Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6

1894-03-06 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1894:6, Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

1

X:o 6.

Ank. till Riksd. kansli den 7 mars 1894, kl. 7 e. m.

Betänkande, angående vissa delar af allmänna bevillningen.

§§ 51 och 54 i gällande bevillningsförordning hafva följande lydelse:

§ 51.

»Senast innan klockan tolf a åttonde dagen före den, då pröfningsnämnden

sammanträder, eller, om åttonde dagen är helgedag, å nästföljande

dag, bör skattskyldig, som finner sig föranlåten anföra besvär

öfver taxeringsnämnds beslut i hvad honom rörer, så ock vederbörande

kommun, som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, hafva till Kongl.

Maj:ts befallningshafvande inlemnat sin till pröfningsnämnden stälda besvärsskrift;

börande de skattskyldige genom den i § 54 omförmälda kungörelse

härom erinras.»

§ 54.

»Uti derom utfärdad allmän kungörelse uppgifver Kongl. Maj:ts befallningshafvande

dem, som till ledamöter i pröfningsnämnden blifvit utsedde,

samt underrättar länets invånare om tid och ställe för nämndens

sammanträde; och bör ett exemplar af denna kungörelse i god tid hvarje

ledamot af nämnden genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes försorg

tillsändas.»

Bill. till lliksd. Prot. 1894. 5 Samt. 1 Afd. C Häft. (N:o ti.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

I en inom Första Kammaren väckt motion, n:o 3, anför friherre

Alströmer, bland annat, att, medan bevillningsberedningarnas, för hvar

socken för sig, valde ledamöter och likaledes de af sockenombud sammansatta

taxeringsnämndernas ledamöter i allmänhet vore i tillfälle att hvar

för sin ort göra sig noga underrättade om såväl fastigheternas värde som

de skattskyldiges inkomster, ledamöterna i pröfningsnämnden deremot

vanligen först vid nämndens sammanträde finge kännedom om de öfver

taxeringsnämndernas åtgärder anförda besvären och sällan eller aldrig

vore i tillfälle att dessförinnan skaffa sig upplysning om besvärens befogenhet.

Det kunde icke rimligtvis begäras, att eu ledamot af pröfningsnämnden

skulle ega så fullständig kännedom om hvarje särskild hemmansdels

värde och hvarje enskild persons beskattningsbara inkomst inom ett

helt härad, att han »på rak arm» skulle kunna afgöra en så ömtålig sak

som en beskattningsfråga. Det vore derför af vigt, att ledamöterna sattes

i tillfälle att på förhand skaffa sig kännedom om och pröfva giltigheten

af de anförda klagomålen. Detta kunde ske genom en obetydlig förändring

af ofvanintagna paragrafer i bevillningsförordningen, hvarigenom

skulle föreskrifvas, dels att besvären skulle vara till Kongl. Maj:ts befallningshafvande

inlemnade sex dagar tidigare än nu vore fallet, dels

att ledamöterna i pröfningsnämnden skulle underrättas om de inkomna

besvären åtta dagar före pröfningsnämndens sammanträde. Det kunde

visserligen anmärkas, att endast en underrättelse om de besvärsskrifter,

som till pröfningsnämnden inkommit, det vill säga en förteckning öfver

de klagande personerna, icke vore tillfyllestgörande, såvida den icke tillika

innefattade en redogörelse för besvärsskrifternas innehåll, eller sjelfva besvären;

men då hvarje samvetsgrann ledamot af pröfningsnämnden torde,

så vidt möjligt vore, förskaffa sig närmare upplysningar om de öfverklagade

förhållandena och undersöka klagomålens befogenhet, blott han

finge kännedom om dem, så vore, enligt motionärens åsigt, en blott upplysning

om hvilka personer, som hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande

anfört besvär öfver taxeringsnämndernas beslut, för det afsedda ändamålet

tillfyllestgörande.

Motionären föreslår derför, att Riksdagen ville besluta en sådan

ändring af förutnämnda paragrafer, att de skulle komma att lyda sålunda:

,§ 51.

