Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Konql. Maj:t med begäran om vissa reformer i afseende på folkskoleinspektionen.

1894-04-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1894:8, Skrifvelse till Konql. Maj:t med begäran om vissa reformer i afseende på folkskoleinspektionen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

1

mo 8.

- • « ,,.r

Ank. till Riksd. kansli den 30 april 1894, kl. 3 e. m.

Första Kammarens Andra tillfälliga utskotts utlåtande n:o 4, i

anledning af väckta motioner om skrifvelse till Konql.

Maj:t med begäran om vissa reformer i afseende på

folkskoleinspektionen.

Vid innevarande riksdag äro inom Apdra Kammaren väckta tre

motioner rörande folkskoleinspektionen, nemligen:

a) motion n:o 52 af herr Nils Nilsson i Skärhus, som yrkar:

»att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, att till

folkskoleinspektörer icke må utses personer, som innehafva presterliga

befattningar, utan endast sådana män, som innehafva sådana pedagogiska

insigter och äro med folkskolan så väl förtrogna, att en verksam

folkskoleinspektion genom dem må kunna utöfvas»;

b) motion n:o 152 af herr Alfred Kihlberg, som föreslår:

»att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, hvilka åtgärder böra vidtagas

för åstadkommande af en mera verksam och tillfredsställande inspektion

öfver folkundervisningen»;

c) motion n:o 156 af herr Edv. Svensson i Karlskrona, som hemställer:
Bill.

till Riksd. Prof. 1894. 8 Samt. 2 Afd. 1 Band. 6 Höft. (N:o 8).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

»att Riksdagen måtte i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, det

Kongl. Maj:t täcktes tillse,

dels att folkskoleinspektörsuppdraget icke göres till en bisyssla

vid sidan om annan tjenstebefattning, utan anförtros åt personer, som

under den tid de innehafva detta kall odeladt egna sig åt detsamma;

dels, och i samband härmed, att till folkskoleinspektörer förordnas

personer, som visat sig innehafva den pedagogiska insigt och den på

personlig erfarenhet hvilande kännedom om folkskoleundervisningen,

att en tillfredsställande inspektion genom dem må kunna utöfvas».

Dessa motioner hänvisades af Andra Kammaren till dess första

tillfälliga utskott, som i utlåtande n:o 3 (i samlingen n:o 15) hemstälde

att motionerna måtte på det sätt bifallas, att Andra Kammaren för sin

del ville besluta, att Riksdagen i skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhåller,

det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, att folkskoleinspektörsuppdraget

icke göres till eu bisyssla vid sidan om annan tjenstebefattning,

utan i. allmänhet anförtros åt personer, som under den tid

de innehafva detta kall odeladt egna sig åt detsamma; samt att i samband

härmed till folkskoleinspektörer förordnas personer, som visat sig

innehafva den pedagogiska insigt och den på personlig erfarenhet hvilande

kännedom om folkskoleundervisningen, att en verksam och tillfredsställande

inspektion genom dem må kunna utöfvas.

Sedan Andra Kammaren bifallit detta utlåtande, blef jemlikt § 63

mom. 3 riksdagsordningen detta beslut genom utdrag af protokollet delgifvet

Första Kammaren, som hänvisat ärendet till sitt andra tillfälliga

utskott.

Beträffande de skäl, som af motionärerna anförts, och den utredning,

Andra Kammarens utskott lemnat, får utskottet hänvisa till motionerna

och Andra Kammarens utskotts utlåtande, på samma gång utskottet

af nämnda utlåtande här intager följande:

»Lika med motionärerna är utskottet öfvertygadt om behöfligheten

af en reform i folkskoleinspektionen. Den »röda tråd», som genomgår

motionerna, är denna: folkskoleinspektionen bör så småningom öfverlemnas

åt fackmän, hvilka under den tid de innehafva uppdraget uteslutande

egna sig häråt. En reform i denna rigtning är ock, enligt

utskottets mening, både nödig och nyttig.

Olägenheterna af att icke mindre än fyra femtedelar af samtliga

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

folkskoleinspektörerna sköta inspektionen som en bisyssla ligga i

öppen dag.

För staten medför denna anordning högre utgifter, specielt högre

resekostnader, än som eljest behöft ifrågakomma. Då inspektören ej

är i tillfälle att inspektera ett större antal skolor i en sammanhängande

följd, utan efter ett par dagars förrättning, stundom blott en dags, måste

resa hem för att sköta sin ordinarie tjenst, blifva gifvetvis resekostnaderna

högre än eljest. Detta har erkänts af såväl domkapitlen som

folkskoleinspektörerna sjelfva, då statsrevisorerna gjort anmärkning mot

de höga resekostnaderna.

