Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af motion om tillägg till 1 kap. 6 § giftermålsbalken.

1894-02-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1894:14, Utlåtande, i anledning af motion om tillägg till 1 kap. 6 § giftermålsbalken.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 14.

1

N:o 14.

Ank. till Riksd. kansli den 27 februari 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af motion om tillägg till 1 kap. 6 §

giftermålsbalken.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling

hänvisad motion, n:o 109, anför herr A. P. Danielson:

Då, såsom numera ofta förekomme, personer, hvilka vore födda här

i landet, efter en längre eller kortare vistelse i Amerika eller å annan utrikes

ort återvände till Sverige och vid hemkomsten uppgåfve, att de under

sin bortavaro ingått äktenskap, och att vigseln blifvit af behörig person

förrättad, råkade ofta vederbörande pastor i villrådighet, huruvida han

egde rätt att i församlings- eller kyrkoboken såsom äkta makar anteckna

sådana personer, när de anmälde, att de önskade inflytta i församlingen.

Då pastor vägrat sådan anteckning, hade personerna i fråga blifvit ovissa,

huru deras äktenskap skulle efter svensk lag anses.

Då vår lagstiftning icke innehölle något stadgande, huru i sådana

fall skulle förfaras, och då frågan vore för dem den berörde och äfven för

samhället i dess helhet af stor vigt, hemstälde motionären, att Riksdagen

ville besluta ett tillägg till 6 § 1 kap. giftermålsbalken af innehåll:

Kommer i Sverige född man från Amerika eller annan utrikes ort,

der han någon tid vistats, och för vederbörande kyrkoherde anmäler sig

till inflyttning i församlingen och dervid uppgifver, att han å utrikes ort

ingått äktenskap, vare han och hans hustru berättigade att i församlingseller

kyrkoboken blifva antecknade såsom äkta makar, derest de visa intyg

Bill. till Riksd. Prot. 1894. 7 Sami. 10 Häft. (N:o 14—18). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Lagutskottets Utlåtande N :o 14.

derom, att äktenskapet ingåtts efter det mannen fylt 21 år, och att deras

vigsel förrättats af behörig person i den ort vigseln egt rum, samt att

vigselförrättarens behörighet är styrkt af vederbörande svensk konsul.

Såsom motionären anmärkt, finnes icke någon bestämmelse derom,

huru det bör förfaras, då svenska undersåtar, som blifvit utom riket sammanvigda,

här anhålla att få sin förbindelse erkänd såsom lagligen giltig.

I följd häraf torde i åtskilliga fall, äfven der giftermål egt rum på behörigt

sätt och mellan personer, som enligt svensk lag varit oförhindrade att med

hvarandra ingå äktenskap, svårighet möta för kontrahenterna att för vederbörande

pastor förete sådana handlingar, hvilka enligt dennes uppfattning

äro erforderliga för deras upptagande i kyrkoboken såsom äkta makar.

Behofvet af lagbestämmelser i förevarande hänseende synes derför utskottet

vara otvifvelaktigt. Men då motionären såsom vilkor för anteckning i

kyrkoboken föreslår allenast intyg derom, att mannen fylt 21 år och att

vigseln förrättats af behörig person i vigselorten jemte bevis af svensk

konsul om vigselförrättarens behörighet, och följaktligen underlåtit att uppställa

någon fordran på frånvaro af ovilkorliga äktenskapshinder mellan

kontrahenterna, hvilket dock såväl enligt vår rätt som enligt främmande

länders lagstiftning är ett nödvändigt vilkor för ett giltigt äktenskap, finner

utskottet sig icke kunna tillstyrka Riksdagen att antaga det af motionären

väckta förslaget, utan får utskottet, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt,

hemställa,

att Riksdagen i anledning af motionen ville i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t måtte

låta utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till

lag om vilkoren för anteckning i kyrkobok härstädes af

äktenskap, som å utrikes ort blifvit ingånget af en i

Sverige född man, hvilken någon tid vistats utrikes.

Stockholm den 27 februari 1894.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:58 Skrifvelse till Konungen, i anledning af vackt motion om tillägg till I kap. 6 § giftermålsbalken. s. 7 i texten