Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 6 och 13 riksdagsordningen.

1894-03-12 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1894:3, Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af §§ 6 och 13 riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

1

N:o 3.

Auk. till Riksd. kansli den 12 mars 1894, kl. 3 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion om

ändrad lydelse af §§ 6 och 13 riksdagsordningen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till utskottets behandling

hänvisad motion, n:o 153, hafva herrar O. R. Themptander, G. Elowson

m. fl. föreslagit, att Riksdagen ville antaga till hvilande för vidare grundlagsenlig

behandling följande förslag till förändrad lydelse af §§°6 och

13 riksdagsordningen:

§ 6.

L Första Kammarens ledamöter skola för en tid af 9 år utses

af landstingen och stadsfullmägtige i de städer, som ej i landsting

deltaga.

2. Hvarje landsting och sådan stad, som nu nämnd är, väljer

efter folkmängden inom sitt område en riksdagsman för hvarje fullt tal

af 40,000. Går ej folkmängden upp till 40,000, väljes dock en riksdagsman.

3. Landsting och stad, som vid 1892 års slut egde utse 2 eller

flere riksdagsmän, bibehålie dock rätt att välja riksdagsman för hvarje

fullt tal af 30,000, men ej för större folkmängd, än det eller den hade

vid nämnda års slut, och må ej utse ökadt antal riksdagsmän, förrän

folkmängden, enligt hvad i mom. 2 är stadgadt, dertill föranleder.

Bill- till Riksd. Prot. 1894. 3 Sami. 3 Käft. (N:o 3.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 3.

§ 13.

1. Andra Kammarens ledamöter — — valet skett.

2. Å landet---hvardera en riksdagsman.

3. I hvarje stad, som eger en folkmängd af tiotusen eller mer,

utses en riksdagsman och derutöfver en för hvarje fullt ta.1 af tjugutusen,

hvarmed folkmängden öfverstiger tiotusen. Ofriga städer

— tolf tusen. n ,

4. Stad, som vid 1892 års slut egde utse 2 eller flere riksdagsmän,

bibehålie dock rätt att välja en riksdagsman för hvarje fullt tal

af tiotusen, men ej för större folkmängd, än den hade vid nämnda års

slut, och må ej utse ökadt antal riksdagsmän, förr än folkmängden,

enligt hvad i mom. 3 är stadgadt, dertill föranleder.

Då Riksdagen innevarande år slutligen antagit ett förslag om

ändrad lydelse af §§ 6, 13, 15, 16, 22 och 28 riksdagsordningen, åsyftande,

bland annat, fixering af antalet representanter i båda Kamrarne,

samt frågan om begränsning af riksdagsmännens antal hvars lösning

förevarande motion afser, således redan blifvit af Riksdagen afgjord,

hemställer utskottet,

att motionen icke måtte föranleda någon Riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 12 mars 1894.

På utskottets vägnar:

O. BERGIUS.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1894.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.