Att de ordinarie tjensterna i regeln varda lidande på att deras

innehafvare äro vissa dagar upptagna af inspektionsgöromål, är påtagligt.

Särskilt torde det vara tydligt, att detta måste vara fallet med

de mycket vigtiga seminarieläraretjensterna, helst då man tager i

betraktande, att icke mindre än hvar fjerde af de ordinarie manliga

lärarne vid seminarierna är upptagen af inspektionsuppdrag.

I och för sig kan det visserligen icke anses olämpligt, att en

seminarielärare tjenstgör såsom inspektör. Han uppfordras derigenom

att personligen sätta sig in i folkskolearbetet, för hvilket han eljest,

till stor skada för sin uppgift såsom lärare för folkskolans vardande

lärare, måste komma att blifva ganska främmande. Men skall detta

mål ernås, så få båda befattningarna tydligen icke skötas samtidigt.

En verklig förtrogenhet med folkskolans inre lif och en verklig inblick

i de förhållanden, under hvilka folkskoleläraren har att verka, kan ingalunda

förvärfvas genom de brådskande och flygtiga inspektionsresor,

som i tjenst varande seminarielärare äro i tillfälle att företaga. För

vinnande af en dylik förtrogenhet fordras gifvetvis vida grundligare

och mera sammanhängande studier än som kunna ifrågakomma, så

länge inspektionen skall skötas såsom en bisysselsättning under en

eller annan ledig dag. För seminarieundervisningen medför sålunda det

hittills rådande inspektionssystemet endast en förlust, hvilken i allmänhet

icke uppväges af någon motsvarande vinst.

Slutligen måste folkskolan sjelf äfven blifva lidande derpå, att

hon icke kommer i åtnjutande af en fullt grundlig och sakkunnig inspektion.

Gifvet är, att hennes utveckling svårligen kan i någon

väsentlig mån främjas af personer, hvilka på grund af andra- sysselsättningar,

som för dem utgöra hufvudsaken, hindras att egna nog tid

och intresse åt sin uppgift som inspektörer, hvaraf följden måste blifva,

att de omöjligen kunna förskaffa sig eu noggrann kännedom om folk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första Kammarens Tillfälliga Utslcotfs (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

skolans tillstånd och till följd häraf ej heller kunna vara i tillfälle att

lemna fruktbärande råd och anvisningar åt hennes lärare och lärarinnor.

Äfven inspektörerna sjelfva erkänna, att under nuvarande förhållanden

tiden ej räcker till för dem. Sålunda klagar i de näst senaste

inspektionsberättelserna en kyrkoherde deröfver, att det varit honom

omöjligt att vinna så mycken tid ifrån sina egentliga tjensteåligganden,

att han kunnat besöka en del skolor mer än en gång under de fem

åren. Tiden har icke heller medgifva honom ordna möten med lärarepersonalen

»till det omfång och så ofta, som vederbort».

Enligt det nu gängse inspektionssystemet har det ju till och med

liändt, att inspektionsförrättningar blifvit arrangerade midt under ferierna,

detta af den anledning, att inspektören endast under denna tid kunnat

göra sig tillräckligt fri från sin ordinarie befattning. På så sätt anordnade

förvandlas inspektionsbesöken till paraduppvisningar, hvilka, långt

ifrån att lända folkskolearbetet till gagn, snarare bidraga att leda det

in på betänkliga afvägar. Liknande följder måste äfven inträda i de

fall, der inspektionsbesöken visserligen göras under terminerna, men

endast på en viss, på förhand bestämd dag i veckan.

I närmaste sammanhang härmed står det missförhållandet, att

inspektionen, sådan den hittills varit ordnad, endast i undantagsfall

kunnat anses såsom en verklig fackinspektion. Så länge inspektörerna

samtidigt sköta andra befattningar, hvarpå de hufvudsakligen existera

och hvaråt de egna brorslotten af sin tid och sina krafter, måste de

äfven helt naturligt komma att betrakta sig såsom i främsta rummet

prester, seminarielärare och läroverkslärare m. m. samt först i andra

rummet såsom folkskolemän. De kunna under sådana förhållanden

hvarken vara eller i allmänhet ens komma att utveckla sig till att

blifva verkliga fackmän på folkskolans område. På detta fält liksom

på de flesta andra gör sig nemligen ett oaflåtligt framåtskridande gällande.

