Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen.

1894-02-23 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1894:3, Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

1

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 27 februari 1894 kl. 11 f. m.

Betänkande, angående vissa delar af tullbevillningen.

Af de till bevillningsutskottet hänvisade framställningar, hvilka

röra tullbevillningen, har utskottet funnit sig böra till särskild behandling

företaga dem, hvilka afse ändring i gällande tullsatser för lifsmedel

och industrialster. Utskottet har nemligen med hänsyn till don förestående

statsregleringen ansett det icke vara utan vigt, att dessa delar

af tullbevillningen bringas under Riksdagens pröfning och afgörande,

innan utskottet ingår i slutlig undersökning om, huruvida anledning

må förefinnas till ändring i tulltaxans bestämmelser i öfrigt.

De framställningar, öfver hvilka utskottet alltså härmed afgifver

yttrande, äro följande inom kamrarne väckta motioner, nemligen:

inom Första Kammaren väckta:

n:o 14, af herr P. M. Söderberg, om förhöjning af tullen å beredda

hudar och skinn samt å skodon; och

n:o 25, af herr Axel Fagerholm, angående åsättande af tull å

potates och förhöjning af tullen å spanmål; samt

inom Andra Kammaren väckta:

n:o 53, af herr Oskär Nyländer, med instämmande af herr Z.

Larsson, angående ändring i tulltaxans bestämmelser rörande artikeln

koppar;

n:o 129, af herr P. Norberg, angående tullfrihet för spanmål och

fläsk, som till riket införas öfver Funäsdalen;

n:o 133, af herrar Nils Jönsson och C. J. Jakobson, angående

förhöjning af tullen å spanmål m. m.; samt

Bill. till liiksd. Prof.. 1894. 5 Sand. 1 Afd. 3 Höft. (N:o 3).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

JAfsmedelstullar

(Spånmål,

Kli och

Potates).

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

n:o 141, af herr J. Olsson från Stockholm, om afskaffande af

tullen å spanmål.

De flesta af ifrågavarande motioner afse, såsom af rubrikerna

framgår, ändringar i gällande tulltaxas bestämmelser rörande vissa slag

af lifsförnödenheter. Sålunda hemställes såväl i herr Fagerliolms som

i herrar Jönssons och Jakobsons motion,

att Riksdagen måtte, i likhet med 1888 års Riksdag, å nedannämnda

jordbruksartiklar antaga följande tullsatser, nemligen:

å spanmål, omalen:

å råg, hvete, korn, majs samt ärter och bönor 2 kronor 50 öre

per 100 kilogram;

å hafre och vicker 1 krona per 100 kilogram;''

å malt, äfven krossadt, 3 kronor per 100 kilogram; och

å andra slag, ej specificerade, 2 kronor 50 öre per 100 kilogram;

å spanmål, malen:

å mjöl och gryn, alla slag, 4 kronor 30 öre per 100 kilogram;

å kli 30 öre per 100 kilogram; samt

å potates, äfven krossad eller rifven, 50 öre per 100 kilogram;

varande tillika af de begge sistnämnda motionärerna yrkadt, att

de sålunda föreslagna tullsatserna måtte tillämpas från den 1 juli innevarande

år.

Motiveringen för de sålunda föreslagna tullsatserna, hvilken är

lika i begge motionerna, lyder sålunda:

»Då de af 1888 års Riksdag antagna jordbrukstullar blifvit af

komiterade för afgifvande af förslag till ett för landets näringar väl

afvägdt tullskydd lagda till grund för deras år 1891 afgifna förslag

till tulltaxa i öfriga delar, så torde den nedsättning af spanmåls- och

mjöltullarne, som vid 1892 års riksdag beslutades — samtidigt med

det de uti förenämnda förslag till tulltaxa föreslagna nya och förhöjda

industritullar antogos — få anses endast som tillfällig, eller såsom en

följd af då varande ovanligt höga spanmålspris, hvilka tillkommit i

anledning af ryska exportförbudet å spanmål med deraf föranledd

öfverspekulation.

