Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4

1894-03-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1894:4, Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

1

N:o 4.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1894, kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning af väckt motion

om ändrad lydelse af § 65 riksdagsordningen,

I motion n:o 143 inom Andra Kammaren har herr J. Mankell föreslagit

förändring af riksdagsordningen i syfte att i frågor, som icke afse

grundlagsändringar eller äro af beskaffenhet att böra afgöras genom gemensam

omröstning mellan kamrarne, Första Kammaren skulle ega allenast

suspensivt veto mot Andra Kammarens beslut.

Detta förslag är i motionen affattadt sålunda:

»att Riksdagen till grundlagsenlig hvila måtte antaga följande tillägg

till § 65 i riksdagsordningen:

Har i andra frågor, som icke afse grundlagsändringar, Andra Kammaren

vid tre på hvarandra följande lagtima riksdagar, åtskilda genom nya

val i hela riket till samma kammare, fattat likalydande beslut, vare detsamma

Riksdagens beslut, ändock det icke af Första Kammaren biträdes.»

Motionärens förevarande framställning är af den genomgripande natur,

att densamma åsyftar en fullständig omhvälfning af magtfördelningen mellan

kamrarne och ett uppgifvande af grundsatsen om desammas lika behörighet

och myndighet i alla frågor, hvilken utgör en af grundvalarne för

vårt nuvarande representatiousskick. Ehuruväl i åtskilliga främmande länder

med tvåkammarsystem den afdelning af representationen, hvilken i

svenska Riksdagen motsvaras af Andra Kammaren, med afseende å vissa

frågor eger större myndighet än den öfre kammaren, finnes dock, såvidt

utskottet har sig bekant, icke någon författning, som tillägger en del af

representationen ett företräde i fråga om lagstiftningsmagten jemförligt med

det, motionären velat inrymma åt Andra Kammaren, ett företräde, hvilket

kom me att blifva desto mer afgörande, som Första Kammaren skulle förlora

sin likställighet med afseende å beslutanderätten till och med i fråga

om de lagar, af hvilka kammarens sammansättning är beroende.

Bill. till Riksd. Prat. 1894. 3 Sami. 4 Käft. (N:o 4).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets Utlåtande N:o 4.

Den större behörighet, som i vissa länder tillkommer den undre kammaren,

synes i de flesta fall vara föranledd af saknaden af verksamt inflytande

från folkets sida på den öfre kammarens bildande. Hos oss deremot

förefinnes icke denna anledning till ett stadgande i nu föreslagna rigtning,

utan likheten beträffande de båda afdelningarnas inom representationen

sammansättning måste, såsom redan vid den nya riksdagsordningens framläggande

påvisades, betraktas såsom grunden för desammas likställighet.

Hvad motionären till stöd för sin framställning anfört finner utskottet icke

innefatta giltiga skäl för en rubbning af ifrågavarande grundsats, och då

utskottet sålunda ogillar sjelfva grundtanken i motionen, anser utskottet

sig sakna anledning att framställa de anmärkningar, hvartill förslagets affattande

kunde föranleda.

Utskottet hemställer alltså,

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 30 mars 1894.

På utskottets vägnar:

O. BERGHUS.

Reservationer:

af herrar Gustaf Berg, friherre Wrangel von Brehmer, Alin, Helander,

Samzelius, Nyström och Unger, hvilka ansett, att utlåtandet bort hafva

följande lydelse:

Då bifall till motionärens förslag skulle medföra upphäfvande af den

i § 49 regeringsformen och § 1 riksdagsordningen stadgade grundsatsen om

de båda kamrarnes lika behörighet och myndighet, får utskottet, som anser

vidmagthållandet af denna grundsats vara högst nödigt och högst nyttigt,

hemställa

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda;

af herrar Ljungman och Johnsson mot vissa delar af motiveringen;

samt af herr Hedin.

Stockholm, Iduns Tryckeri Aktiebolag, 1894.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.