Att här hålla sig i nivå med den fortgående utvecklingen är ingalunda

någon småsak; det är en uppgift, som kräfver sin man helt.

Hvar och en, som af andra magtpåliggande sysselsättningar hindras

härifrån, han blir mycket snart efter sin tid och dermed ur stånd att

intaga någon ledande ställning inom folkskoleväsendet. Om en sådan

ledande ställning det oaktadt anförtros honom, så kan han visserligen

i yttre måtto fylla sin plats och upprätthålla sin dermed förbundna

auktoritet, men i det väsentliga måste han inom kort komma att känna

sig öfverflyglad af dem, hvilkas föresyn och ledare han egentligen

borde varit.

Denna konseqvens af det hittills följda systemet har icke undgått

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8

att tilldraga sig uppmärksamheten äfven inom Riksdagen. Då frågan

år 1890 var föremål för Riksdagens behandling yttrade en talare i

Andra Kammaren härom: »Inspektionen har icke mägtat att följa med

sin tid. Ledningen har, särskildt då det gält initiativet till reformer

på undervisningens område, öfvergätt från de styrande till de styrda.»

Mot antagandet af ett sådant inspektionssystem, att inspektörerna

under den tid de innehafva sitt uppdrag odeladt egna sig åt detsamma,

har understundom den invändningen blifvit framkastad, att kostnaderna

för inspektionen härigenom skulle komma att stiga.

Denna invändning synes emellertid utskottet vara alldeles ohållbar.

Det är ingalunda af brist på medel, som den nuvarande inspektionen

blifvit så litet tillfredsställande. De anslag, som för närvarande

äro för ändamålet beviljade, synas tvärtom vara tillräckliga. Felet är

fastmer att söka i den olämpliga fördelningen af nu tillgängliga medel.

Genom det oändamålsenliga sätt, hvarpå resorna nu måste anordnas,

komma resekostnaderna att utgöra en oproportionerligt stor del af

kostnaderna i det hela, och det som återstår för sjelfva arfvodena blir

på grund häraf vida mindre än eljest skulle blifva fallet.

Härtill kommer dessutom, att enligt nu gängse system dessa

arfvoden måste så att säga bortplottras i en mängd småposter. Sålunda

fördelades vid innevarande inspektionsperiods början arfvodena på följande

sätt, för år räknadt:

1

inspektör

.................. 1,800

kronor

=

1,800

kronor,

1

V!

................. 1,500

n

—

1,500

11

1

11

.................. 1,300

ii

:

1,300

11

2

11

hvardera .........

.................. 1,250

ii

=

2,500

11

1

11

.................. 1,200

ii

=

1,200

11

2

11

hvardera ........

................. 1,000

ii

=

2,000

11

1

11

.................. 800

ii

==

800

11

4

11

hvardera .........

.................. 700

ii

2,800

11

2

11

11 .........

.................. 650

ii

=

1,300

11

4

11

11 .........

................... 600

ii

=

2,400

11

6

11

11 .........

................... 500

n

=

3,000

11

4

11

11 .........

................. 450

ii

=

1,800

11

2

11

11 .........

.................. 400

ii

=

800

11

10

11

11 .........

.................. 300

ii

=

3,000

11

9

11

11 ........

.................. 200

ii

=

1,800

11

28,000 kronor.

S:a 50

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

Tydligt är, att om sakerna så ordnades, att inspektörerna finge

åt sitt uppdrag egna hela sin tid, icke blott eu obetydlig bråkdel af

densamma, så skulle inspektionen på ett långt omsorgsfullare sätt än

nu kunna skötas af ett vida mindre antal personer, och dessa skulle

kunna verkställa de nödiga resorna för en sammanlagdt mindre summa.

Till följd häraf kunna arfvodena, blifva så pass stora, att man ingalunda

behöfde befara, att ej ett tillräckligt antal dugliga inspektörer skulle

kunna erhållas, utan att derför en ny klass af ordinarie tjenstemän vore

af nöden.

