Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 29

1894-03-09 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1894:29, Lagutskottets Utlåtande N:o 29

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

1

tf:o 29,

Ank. till Riksd. kansli den 10 mars 1894, kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af vackt motion med förslag till ändring

i vissa delar af förordningen angående allmänt kyrkomöte

den 16 november 1863. \

1 2 och 5 §§ af förordningen den 16 november 1868 om allmänt

kyrkomöte förekomma följande stadganden:

2 §. Svenska kyrkans ombud skola vara samtliga biskopar i stif
ten

— — — så ock trettio af lekmän valda ombud, ett från Stockholm,

ett från Visby stift, tre från Hernösands, två från hvartdera af de öfriga

stiften samt fem från det eller de valdistrikt, Konungen med afseende å

för handen varande förhållanden bestämmer--—.

5 §. Inom hvarje pastorat ega samtlige å kyrkostämma röstberättigade

lekmän inom sig, vid sammanträde inför kyrkostämmans ordförande,

utse en elektor — — —. Med iakttagande att hvarje pastorat anses tillhöra

det stift, hvarinom moderkyrkan är belägen, må två eller flera pastorat

inom samma stift och valdistrikt om gemensam elektor sig förena.

Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad och Visby

stift hvartdera ett, Hernösands stift tre och de öfriga stiften hvartdera två

valdistrikt. — — —

Bih. till Riksd. Prof. 1894. T Sami. 15 Höft. (AT:o 29.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

Uti en vid sistlidne riksdag väckt motion hemstälde herr O. B. Olsson

bland annat om ändring i ofvannämnda stadganden; och anfördes till

stöd derför hufvudsakligen följande:

»Klagomålen öfver de brister, som vidlåda sättet för kyrkomötets

bildande, hafva hittills lemnats utan afseende. Dessa brister torde dock

med snaraste böra afhjelpas, om kyrkomötet värdigt skall fylla sin uppgift

att föra den svenska kyrkans talan, bevaka dess rätt och intressen.

Mest öfverklagadt är det förhållande, att prester och lekmän vid

mötet ega lika många ombud, eller hvardera trettio, hvarigenom de förre

ej allenast der fått det inflytande, som bör svara mot deras insigt och

sakkunskap, utan dertill ernått en sådan magt, att de ensamme med hjelp

af blott en enda lekman kunna afgöra mötets beslut. Äfvenledes grunderna

för elektorsvalen, och stiftens indelning i valkretsar hafva varit

föremål för befogade anmärkningar, hvilka gifva grundade skäl för att i

dessa hänseenden föreslå nödiga ändringar.

Val af lekmännens ombud verkställes för närvarande genom elektorer.

En öfvergång till omedelbart valsätt torde knappast vara möjlig, så länge

valen ej omfattas med större intresse än nu är fallet; men en mera likformig

fördelning af elektorsrösterna kan och bör deremot med snaraste

komma till stånd. Så länge hvarje pastorat, stort eller litet, eger blott

en elektorsröst, kan en ringa minoritet af kretsens befolkning genom sina

elektorer afgöra valet i rak strid med flertalets uttryckliga vilja. T fall

Kalmar stifts båda valkretsar blifvit förenade till en enda, skulle de 23

elektorerna från Öland, om de vore eniga, kunnat öfverrösta de 22 elektorerna

för stiftets tre gånger folkrikare fastlandsdel. På samma sätt

kunna inom Vestmanlands-kretsen af Vesterås stift 30 elektorer för pastorat

med 37,000 invånare förenade öfverrösta 29 elektorer för 135,000.

Skarpast framträder den ojemna röstfördelningen i hufvudstaden, der åtta

territoriella pastorat med hvar sin elektor och mer än 230,000 invånare

kunna öfverröstas af tio elektorer för tyska, finska, garnisons- och hofförsamlingarna

med knappa 12,000 medlemmar. Enklast vore väl denna

olägenhet afhjelpt, om hvarje pastorat, liksom landtkommunerna vid val

till Andra Kammaren, egde utse en elektor för hvarje fullt eller börjadt

tal af 1,000 invånare. Men den svårighet, som redan nu, då hvarje pastorat

har en elektor, visat sig att finna män villiga att mottaga och —

hvad mera är — fullgöra uppdraget, torde då i allt för hög grad förstoras,

för att detta skulle vara rådligt. För den skull torde man få nöja

sig med ett mindre antal elektorer, exempelvis motsvarande antalet af

s. 3 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

3

landstingsmän för ett härad eller tingslag, eller en för hvarje fullt eller

börjadt tal af 5,000 invånare i pastoratet. Härigenom vore i allt fall de

svåraste ojemnheterna afhjelpta; ett pastorat med 5,000 eller färre invånare

finge väl fortfarande nöja sig med en elektor, men ett sådant som

t. ex. Hedvig Eleonora, pastorat i Stockholm, med mer än 48,000 invånare,

finge tio elektorer och antalet af dylika för Stockholms territoriella

församlingar skulle ökas från åtta till vid pass femtio.