Senast innan klockan tolf å fjortonde dagen före den, då pröfningsnämnden

sammanträder, eller, om fjortonde dagen är helgedag, å nästföljande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

3

dag bör skattskyldig, som finner sig föranlåten anföra besvär öfver taxeringsnämnds

beslut, i hvad honom rörer, så ock vederbörande kommun,

som är missnöjd med taxeringsnämnds beslut, hafva till Kongl. Maj:ts

befallningshafvande inlemnat sin till pröfningsnämnden stälda besvärsskrift;

börande de skattskyldige genom den i § 54 omförmälda kungörelse härom

erim-as.

* § 54.

Uti derom utfärdad allmän kungörelse uppgifver Kongl. Maj:ts befallningshafvande

dem, som till ledamöter i pröfningsnämnden blifvit utsedde,

och underrättar länets invånare om tid och ställe för nämndens

sammanträde; och bör ett exemplar af denna kungörelse tillika med en

förteckning öfver de inkomna besvär sskrifterna hvarje ledamot i nämnden

åtta dagar före pröfningsnämndens sammanträde genom Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

försorg tillsändas.

Lika med motionären anser utskottet en anordning i syfte att bereda

ledamöter i pröfningsnämnd tillfälle att före nämndens sammanträde erhålla

kännedom om de hos sagda myndighet anförda besvär önskvärd.

För att emellertid en förteckning, sådan som den motionären föreslagit,

skall komma att uppfylla det med densamma afsedda ändamål, torde

det dock ej vara till fyllest, att densamma allenast meddelar uppgift om

de klagande personerna utan att innehålla något om dessas yrkanden.

Om än en eller annan ledamot af nämnden skulle vilja underkasta sig det

besvär och den kostnad, som komme att föranledas af åtgärders vidtagande

för förteckningarnas kompletterande uti ifrågavarande afseenden, lärer man

dock ingalunda kunna förutsätta, att så i allmänhet blefve händelsen.

Utskottet vill derför förorda, att föreskrift meddelas derom, att de föreslagna

förteckningarna skola innehålla jemväl kortfattad uppgift öfver

de i besvären gjorda yrkanden.

Då väl i allmänhet redan nu utaf vederbörande kronoombud uppgöras

förteckningar öfver de till pröfningsnämnden inkomna besvär, om

än ej dessa förteckningar äro tillgängliga förr än vid nämndens sammanträde,

torde det ökade bestyr, som af den föreslagna anordningen föranledes,

i allmänhet komma att inskränka sig till föranstaltande om förteckningarnas

tidigare upprättande och tryckning eller utskrifning samt tillsändande

till pröfningsnämndens ledamöter. Kostnaden för de ifrågasatta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

förteckningarnas tryckning eller utskrifning synes böra bestridas af den l

bevillningsförordningens § 65 omförmälda, s. k. bevillningsprocenten; och

torde för sådant ändamål erfordras ett mindre tillägg till denna paragrafs

mom. 1, på sätt inhemtas af här nedan intagna förslag till ändrad lydelse

deraf.

Hvad angår den af motionären föreslagna minskning med sex dagar i

den tid, som nu är bestämd för anförande af besvär öfver taxeringsnämnds

beslut, synas några betänkligheter mot bifall härtill ej heller böra möta.

Enligt gällande bestämmelser skola taxeringsnämndens förrättningar vara

afslutade senast den 15 juli, samt pröfningsnämndernas sammanträden hållas

under senare hälften af september månad. Äfven med den ifrågasatta

minskningen i besvärstiden torde alltså denna tid få anses fullt tillräcklig

för de klagande, och från Kongl. Maj:ts befallningshafvandes synpunkt torde

den föreslagna utsträckningen af tiden mellan besvärens aflemnande och

desammas pröfning jemväl vara önskvärd, helst denna tid enligt nu gällande

stadganden synes väl kort.

Att, på sätt motionären föreslagit, i § 54 intaga bestämmelse om viss

tid, inom hvilken den deri omförmälda kungörelsen samt de nu föreslagna

förteckningarna skola pröfningsnämndens ledamöter tillsändas, finner utskottet,

med hänsyn till de olika postkommunikationer, som i vårt land

förefinnas, olämpligt; och anser utskottet härutinnan till fyllest, att föreskrift

meddelas derom, att berörda kungörelse och förteckningar tillsändas

nämndens ledamöter så fort ske kan.