Genom en reform sådan som utskottet här förordat skulle folkskoleinspektionen

blifva likstäld med den inspektion, som utöfvas på

andra områden. Man skulle vidare kunna erhålla temligen bestämda

inspektionsdistrikt i stället för att — såsom nu är förhållandet, då

distrikten måste göras beroende af de särskilda inspektörernas beqvämlighet

— områdenas omfång vexlar nästan för hvarje period. Och genom

att minska inspektörernas antal skulle samarbete dem emellan

lättare kunna åstadkommas, hvarigenom den på åtskilliga håll så lifligt

förordade »enheten» skulle vinnas. Slutligen skulle, såsom ofvan framhållits,

icke oväsentliga besparingar uppstå beträffande resekostnadsersättningarna,

på samma gång inspektionen blefve i alla hänseenden

mera verksam och tillfredsställande.

Utskottet förbiser icke, att till en början åtskilliga svårigheter ''

skola uppresa sig mot en konseqvent tillämpning af den utaf motionärerna

och utskottet förordade principen, men dessa svårigheter torde

ej vara större, än att de med god vilja kunna öfvervinnas.»

Af ofvanstående utlåtande och Andra Kammarens beslut synes

framgå, att de brister, som möjligen vidlåda inspektionen öfver folkskolorna,

sådan denna inspektion nu är anordnad, skulle vara att härleda

ur två orsaker: den ena att folskoleinspektörsuppdraget är såsom

bisyssla förenadt med annan tjenstebefattning, och den andra att detta

uppdrag icke alltid skulle öfverlemnats åt personer, som visat sig innehafva

pedagogisk insigt och en på personlig erfarenhet hvilande kännedom

om folkskoleundervisning. En rättelse i förstnämnda förhållande

tror man sig vinna, om ifrågavarande uppdrag i allmänhet anförtros åt

personer, som under den tid, de utöfva detsamma, odeladt egna sig

deråt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

Hvad angår denna första fråga tvekar ej utskottet uttala, att det

ur vissa synpunkter vore önskvärdt, att folkskoleinspektörerna kunde

odeladt egna sin tid åt sitt uppdrag, men utskottet tilltror sig dock

ingalunda att förorda en framställning i detta syfte. För att folkskoleinspektörsuppdraget

icke skulle göras till en bisyssla vid sidan af annan

tjenstebefattning erfordras, antingen att folkskoleinspektörsbefattningarne

uppföras såsom ordinarie tjenster å stat med fast lön och rätt till pension,

eller ock att till folkskoleinspektörer på viss tid förordnas personer,

som innehafva annan ordinarie tjenst, från hvilken de, medan förordnandet

såsom folkskoleinspektör varar, åtnjuta ledighet, och hvilka

tjenster under tiden uppehållas af vikarier. Det lärer nemligen icke

kunna anses antagligt, att duglige män skulle vilja egna sig åt detta

värf, derest de ej funne sin framtid dervid betryggad, utan äfventyrade

att vid sjukdom eller försvagade krafter stå så att säga på bar backe.

Ej heller lära arfvodena kunna tilltagas så rikliga, att befattningarnes

innehafvare skulle kunna under ett eller två tiotal år göra besparingar

nog stora att betrygga dem en torftig bergning för deras återstående

lifstid.

Utan att uppgöra någon beräkning öfver den sannolika kostnaden

för folkskoleinspektörsbefattningarnes uppförande på ordinarie stat, vågar

dock utskottet påstå, att en sådan anordning skall ställa sig vida dyrare

än den folkskoleinspektion, som nu eger rum. Men äfven om Riksdagen

icke skulle fästa sig vid kostnadsfrågan, möter dock mot saken en betänklighet.

Det lärer icke kunna förnekas, att utöfvandet af folkskoleiuspektörsbefattningen

är ej blott själströttande, utan äfven i anseende

till de många resorna under profvande väderleksförhållanden och med

ojemn diet för kroppen ansträngande. Efter två, tre eller fyra femårsperioder

är innehafvaren vanligen utnött och förbrukad. Hans qvarstående

i tjensten, till pensionsåldern uppnås, varder då till skada för

denna.

Genom att på viss tid till folkskoleinspektörer förordna personer,

som innehafva ordinarie tjenst, från hvilken de, medan förordnandet

såsom folkskoleinspektör varar, åtnjuta ledighet, undvikes den senare

olägenheten. Kongl. Maj:t varder i tillfälle att vid förordnandets utgång

aflägsna en person, hvars kraft förbrukats eller som i öfrigt befunnits

för platsen mindre lämplig, samt att tillföra folkskoleinspektörscorpsen

friska krafter. Äfven kostnaden minskas eller rättare kostnadsbeloppet

framträder ej så synbart, i det att en del af aflöningen och hela pensionen

bestridas från annat håll. Men i alla fall skola dock kostnaderna

för arfvode och resekostnader för folkskoleinspektörer uppgå till större

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

belopp än hittills. Folkskoleinspektörerna skola nemligen ej blott under

sina resor besöka skolorna samt träda i förbindelse med skolråden och

lärarne, utan äfven meddela skolråden anvisningar och granska reglementen.