Under sådana förhållanden och då priset å jordbruksprodukterna

nu nedgått i så oroväckande grad, att odlingen af desamma är rent af

ruinerande för landtmannen, och någon bättring eller höjning i prisen

tyvärr ej synes vara att förvänta, utan snarare ytterligare prisfall synes

förestå, samt härtill kommer nuvarande låga kreaturspris och kreaturshandelns

afstångande på England, så synes tiden nu vara inne, att

jordbruksnäringen återfår det välbehöfliga skydd, som den gent emot

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3. 3

landets öfriga näringars tullskydd med rätta bör tillkomma, för såvida

icke dess innehafvare i täflan med bättre lottade länders jordbruk skola

helt och hållet ruineras.»

Herr Olsson åter föreslår, utan anförande af motiv för sitt yrkande,

att Riksdagen måtte besluta »afskaffande af tullen å malen och

omalen spanmål».

Slutligen har herr Norberg, med hänvisning till sin motion n:o

177 inom Andra Kammaren vid sistlidet års riksdag och under åberopande

tillika af de närmare upplysningar, motionären då vid behandlingen

i kammaren af bevillningsutskottets betänkande i frågan meddelat,

föreslagit Riksdagen att besluta, att spanmål, malen och omalen,

alla slag, samt fläsk, andra slag, må få tullfritt till riket införas öfver

Funäsdalen.

De af herrar Fagerholm samt Jönsson och Jakobson föreslagna

tullsatser öfverensstämma med de af 1888 års Riksdag beslutade och

sedermera till år 1892 gällande. Sistnämnda år nedsattes tullsatserna,

från och med den 26 mars för omalen råg och hvete till 1 krona

25 öre samt för malen spanmål, mjöl och gryn, alla slag, till 2 kronor

50 öre, allt per 100 kilogram, och från och med den 21 juni jemväl

för följande slag af omalen spanmål, nemligen korn, majs, ärter och

bönor samt andra slag, ej specificerade, till 1 krona 25 öre och för

malt, äfven krossadt, till 1 krona 50 öre, allt per 100 kilogram, hvarjemte

från och med sistnämnda dag tullfrihet inträdde för omalen hafre

och omalen vicker samt för kli och potates.

Då berörda tullnedsättningar af Riksdagen beslutades, hyste Riksdagen,

på sätt äfven dess skrifvelse i ämnet till Kongl. Maj:t den 21

mars 1892 angifver, den åsigt, att ändring i de då beslutade tullsatserna

icke allt för snart borde vidtagas. I det betänkande, hvari

bevillningsutskottet tillstyrkte sådan tullnedsättning, hade utskottet

också framhållit, att man allmänt borde kunna enas om ändamålsenligheten

af, att nedsättningen finge gälla för något längre tid än som

ursprungligen ifrågasatts, vare sig man nu önskade att sedermera få

ifrågavarande tullsatser återförda till förutvarande belopp eller helt och

hållet afskaffade.

Då utskottet anser, att bifall redan nu, vare sig till framstälda

förslag om spanmålstullarnes höjning eller till yrkandet om deras afskaffande,

skulle innebära en afvikelse från den grundsats, som, enligt

hvad nu anfördt blifvit, så nyligen funnit uttryck såväl i utskottets

yttrande som i Riksdagens beslut, kan utskottet icke förorda någondera

åtgärden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

Beträffande åter herr Norbergs motion, åsyftas icke derigenom någon

för hela landet gällande ändring i tullsatserna för de i motionen om förmälda

varuslag, spanmål och fläsk, utan en undantagslagstiftning för eu af

rikets provinser, Herjedalen, hvars invånare enligt motionärens förslagskulle,

på grund af säregna ömmande förhållanden, beredas förmånen af

tullfri införsel öfver Funäsdalens tullinspektion af nyssnämnda varuslag.