På grund af hvad anfördt blifvit, hemställer utskottet,

1 ro att Riksdagen måtte besluta, att §§ 51, 54 och

65 mom. 1 i gällande bevillningsförordning’ skola erhålla

följande förändrade lydelse:

§ 51.

Senast innan klockan tolf å fjortonde dagen före

den, då pröfningsnämnden sammanträder, eller, om

fjortonde dagen är helgedag, å nästföljande dag, bör

skattskyldig, som finner sig föranlåten anföra besvär

öfver taxeringsnämnds beslut i hvad honom rörer, så

ock vederbörande kommun, som är missnöjd med taxeringsnämnds

beslut, hafva till Kongl. Maj:ts befallnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

5

hafvande inlemnat sin till pröfningsnäinnden stälda besvärsskrift;

börande de skattskyldige genom den i § 54

omförmälda kungörelse härom erinras.

§ 54.

Uti derom utfärdad allmän kungörelse uppgifver

Kongl. Maj:ts befallningshafvande dem, som till ledamöter

i pröfningsnämnden blifvit utsedde, samt underrättar

länets invånare om tid och ställe för nämndens

sammanträde; och bör ett exemplar af denna kungörelse

jemte en förteckning öfver de inkomna besvär sskrifterna

med kortfattad uppgift öfver de i besvären gjorda

yrkanden hvarje ledamot af nämnden så fort ske kan

före pröfningsnämndens sammanträde genom Kongl.

Maj:ts befallningshafvandes försorg tillsändas.

§ 65. .

Mom. 1. Till ersättning åt ordförandena i bevillningsberedningarne

för deras arbete med sjelfva be-,

redningen, till arfvoden åt kronans ombud vid taxeringsnämnd

i stad och för protokollsföringen samt andra

anteckningar under pröfningsnämndens sammankomster,

till kostnad för tryckning eller utskrift af

förteckningar öfver de till pröfningsnämnden inkomna

besvär sskrifter, äfvensom till vedergällning för det i

samband med taxeringsförrättningarne för öfrigt lemnade

biträde af städernas tjensteman eller andra personer,

som icke ega att vid samma förrättningar beräkna

rese- och traktamentsersättning, må hvarje pröfningsnämnd,

med undantag af Stockholms stad, för

hvilken nedanstående särskilda stadgande gäller, använda

och fördela högst ett belopp, motsvarande tre

procent af de första 100,000 kronor, hvartill länets

hela bevillningssumma efter denna förordning för året

uppgår, två procent af derpå följande 50,000 kronor

och en procent af allt hvad bevillningssumman öfver
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

stiger 150,000 kronor; dock får, om än denna bevillningssumma

sedermera skulle visa sig öfverstiga dess

af pröfningsnämnden beräknade belopp, hvarken någon

ytterligare kostnadsersättning eller vedergällning än den

då beviljade för samma år utdelas, eller ett sådant

öfverskott tagas i beräkning vid bestämmande af enahanda

ersättning och vedergällning under ett följande

år; börande vid de särskilda ersättningarnes bestämmande

afseende fästas på för uppdragets utförande erforderlig

skicklighet, tid och arbete. Landsstatstjensteman,

som i och för tjensten är skyldig att närvara vid

taxeringsförrättning, eger icke att derför åtnjuta arfvode

af bevillningen.

§§46 och 55 i bevillningsförordningen lyda sålunda:

§ 46.

»Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock är

skattskyldig berättigad att inför nämnden företräda, för att meddela

upplysningar rörande taxeringen i hvad den honom angår. Ledamot af

nämnden bör afträda, då fråga om hans egen, hans föräldrars, barns eller

syskons taxering förekommer.»

§ 55.

»Vid pröfningsnäinndens sammankomster skall landshöfdingen i länet

vara ordförande, med rättighet att deltaga i nämndens öfverläggningar,

men icke i dess beslut i annat fall än nedan sägs. År landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster bevista, ege nämnden att sjelf genom

val med slutna sedlar bland sina ledamöter utse ordförande, och bör vid

sådant val ordet föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar skiljaktiga meningar

bland nämndens ledamöter, och måste till följd deraf omröstning anställas,

skall omröstningen vara öppen och den mening blifva gällande, hvilken

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

7

flertalet bland ledamöterna biträda eller, om rösterna utfalla lika, den,

som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas,

galle den mening, som biträdes af ordföranden.

