Sök i Ratio Lex

Skrifvelse till Kongl. May.t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till lag i syfte att gift person ej må utan andre makens samtycke ingå borgen.

1894-02-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1894:16, Skrifvelse till Kongl. May.t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till lag i syfte att gift person ej må utan andre makens samtycke ingå borgen.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottet» Utlåtande N:o 16.

5

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 27 februari 1894.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Reservation

af herrar F. Andersson och P. G. Petersson.

N:o 16.

Ank. till Riksd. kansli den 27 februari 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, i (inledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

May.t med begäran om utarbetande och framläggande af

förslag till lag i syfte att gift person ej må utan andre

makens samtycke ingå borgen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling

hänvisad motion, n:o 122, hemställer herr B. P. Ersson, med hvilken herrar

Ollas A. Ericsson och S. M. Olsson instämt,

att Riksdagen ville i skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t måtte låta

utarbeta och för Riksdagen framlägga förslag till lag, hvarigenom den ene

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

maken förpligta^ att vid ingående af sådan borgensförbindelse, som kan

leda till afhändande af boets egendom, inhemta den andre makens samtycke.

Till stöd för motionen anföres:

De inskränkningar, som allmän lag innehölle i fråga om den ene

makens rätt att utan den andres samtycke afyttra fast egendom, hade gifvetvis

det lofliga syfte att från lättsinnig förskingring skydda de egodelar,

som utgjorde den ekonomiska grundvalen för familjens existens. Men denna

grundval kunde äfven på andra sätt hotas. Ett af dessa sätt, och kanske

till sina verkningar det mest ödesdigra, vore det obetänksamma iklädandet

af borgensförbindelser. Här behöfde ej mer än påpekas, huru ofta eu

bergad eller till och med förmögen familj sett sitt välstånd falla i grus i

följd af en borgen, som vid iklädandet hetats vara en formalitet, men som,

då dess fullgörande helt oväntadt utkräfdes, befunnits öfverstiga familjens

tillgångar eller dess förmåga att betala. Om här i landet funnes en statistik

öfver konkurser med uppgift om deras orsaker, skulle det snart visa sig,

att ett alldeles oväntadt stort antal af dylika katastrofer medelbart eller

omedelbart läte sig hänföras till förluster genom borgen.

Nu vore det emellertid kändt, att dels många fall gåfves, der borgen

inginges lättsinnigt och utan tanke på framtiden, och att dels i andra fall

dess orsak vore att söka i allt för stor undfallenhet gent emot enträget

pockande affärsvänner och bekanta. Klart vore, att vid många dylika tillfällen

ett välbehöfligt rådrum till besinning skulle gifvas en möjligen allt

för obetänksam eller undfallande husfader, om det enligt lag ålåge honom

att för borgens ingående inhemta hustruns samtycke. Till skydd för familjens

egendom vore detta lika önskligt, som att hustruns samtycke inhemtades

till afhändande af fast egendom, och borde för öfrigt anses såsom

eu naturlig följd af detta senare förbehåll.

Det ville alltså synas, som om en dylik reform borde rätt väl svara

mot den utveckling det allmänna rättsmedvetandet nu hunnit. Men såsom

förhållandena nu stälde sig, vore vårt affärslif i ganska väsentlig grad fotudt

på borgenssystemet. Hvarje modifikation deraf, vare sig mer eller mindre

omfattande, grepe in i en mängd ekonomiska förhållanden, ofta af högligen

invecklad natur. För den skull tilltrodde motionären sig icke att sjelf utarbeta

ett förslag till borgenssystemets begränsning i här antydda afseende,

utan torde ett dylikt förslag med all nödig omsigt böra förberedas af sakkunnige

fackmän. -

Utskottet anser det visserligen vara önskvärdt, att hustrus andel i

boet bättre än för närvarande är förhållandet tryggas mot eu lättsinnig

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 16.

7

förvaltning af boets angelägenheter, men, i likhet med hvad utskottet vid

1890 års riksdag, då en motion i enahanda syfte'' förevar till behandling,

yttrade, finner utskottet ett lagstadgande af sådant innehåll, som motionären

föreslagit, utan tvifvel medföra betydande praktiska olägenheter. För

att borgen, tecknad af en man, skulle kunna godkännas såsom säkerhet,

skulle nemligen erfordras tillförlitlig upplysning, huruvida han vore gift

eller ej. Härtill kommer, att det föreslagna stadgandet, om. det blefve

upphöjdt till lag, utan tvifvel skulle mången gång medföra, att den borgensförbindelse,

som af mannen begärdes och af hvilken icke någon fördel för

det gemensamma boet vore att förvänta, blefve undertecknad jemväl af

hustrun, då på sådant sätt bevis om hennes samtycke dertill lättast kunde

åvägabringas. I sådana fall blefve hustruns ställning vida sämre än nu

är förhållandet, då hon är skyddad genom stadgandet ill kap. 2 § giftermålsbalken,

enligt hvilket hustrun icke svarar för sådan gäld, som tillkommit

genom mannens särskilda »vållande och förgörelse».

På grund af dessa skäl och då utskottet för öfrigt föreställer sig,

att genom den af motionären föreslagna inskränkningen i rättighet för man

att ingå borgen motionens syfte i allt falk icke skulle vinnas, då ju en man

utan hustrus samtycke skulle ega att utfärda skuldebref och å vexel ikläda

sig betalningsskyldighet, samt följaktligen, om motionen bifölles, torde inträffa,

att den, som ville förhjelpa annan till erhållande af lån, i stället för

borgen lemnade honom eu af sig utgifven revers eller vexel, af hvilka

handlingar den lånesökande i regel torde anses vara lika betjent, får utskottet

hemställa,

att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 27 februari 1894.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.