Sök i Ratio Lex

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 2

1894-03-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevLU 1894:2, Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 2

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 2.

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 16 mars 1894, kl. 12 midd.

Betänkande, i anledning af väckt motion om tillägg till

§ 25 i hongla förordningen angående fattigvården

den 9 juni 1871.

•'' \ HT '' •> ’ * ! 2 Ii V; •

r>-i i. ■ • ’ • » r ;"i ! : '' j \ , • < - «; f f'' • : i | > } • '' j • • S %

§ 25 i ofvaunamnda förordning har följande lydelse:

§ 25.

Har någon för sig, hustru eller minderårigt barn kommit i behof af

fattigvård enligt 1 § innan ett år förflutit, sedan han, till följd af inflyttning,

blifvit eller bort blifva inantalsskrifven inom visst fattigvårdssamhålle,

eller har den, som med afseende å tilltänkt inflyttning mantalsskrifvits

inom visst fattigvårdssamhälle, dit ej inflyttat; anses han icke hafva hemortsrätt

i det fattigvårdssamhälle, inom hvilket han sålunda blifvit eller

bort blifva mantalsskrifven, utan behåller han den hemortsrätt, han näst

derförut egde. Detsamma gäller, der någon, som till följd af inflyttning

blifvit eller bort blifva inom visst fattigvårdssamhälle mantalsskrifven,

under loppet af ett år näst derförut eller näst derefter för sig, hustru

eller minderårigt barn af annat fattigvårdssamhälle åtnjutit fattigvård.

I en inom Andra kammaren väckt motion n:o 23 har herr C. J.

Hammarström, efter att hafva citerat ofvan intagna §, anfört följande:

»Detta stadgande, att den dagen, då mantalsskrifningen förrättas,

skall läggas till grund för förvärfvande af hemortsrätt, har medfört så väl

för fattigvårdsstyrelserna som för de myndigheter, hvilka skola döma i

fattigvårdsmål, så mycket besvär och en sådan mängd rättegångar kom
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 2.

15

munerna emellan, att det synes vara på tiden, att paragrafen erhölle en

sådan förändrad lydelse, att de tvister, som uppkomma till följd af denna

bestämmelse, snarligen undanröjdes.

Kongl. förordningen den 20 juli 1861 stadgar, att mantals- och

skattskrifningarna skola inom hela riket och särskildt för hvarje stad eller

socken årligen förrättas samt taga sin början i medlet af november och vara

afslutade före utgången af december månad. Deraf blir en följd, att mantalsskrifningen

kommer att ske på olika tider, så att i den ena kommunen

man talsskri fn ingen inträffar i medlet af november och i en annan i slutet

af december. Derigenom inträder också hemortsrätten på olika tider i de

särskilda kommunerna, och om inflyttad person kommer i behof af fattigunderstöd,

och rättegång uppkommer emellan ett par kommuner, rörer den

sig i de flesta fall omkring tiden för den behöfvande personens mantalsskrifning

i den kommun, der han har hemortsrätt, och för den styrelse,

som lem nät understödet, är det mången gång förenadt med rätt stor svårighet

att derom erhålla kännedom.

Om derför uti ofvannämnda paragraf af fattigvårdsförordningen eu

sådan bestämmelse finge inflyta, att eu person, som inflyttat till ett annat

samhälle och der blifvit eller bort blifva mantalsskrifven för det kommande

året, icke finge hemortsrätt i den kommun, dit han inflyttat, förr

än med det följande kalenderårets utgång, d. v. s. att hemortsrätten icke

grundade sig på muntalsskrifningsdagen, utan att den inflyttade måste

hafva under hela det följande kalenderåret, för hvilket han blifvit mantalsskrifven,

tillhört den kommun, till hvilken han inflyttat, innan hemortsrätt

der kunde förvärfvas, så blefve derigenom en bestämd norm fastslagen för

hela riket, och mycken osäkerhet i fattigt’årdsförordningens tillämpning

skulle derigenom undanrödjas.

