Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om meddelande af bestämmelser i syfte af ett mera planmessigt samarbete mellan rikets folkskolor och allmänna läroverk.

1894-04-13 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1894:3, Skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om meddelande af bestämmelser i syfte af ett mera planmessigt samarbete mellan rikets folkskolor och allmänna läroverk.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

7

N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 13 april 1894, kl. 5 e. m.

Första Kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande n;o 2, i

anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t

med begäran om meddelande af bestämmelser i syfte af

ett mera planmessigt samarbete mellan rikets folkskolor

och allmänna läroverk.

I en inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 87) har herr

T. Zetterstrand hemstält, att Riksdagen ville till Kongl. Maj:t ingå med

anhållan, det han måtte för undervisningen vid rikets folkskolor och

elementarläroverk (såväl för manlig som för qvinlig ungdom) meddela

sådana förändrade bestämmelser, att elementarläroverkens inträdesfordringar

komme i fullkomlig öfverensstämmelse med någon af folkskolans

kurser, samt att jemväl i öfrigt, i den mån sådant läte sig göra,

ett mera planmessigt samarbete emellan ifrågavarande läroanstalter

åvägabragtes.

I sin motivering för denna hemställan framhåller motionären, att

folkskolan i vårt land, under det halfva århundrade den nu varit lagstadgad,

gått oafbrutet framåt såväl i inre som yttre afseende. Beskaffenheten

af undervisningen hade blifvit allt bättre. Samtidigt härmed

hade en mängd inrotade fördomar mer och mer försvunnit, allmän
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (K:o 2) Utlåtande N:o 3.

hetens förtroende hade varit i ständigt stigande, och till följd häraf hade

icke allenast det absoluta antalet, utan äfven procenttalet skolpligtiga

barn, som begagnade sig af folkskolan, steg för steg ökats. Hon hade

sålunda allt mer närmat sig att blifva hvad hon enligt motionärens åsigt

borde och skulle vara: en bottenskola för all uppväxande ungdom inom

landet, utgörande grunden för allmänna läroverket och tillsammans med

detta bildande ett organiskt helt.

Denna sin höga framtidsuppgift — fortsätter motionären—hade

folkskolan emellertid, på grund af åtskilliga missförhållanden, ännu ej

lyckats fylla. Ett af nämnda missförhållanden funne han i den brist

på öfverensstämmelse mellan folkskolan å ena sidan och allmänna läroverket

å den andra, som visade sig dels deri, att fordringarna för inträde

i det senares lägsta klass icke vore afpassade efter någon kurs i den

förra, dels deri, att med afseende å läroböcker och undervisningsmetoder

större skiljaktighet vore rådande mellan de olika skolarterna än önskligt

vore. Långt ifrån att utgöra ett organiskt helt vore de i båda dessa

afseenden inrättade utan hänsyn till hvarandra. Häri kunde, efter motionärens

mening, rättelse vinnas genom af Kongl. Maj:t meddelade förändrade

bestämmelser, och det vore om sådana bestämmelsers utfärdande,

som Riksdagen enligt hans förslag skulle genom skrifvelse anhålla.

Denna motion remitterades af Andra Kammaren till dess första

tillfälliga utskott, som i utlåtande n:o 2 (i samlingen n:o 9) anförde:

»Motionens hufvudsyfte är, såsom i densamma med all önskvärd

tydlighet framhålles, att i någon mån undanrödja hindren för folkskolans

fortskridande mot det af motionären angifna framtidsmålet: att blifva

en för alla samhällsklassers barn gemensam bottenskola. Den hvilar

sålunda på samma grundtanke, som gjort sig gällande så länge folkskolor

funnits till, ja, från samma stund, som planen till sådana först

framkastades, nemligen att folkskolan och de högre läroanstalterna borde

tillsammans utgöra ett organiskt helt, så att de senare toge vid, der

den förra slutade. Folkskolans uppgift skulle enligt denna åskådning

blifva att under barndomsåldern lägga den bildningsgrund, som borde

och kunde vara gemensam för alla, och de högre läroanstalterna skulle

få sig förelagdt att derefter, såsom öfverbyggnader på folkskolan, föra

lärjungarne vidare i de olika rigtuingar, som hvars och ens anlag och

lefnad sbana anvisade. Motionen innebär, hvad dess allmänna syfte

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3. 9

angår, en anslutning till de sträfvanden, som sedan tre århundraden

tillbaka hyllats af en mängd framstående skolman, som flerestädes redan

blifvit förverkligade, och som i vårt land omfattats med starka sympatier,

särskildt inom Riksdagens Andra Kammare.

