Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning af väckt motion om frihet för vissa frälseräntegifvare från tilläggsbeviUning.

1894-03-13 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1894:9, Betänkande, i anledning af väckt motion om frihet för vissa frälseräntegifvare från tilläggsbeviUning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

1

N:o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 15 mars 1894 kl. 3 e. m.

, i : tru tu

Betänkande, i anledning af väckt motion om frihet för vissa frälseräntegifvare

från tilläggsbeviUning.

I en inom Andra Kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, n:o 73, har herr J. A. Sjö föreslagit,

att de egare af hemman, som utgöra sådana frälseräntor, som

icke äro af den natur, att de blifvit. eller nu kunna blifva till statsverket

inlösta enligt kongl. förordningen af den 11 september 1885, må, så

länge som de oafkortad! nödgas betala ifrågavarande räntor, varda

från all tilläggsbeviUning å sina hemman befriade.

Detta förslag har synts utskottet vara af den jemförelsevis fristående

beskaffenhet, att detsamma lämpligen kunde behandlas utan

samband med Kongl. Maj:ts till Riksdagen afiåtna proposition angående

särskild tilläggsbeviUning för nästkommande år samt öfriga berörda

bevillning afseende framställningar, med anledning hvaraf utskottet

härmed afgifver särskild! betänkande deröfver.

^ Vid sistlidet års riksdag hade åtskilliga motionärer inom Andra

Kammaren framställ, samma yrkande som det nu föreliggande. Bevillningsutskottet

vid nämnda riksdag anförde med anledning af berörda

framställning, att densamma syntes bero på ett förbiseende deraf, att

fastighet, från hvilken frälseränta utgår, uppskattas med afdrag af

frälseräntans kapitaliserade värde. »Derför heter det ock i 1 § af instruktionen

för taxeringsmyndigheterna» — fortsätter utskottet — »att,

då frälseränta förenats med eganderätten till den jord, hvaraf sådan

ränta dittills utgått, fastighetens värde vid derefter skeende uppskattning

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 5 Sami. 1 Afd. 9 Höft. (N:o 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets Betänkande N:o 9.

skall ökas med ett belopp, motsvarande räntans kapitalvärde, beräknadt

efter fem procent.»

»Den omständigheten, att en fastigketsegare eller fastighetsinnehafvare

är förpligtad att utgöra en frälseränta, synes alltså icke innebära

något som helst skäl att befria honom från utgörande af tilläggsbevillningen.

Att, såsom motionärerna framhålla, ifrågavarande räntor,

s. k. frälseskatteräntor, icke, såsom med skattefrälseräntorna är förhållandet,

äro föremål för inlösen till statsverket, torde icke inverka på

förevarande fråga.»

Instämmande i hvad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att förevarande motion måtte af Riksdagen lemnas

utan afseende.

Stockholm den 13 mars 1894.

På bevillningsutskottets vägnar:

H. Cawalli.

Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1894.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.