Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

1894-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1894:22, Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

N:o 22.

Auk. till ltiksd. kansli den 27 april 1894, kl. 4 e. m.

Betänkande, angående vilkoren för tillverkning af bränvin.

I särskilda inom Första Kammaren väckta och till bevillningsutskottet

hänvisade motioner, n:is 8 och 9, föreslå herrar Liss Olof Larsson och TF.

Wallin, den förre, »att Riksdagen ville för sin del besluta en förhöjning af

bränvinstillverkningsskatten från nuvarande 50 öre till 60 öre per liter samt

att tullen vid införsel af spritdrycker ökades i samma proportion», och den

senare, »att Riksdagen måtte höja tillverkningsskatten å bränvin med 15

öre per liter».

Herr Larsson anför till stöd för sitt förslag, att då Kongl. Maj:t,

såsom af den till nu församlade Riksdag aflåtna proposition angående statsverkets

tillstånd och behof inhemtades, hade för afsigt att låta anstå öfver

nästa statsregleringsperiod med framläggande af förslag till införande af

maltdrycksbeskattning, och då enskild motionär, äfven om han i likhet med

motionären ansåge maltdrycksbeskattningen böra snarast möjligt införas,

svårligen kunde åstadkomma den utredning, som erfordrades vid ett förslag

om sådan beskattning, syntes det motionären, att man för anskaffande

af de ökade statsinkomster, som vore af nöden för åvägabringande af jemvigt

i budgeten, lämpligast, borde anlita en förhöjd bränvinsskatt och en

derefter lämpad förhöjd tull å spritvaror, som till riket införas. Denna

skatt drabbade icke någon nödvändighetsvara, utan vore en fullkomligt frivillig

skatt för alla dem, hvilka den ytterst träffade, på samma gång eu

sådan skatt gagnade i sedligt och socialt hänseende.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 5 Sami. 1 Afd. 22 Höft. (N:o 22).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

»Med nuvarande tillverkningsskatt, 50 öre pr liter, har» — fortsätter

motionären — »i statsverkspropositionen till denna Riksdag bränvinstillverkningsskatten

beräknats till 14,000,000 kronor. Om ökningen af denna

med 10 öre pr liter icke skulle hafva den lyckliga påföljd, som jag önskar

och jemväl åsyftar — ökad nykterhet — så kommer ökningen af skatten

med 10 öre pr liter att tillföra statsverket en ökad och välbehöflig inkomst

af icke mindre än 2,800,000 kronor, oberäknadt den ökade tullinkomsten.

Skulle deremot statsinkomsten icke komma att ökas, oaktadt skatteförhöjningen,

så hvad hade då vunnits genom densamma? Jo, att bränvinsförbrukningen

minskats med 4 å 5 millioner liter pr år, och detta är

väl ett mål, synes mig, värdt att eftersträfva.»

Herr Wallin åter anser, att man, innan man pålägger maltdryckstillverkningen

skatt, bör ur en förhöjd bränvinstillverkningsafgift hemta

erforderliga skattebidrag. Maltdryckernas fördyrande kunde, enligt erfarenhet

från andra länder, öka förbrukningen af bränvin. Om maltdryckstillverkningen

skulle beskattas, måste dessutom en ny kontroll derför upprättas,

säkerligen mycket dyrare än den, som nu funnes för bränvinsskatten,

hvilken dock kostade cirka 3,050,000 kronor årligen. Härtill komme svårigheten

att kunna från beskattningen fritaga det för arbetaren nödvändiga

svagdricka^

Angående förhållanden, som i afseende å bränvinstillverkningsafgiften

torde vara att beakta, anhåller motionären derefter att få fästa uppmärksamheten

på följande, nemligen:

»att bränvinstillverkningen för de tio åren 1883—1892 har i rundt

medeltal utgjort 33,780,000 liter årligen, hvarifrån afgår denaturerade cirka

1,130,000 liter, så att det skattepligtiga bränvinet af 50 % alkoholhalt utgjorde

32,650,000 liter;

att år 1892 voro utskänkningsbolagens inköps- och försäljningsmedelpris

pr liter i t. ex. Stockholm och de 5 egentligen bränvinstillverkande

länen som följer:

Inköpspris.

Försäljningspris.

Stockholm ..................

....... öre 81,8............

............ öre 148,4

Östergötland...............

............ » 116,9

Blekinge.......................

........ » 79,7............

............ » 131,1

Kristianstads län........

....... » 77,9............

............ » 103,5

Malmöhus » .

....... d 79,1 ........

» 104,4

Skaraborgs » .........

....... » 77,4............

............ » 105,2,

som gör ett medelpris för dessa 6 orter af öre 79,4 och öre 118,3

och sålunda en försäljningsvinst af 38,9 öre pr liter, och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

3

att den årliga vinsten af bränvinsförsäljningen vore i rundt tal cirka

13 millioner kronor för en tillverkning af cirka 333/4 millioner liter,

hvaraf staten erhållit endast en mindre del.

Dessa siffror och beräkningar kunna ju af flera skäl icke vara exakta,

men lemna dock ledning för omdömet och visa,'' att bränvinet kan och bör

ytterligare beskattas, äfven om denna beskattning skulle något minska nuvarande

stora försälj ningsvinst.

Då de indirekta skatterna äro mindre känbara än de direkta och

i synnerhet bättre än extra bevillning, och då tillverkningsskatten å bränvin

bör kunna höjas t. ex. med 15 öre, eller från 50 till 65 öre pr liter,

hvarigenom statsverket finge en ökad årlig inkomst af nära 5 millioner

kronor, hoppas jag goda skäl förefinnas för höjande af denna skatt.»

/

Såsom af sistbemälde motionär erinrats, har erfarenheten från andra

länder visat, att beskattning å maltdrycker medfört ökad förbrukning af

spirituösa drycker. För undvikande af en dylik menlig påföljd af maltdrycksbeskattningen

gäller det alltså att tillse, i hvad mån en sådan beskattning

påkallar förhöjning i bränvinstillverkningsafgiften; och då, på

sätt af statsverkspropositionen inhemtas, förslag till maltdrycksbeskattning

redan föreligger utarbetadt, ehuru detsamma af i propositionen angifvet

skäl icke vid innevarande riksdag framlagts, anser utskottet, att med frågan

om bränvinstillverkningsafgiftens höjning skäligen bör anstå, för att densamma

må komma under ompröfning i samband med frågan om åsättande

af skatt å maltdryckstillverkningen.

För åvägabringande af erforderlig jemvigt i budgeten har utskottet

funnit sig i stället böra förorda en annan utväg, i det att utskottet i särskildt,

denna dag afgifvet betänkande angående vissa ännu oafgjorda frågor - rörande tullbevillningen föreslagit höjning af tullen å kaffe och kaffesurrogat.

Utskottet, som i berörda betänkande afgifvit yttrande öfver herr

Larssons förevarande motion, i hvad den afser tullen å spritdrycker, får,

på grund af hvad här ofvan anförts, hemställa:

l:o) att herr Larssons ifrågavarande motion, i hvad

den afser tillverkningsafgiften för bränvin, icke måtte

bifallas; samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 22.

2:o) att icke heller herr Wallins förevarande motion

måtte vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 27 april 1894.

: i- i '' •'' \ '' '' [! ■. ! - f f 1 * ''• t - * ■. ■* r • | j '' 5 i •{1

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAYALLI.

Reservation

af herr Jansson i Krakerud, hvilken yrkat bifall till herr Larssons

motion.

Stockholm 1894. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.