Det medel, hvarigenom man hos oss sökt närma sig det af motionären

utpekade målet, har hufvudsakligen varit en ändring af bestämmelserna

för inträde i allmänna läroverkets lägsta klass: dels och framför

allt, höjande af inträd esåldern, dels, och i samband härmed, skärpande

af de för inträde faststälda kunskapsfordringarna. Allt sedan begynnelsen

af 1860-talet hafva riksdagsmotioner i denna rigtning framkommit,

och Andra Kammaren har upprepade gånger uttalat sig för inträdesålderns

omedelbara höjande till fylda 10 eller till och med till fylda

11 år samt för en mot den högre åldern svarande stegring af kunskapsfordringarna.

Senast gjordes ett sådant uttalande vid lagtima riksdagen

1892.

Nämnda af Andra Kammaren förordade hufvudmedel för åstadkommande

af ett närmare samband mellan folkskolan och allmänna

läroverket beröres emellertid ej i nu föreliggande motion. Denna påyrkar

visserligen äfven ändringar i inträdesfordringarna för allmänna

läroverkets lägsta klass, men endast sådana, som kunna bringa dessa

fordringar till fullkomlig öfverensstämmelse med »någon af folkskolans

kurser». Den omfattar alltså endast kunskapsfordringarna för inträde,

icke den härför faststälda minimiåldern.

Frågan blir då, hvad som för motionärens syfte skulle vara

vunnet, i fall man, med bibehållande af nu gällande minimiålder, vidtoge

en jemkning af läroverkets inträdesfordringar till full öfverensstämmelse

med någon af folkskolans kurser.

Såsom af hela sammanhanget följer, måste med detta senare uttryck

närmast afses den kurs, som i regeln blifvit genomgången just

vid den ålder, då gossen kan blifva intagen i allmänna läroverkets

lägsta klass. Han har då åtnjutit undervisning först i småskolans tvenne

årsklasser samt derpå i den egentliga folkskolans första årsklass. Följande

sammanställning visar å ena sidan hvad han då enligt gällande

normalplan för fast folkskola litt. A bör hafva inhemtat, å andra sidan

hvad han enligt läroverkstadgans § 24 skall hafva inhemtat för att

kunna intagas i allmänna läroverkets första klass.

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Käft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande K:o 3.

För inträde i folkskolans andra årsklass

(fast folkskola litt. A):

Biblisk historia. I småskolan: berättelser ur

gamla och nya testamentet, tvenne gånger genomgångna,

under andra året efter lärobok. — I

folkskolan: berättelser ur gamla testamentet till

konungatiden, afseende en fullständigare och mera

sammanhängande kunskap. — I samband härmed

motsvarande delar af de bibliska ländernas geografi.

Katekes. I småskolan: textorden i Luthers

lilla katekes, inlärda i sammanhang med de

bibliska berättelser, till hvilka de lämpligast

kunna anslutas. — I folkskolan: inledningen och

första hufvudstycket till lagens slutord, sä behandlade,

att lilla katekesen och den antagna

katekesutvecklingen inläras i samband med hvarandra.

Psalmer. I småskolan: valda psalmverser till

ett antal af 10 till 20. — I folkskolan: valda

psalmverser till ett antal af ytterligare 10 till 15.

Bibelläsning. Någon af nya testamentets

historiska böcker, genomgången i sammanhängande

följd.