Då emellertid utskottet delar bevillningsutskottets vid 1893 års riksdag

uttalade farhågor för eu undantagslagstiftning af den beskaffenhet,

motionen innebär, och då dessa farhågor så nyligen som sistlidet år

bestämt Riksdagen att med betydlig röstöfvervigt afslå motionärens

då framstälda, lika lydande förslag i ämnet, synes det utskottet, att

Riksdagen icke heller nu borde finna skäl att bifalla motionen.

I enlighet med hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer utskottet:

l:o

a) att herr Fagerholms motion äfvensom

herrar Jönssons och Jakobsons motion, den sistnämnda

för så vidt den afser tullbevillningen för tiden från

och med nästkommande års ingång, icke måtte jif

Riksdagen bifallas;

b) att herrar Jönssons och Jakobsons ifrågavarande

motion icke heller måtte, i hvad den afser

ändring i tullbevillningen för innevarande år, bifallas;

c) att herr Olssons förevarande motion icke

måtte af Riksdagen bifallas; samt

d) att herr Norbergs ifrågavarande motion icke

måtte vinna Riksdagens bifall.

industritullar De återstående två motionerna, angående hvilka utskottet här

skinn^skodon ofvan förmält sig vilja i detta sammanhang afgifva betänkande, röra

samt Metaller), vissa af de så kallade industritullarne.

I den ena har nemligen herr Söderberg å nyo understält Riksdagen

de förslag till höjning af tullsatserna för dels sulläder och bindsulläder

samt till pelsverk ej hänförliga hudar och skinn, beredda, andra slag,

och dels skodon, ej specificerade, andra slag, hvilka förevarit såväl vid

1892 års lagtima riksmöte som vid sistlidet års riksdag; och har motionären

alltså — under anförande, att det icke torde böra anses förenligt

med klokhet och billighet att för nämnda, särdeles vigtiga yrkes
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

grenar bibehålla de gamla, allt för låga tullsatserna, och med erinran

om det ökade skydd, öfriga näringar erhållit — föreslagit Riksdagen

att besluta följande tullsatser, nemligen för;

Hudar och skinn beredda:

sulläder och bindsulläder ..........................i.............. 40 öre pr kg.

andra slag ................................................................... 65 ,, ,, „

Skodon, andra slag............................................................ 2 kr „ „

I den senare af de ifrågavarande motionerna har herr Nyländer

återupptagit ett af honom vid 1893 års riksdag väckt förslag om

ändringar i tulltaxans bestämmelser rörande den under gruppen Metaller

förekommande underafdelningen Koppar. Motionen är af följande lydelse:

»Vid sistlidna årets riksdag tillät jag mig i motion n:o 156

väcka förslag om införande af vissa tullsatser å bearbetad koppar.

Samma Riksdags bevillningsutskott, som i sitt betänkande n:o 7

medgifver och särskildt framhåller, att denna industrigren vore i

starkt behof af tullskydd, hemstälde också om bifall till förslaget i

väsentlig öfverensstämmelse med tullkomiténs betänkande af år 1891.

Detta godkändes till alla delar af Första Kammaren; men inom Andra

Kammaren vann utskottets hemställan ej tillräckligt stor majoritet,

hufvudsakligen af det skäl, att man befarade, det denna tull möjligen

kunde menligt inverka på skeppsbyggeri och dess utveckling.

Visserligen synes mig denna farhåga ej vara af synnerligen

stor betydelse, alldenstund medgifvet är, att innehafvare af skeppsvarf

m. fl. må restitutionsvis återbekomma den erlagda tullafgiften

för alla dervid använda, från utrikes ort införda, tullpligtiga materialier.

Men för att dock ingen tvetydighet i detta hänseende må

ega rum, torde man lämpligen i tulltaxan böra införa en särskild

bestämmelse derom, att plåt för förhydning af fartyg eller s. k.

yellowmetall äfvensom bult och spik af denna metall skola vara

tullfria.