Vid tillämpningen af fattigvårdsförordningen, sådan den nu lyder,

hafva också Konungens befallningshafvande i länen tolkat ifrågavarande

paragraf olika. Så har förekommit att Konungens befallningshafvande i

ett läri ansett, att en person, som inflyttat i en kommun och der blifvit

vid slutet af ett år i mantal uppförd, icke blifvit för någon del af det året

i den kommunen mantals- och skattskrifven, och för den skull ansett, att,

då sådan person kommit i behof af fattigunderstöd, han först med nästföljande

kalenderårs utgång haft hemortsrätt i den kommun, dit han inflyttat,

hvaremot Konungens befallningshafvande i andra län ansett, att

hemortsrätt förvärfvats, så snart en person ett år efter mantalsskrifning.sdayen

tillhört samhället.»

En sådan osäkerhet i lagtillämpningen vållade emellertid obehag och

skulle till väsentlig del undanrödjas, om — på sätt motionären derför före
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 2.

slår — till ofvannämnda § 25 fogades ett så lydande tillägg: »och skall

tiden, för hvilken mantalsskrifningen afses, alltid räknas från och med påföljande

kalenderårs början till och med dess slut, oberoende af dagen, då

förrättningen egde rum»;

öfverlåtande motionären åt det utskott, till hvilket motionen blefve hänvisad,

att, derest utskottet funne den föreslagna förändringen i formelt hänseende

olämplig, vidtaga den förändring, som ansåges nödig för att det åt

motionären föreslagna syftemålet vunnes.

Sedan lagutskottet, till hvilket oinförmälda motion blifvit hänvisad,

ansett nödigt att för behandling af densamma sammanträda till öfverläggning

med bevillningsutskottet, så har med anledning häraf förevarande motion

blifvit behandlad af sammansatt bevillnings- och lagutskott.

I sitt till Riksdagen rörande vissa delar af Kongl. Maj:ts proposition

n:o 2, med förslag till ny förordning angående mantalskrifning afgifna betänkande

n:o 1 har utskottet föreslagit intagande i nysnämnda förordning af

uttrycklig bestämmelse derom, att de vid mantalsskrifningarne upprättade

mantalslängderna skola — oberoende af mantalsskrifningsdagen— afse det

nästföljande kalenderåret. Ett dylikt stadgande i mantalsskrifningsförordningen

torde emellertid ej vara till fyllest till förekommande af de utaf

motionären påpekade missförhållanden, utan synes det utskottet nödigt att

för ernående af det utaf motionären åsyftade mål vidtaga vissa smärre redaktionsändringar

i ofvanintagna § 25 i fattigvårdsförordningen, hvarigenom

denna § bringas i öfverensstämmelse med förutnämnda, af utskottet

föreslagna stadgande; och vill utskottet för den skull förorda, att ifrågavarande

§ erhåller den förändrade lydelse, utskottets här nedan intagna

förslag angifver.

Utskottet hemställer alltså,

att Riksdagen, i anledning af herr C. J. Hammarströms

förevarande motion, måtte för sin del besluta,

att § 25 i kongl. förordningen angående fattigvården

den y juni 1871 skall erhålla följande förändrade lydelse:

''. : j ». i 1, v. ! • '' '' • ’ . i J 1 . ‘ i i : '' • ■ '' • ! ’ - ‘ ;'' • • ■ •

§ 25.

Har någon för sig, hustru eller minderårigt barn

kommit i behof af fattigvård enligt 1 § under det första

kalenderår, för hvilket han, till följd af inflyttning, blifvit

eller bort blifva mantalsskrifven inom visst fattig
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Sammansatta Bevillnings- och Lagutskottets Betänkande N:o 2.

vårdssamhälle, eller har den, som med afseende å tilltänkt

inflyttning mantalsskrifvits inom visst fattigvårdssamhälle,

dit ej inflyttat; anses han icke hafva hemortsrätt

i det fattigvårdssamhälle, inom hvilket han sålunda

blifvit eller bort blifva mantalsskrifven, utan behåller

han den hemortsrätt, han näst derförut egde. Detsamma

gäller, der någon under det första kalenderår, för hvilket

han, till följd af inflyttning, blifvit eller bort blifva

mantalsskrifven inom visst fattigvårdssamhälle, eller under

det näst förut gående året för sig, hustru eller minderårigt

barn af annat fattigvårdssamhälle åtnjutit fattigvård.

Stockholm den 15 mars 1894.

På sammansatta bevillnings- och lagutskottets vägnar:

J. JOHANSSON.

f -it

It

Bill. till Biksd. Prof. 1894

ö Sand.

2 Afd. ! Höft.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:50 Riksdagens Skrifvelse N:o 50 a1 i texten