Innanläsning. I småskolan: ren och säker

läsning af lättare stycken. Någon öfning att

redogöra för innehållet af det fästa. — I folkskolan:

fortsatt välläsning samt öfning att uppfatta

och muntligen redogöra för det lästa.

Rättskrifning. 1 småskolan: öfning i rättskrifning

af lättare ord och meningar. — 1 folkskolan:

rättskrifningsöfningar för inlärande af

ljudtecken och skiljetecken; afskrifning, skrifning

efter diktamen och skrifning ur minnet samt

andra öfningar, som kunna förbereda uppsatsskrifningen.

Välskrifning. I småskolan: öfning i välskrifning,

storstil och mellanstil. — I folkskolan: fortsatt

öfning af mellanstil.

Räkning. I småskolan: skriftlig räkning,

sammanläggning och fråndragning inom talområdet

1—100 äfvensom mångfaldigande och delning

med ensiffriga faktorer; hufvudräkning, de

fyra räknesätten inom talområdet 1—30. Öfning

att skrifva siffror väl. — I folkskolan: de fyra

räknesätten i hela tal med öfnings- och tillämpningsexempel,

som omfatta högst fyrsiffriga tal,

dock endast en- eller tvåsiffriga multiplikatorer

och divisorer, och äro inskränkta till uppgifter,

för hvilkas lösning endast ett räknesätt erfordras.

Sorterna delvis inlärda.

Geografi. I småskolan: åskådningsöfningar

anknytande sig till hemtrakten, hvarvid de allmännaste

geografiska föremålen, såsom höjd, slätt,

sjö, flod, ö, sund m. fl. framställas för barnens

iakttagelse och visas på kartan. —- I folkskolan:

en något utförligare framställning af det egna

landskapet; en allmän öfversigt af skandinaviska

För inträde i allmänna läroverkets

första klass:

Biblisk historia. Kännedom om bibliska historien

efter en kortare lärobok.

Katekes. Insigt i kristendomens hufvudläror

enligt Luthers lina katekes.

Innanläsning. Att kunna säkert och väl läsa

innantill svenska språket samt med egna ord

redogöra för innehållet af en uppläst enkel berättelse.

Rättskrif ning. '' Någon färdighet i rättskrifning.

Välskrifning. En redig och jemn handstil.

Räkning. Färdighet i användandet af de fyra

räknesätten, i fyrsiffriga hela tal äfvensom någon

öfning i hufvudräkning.

Geografi. Grunddragen af Sveriges geografi

samt någon färdighet i begagnandet af kartan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

halföns fysiska beskaffenhet till det omfång, som

behöfves för angifvande af de särskilda landskapens

läge; en allmän öfversigt öfver verldsdel

och verldshaf samt en närmare kännedom

om antingen de till Götaland eller de till Svealand

och Norrland hörande landskap.

Historia. Valda berättelser ur fäderneslandets

historia: forntiden och medeltiden.

Naturkunnighet. 1 småskolan: åskådningsöfningar,

anknytande sig till djur och växter. —

I folkskolan: inledning till djurläran, omfattande

beskrifning öfver lämpliga djurformer för kännedom

om djurens allmännaste organförhållanden

och vigtigaste klasser; beskrifning af valda djurformer

samt derpå grundad redogörelse för däggdjurs-

och fågelklasserna jemte dessa klassers

vigtigaste ordningar.

Teckning. I småskolan: förberedande öfningar

för undervisningen i folkskolan, omfattande

teckning af räta linier på rutadt eller punkteradt

papper. — I folkskolan: teckning af rätliniga

figurer på rutadt eller punkteradt papper.

Sång. 1 småskolan: enkla psalmmelodier och

andra sanger af lämpligt innehåll efter gehör. —

I folkskolan: fortsättning

Gymnastik. I småskolan: fristående rörelser,

dels i omvexling med fria lekar på lofstunderna,

dels såsom uppfriskningsmedel under lärotimmarna;

öfning att med ordning gå ut oeh^in ur

skolrummet. — I folkskolan: fortsättning.