Med hänvisning såväl till tullkomiténs betänkande år 1891 som

ock till ofvannämnda bevillningsutskottets utlåtande n:o 7, vågar jag

alltså vördsamt föreslå,

det Riksdagen ville besluta;

att artikeln koppar och deraf med zink, tenn eller annan oädel

metall framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britauniametall

med flera, arbetad: plåt, bult, spik och andra ämnen för vidare

bearbetning måtte åsättas en tull af fem öre per kilogram;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutslcottets Betänkande N:o 3.

att rör och rördelar af nämnda material måtte åsättas en tull af

tio öre per kilogram;

att plåt för förhydning af fartyg eller s. k. yellowmetallplåt skall

förblifva tullfri;

att bult och spik af yellowmetall äfven må blifva tullfri;

att koppartråd, öfverdragen på annat sätt, må åtnjuta tullfrihet;

samt

att nu gällande tullsats å koppartråd, andra slag, tio öre per

kilogram, bibehålies oförändrad.»

I sammanhang med sist omförmälda motion har utskottet förehaft

två särskilda, till Kongl. Maj:t ingifna framställningar om skydd

för den inhemska kopparindustrien, hvilka framställningar, jemte

kommerskollegii och generaltullstyrelsens deröfver afgifna gemensamma

underdåniga utlåtande, Kong!. Maj:t öfverlemnat till utskottet

för den åtgärd, hvartill utskottet kunde finna handlingarna föranleda.

I den ena af berörda framställningar har styrelsen för Granefors

koppar- och messingsfabriks aktiebolag anhållit, att Kongl. Maj:t ville

förelägga Riksdagen förslag till bestämmelser, enligt hvilka dels följande

slag af koppar och kopparlegeringar, nemligen: plåt, bult, spik och

andra ämnen för vidare bearbetning samt rör och rördelar äfvensom

träd, andra slag, skulle åsättas samma tullsatser, som af senaste tullkomité

föreslagits (10 öre för rör och rördelar, 10 öre för tråd och

5 öre för öfriga artiklar, allt per kilogram), dock med det undantag

att plåt, bult och spik af s. k. yellowmetall skulle förblifva tullfria,

och dels tullfrihet skulle fortfarande ega rum för koppartråd, »öfverdragen

på annat sätt», öfverenstämmande alltså detta förslag med herr

Nyländers nu i ämnet väckta motion.

I den andra framställningen åter anhåller Max Sievert i Stockholm

— hvilken uppgifver sig drifva fabriksmessig tillverkning af elektriska

ledningstrådar — att Kongl. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen:

att tråd, öfverspunnen uteslutande med silke eller annat textilämne,

måtte behandlas oförändradt och således draga en tullsats af

1 krona per kilogram;

att tråd, äfvensom elektriska ledningskablar, som, efter öfverdragning

med gummi eller andra isoleringsämnen, jemväl öfverspunnits,

samt kopparkablar utan isolering måtte åsättas eu tull af 10 procent

af värdet;

att tråd äfvensom elektriska ledningskablar, uteslutande öfverdragna

med gummi, fortfarande måtte få åtnjuta tullfrihet;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3. 7

att tråd äfvensom elektriska ledningskablar, ompressade med

bly, fortfarande måtte få åtnjuta tullfrihet; samt

att valsad koppar för vidare bearbetning fortfarande måtte få

åtnjuta tullfrihet.

Kommerskollegii och generaltullstyrelsens öfver dessa framställningar

afgifna underdåniga utlåtande, hvars innehåll utskottet ansett

sig böra här meddela, lyder, med uteslutande af ingressen, sålunda:

