläraretjenst,

men kan icke förorda, att nämnda föreskrift i seminariereglementet

under annan förutsättning upphäfves. Då utskottet emellertid icke eger

befogenhet att framställa förslag till sådan ändring af folkskolestadgan,

finner sig utskottet äfven förhindradt att göra någon hemställan om

borttagande af den omförmälda bestämmelsen i seminariereglementet.

Med anledning af hvad sålunda blifvit anfördt, inskränker sig

utskottet till att förorda förändring i de båda af motionären anförda

förordningarne, och hemställer derför,

att Andra Kammaren måtte för sin del besluta,

att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller,

att bestämmelserna om konfirmation såsom vilkor för

att antagas såsom elev vid tekniska högskolan och

om nattvardens begående såsom vilkor för att antagas

såsom medhjelpare hos tandläkare måtte upphäfvas.

Stockholm den 20 april 1894.

På utskottets vägnar:

G. F. Östberg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.

Reservation

af herr E. A. Zotterman, som ansett att utskottets utlåtande bort

hafva haft följande lydelse: ''. t v-,

»Den föreliggande frågan kan vid ett hastigt påseende visserligen

förefalla temligen liten och obetydlig; men vid ett närmare skärskådande

märker man, att hon till sina följder kan blifva af vidtgående

betydelse. Den knapphändiga utredning af frågan, hvarom

motionen bär vittne, lemnar icke på långt när betraktaren ledning till

att; kunna gå frågan in på lifvet. !:r

Ett sådant djupare inträngande uti frågan torde dock vara ett

ocftergifligt vilkor, på det att man kan få se, hvarom frågan verkligen

rör sig. Utskottet har derför ansett sig böra utreda hvad betydelse

konfirmationen kan hafva i kyrkorättsligt afseende, i hvad utsträckning;

nu omhandlade föreskrifter gälla och slutligen att se till hvad ett bifall

till motionen skulle innebära samt hvarthän ett bifall i den rigtnine-en

skulle leda.

Ställer man då för sig den frågan hvad betydelse konfirmationen

kan hafva i kyrkorättsligt afseende, så framhåller visserligen icke vår

kyrkolag svaret på denna fråga annat än indirekt, men då detta är

tydligt nog för att kunna förstås, så torde här ingen tvekan råda.

Det svaret blir, att likasom dopet är den akt, hvarigenom eu person

blir upptagen i den svenska statskyrkan, så är konfirmationen den akt,

hvarigenom konfirmanden erkännes vara tillräckligt upplyst om statskyrkans

tro och bekännelse för att med hänsyn till dessa sjelf kunna

bekräfta sitt döpelseförbund. Den konfirmerade personen kan sålunda

sägas hafva blifvit en sjelfständig medlem i statskyrkan. I och med

denna sjelfständighet har han då rätt att sjelf bestämma öfver sin tro

och sin bekännelse utan något intrång af föräldramagten, har han rätt

till det goda, kyrkan bjuder, såsom att begå Herrens heliga nattvard,

rätt att låta anteckna sig som fadder, rätt att välja lefnadsbana och,

då lian blir myndig samt i öfrigt uppfyller hvad samhällets lagar föreskrifva,

rätt att i kyrkostämmor deltaga och besluta m. m.

Detta nu med afseende på den rätt kyrkan bjuder konfirmanden.

Denne åter å sin sida är ingalunda pligtig att mot sin vilja emottaga

denna rätt. Ty enligt kongl. cirkuläret den 25 oktober 1878 heter det:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra Kammarens Tillfälliga Utshotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21. 5