Af denna sammanställning visar sig, att de kurser, som skola

vara genomgångna vid utträdet ur den egentliga folkskolans första årsklass,

och de, som skola vara genomgångna vid inträdet i allmänna

läroverkets lägsta klass, icke äro helt och hållet desamma, men att de

i det allra närmaste motsvara hvarandra, samt att de senare derför

mycket lätt kunna bringas till fullständig öfverensstämmelse med

de förra.

Att så borde ske, har blifvit föreslaget redan af den läroverkskomité,

som tillsattes 1882 och afgaf sitt betänkande den 25 augusti

1884. Efter att hafva redogjort för de pedagogiska, sociala och ekonomiska

skäl, som legat till grund för Andra Kammarens upprepade

yrkanden om höjning af inträdesåldern, och, efter att principielt hafva

erkänt »de många fördelarna af ett närmare samband mellan folkskolan

och det allmänna läroverket», beslöt majoriteten inom denna komité

emellertid att icke tillstyrka nämnda yrkanden. Deremot fann den alla

skäl tala för en sådan jemkning af de för inträde i allmänna läroverkets

lägsta klass faststälda kunskapsfordringarna, att en folkskolans lärjunge

vid 9 till 9 ''/j års ålder skulle utan någon extra undervisning kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

inträda i denna klass. En dylik jemkning läte sig ock enligt nämnda

komités mening utan svårighet verkställa.

Genom en åtgärd af detta slag skulle visserligen det af många

eftersträfvade organiska sambandet mellan folkskolan och allmänna

läroverket endast i ytterst ringa män vara främjadt. Något väsentligt

i detta afseende kan uppenbarligen icke vinnas utan höjande af inträdesåldern.

Häraf följer emellertid ej, att den af 1882 års komité föreslagna

lilla jemkningen skulle vara alldeles utan värde. Den skulle

för det första innebära ett erkännande, att åtminstone småskolan samt

den egentliga folkskolans första årsklass vore att anse såsom bottenskola

för det allmänna läroverket. Den skulle vidare för folkskolan på

åtskilliga orter komma att medföra äfven eu viss praktisk nytta. En

mycket stor del af de gossar, hvilka söka inträde vid allmänna läroverkens

första klass, komma nemligen från de städer, inom hvilka dessa

läroverk äro förlagda. Nu äro folkskolorna i dessa städer i allmänhet

ordnade enligt den undervisningsplan, som i gällande normalplan för

rikets folkskolor betecknas med litt. A. Deras lärjungar hafva sålunda

vid 9 till 9 >/2 års ålder genomgått de kurser, som i ofvan meddelade

tabell blifvit angifna. Då de efter utträdet ur folkskolans första årsklass

vilja inträda i första klassen af allmänna läroverket, möter emellertid

den svårigheten, att inträdesfordringarna till denna senare i vissa

hänseenden innehålla något mer, än hvad de inträdessökande uti folkskolan

fått lära, i andra hänseenden något mindre samt dessutom äro

formulerade i ordalag, som icke lemna full visshet om, huru det i dem

fordrade kunskapsmåttet förhåller sig till det i folkskolans första årsklass

inhemtade. Följden häraf blir, att de inträdessökande ensamt af

denna anledning ofta måste anlita extra undervisning. Flerestädes har

detta gifvit upphof åt en mängd förberedande privatskolor, hvilka existera

på att draga lärjungar från folkskolan och »träna» dem för inträdespröfningen

till allmänna läroverkets första klass — ett förhållande,

som hvarken kan anses vara till båtnad för vederbörande barn sjelfva

eller för läroverket eller för folkskolan.

Huru obetydlig den ifrågasatta åtgärden än kan synas och i det

stora hela äfven verkligen är, kan det sålunda .ej nekas, att den skulle

medföra åtskilligt gagn.

Mot densamma skulle visserligen kunna invändas, att den egentliga

folkskolans första årskurs omfattar vissa saker, som icke iugå i de

nuvarande fordringarna för inträde i allmänna läroverkets lägsta klass.