»I det af senaste tullkomité afgifna underdåniga betänkande med

förslag till ny tulltaxa har komitén framhållit behofvet af skydd för

den inhemska kopparindustrien och på den grund, i sammanhang med

föreslagna tullförhöjningar å flera andra, till metallgruppen hörande

industriella alster, hemstält, att tullen å plåt, andra ämnen för vidare

bearbetning, samt bult och spik af koppar och af deraf framstälda

legeringar måtte utgå med 5 öre och tullen å rör och rördelar af nämnde

material med 10 öre per kg. De af komitén förordade tullsatserna

blefvo äfven af Eders Kongl. Maj:t föreslagna vid sistlidet års lagtima

riksdag, men ej af Riksdagen antagna, och de vid innevarande års

riksdag väckta motioner om tullbeskattning af ifrågavarande artiklar

vunno ej heller Riksdagens bifall. Ehuruväl frågan om åsättande af

tull å nämnda artiklar således varit vid tvenne på hvarandra följande

års riksdagar föremål för pröfning utan att vinna godkännande, anse

embetsverken, detta oaktadt, att nämnda fråga, som för den inhemska

kopparindustrien är af ganska stor betydelse, ånyo bör föreläggas

Riksdagens pröfning. Embetsverken hafva redan i sitt den 30 maj

1892 afgifna underdåniga yttrande angående den af Riksdagen antagna

nya tulltaxan framhållit, att det icke kan anses följdrigtigt, att kopparplåt

och kopparrör, hvilka äro föremål för inhemsk tillverkning, lemnas

tullfria, då deremot motsvarande artiklar af jern och stål äro tullpligtiga,

och detta ehuruväl någon nämnvärd tillverkning af jernrör ej här i

landet kommit till stånd. Embetsverken fasthålla fortfarande vid denna

sin uttalade åsigt och anse de af styrelsen för Granefors aktiebolag

föreslagna tullsatser, hvilka öfverensstämma med de i Eders Kongl.

Majrts nådiga proposition till 1892 års lagtima Riksdag upptagna, väl

afvägda och lämpliga. Hänsynen till den inhemska kopparindustrien

påkallar, enligt embetsverkens åsigt, oafsedt hvad deremot kan från

andra industrigrenars idkare erinras, äfvenledes tull å ämnen af ifrågavarande

metall, afsedda för vidare bearbetning, på sätt bolagets styrelse

påyrkat, och af rent tulltekniska skäl synes tullsatsen böra vara lika

med tullsatsen å kopparplåt.

Hvad bemälda bolagsstyrelse i öfrigt föreslagit angående särskildt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

upplagande i tulltaxan af tullfrihet för förhydningsplåt eller s. k. yellowmetallplåt

samt bult och spik af yellowmetall, anse embetsverkeu deremot

icke böra vinna afseende. Nämnda artiklar användas uteslutande

vid förhydning af fartyg, och framställningen synes således uppenbarligen

afse att, derest förslaget om tull å plåt, bult och spik varder

antaget, denna tull ej måtte blifva till skada för sjöfartsnäringen.

Embetsverken skulle för sin del ej hafva haft något att erinra mot ett

förslag i syfte att bereda lättnad åt nämnda näring, derest ej på grund

af bestämmelserna i § 8 af underrättelserna till tulltaxan tullrestitution

vore, då fartyg af öfver 40 tons drägtighet blifvit nybygdt, förbygdt

eller repareradt, medgifven för alla dervid använda materialier och

skeppsförnödenheter, utom husgerådssaker och proviantartiklar; men

genom berörda stadgande kan nämnda näring redan nu under iakttagande

af vissa föreskrifter, som enligt embetsverkens åsigt ej kunna

vara betungande, komma i åtnjutande af en sådan förmån, som med

förslaget i denna del åsyftas, och framställningen torde sålunda i

detta afseende icke vara behöflig, hvartill kommer, att det ur tullteknisk

synpunkt måste anses olämpligt att i tulltaxan införa särskilda

bestämmelser för den legering af koppar, som benämnes yellowmetall.

Beträffande tråd af koppar och kopparlegeringar har i den ena

af förevarande framställningar ändring i nu gällande taxas bestämmelser

påyrkats, försåvidt genom dessa bestämmelser tullfrihet medgifves för

visst slag af dylik tråd äfvensom för elektriska ledningskablar. Under

det att styrelsen för Granefors aktiebolag föreslår fortfarande tullfrihet

för sådan tråd, som i rubriken n:o 415 af gällande tulltaxa afses, d. v. s.

på annat sätt öfverdragen tråd än förgyld, försilfrad eller uteslutande

med silke eller annat textilämne öfverspunnen, hemställer deremot Max

Sievert om ändring af berörda rubrik i sådant syfte att dithörande

tillverkningar, som äro föremål för inhemsk tillverkning, blifva tullbeskattade,

hvaremot andra, som ej inom landet framställas, skulle fortfarande

åtnjuta tullfrihet.