Ledamot af nämnden bör afträda, då fråga om hans egen, hans föräldrars,

barns eller syskons taxering förekommer.»

Efter att hafva erinrat om den i ofvanintagna § 46 förekommande

bestämmelsen, att ledamot af taxeringsnämnd skall afträda, då fråga är om

hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons taxering, anför herr N. Hansson

i Berga i en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 65, följande:

»I denna bestämmelse, som uppenbarligen afser att förebygga en ensidig

påverkan till enskild förmån, som eljest kunde befaras vid besluts fattande

rörande ens egen eller nära anförvandters taxering, borde äfven inbegripas

personer, som äro delegare i bolag eller stå i ett bolags tjenst, då fråga

förekommer om samma bolags taxering. Det är ett kändt förhållande,

att de styrande inom vissa bolag, i följd af den rösträtt i kommunalt

hänseende de ega att utöfva, äro i stånd att i många kummuner i taxeringsnämnden

insätta personer, hvilka i förhållande till bolaget stå i en

tjensteställning, hvaraf deras existens i ekonomiskt afseende är helt beroende,

eller eljest såsom delegare kunna af nämndens beslut vänta nytta

eller skada, då, i fråga om skyldighet att afträda, orden »hans egen» synas

allenast afse ens egen personliga taxering, men icke ett bolag eller en

inrättning, deruti han eger andel. Det kan med skäl antagas, att det för

en sådan ledamot kan i många fall blifva en tvingande nödvändighet att låta

sitt handlingssätt bestämmas af hänsyn till bolagets fördel och som i följd

deraf, enligt mitt förmenande, gör det i högre grad olämpligt för honom

att deltaga i beslut om sådant bolags taxering, än då det är fråga om t. ex.

syskons taxering. Då statens behof kräfver förhöjda skatter, och tilläggsbevillning

derför måste ifrågasättas, böra taxeringsmyndigheternas beslut,

som äro ämnade att gälla såsom värdemätare af såväl individens skyldighet

å ena som statens rättighet å andra sidan, frigöras från hvarje ensidig

påverkan till enskild fördel, som eljest lätt kan inträffa, derest ledamot,

såsom nu sker, eger rätt att deltaga i beslut, hvaruti han är så väsentligt

intresserad, som en person, hvilken är delegare eller eljest står i bolags

tjenst, med nödvändighet måste vara; ty att bolag, efter hvad sålunda

synes framgå, genom sina styrande skola ega rätt att deltaga i beslut om

deras egen beskattning, hvilken rätt icke tillkommer en enskild person, kan

icke vara förenligt med rätt och rättvisa.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

Då samma skäl, som sålunda anförts rörande ledamot af taxeringsnämnd,

äfven gälde för ledamot af pröfningsnämnd, hemställer motionären,

att Riksdagen ville besluta, att ofvanberörda §§46 och 55 i bevillning^

förordningen måtte erhålla följande lydelse:

§ 46.

Taxeringsnämndens sammankomster hållas — — — — — — —

— —r. — — — — honom angår.

Ledamot af nämnden bör afträda, då fråga om hans egen, hans föräldrars,

barns eller syskons taxering förekommer, äfvensom vid taxering af

det bolag, i hviTkets tjenst han står eller är delägare.

§ 55.

Vid pröfningsnämndens — — — — — — — — — — — —

— — —- — — nämndens ledamöter.

Uppstår under — — — — — — — — — af ordföranden.

Ledamot af nämnden bör afträda, då fråga om hans egen, hans föräldrars,

barns eller syskons taxering förekommer, äfvensom vid taxering af

det bolag, i hvilkets tjenst han står eller är delegare.