Så t. ex. en del af katekesutvecklingen, vissa delar af svenska historien

och naturalhistorien samt de första begynnelserna i teckning, sång och

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3. 13

gymnastik. Denna omständighet synes emellertid ej kunna vålla någon

egentlig olägenhet. Någon rubbning i den för läroverkets första klass

gällande läroplanen behöfde ej med nödvändighet häraf förorsakas. Vid

öfvergången från en skola till en annan torde det väl alltid vara vanligt,

att man först företager en kort repetition, enär endast derigenom

full visshet kan vinnas om, att hvad barnet förut lärt erbjuder säkra

utgångspunkter för det nya, som skall meddelas. Det kunde derför

ingalunda skada, om gossen efter sitt inträde vid läroverket skulle

under de allra första dagarne eller veckorna få läsa ett och annat,

som han redan under den sista tiden i folkskolans första årsklass gjort

någon bekantskap med. Ett liknande förhållande eger helt säkert rum

äfven med sådana barn, som komma från hemmen eller från privatskolorna.

Egendomligt nog har det af 1882 års läroverkskomité framstälda

förslaget emellertid ej blifvit upptaget af den skollagskomité, som tillsattes

1890 och som afgaf sitt betänkande den 13 januari 1891. I § 31

af sitt förslag till stadga för rikets allmänna läroverk förordar denna

komité en formulering af inträdesfordringarna till första klassen, som

icke öfverensstämmer med den för folkskolans första årsklass anvisade

kursen, och i sin motivering för nämnda paragraf berör den icke med

ett ord det af 1882 års komité gjorda yrkandet. Tvärt om hänvisar den

såsom stöd för sitt förslag i denna del uteslutande till, hvad »de flesta

inträdessökande redan nu torde i sitt hem eller i förberedande skola

hafva inlärt». Uraktlåtenheten att i detta sammanhang ens nämna folkskolan

torde svårligen kunna tolkas som annat än ett principielt afvisande

af allt samband mellan folkskola och allmänt läroverk, äfven

på det stadium, der ett dylikt samband kan åstadkommas utan minsta

rubbning af den nu bestående organisationen.

Måhända skulle det nu anförda ej kunna anses innebära tillräcklig

anledning för aflåtande af en framställning i ämnet till Kongl.

Maj:t, enär hvad som dermed kunde vinnas i alla händelser ej vore

något särdeles betydande. Just nu synas emellertid särskilda skäl för

en dylik framställning föreligga. Enligt hvad åtskilliga omständigheter

gifva vid handen, lärer man nemligen under den närmaste framtiden

hafva att förvänta utfärdandet af en ny läroverksstadga. Under sådana

förhållanden kan det icke anses olämpligt, att Riksdagen, innan den

nya stadgan träder i kraft, genom en skrifvelse till Kongl. Maj:t framhåller

såsom sin önskan, att i densamma måtte tagas så mycken hänsyn

till folkskolan, att de hinder för ett samband mellan folkskola och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N.-o 2) Utlåtande N:o S.

allmänt läroverk komma att undanrödjas, livilka uteslutande bero derpå,

att fordringarna för inträde i läroverkets lägsta klass icke sammanfalla

med fordringarna för inträde i folkskolans andra årsklass.

Utskottet har i det föregående utgått från den uppfattningen af

motionärens förslag, att han med uttrycket »elementarläroverk» närmast

afsett de undervisningsanstalter, som allt sedan 1878 bära namnet

»allmänna läroverk». Af den i hans yrkande inskjutna parentesen (»såväl

för manlig som för qvinlig ungdom») framgår emellertid, att han måste

hafva tänkt äfven på andraslag af skolor: vare sig det statens elementarläroverk,

hvilket såsom öfningsskola är förenadt med Högre lärarinneseminariet

och benämnes »Normalskolan för flickor», eller derjemte äfven

de privata »elementarläroverken» för gossar och flickor, af hvilka somliga

åtnjuta statsunderstöd, andra icke. Som emellertid motionen i

detta afseende är alldeles obestämd, anser sig utskottet sakna anledning

att inlåta sig på frågan om möjligheten och lämpligheten af »bestämmelser»

rörande inträdesfordringarna vid läroverk af dylikt slag.