I nådig proposition till 1892 års lagtima Riksdag föreslog Eders

Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad senaste tullkomité förordat,

att för koppar- och bronstråd, öfverdragen på annat sätt än uteslutande

med silke, annat textilämne eller papper, och ej förgyld eller försilfrad,

äfvensom för elektriska ledningskablar tullen måtte bestämmas till 10

procent af värdet. På grund af nämnda artiklars stora betydelse för

telegraf, telefon, elektrisk belysning och elektrisk kraftöfverföring, samt

den omständighet, att någon afsevärd inhemsk tillverkning af åtminstone

elektriska ledningskablar ej kunde emotses, vann detta förslag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3. 9

emellertid ej Riksdagens godkännande. Oafsedt huruvida den inhemska

tillverkningen af sådana artiklar, hvarom nu är fråga, kan framdeles

komma att mer eller mindre ökas, hvilket till ej ringa grad torde bero

på det skydd, hvaraf nämnda tillverkning kommer i åtnjutande, är det

nuvarande förhållandet utan tvifvel oegentligt, att, under det de flesta

för öfverdragning af koppar- och bronstråd erforderliga materialier såväl

som sjelfva tråden käro tullpligtiga, det färdiga fabrikatet får tullfritt

införas. Dylika bestämmelser i afseende å tullbeskattningen kunna

svårligen anses stå väl tillsammans med grunderna för en sund näringslagstiftning

under annan förutsättning, än att den färdiga varan ej kan

inom landet framställas. Så är emellertid icke förhållandet med de

flesta af ifrågavarande artiklar, och embetsverken anse sig derför,

för åstadkommande af rättelse i nuvarande oegentliga förhållande och

beredande af lämpligt skydd åt en inom landet redan existerande industri,

böra i underdånighet tillstyrka, att tillverkningen af sådana

elektriska ledningstrådar och kablar, som med utsigt till framgång

kunna inom landet framställas, måtte komma i åtnjutande af ett lämpligt

tullskydd.

För vinnande af detta syfte har Max Sievert föreslagit en tull af

10 procent å värdet för elektriska ledningstrådar och kablar, med undantag

för sådana, som äro öfverdragna uteslutande med gummi eller ompressade

med bly. Beträffande de med bly ompressade synes det ej

vara någon som helst utsigt för att en inhemsk tillverkning af sådana

kan komma till stånd. Tillverkningen kräfver nemligen synnerligen

dyrbara maskiner, och den inhemska förbrukningen, som

till största delen eger rum för statsverkets räkning, är jemförelsevis

obetydlig. I afseende å ledningstråd, öfverdragen uteslutande med

gummi, är förhållandet deremot annorlunda. Dylik tråd torde visserligen

för närvarande näppeligen vara föremål för inhemsk tillverkning,

men då densamma har en synnerligen stor användning till elektriska

ledningar och kablar, hafva ansatser för åstadkommande af en dylik

tillverkning inom landet under de senaste åren icke saknats, och med

ett lämpligt tullskydd borde en inhemsk tillverkning af nämnda vara

äfven kunna komma till stånd.

Det synes embetsverken derför lämpligast och rigtigast att, med

undantag för blyompressade ledningstrådar och kablar, hvilka fortfarande

böra åtnjuta tullfrihet, öfriga till rubriken n:o 415 i nu gällande

tulltaxa hörande artiklar böra med tull beläggas, och i afseende

å tullsatsen vilja embetsverken framhålla såsom väl afvägd den af Eders

Bih. till lliksd. Prof. 1894. 5 Samt. 1 Afd. 3 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

Kongl. Maj:t till 1892 års lagtima Riksdag föreslagna, 10 procent af

värdet, hvilken tullsats vid nämnda riksdag blef åsatt elektricitetsmätare

och fysiska instrumenter, med hvilka artiklar elektriska ledningstrådar

i tullbehandlingshänseende äro närmast jemförliga.