Det är dem äfven ålagdt att granska skolrådens reqvisitioner

å statsbidrag och statistiska uppgifter från skolråd och lärare, att afgifva

årsredogörelser till domkapitlen och femårsberättelser till ecklesiastikdepartementet

samt att i öfrigt meddela de yttranden, som kunna af

Kongl. Maj:t, länsstyrelser eller domkapitel infordras. Med omkring

11,000 skolor, fördelade å 24 län eller 12 stift samt spridda öfver en storyta,

lärer antalet folkskoleinspektörer icke kunna nedsättas till mindre än

trettio, hvilka, om de skola njuta ledighet från sin ordinarie befattning

och anständigt aflöna vikarie, sannolikt icke kunna hvardera tilldelas

lägre årsarfvode än 1,800 eller 2,000 kronor, af hvilket belopp de emellertid

få sjelfva bestrida alla expenser. Väl ställer Andra Kammarens

utskott i utsigt, att genom en ändamålsenligare anordning af resorna

resekostnadsersättningen skulle nedgå så, att för arfvodena skulle återstå

ett större belopp; men att en ökning af inspektionsområde och således

äfven ökning af resornas längd skulle medföra minskad resekostnad,

synes utskottet föga antagligt. Derest något missbruk af rätten till

reseersättning egt rum, skulle ett sådant missbruk icke undanrödjas

genom ökning af distriktets storlek, hvarigenom ju tillfället att än mer

utvidga resorna äfven skulle ökas. Det enda sättet att förhindra en

obehörig anordning af resorna vore att förelägga inspektörerna att halfårsvis

afgifva förslag till reseplaner, hvilket de då hade att i allmänhet

följa. Obeaktadt bör dock ej lemnas, att den ökning af resekostnaden,

som tid efter annan egt rum, till en del beror på att skjutslegan blifvit

höjd.

Äfven om utskottet således icke anser sig kunna tillstyrka, att

folkinspektörsuppdraget endast skulle anförtros åt personer, som under

den tid, de innehafva detta kall, odeladt egna sig åt detsamma, vill

dock utskottet icke förneka, att den tanke, som ligger till grund för

Andra Kammarens utskotts hemställan i denna del, är värd att beaktas.

Utskottet håller nemligen före att, derest det, på sätt herr statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet den 12 januari 1891 ifrågasatt

vid föredragning af anslagsbehofven under åttonde hufvudtiteln, fordras,

»att de personer, som förena inspektionsuppdraget med annan tjenstebefattning,

förpligtas att utsträcka sin inspektionsverksamhet till vissa

längre sammanhängande perioder af året och, der så pröfvas nödvändigt,

hålla vikarie för den ordinarie tjenstens bestridande», inspektörer
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

nas verksamhet kunde blifva i högre grad fruktbärande än hvad det

under nuvarande förhållanden kan blifva.

Utskottet förbiser dock icke att, om det än för de folkskoleinspektörer,

som innehafva presterliga befattningar, icke skall möta någon

svårighet att erhålla tjenstledighet från den presterliga befattningen

under viss tid af året, det för skolundervisningen skulle medföra synnerlig

olägenhet, om ordinarie lärare under en del af läroåret skulle

fullgöra sin lärarebefattning och under en annan del öfverlemna denna

åt en vikarie. Följden af förändringen skulle* således blifva, hvad motionärerna

icke synas hafva åsyftat, eller att folkskoleinspektörsbefattningarne

än mer än hittills skulle komma att uppdragas åt kyrkoherdar

eller komministrar. Hvad angår ordinarie seminarielärare, har Andra

Kammarens utskott rigtigt framhållit, att en sådan lärare genom tjenstgöring

såsom folkskoleinspektör »uppfordras att personligen sätta sig

in i folkskolearbetet, för hvilket han eljest, till stor skada för sin uppgift

såsom lärare för folkskolans vardande lärare, måste komma att blifva

ganska främmande». Att detta är af synnerlig vigt för seminariernas

rektorer, är uppenbart. Men då dessa rektorer icke utan till den största

skada för sin egentliga verksamhet kunna under andra längre sammanhängande

perioder än ferietiderna odeladt egna sig åt inspektörsverksamheten,

och deremot mycket väl kunna så anordna sin tjenstgöring

vid seminarierna, att de äfven under Jäseterminen få ledighet till inspektioner,

torde dessa åtminstone undantagsvis kunna förordnas till

inspektörer för mindre distrikt.