I den senare delen af sitt yrkande hemställer motionären om

sådana förändrade bestämmelser för undervisningen vid rikets folkskolor

och »elementarläroverk», att, »i den mån sådant låter sig göra,

ett mera planmessigt samarbete emellan ifrågavarande läroanstalter

åvägabringas».

Såsom motivering för denna del af yrkandet får man väl uppfatta

motionärens korta antydan, »att med afseende å såväl läroböcker

som undervisningsmetoder vid de olika läroanstalterna större skiljaktighet

är rådande än önskligt vore».

Att så verkligen förhåller sig, torde svårligen kunna bestridas.

Det är ock lätt förklarligt. Så länge folkskolan och allmänna läroverket

betraktas såsom tvenne till sjelfva sin art skilda bildningsanstalter,

måste man finna det i sin ordning, att de använda väsentligen olika

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3. 15

undervisningssätt och undervisningsmedel. Men i samma mån som den

uppfattningen vinner utbredning, att bådas arbete är af väsentligen

lika art, i samma mån komma ock alla sådana olikheter att försvinna,

hvilka icke med nödvändighet äro betingade deraf, att lärjungarne i

folkskolan och lärjungarne i allmänna läroverket befinna sig på olika

stadier af utveckling.

Det vill synas, som om motionären ansett en större likformighet

i metoder och läroböcker böra sökas på reglementerandets väg. Huru

sådant skulle kunna låta sig göra, har han dock icke ens antydt, och

det är äfven ytterst svårt att föreställa sig.

Men äfven om ett dylikt reglementerande i fråga om undervisningssätt

och läroböcker kunde anses tänkbart, så skulle det dock, enligt

utskottets mening, åstadkomma vida mera skada än gagn. Det oundgängliga

vilkoret för allt verkligt framåtgående på metodikens och undervisningslitteraturens

fält är nemligen den fria utvecklingen, och

denna skulle genom reglementerandet komma att helt och hållet förqväfvas.

Den senare delen af motionärens yrkande har utskottet derför

ansett böra lemnas helt och hållet utan afseende.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet, med anledning

af förra delen af herr Zetterstrands hemställan, föreslå

att Andra Kammaren måtte för sin del besluta, att Riksdagen

genom skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller om sådan ändring af fordringarne

för inträde i allmänna läroverkets lägsta klass, att dessa

bringas till fullständig öfverensstämmelse med de kurser, hvilka enligt

gällande normalplan för undervisningen i rikets folkskolor skola vara

genomgångna vid inträdet i andra årsklassen af fast folkskola litt. A.»

Sedan Andra Kammaren bifallit berörda hemställan, har jemlikt

63 § mom. 3 riksdagsordningen detta beslut genom utdrag af protokollet

delgifvits Första Kammaren, som hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga

utskott.

Såsom redan är framhållet, är motionens egentliga syfte att i

någon mån förverkliga den gamla tanken, att folkskolan skulle kunna

utvecklas till en för hela den uppväxande ungdomen gemensam botten
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Första Kammarens Tillfälliga TJtskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

skola. Denna tanke har inom Riksdagens Andra Kammare vid flera

tillfällen äfven lifligt förfäktats. Hvad som erfordras för att förverkliga

den skulle vara att borttaga en eller flera af de allmänna läroverkens

lägsta klasser och att i samband dermed höja de för inträde

i dessa läroverk faststälda kunskapsfordringarna äfvensom inträdesåldern

samt att utbilda folkskolorna derhän, att de skulle kunna, medelst

den undervisning de lemnade, ersätta den eller de af läroverkens

lägsta klasser, man ville borttaga. Hvad som härmed skulle vinnas

vore, dels att folkskolan med den nya uppgiften erhölle en mägtig

väckelse till lifskraftig utveckling, dels att det svåra valet af lefnadsrigtning,

som förelägges barnet vid valet mellan så väsentligt olika

organiserade undervisningsanstalter som folkskolorna och de allmänna

läroverken, kunde framflyttas till något högre ålder, och dels att de

sociala åtskilnader i den offentliga undervisningen, som anses blifvit

under de nuvarande förhållandena nedförda i till och med barnaverlden,

skulle undanrödjas.