»Sedan Kongl. Maj:t af förekommen anledning anmodat kyrkomötet att

afgifva yttrande om och i hvad mån en förändring af kyrkohandbokens

fjerde kapitel kunde anses erforderlig för att med full klarhet

ådagalägga, att deltagandet i konfirmationshandlingen framgår af

konfirmandens fria beslut, samt kyrkomötet tillkännagifvit, att då hela

arten och beskaffenheten af konfirmationsundervisningen i sig innebure

ett^ oafbrutet erkännande deraf och förty äfven måste hafva till syfte

att’ bringa konfirmanderna till fullt medvetande derom, att den kyrkliga

konfirmationen vore en beträffande konfirmanden fullkomligen frivillig

handling, någon ändring i kyrkohandbokens föreskrifter angående

sättet för denna handlings utförande ej kunde anses erforderlig; så har

Kongl. Maj:t velat Kyrkomötets berörda yttrande till vederbörande

presterskaps förständigande härigenom meddela.» Konfirmationen är

sålunda för konfirmanden personligen eu fullkomligt fri handling.

Vid. frågan om, i hvad utsträckning konfirmation och nattvardsgång

föreskrifvas som vilkor för inträde i allmänt läroverk eller till

embete i statens och kommunens tjenst, så svarar att börja med kyrkolagens

första kapitels första paragraf, att alla, som uti läroståndet vid

kyrka, akademier eller skolor något embete tillträda, skola vid ordinationen

med liflig ed till statskyrkans lära och trosbekännelse sig förpligta.

Separatbestämmelser äro visserligen i detta fall gjorda, och senast

i fjor bestämdes ju prestedens utbytande mot ett heligt löfte. Men

paragrafen står i alla fall qvar i kyrkolagen. Visserligen står icke i

denna paragraf med tydliga ord krafvet på konfirmation och nattvardsgång,

men det kan dock icke nekas, att andemeningen i denna paragraf

förutsätter att de deri nämnda embete- och tjenstemännen skola vara

konfirmerade och hafva begått Herrens heliga nattvard. Dylika bestämmelser,

som nu nyss här ofvan framhållits ur nuvarande kyrkolags

första paragraf, voro uteslutna ur det förslag till denna paragrafs

lydelse, som af Kongl. Maj:t i nådiga propositionen n:o 26 år 1893 förelädes

Riksdagen, och som antogs af Riksdagen men med 2 rösters

majoritet förkastades af kyrkomötet.

I regeringsformens 28 § står följande bestämmelse: »Till presterligt

embete eller till annan tjenst, hvarmed är förenadt åliggande att

meddela undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap, kan endast

den utnämnas, som bekänner den rena evangeliska läran».

I öfverensstämmelse med föreskrifterna i 1 kap. 1 § kyrkolagen

och 28 § regeringsformen föreskrifver § 53 i kongl. stadgan för rikets

allmänna läroverk, att, för att till lärarebefattning i kristendom ega

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.

kompetens, fordras intyg om att den sökande bekänner sig till den

rena evangeliska läran.

Utöfver det ena fall, som af motionären anförts, har utskottet

icke kunnat finna någon kongl. förordning eller stadga, som med

direkta ord föreskrifver konfirmation såsom kompetensvilkor.

Deremot har utskottet funnit begående af Herrens heliga nattvard

vara föreskrifvet vilkor i följande fall, utom det af motionären

nämnda:

1) enligt Kongl. Majrts nådiga stadga för folkskollärareseminarierna

i riket den 29 januari 1886 § 32 för att som elev vinna inträde

vid seminarium;

2) och då i lagen angående döfstumundervisningen den 31 maj

1889 § 22 den fordran uppställes för att blifva såsom lärare vid döfstumskola

antagen att hafva aflagt godkänd afgångsexamen vid det genom

statens försorg anordnade seminarium för bildande af döfstumlärare

och i § 40 att, för att antagas till elev vid seminarium, hafva med

goda vitsord aflagt afgångsexamen vid något af statens seminarier för

bildande af folkskollärare och lärarinnor; samt

3) då enligt Kongl. Maj:ts nådiga stadga för institutet för blinda

den 14 oktober 1892 § 9 fordras för att blifva antagen till ämneslärare

eller lärarinna att hafva undergått fullständig afgångsexamen vid något

statens seminaidum för lärare eller lärarinnor; så torde deraf framgå,

att äfven för anställning vid dessa läroanstalter fordras att hafva begått

Herrens heliga nattvard.