Utskottet delar motionärens åsigt om olämpligheten deraf, att personer,

hvilka till andra stå i tjensteförhållande, så att de i ekonomiskt

afseende äro af dem i större eller mindre mån beroende, deltaga i bestämmandet

af sina principalers taxering. I allmänhet torde väl ledamot

i beskattningsnämnd i sådant fall af grannlagenhetsskäl ur nämnden afträda,

men det lärer dock, enligt hvad inom utskottet blifvit upplyst, å

vissa orter förekomma, att exempelvis disponenter för bolag anse sig oförhindrade

att deltaga i taxeringen af samma bolag. För att förebygga ett

sådant förfarande anser utskottet nödigt, att i bevillningsförordningen intages

förbud häremot, och synes det utskottet i sådant afseende lämpligt,

att i ofvan intagna paragrafer införas bestämmelser derom, att ledamot i

taxerings- eller pröfningsnämnd skall afträda, då fråga är om taxering af

skattskyldig, af hvilken han uppbär lön eller arfvode.

Vidkommande motionärens förslag, att ej heller delegare i bolag skulle

ega deltaga i taxeringen af samma bolag, finner utskottet sig deremot ej

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

9

kunna biträda detta förslag i hela dess omfattning. Dels torde nemligen

nu gällande stadganden derom, att ledamot i taxerings- och pröfningsnämnd

skall afträda, då fråga om hans egen taxering förekommer, i många

fall — särskilt beträffande delegarskap i handelsbolag — vara till fyllest,

dels torde härvid ej böra lemnas obeaktad den omständigheten, att mångenstädes

delaktighet i vissa slags associationer är så allmän, att med en

bestämmelse, sådan som den nu föreslagna, det fall skulle kunna inträffa,

att samtliga ledamöter i en taxeringsnämnd kunde blifva förhindrade att

deltaga i den ifrågavarande taxeringen. Men då den ställning, som ledamöterna

i ett bolags styrelse intaga i förhållande till bolaget, skäligen

synes böra i hvarje fall förutsätta ett föga mindre starkt intresse i afseende

å bolagets taxering än i afseende å deras egen, torde man lämpligen

böra genom uttrycklig bestämmelse i förevarande författningsrum

jemväl söka förebygga, att, då fråga förekommer om bolags taxering,

ledamot af bolagets styrelse deltager i beslutet.

På grund af hvad anfördt blifvit, hemställer utskottet,

2:o) att Riksdagen måtte besluta, att §§46 och

55 i gällande bevillningsförordning skola erhålla följande

förändrade lydelse:

§ 46.

Taxeringsnämnds sammankomster hållas inom

slutna dörrar; -dock är skattskyldig berättigad att inför

nämnden företräda, för att meddela upplysningar rörande

taxeringen i hvad den honom angår. Ledamot

af nämnden bör afträda, såväl då fråga förekommer

om hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons

taxering, som ock då fråga är om taxering af bolag,

hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig, af hvilken

han uppbär lön eller arfvode.

§ 55.

Vid pröfningsnämndens sammankomster skall landshöfdingen

i länet vara ordförande, med rättighet att

Bill. till Eiksd. Prot. 1894. 5 Sami. 1 Afd. 6 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 6.

deltaga i nämndens öfverläggningar, men icke i dess

beslut i annat fall än nedan sägs. År landshöfdingen

hindrad att dessa sammankomster bevista, ege nämnden

att sjelf genom val med slutna sedlar bland sina

ledamöter utse ordförande, och bör vid sådant val ordet

föras af den till lefnadsåren äldste bland nämndens

ledamöter.

Uppstå under pröfningsnämndens öfverläggningar

skiljaktiga meningar bland nämndens ledamöter, och

måste till följd deraf omröstning anställas, skall omröstningen

vara öppen och den mening blifva gällande,

hvilken flertalet bland ledamöterna biträdt, eller, om

rösterna utfalla lika, den, som länder till den skattskyldiges

förmån. Kan denna grund ej tillämpas, galle

den mening, som biträdes af ordföranden.

Ledamot af nämnden bör afträda, såväl då fråga

förekommer om hans egen, hans föräldrars, barns eller

syskons taxering, som ocfc då fråga är om taxering af

bolag, hvars styrelse han tillhör, eller af skattskyldig, af

hvilken han uppbär lön eller arfvode.

Angående öfriga till utskottet hänvisade framställningar, hvilka röra

allmänna bevillningen, vill utskottet sedermera inkomma med yttrande;

hvilket utskottet härmed får

3:o) för Riksdagen anmäla.

Stockholm den 6 mars 1894.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. CA VALLI.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRALTRYCKERIET, 18 94.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.