Men mot en så beskaffad bottenskola kan framhållas, att folkskolans

och de allmänna läroverkens uppgifter äro väsentligen olikartade.

Folkskolans uppgift är att intill en viss ålder, hvilken man bestämt

till det 14:de året, bibringa barnen ett visst afslutadt mått af allmän

bildning, och i öfverensstämmelse härmed är äfven hennes undervisning

anordnad. De allmänna läroverkens uppgift åter är att utöfver omfånget

för folkskolans verksamhet meddela medborgerlig bildning äfvensom

grundlägga de vetenskapliga insigter, hvilka vid universitet eller högre

tillämpningsskola vidare utbildas. Men häraf följer med nödvändighet,

att läroverkens lägre klasser måste stå i ett organiskt samband med

de högre, hvadan följaktligen dessa lägre klasser, om de borttoges, icke

utan snart sagdt oersättlig förlust för läroverken skulle kunna ersättas

af folkskolan på annat sätt än derigenom, att undervisningen i folkskolan

stäldes i ett organiskt samband med undervisningen i läroverkens

lägre klasser och mellanklasser, hvilket åter skulle blifva till största

skada för folkskolan, enär hennes hufvudändamål derigenom helt och

hållet förrycktes.

Med afseende på de mål, bottenskolans vänner tro sig kunna

vinna, torde äfven befogade anmärkningar kunna göras. Det är fara

värdt, att den kraftiga utveckling folkskolan skulle få, blefve en utveckling

utåt men icke inåt, och visst är, att den aldrig skulle kunna åstadkommas

utan mycket stora kostnader, i det att de redan nu i och för

sitt undervisningsväsen hårdt betungade kommunerna skulle nödgas öka

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N;o 3. IT

lärarnes antal och ombygga sina skolhus, hvilka i allmänhet blott innehålla

ett enda klassrum, så att de blifva försedda med flere skilda

sådana. Valet för skolbarnen af lefnadsrigtning torde knappast blifva

lättare vid det 12:te året än vid det 9:de. Talet om de sociala åtskilnaderna

vid den offentliga barnundervisningen vederlägges dermed, att

folkskolorna redan nu besökas af barn ur alla samhällsklasser, och att

de allmänna läroverken med sin kostnadsfria undervisning allt ifrån

sin första begynnelse hållit sina portar vidöppna för de mindre bemedlades

söner lika så väl som för de mera burgnes. Men i andra, icke

mindre beaktansvärda hänseenden skulle bottenskolan medföra verkliga

faror. Att lärjungeantalet vid våra universitet och högre tillämpningsskolor

är större än landets behof kräfver, har länge vållat oro, men

ännu större skall detta antal blifva, om ett större antal af den uppväxande

ungdomen genom folkskolornas förvandling till bottenskolor förleddes

till att ingå i de allmänna läroverken. På samma gång äfventyr,

att ett större tillopp af mindre väl förberedda inträdessökande

skall efter hand sänka inträdesfordringarna och dermed skolans hela nivå.