Om valmännens rätt är illa tillgodosedd vid val af elektorer, är detsamma

icke mindre fallet vid valkretsarnes bildande. Då kyrkomötesförordningen

vid 1863 års riksdag antogs, väcktes förslag, att lekmannaombuden

borde utses länsvis och ej stiftsvis, på det valmännen måtte kunna

uppsöka lämpliga kandidater inom en ort, hvars män de kände till. Den

gällande indelningen af stiften i 25 valkretsar torde ock hafva afsett en

förmedling af stift och län i dylikt syfte. Men den uppfyller illa sitt

ändamål, då den ofta ledt till att skilda orter blifvit onaturligt sammanförda

och andra lika onaturligt sönderskurna i flera kretsar, der det varit

svårt, om ej omöjligt, för elektorerna att vinna nödig personalkännedom.

I Hernösands stift hafva de tre nordliga länen hvar för sig blifvit klufna

och delade på två valkretsar; i Strengnäs’ stift har vestra Södermanland

lagts till Nerike, i Göteborgs stift Halland förenats med vestgötadelen

uppåt Göta eif, och i Lunds stift har Blekinge lagts under östra Skåne,

andra oegentligheter att förtiga. I sistnämnda fall stå 23 elektorsröster

från Blekinge magtlösa mot 52 från Skåne, och med nära 300,000 invånare

eger kretsen blott att utse ett ombud, under det samma rätt äfven

tillkommer Öland med endast 34,000 invånare. Enklast förekommes

ojemnheter och framdeles möjligen tänkbara godtyckligheter vid kretsindelningar,

om det en gång för alla faststäldes såsom regel, att denna indelning,

så vidt ske kan, skulle rätta sig efter län och landskap. För

samma ändamål borde äfven en ny krets tillkomma för hvarje af Lunds,

Göteborgs och Hernösands stift.

Hvad lekmannaombudens antal vidkommer, torde behofvet af deras

förstärkande någorlunda fyllas, i fall de ökas till 45, eller hälften flera

än de presterliga ombuden, då alltså hela kyrkomötet komme att bestå

af 75 ledamöter. Deras fördelning på skilda valkretsar borde så nära

som möjligt ansluta sig till dessas folkmängd, så att största möjliga likformighet

i lekmännens representation bragtes till stånd.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

Uti en vid innevarande riksdag inom Andra Kammaren väckt, till

lagutskottets behandling hänvisad motion n:o 106 erinrar herr O. B.

Olsson derom, att förstnämnda motion i anförda delar icke lyckades tillvinna

sig Riksdagens bifall, samt hemställer, med hänvisning till den utredning,

han i densamma förebragt, och då, enligt motionens uppfattning,

det sätt, hvarpå det senast församlade allmänna kyrkomötet uppfylt de

förväntningar, som vännerna af en sund utveckling och ett sansadt framåtskridande

inom den svenska kyrkan billigtvis kunnat ställa på dess verksamhet,

varit sådant, att behofvet af de utaf motionären föreslagna förändringar

framträdde vida starkare och mera trängande än förut, att

Riksdagen ville för sin del besluta, att följande delar af förordningen af

den 16 november 1863 rörande allmänt kyrkomöte måtte erhålla ungefärligen

följande lydelse:

§ 2. Svenska kyrkans ombud skola vara samtlige biskopar i stiften

Stockholms stad: så ock fyratiofem af lekmännen valda ombud, fördelade

på sätt § 5 mom. 3 utvisar. Cheferna för — —- — — — — — —

— — — — — — — — —----i besluten.

§ 5. Mom. 1. Inom hvarje pastorat — — — — — — — —

— — — — — — — -— — — — — en elektor och. derutöfver,

efter kyrkoskrifna folkmängden, en för hvarje fullt tal af femtusen. Om

kallelse — — — är stadgadt.

Mom. 2. Med iakttagande — — — — — — — — — — —

-— — — — — — — — — det stift eller valdistrikt, hvarigenom

moderkyrkan — -— — — — om gemensamt elektorsval sig förena.