De nuvarande arfvodena äro dock till den allra största delen så

små, att de icke medgifva uppställandet af den fordran,''att. den, som

uppbär arfvodet, skall deraf aflöna en vikarie ens under någon del af

året. _ Genomförandet af den ordning, utskottet härofvan angifvit såsom

lämplig, förutsätter således, att åtminstone arfvodena för 30 eller 35

inspektörer höjas med de belopp, som för vikariernas aflönande under

viss tid af året må erfordras. För ändamålet kräfves således, att anslaget

ökas med ett belopp, som utskottet föreställer sig böra bestämmas

till 10,000 eller 12,000 kronor. De i ärendet väckta och nu till

pröfning föreliggande motionerna kunna dock icke föranleda till något

uttalande angående Riksdagens villighet att på Kongl. Maj:ts framställning

bevilja den anslagsförhöjning, som för ändamålet lian finnas erforderlig.

Tvärtom har Andra Kammaren gonom godkännande af dess

utskotts utlåtande förklarat, att de anslag, som för närvarande äro för

ändamålet beviljade, synas vara tillräckliga äfven för den anordning,

Andra Kammarens beslut afser. Vid sådant förhållande och då det icke

Bih. till Rilcsd. Prof. 1894. 8 Sami 2 Afd, 1 Band. 6 Raft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

synes lämpligt att hos Kongl. Maj:t begära åtgärder, som föranleda

förhöjda utgifter, utan att vilja anvisa hvad som för dessa förhöjda

utgifter erfordras, anser utskottet sig förhindradt att förorda någon åtgärd

i det syfte, utskottet här ofvan angifvit såsom rigtigt.

Enligt utskottets åsigt finnes icke någon anledning att betvifla,

det Konungens rådgifvare låtit sig angeläget vara att till folkskoleinspektörer

föreslå personer, af hvilka en verksam och tillfredsställande

inspektion må kunna utöfvas, och utskottet finner sig derför icke böra

förorda någon framställning derom, att till folkskoleinspektörer måtte förordnas

personer, som visat sig innehafva den pedagogiska insigt och

den på personlig erfarenhet hvilande kännedom om folkskoleundervisningen,

att en verksam och tillfredsställande inspektion genom dem må

kunna utöfvas. Utskottet anser sig härvid böra erinra derom, att pedagogisk

insigt och en på personlig erfarenhet hvilande kännedom om

folkskoleundervisningen icke i sig äro tillräckliga för utöfvande af den

ifrågavarande befattningen. Inspektören skall nemligen ej blott gifva

råd och anvisningar åt lärarepersonalen, utan måste äfven samarbeta

med skolråden och församlingarne. Han skall hafva blickarne fästade

ej blott på hvarje särskild lärares och skolas förtienster eller brister,

utan äfven på alla de samfälda förhållanden, som inom distriktet kunna

främja skolväsendets utveckling. Härtill fordras praktiskt omdöme,

grannlagenhet och takt, hvilka egenskaper utskottet anser vara ej mindre

vigtiga än en »på personlig erfarenhet hvilande kännedom om folkskoleundervisningen».

Utskottet hemställer alltså,

att Första Kammaren icke måtte biträda Andra

Kammarens beslut.

Stockholm den 27 april 1894.

På utskottets vägnar:

ROBERT DICKSON.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 8.

11

Reservation

af herrar Pettersson, C. F., och Säve, hvilka i allmänhet gillat utskottets

motivering, men ansett något uttalande angående anslagsförliöjning

icke nu erfordras och derför hemställa,

att Första Kammaren ville i så måtto biträda

Andra Kammarens beslut, att Första Kammaren för

sin del beslutar, att Riksdagen må i skrifvelse till

Kongl. Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes vidtaga

åtgärder för att till folkskoleinspektörer i allmänhet

förordnas personer, som kunna odeladt egna sin tid

åt detta sitt kall under vissa längre sammanhängande

perioder af året.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.