På grund af hvad här ofvan blifvit anfördt få embetsverken, med

återställande af de remitterade handlingarne jemte dertill hörande varuprof,

i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t täcktes till

nästkommande Riksdag aflåta nådig proposition angående sådana ändringar

i gällande tulltaxa, att bestämmelserna för koppar och kopparlegeringar

måtte erhålla följande förändrade lydelse:

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

D. Koppar och deraf med zink, tenn eller annan oädel metall

framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britannia
-

metall m. fl.:

oarbetad, äfvensom skrot ................................. fri.

arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare bearbetning,

äfvensom bult och spik.................. 1 kg. 5 öre.

rör och rördelar............................................... 1 kg. 10 öre.

tråd:

förgyld eller försilfrad................................. 1 kg. 2 kr. 50 öre.

öfverspunnen uteslutande med silke eller

annat textilämne...................................... 1 kg. 1 kr.

ompressad med bly, äfven i förening med

annat material, samt elektriska ledningskablar,

med bly ompressade ... fria.

på annat sätt öfverdragen (isolerad),

äfvensom andra elektriska lednings
kablar.

....................................................... 100 kr. 10 kr.

andra slag......................................................... 1 kg. 10 öre.

duk; belägges med dubbla tullbeloppet å

tråden, hvaraf den är förfärdigad

andra arbeten:

förgylda eller försilfrade................................. 1 kg. 1 kr. 50 öre.

förnickladé, fernissade, lackerade eller med

annan ytbetäckning försedda.i................... 1 kg. 75 öre.

andra slag .............................................................. 1 kg. 50 öre.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets Betänlcande N:o 3

De delar af nu gällande tulltaxa, angående hvilka utskottet sålunda

haft anledning att undersöka, huruvida ändring borde ega rum

eller icke, lyda sålunda:

Hudar och skinn:

ej hänförliga till pelsverk:

beredda:

sulläder och bindsulläder ............................. 1 kg. 24 öre.

andra slag ........................................................ 1 „ 47 „

Metaller och ej specificerade arbeten deraf:

D. Koppar och deraf med zink, tenn eller annan oädel metall

framstälda legeringar, såsom messing, brons, nysilfver, britanniametall

m. fl.:

arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare bearbetning, äfven
-

som bult och spik samt rör och rördelar ........... fria.

tråd:

öfverdragen på annat sätt, äfvensom elektriska

ledningskablar.............................................................. fria.

andra slag........................................................................... 1 kg. 10 öre.

Skodon, ej specificerade:

andra slag

1 kg. 1 kr.»

På sätt i nyss omhandlade motioner erinrats, har Riksdagen så

nyligen som år 1893 afslagit väckta förslag om ändringar i de delar

af tulltaxan, som motionerna afse; och då under den korta tid, som

sedan dess förflutit, något nytt skäl för sådan ändring icke torde hafva

tillkommit, finner sig utskottet icke nu böra förorda motionärernas

yrkanden, lika litet som utskottet funnit innehållet i förenämnda, af

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

Kongl. Maj:t till utskottet öfverlemnade framställningar böra föranleda

någon utskottets vidare åtgärd.

Utskottet hemställer alltså:

2:o

a) att herr Söderbergs ifrågavarande motion icke

måtte vinna Riksdagens bifall; samt

b) att herr Nyländers förevarande motion icke

måtte af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 23 februari 1894.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CAVALLI.

Reservationer:

vid punkten 1:6): af herrar Cavalli, grefve Kling spor, Nisser, Step

liens, Almström, Philip son, Rudebeck, Berg och Söderberg, hvilka yrkat,

att utskottets motivering för afstyrkande af herrar Fagerholms samt

Jönssons och Jakobsons motioner skulle affattas sålunda:

»Den år 1892 vidtagna, ännu bestående nedsättningen i spanmålstullarne

tillkom, såsom förhandlingarna vid samma års lagtima riksmöte

och Riksdagens i ämnet till Kongl. Maj:t aflåtna skrifvelser utvisa, till

hufvudsakligaste delen såsom en följd af då varande höga spanmålspris.