Utom i ofvan framhållna fall, der konfirmation och nattvardsgång

föreskrifves som kompetensvilkor för sökande för inträde i läroanstalter

och för anställning i statens och kommunens tjenst, framhålles vitsord

i kristendomskunskap såsom vilkor i enahanda fall för följande inrättningar

:

enligt Kongl. Majrts förnyade nådiga reglemente för barnmorskor

den 28 november 1856 § 3 föreskrifves bland annat, att den sökande

skall förete prestbevis om god kristendomskunskap;

enligt Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga för Chalmerska slöjdskolan

i Göteborg den 10 augusti 1877 § 13 fordras bland annat af

den inträdessökande att ega god religionskunskap;

enligt Kongl. Majrts förnyade nådiga stadga för de tekniska

elementarskolorna i Norrköping, Malmö, Örebro och Borås den 15 juni

1877 § 6 fordras för inträde som elev bland annat god kristendomskunskap;

och

enligt stadgan för tekniska skolan i Eskilstuna, af Kongl. Maj:t

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.

faststäld den 12 oktober 1889 § 9 fordras för att blifva som elev antagen

bland annat försvarlig kristendomskunskap.

Utskottet föreställer sig, att, ehuru blott i ett enda fall, nemligen

angående tekniska högskolan i Stockholm med tydliga ord konfirmation

föreskrifves som vilkor för inträde i detta läroverk, konfirmationen likväl

förutsättes äfven i de fall, der nattvardsgång och kristendomskunskap

föreskrifves som vilkor. Ty enligt nuvarande förhållanden

lärer väl dessa kompetensvilkor styrkas med prestbetyg. Men prestbetygen

åter lära väl icke upptaga vitsord i kristendomskunskap med

mindre den person, för hvilken betyget gäller, blifvit konfirmerad. En

sådan uppfattning framgår också utaf motionärens yrkande i motionen

n:o 151. Och då enligt nu gällande kyrkolag konfirmation är vilkoret

för nattvardens begående, så lär väl heller icke intyg om nattvardsgång

utfärdas, för så vidt icke personen i fråga konfirmerats.

Förhållandet är verkligen så som motionären i sin motion framhållit,

att iakttagandet af konfirmation och nattvardsgång uppstälts som

vilkor vid somliga läroverk och till erhållande af somliga tjänster,

under det att man icke satt sådana vilkor för inträde i andra. Så

föreskrifves icke, såsom naturligt är, för inträde i allmänt läroverk

(kongl. stadgan den 1 november 1878 § 23), om också i klasserna fordras

vissa kunskapsmått i kristendom; icke heller föreskrifves nämnda vilkor

för inträde som elev vid allmänna skogsläroverken utan blott intyg om

god frejd bland annat (Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga den 13

april 188G § 10) äfvensom vid skogsskolan på Omberg; för inträde som

elev vid Veterinärinstitutet i Stockholm fordras blott bland annat intyg

om ålder, frejd och kunskaper (Kongl. Maj:ts reglemente den 24 maj

1867 § 33). Likaledes fordras för inträde vid den år 1889 från

veterinärinrättning till hofslageriskola ändrade anstalten i Skara intyg

om frejd, ej om kristendomskunskap. Och det har förefallit utskottet,

som om uti samtliga här ofvan icke angifna institutioner icke uppstälts

som vilkor konfirmation och nattvardsgång, ej heller presterligt vitsord

om kristendomskunskap.