Utskottet kan sålunda ej dela den af motionären i hans motion

framhållna uppfattningen om det önskvärda i att folkskolan och det

allmänna läroverket omdanas till ett gemensamt helt med folkskolan

såsom bottenskola. Men utskottet anser sig det oaktadt böra förorda,

att Andra Kammarens föreliggande hemställan varder af Första Kammaren

i hufvudsak biträdd. Hvad som i denna egentligen yrkas, är

nemligen mindre, att folkskolan må göras till en bottenskola, än att ett

samband ma astadkommas mellan de olika läroanstalterna, hvarigenom

sådana folkskolans barn, som ämna inträda i läroverkens lägsta klass,

kunna på lämplig punkt afbryta sin folkskolekurs, så snart de förvärfvat ett

mot läroverkens inträdesfordringar svarande kunskapsmått. Men en sådan

punkt finnes för närvarande icke, enär ingen af de för folkskolans olika

afdelningar faststälda kurser fullt öfverensstämmer med de för inträdet

i läroverken faststälda kunskapsfordringarna. Att en jemkning af dessa

fordringar lätt kan göras, framgår uppenbart af den jemförelse mellan

folkskolans kurser och läroverkens inträdesfordringar, som här ofvan i

detta betänkande finnes införd. Jemkningarne skulle egentligen blott

behöfva afse katekes, biblisk historia och geografi, och de kunna genomföras

utan någon som helst olägenhet för läroverken, hvilka i alla händelser

fortfarande skulle ega befogenhet att medelst särskild inträdespröfning

förvissa sig, om de inträdessökande barnen egde det föreskrift^

kunskapsmåttet. De barn, för hvilka inträdet i läroverken härigenom

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 8 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Iläft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3.

skulle underlättas, blefve för öfrigt blott sådana, som genomgått småskolans

båda årskurser och första klassen af de läroanstalter, som i

normalplanen för folkskoleundervisningen benämnas »fasta folkskolor,

litt. A». Dessa läroanstalter utgöra så att säga eliten af våra folkskolor

och höra kunna lemna en god undervisning, enär de meddela undervisning

på skilda klasser med särskild lärare för hvarje klass. De utgöra

ett relativt fåtal. Enligt en i kongl. ecklesiastikdepartementet

uppgjord förteckning, af hvilken utskottet tagit del, uppgick antalet

skolor af denna grupp år 1890 till 147, hvilka mestadels voro belägna

i de större städerna, under det åter hela det samfälda antalet af landets

folkskolor samma år uppgick till 4,513.

Men om utskottet sålunda anser sig böra hufvudsakligen förorda

Andra Kammarens hemställan om en ändring af de allmänna läroverkens

inträdesfordringar, anser det sig dock ej kunna tillstyrka, att dessa

fordringar, enligt samma hemställans ordalydelse, bringas i fullständig

öfverensstämmelse med nyssnämnda folkskolors kurser. Bestämdes det

nemligen, att öfverensstämmelsen skulle vara fullständig, skulle inträdesfordringarna,

hvilket ej torde vara lämpligt, äfven kunna komma att

omfatta ämnena historia, naturkunnighet, teckning, gymnastik och sång,

i hvilka läro- och öfningsämnen undervisning meddelas i den fasta

folkskolans l:a klass, litt. A., men hvari nu gällande läroverkstadga

ej anbefaller någon inträdespröfning. Andra Kammarens tillfälliga utskott

synes ej heller hafva tänkt sig en sådan fullständig öfverenskommelse,

då utskottet yttrar, att någon rubbning i den för allmänna läroverkens

första klass gällande läroplan ej behöfde förorsakas af den

omständighet att i folkskolans första årskurs inginge ämnen, som ej

inginge i de nuvarande fordringarna för inträde i allmänna läroverkets

lägsta klass.

Motionären har i den senare delen af sin motion äfven yrkat,

att ett mera planmessigt samarbete mellan folkskolan och det allmänna

läroverket skulle åstadkommas. Detta yrkande har Andra Kammaren

på grund af sitt tillfälliga utskotts hemställan lemnat utan afseende,

hvadan sålunda Första Kammarens tillfälliga utskott ej häröfver har

att afgifva något yttrande.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får utskottet hemställa,

att Första Kammaren ville i så måtto biträda

Andra Kammarens beslut, att Första Kammaren för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 3. 19

sin del beslutar, att Riksdagen genom skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhåller om sådan ändring af fordringarna

för inträde i allmänna läroverkets lägsta klass, att

dessa må vid anstäld inträdespröfning kunna fullgöras

af den, hvilken genomgått första årsklassen af fast

folkskola, litt. A.

Stockholm den 13 april 1894.

På utskottets vägnar:

ROBERT DICKSON.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.