Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 15

1894-02-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1894:15, Lagutskottets Utlåtande N:o 15

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 15.

3

N:o 15.

Ank. till "Riksd. kansli den 27 februari 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af 71 §

konkurslagen.

71 § konkurslagen är af följande lydelse:

»Vill någon å inställelsedagen närvarande borgenär, god man eller

syssloman, eller ock gäldenären, der han tillstädes är, jäf emot en eller

flera af de bevakade fordringarna göra, eller begär någon af dem rådrum

att sitt beslut derom, efter granskning af handlingarna, fatta; utsätte

då ordföranden viss dag inom två veckor derefter, å hvilken anmärkningarna,

skriftligen författade, senast skola aflemnas till rätten eller

domaren.

Ordföranden----— — framställas.»

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling

hänvisad motion, n:o 110, hemställer herr P. Truedsson, att Riksdagen för

sin del ville besluta, att nämnda lagrum måtte erhålla följande förändrade

lydelse:

»Vill--— — fatta; utsätta då ordföranden viss dag inom två

veckor derefter, å hvilken anmärkningarna, skriftligen författade, senast

skola personligen aflemnas, eller ock genom allmänna posten insändas, på

afsändarens egen risk, till rätten eller domaren.

Ordföranden — — — — framställas.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 15.

Till stöd härför anföres i motionen, att stadgandet, det anmärkningar,

skriftligen författade, skola »aflemnas» till rätten eller domaren, blifvit af

domarecorpsen olika uppfattadt; och hade i följd deraf praxis icke blifvit

enahanda i alla domsagor. Några domare mottoge anmärkningar, som

genom allmänna posten tillsändes dem, under det andra, stödjande sig på

stadgandets ordalydelse, fordrade, att anmärkningarna skulle af vederbörande

rättsegare egenhändigt aflemnas. Följden af sistnämnda uppfattning hade

blifvit, att mot bevakade fordringar framstälda anmärkningar, som insändts

med posten, icke föranledt fordringarnas underkännande, om än grundade

skäl dertill funnits. Det vore önskligt att, till förmån för den rättsökande

allmänheten, en lika uppfattning och praxis i förevarande afseende gjorde

sig gällande.

Enligt utskottets mening kan åt ifrågavarande stadgande i konkurslagen

icke gifvas annan tydning, än att den, som vill framställa anmärkning

mot bevakad fordran, måste sjelf eller genom ombud aflemna skrifvelse

derom till vederbörande domstol eller domare; om ock det är domaren obetaget

att, icke såsom tjenstepligt utan på grund af särskildt tillmötesgående

mot parterna, emottaga de anmärkningsskrifter, som till honom med posten

öfversändas, och, så framt de inom föreskrifven tid kommit honom till hända,

med anledning deraf vidtaga de vidare åtgärder, som i 71 § konkurslagen

äro föreskrifna.

Den hittills i lag gifna föreskriften synes utskottet, så länge ett genom

lag ordnadt kansli vid underrätterna saknas, vara nödig för att undvika

förvecklingar och nöjaktigt tillvarataga fordringsegares rätt. Bifölles det

af motionären framstälda förslag, skulle säkerligen under nuvarande förhållanden

flera gånger, särskildt i det fall, att vederbörande domare vid

tiden för anmärkningars aflemnande för embetsgöromål eller af annat skäl

vistades utom sitt hem, tvist uppstå, huruvida anmärkning blifvit inom rätt

tid framstäld.

På grund häraf och då det i allt fall icke torde vara lämpligt

att, på sätt motionären föreslagit, ändra förevarande lagrum, under det

andra i konkurslagen förekommande bestämmelser om aflemnande af

handlingar till rätten eller domaren, såsom t. ex. stadgandet i 69 § i fråga

om bevakningshandlingar, komme att qvarstå oförändrade, får utskottet

hemställa,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottet» Utlåtande N:o 16.

5

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 27 februari 1894.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Reservation

af herrar F. Andersson och P. G. Petersson.

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 27 februari 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, i (inledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

May.t med begäran om utarbetande och framläggande af

förslag till lag i syfte att gift person ej må utan andre

makens samtycke ingå borgen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling

hänvisad motion, n:o 122, hemställer herr B. P. Ersson, med hvilken herrar

Ollas A. Ericsson och S. M. Olsson instämt,

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t måtte låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag, hvarigenom den ene

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.