Mom. 3. Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms stad och

Visby stift hvardera ett, Hernösands stift fyra, Lunds och Göteborgs stift

hvardera tre, och de öfriga stiften hvartdera två valdistrikt. De särskilda

valdistrikten inom stiften ordnas, så vidt ske kan, efter län och landskap och

bestämmas till sitt omfång af Konungen. Af dessa valdistrikt väljer,

hvart efter kyrkoskrifna folkmängden inom sitt område, det folkrikaste

tre ombud, femton med större folkmängd hvartdera två ombud, och tolf

med mindre folkmängd hvartdera ett ombud.

De förslag, herr O. B. Olsson sålunda ånyo framlagt, afvika från

hvad han vid senaste riksdag härutinnan hemstält endast i den mån, att,

då det enligt motionärens åsigt icke vore rigtigt, att främmande trosbekännare

på något sätt toges med i beräkning, när fråga vore om val

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

5

af svenska kyrkans ombud, han vid fördelning af lekinannaombud och

elektorer ansett hänsyn böra tagas endast till den kyrkoskrifna folkmängden.

Lika med 1893 års lagutskott finner utskottet motionärens förslag

om ,tillökning i antalet lekmannaombud äfvensom angående omreglering

af de nuvarande valdistrikten innebära en genomgripande förändring i

grunderna för kyrkomötets sammansättning, till hvilken förändring behof

icke torde förefinnas.

Vidkommande deremot framställningen rörande elektorernas antal

torde, på sätt motionären anmärkt, de för närvarande härutinnan gällande

bestämmelserna icke kunna anses rättvist fördela inflytandet på valets utgång

emellan de särskilda pastoratens invånare; och den utväg, som

motionären anvisat till vinnande af rättelse i detta missförhållande, synes

utskottet vara lämplig.

På grund af det anförda får utskottet hemställa,

l:o, att Riksdagen med anledning af herr O. B.

Olssons motion ville för sin del antaga följande

Lag

angående ändrad lydelse af § 5 i förordningen angående

allmänt kyrkomöte den 16 november 1863.

Härigenom förordnas, att § 5 i förordningen angående

allmänt kyrkomöte den 16 november 1863, sådant

detta lagrum lyder i Lagen angående ändrad lydelse

af §§ 2, i och 5 i förordningen angående allmänt

kyrkomöte den 6 oktober 1893, skall erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 5.

Inom hvarje pastorat ega samtliga å kyrkostämma

röstberättigade lekmän inom sig, vid sammanträde in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

för kyrkostämmans ordförande, utse en elektor och derutöfver,

efter kyrkoskrifna folkmängden en för hvarje

fullt tal af femtusen. Om kallelse till det sammanträde,

äfvensom ställe derför, galle hvad i afseende å

kyrkostämma särskilt är stadgadt.

Med iakttagande att hvarje pastorat anses tillhöra

det stift, hvarinom moderkyrkan är belägen, må två

eller flera pastorat inom samma stift och valdistrikt

om gemensamt elektorsval sig förena.

Vid val af lekmännens ombud utgöra Stockholms

stad och Visby stift hvartdera ett, Hernösands stift tre

och de öfriga stiften hvartdera två valdistrikt. De särskilda

valdistrikten inom stiften bestämmas till sitt

omfång af Konungen.

Samtlige de inom ett valdistrikt utsedde elektorer

skola på kallelse sammankomma inför en inom distriktet

boende, af domkapitlet förordnad valförrättare.

Dervid skola elektorerna med slutna sedlar hvar för

sig till ombud föreslå så många å kyrkostämma röstberättigade

män, som väljas skola. Vid första omröstningen

är den vald, som erhållit mer än hälften af de

afgifna rösterna. Har ej det antal ombud, som väljas

skall, dervid blifvit utsedt, upprättar^valförrättaren

en förteckning, hvarå upptagas, derest ingen blifvit vid

första omröstningen utsedd, de, som erhållit de flesta

rösterna, men eljest de, som näst den vid berörda omröstning

utsedde erhållit högsta röstetalet. Förteckningen

skall upptaga två gånger så många namn, som

ombud då äro att välja. Den omröstning, som derpå

företages, må icke afse andra än”de i förteckningen

uppförda personer; och äro de valde, som då de flesta

rösterna erhållit. Mellan lika röstetal afgör lotten.

För hvarje ombud utses ock på lika sätt en suppleant

att, i händelse af ombudets förfall, i dess ställe

i mötet deltaga.

Val för Stockholms stad verkställes på ofvan föreskrifna

sätt inför Stockholms stads konsistorium.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 29.

7

2:o, att herr 0. B. Olssons motion i de delar, som

icke afses i utskottets hemställan under första punkten,

icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 9 mars 1894.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Reservation

af herrar Annerstedt, Fröberg, C. H. Lundström, C. F. Pettersson, Bruzélius

och Friction.

Herrar von Krusenstjerna, Hasselrot och Öländer hafva begärt få här

antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.