Vid sådant förhållande kunde visserligen med skäl ifrågasättas, huruvida

icke, på sätt nu yrkats, en återgång till de före nyssberörda förändring

gällande spanmålstullar borde ske. Priset å spanmål har

nemligen numera åter så väsentligt nedgått, att jordbruksnäringens

ställning ingifver allvarsamma bekymmer. Ehuru utskottet sålunda

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3. 13

anser det, i nyssberörda syftning framstälda jakande ur nu angifven

synpunkt berättigad!, finner utskottet sig dock manadt att afstyrka bifall.

Det sjmes nemligen utskottet, att, innan Riksdagen beslutar sig

för en höjning af nu gällande spanmålstullar, någon tids erfarenhet

bör afvaktas, likasom näringslifvets kraf att icke oftare än oundgängligen

så fordras utsättas för de rubbningar, som följa af mera betydande

förändringar i tulltaxan, icke bör förbises»;

samt af herr af Buren, som ansett att utskottets betänkande bort

hafva följande lydelse:

»Då den år 1892 vidtagna, ännu bestående nedsättningen i spanmålstullarne

tillkom, såsom förhandlingarne vid samma års lagtima

riksmöte och Riksdagens i ämnet till Kongl. Maj:t aflåtna skrivelser

utvisa, till hufvudsakligaste delen, om ej uteslutande såsom en följd af

dåvarande höga spanmålspriser,

då priset å spanmål nu åter så väsentligen nedgått, att jordbruksnäringens

ställning ingifver allvarsamma bekymmer, så mycket

allvarsammare nu, som vår kreatursförsäljning på utlandet genom importförbud

är afstängd, och

då en återgång till 1888 års jordbrukstullar icke är annat än en

enkel gärd af rättvisa mot landets jordbrukande befolkning,

tillåter sig utskottet med bifall till herrar Fagerholms, Jönssons

och Jakobsons motioner hemställa,

att å spanmål, omalen och malen, samt potatis

tullsatser fastställas att så fort ske kan tillämpas lika

med de uti tulltaxan af den 19 augusti 1889 under

n:is 525, 526, 527, 528, 529 och J73 derför upptagna

belopp»;

vid punkten 2:o) a): af herrar Almström, af Buren och Söderberg,

som förordat bifall till motionen;

vid punkten 2;o) b): af herrar C av alli, Almström, Nisser, Philips cm,

af Buren, Rudebeck och Söderberg, som anfört:

»Med åberopande ej mindre af den utredning, senaste tullkomité

lemnat angående behofvet af skydd för den inhemska kopparindustrien,

än äfven af tillämpliga delar af kommerskollegii och generaltullstyrelsens

i betänkandet återgifna utlåtande och med hänsyn särskild! till

den, jemväl af embetsverken påpekade, oegentligheten deruti, att kopparBih.

till Riksd. Prot. 1894. 5 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 3.

plåt och kopparrör äro tullfria, under det att motsvarande artiklar af

jern och stål draga tull, få vi, som dela den af bevillningsutskottet

vid 1893 års riksdag omfattade åsigt i denna fråga, hemställa,

att Riksdagen med anledning af herr Nyländers

ifrågavarande motion ville besluta:

a) att å »koppar och deraf med zink, tenn eller

annan oädel metall framstälda legeringar, såsom messing,

brons, nysilfver, britanniametall m. fl.: arbetad:

plåt och andra ämnen för vidare bearbetning» måtte

sättas en tull af 5 öre per kg.; samt

b) att rör och rördelar af nämnda material måtte

åsättas en tull af 10 öre per kg.;»

samt af herr Berg, som instämt i förestående hemställan, dock

med det tillägg, att från den under a) föreslagna tullsatsen måtte undantagas

plåt af yellowmetall, för hvilken artikel gällande tullfrihet borde

bibehållas.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1894.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:124 Skrifvelse till Konungen, angående tullbevillningen. s. 8 i texten