Vid betraktande af det förhållandet att konfirmationen är den

handling, hvarigenom döpt person blir en sjelfständig medlem af

svenska statskyrkan och då så väl konfirmationen som nattvardens

begående förklaras vara beroende af hvars och ens fria vilja, så kan

man med skäl sätta i fråga, hvarför man då icke också skall vara så

fri, att inga band derigenom åstadkommas för den statskyrkans medlem,

som icke är konfirmerad eller begått nattvarden, eller för den, som

väl är konfirmerad men icke begått Herrens heliga nattvard, då det

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.

gäller hans rätt som medborgare i svenska staten. Denna invändning

synes utskottet ega sin rigtighet, om så vore, att stat och kyrka voro

åtskilda. Men under sådana förhållanden, att stat och kyrka äro så

med hvar andra förenade, som fallet är i vårt land, uppstår ett annat

förhållande. Då måste, enligt utskottets mening, staten tillse, att icke

sådan lagstiftning eger rum, hvarigenom staten sjelf motarbetar statskyrkans

intressen. Väl må det medgifvas att för inträde uti tekniska

högskolan konfirmation och, för att blifva god tandläkare, nattvardsgång

icke skulle behöfva erfordras; men man kan väl gerna icke sätta utom

allt tvifvel nyttan af att till våra barns lärare skulle få antagas personer,

hvilkas åsigter befunnos stridande mot vår kyrkas fundamentallagar.

Ett bifall till motionen skulle derför, enligt utskottets mening,

vara ett erkännande af den principen, att statskyrkan icke egde rätt

att värna om sitt bestånd.

Då å andra sidan konfirmation och nattvardsgång är hvarje svensk

mans och qvinnas fria sak, men då staten anser sig böra värna om

sin kyrka genom vissa föreskrifter om kompetens för vissa anställningar

inom stat, kyrka och skola, så framgår deraf tydligt, att hvar

och en svensk man eller qvinna, som med kännedom om detta förhållande

det oaktadt afhåller sig från så väl konfirmation som nattvardsgång,

också i och med detsamma frivilligt afsäger sig de rättigheter,

som dessa heliga handlingar medföra. Utsigten till framgång uti statens

tjenst är dermed visserligen i viss mening minskad, men den är icke

stängd. Ty det finnes ofantligt många förvärfsutvägar inom ett samhälle

än den att vara lärare i folkskolan.

Af ett bifall till föreliggande motion kunde icke blott följa, att

till lärare för våra barn komme att anställas personer, hvilka af heligt

nit mot statskyrkan skulle anse sig manade att i på hvad dem berodde

söka inplanta hos det uppväxande slägtet förakt för den kyrka, som

hittills skänkt oss så mycket godt. Såsom en konseqvens utaf ett

bifall till motionen skulle måhända också fordran uppstå, att uti flyttnings-

och ledighetsbevis m. fl. icke borde intagas vitsord om att inom

statskyrkan hafva begått Herrens heliga nattvard och sålunda icke

heller någon antydan om, att den flyttande blifvit konfirmerad. Huru

ödesdiger en sådan åtgärd skulle blifva för statskyrkan, ligger i öppen

dag. Ehuru intet förslag till statskyrkans upphäfvande nu föreligger,

så är dock föreliggande motion ett partielt steg i den rigtningen. Men

som ett sådant steg synes vara hvarken nödigt eller nyttigt att nu

uttaga, så kan utskottet för sin del icke tillstyrka bifall till motionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 21.

Hvad slutligen sjelfva klämmen vidkommer, så synes motionärens

förslag derutinnan äfven vara af så sväfvande och obestämd natur, att

man äfven för den skull icke gerna kan tillstyrka motionen. Motionären

talar nemligen deri om »allmänna läroverk». Det är emellertid

oss alla bekant, att enligt kongl. stadgan för rikets allmänna läroverk

den 1 november 1878 benämningen elementarläroverk utbytts mot

benämningen »allmänna läroverk»; och att för inträde som elev i dessa

läroverk icke fordras intyg i de fall motionen afser.

Uti motiveringen åter talar motionären om somliga läroverk och

andra läroverk. Deraf vill det synas, som om ban dock med sin

motion icke afsett de allmänna läroverken utan offentliga läroverk i

allmänhet.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet,

att motionen icke måtte föranleda till någon

kammarens åtgärd.»

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 21 Eäft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.