Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om upphäfvande af föreskriften i 27 fl disciplinstadgan för krigsmagten af den 7 oktober 1881 om afsändande af bestraffadt manskap, som tillhör värfvad trupp till värfvade arméns disciplinkompani.

1894-03-31 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1894:39, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om upphäfvande af föreskriften i 27 fl disciplinstadgan för krigsmagten af den 7 oktober 1881 om afsändande af bestraffadt manskap, som tillhör värfvad trupp till värfvade arméns disciplinkompani.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 39.

1

N o 39.

Ank. till Riksd. kansli den 2 april 1894, kl. 2 e. ro.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

Maj:t med begäran om upphäfvande af föreskriften i

27 fl disciplinstadgan för krigsmagten af den 7 oktober

1881 om afsändande af bestraffadt manskap,

som tillhör värfvad trupp till värfvade arméns disciplinkompani.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottets behandling hänvisad

motion, n:o 74, anför herr J. Bengstson följande:

Enligt 27 § disciplinstadgan för krigsmagten af den 7 oktober 1881

må den, som tillhör manskapspersonalen vid värfvad trupp, när honom

ådömts vissa bestraffningar, »ur rullorna utstrykas och öfverlemnas till

Konungens befallningshafvande, som förordnar om hans afsändande till värfvade

arméns disciplinkompani, för att der under sin återstående kapitulationstid

hållas till allmänt arbete».

Denna bestämmelse, som lägger en synnerligen stor och af öfverordnad

myndighet icke kontrollerad magt i händerna på cheferna för de värfvade

regementena och corpserna, har med hänsyn till sin ändamålsenlighet och

sitt syfte varit mer än omtvistad, och inför Riksdagens Andra Kammare

har krigsministern år 1884 uttalat den meningen, dels att endast krigsrätt egde

ådöma förflyttning till värfvade arméns disciplinkompani, dels att detta kompani

skulle förvandlas från en straffanstalt till ett straffkompani, der manskapet

sysselsattes såsom militärer. Det stannade emellertid vid blotta

uttalandet.

Bill. till Riksd. Vrot. 1894. 7 Sand. 21 Höft. (N:o 39).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 39.

Oafsedt den omständigheten, att 27 § disciplinstadgan innehåller en

olika lagstiftning för värf vad och indelt soldat, der de gjort sig skyldiga

till enahanda förseelser, är tillämpningen af nämnda § ej underkastad någon

som helst kontroll, hvarför den ock verkar ojemnt, och faktiskt är lagtilllämpningen

öfverlåten åt det individuella godtfinnande!

Enligt de upplysningar, som stått till buds, och som, om de ej äro

absolut exakta, ej torde innehålla några väsentliga eller afsevärda felaktigheter,

har från midten af 1890 till midten af 1893, således under eu tidrymd

af omkring 3 år, öfverlemnats till disciplinkompaniet eller, såsom det

heter, dit »bortskänkts»:

från flottans värfvade stam .............................. 120 man

» arméns regementen och corpser............... 80 * .

Af dessa senare 80 man kommer i det allra närmaste hälften eller

39 på ett i Stockholm förlagdt värfvadt infanteriregemente, under det att

från ett annat infanteriregemente i samma stad och med samma nummerstyrka

endast bortskänkts 2 man. Från andra värfvade regementen och

corpser åter, såsom de i Skåne förlagda äfvensom från trängcorpserna, har

ej under ifrågavarande tidrymd någon blifvit till diciplinkompaniet öfverlemnad.

Af dessa siffror och dessa förhållanden torde, bland annat, den

slutsatsen kunna dragas, att 27 § disciplinstadgan kan tillämpas och har

tillämpats på ett i väsentlig mån skiljaktigt sätt.

Redan ur denna synpunkt torde ifrågavarande föreskrift om öfverlemnande

af felaktigt och bestraffadt värfvadt manskap till det i Varberg förlagda disciplinkompaniet

böra upphäfvas. Då man dessutom kan med fog ifrågasätta

lämpligheten af att sammanföra dessa felaktiga individer eller mindre

goda element till en särskild anstalt, från hvilken de icke torde i regeln

utgå moraliskt förbättrade — disciplinsoldatens framtid är nemligen i allmänhet

mörk och vistelsen vid disciplinkompaniet är ofta nog en anhaltstation

på den väg, som heter: brott och fängelse — torde det vara än

angelägnare att ur våra krigslagar utplåna en föreskrift, som- stått der allt

för länge.

Funnes denna föreskrift ej till, och vore således grunden för ett disciplinkompani

bortfallen, borde helt visst denna omständighet hafva en gynsam

återverkan på rekryteringen af våra värfvade trupper och handhafvandet

af dertill hörande angelägenheter, liksom det ock torde ligga i sakens

natur, att man måste åt sjelfva soldatuppfostran egna större uppmärksamhet,

då man ej vidare hade att tillgripa det i och för sig tvifvel underkastade

krigstuktmedel, som meraberörda § lagt i vederbörande chefers händer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 39.

Slutligen torde böra erinras om ännu en omständighet, som är af betydelse

för statskassan.

Sedan under de sistförflutna åren och senast genom 1892 års härordning

den egentliga värfningen än vidare utsträckts, och de värfvade trupperna

väsentligen ökats, kan rättigheten att öfverlemna värfvade soldater

till disciplinkompaniet föranleda i afsevärd mån ökade kostnader för detta

kompanis underhåll m. m. Detta sakförhållande torde vara förtjent af dess

större uppmärksamhet, som utbytet af till disciplinkompaniet nu anvisade

anslag torde vara skäligen ringa med hänsyn till såväl dess gagn för försvaret

som den dit öfverlemnade individens moraliska förbättring.

På grund af hvad som nu blifvit anfördt får jag hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kongl. Maj:t upphäfva föreskriften i 27 § disciplinstadgan för krigsmagten

af den 7 oktober 1881 om afsändande af bestraffadt manskap, som tillhör

värfvad trupp, till värfvade arméns disciplinkompani.

Lika med motionären finner utskottet det vara önskligt, om föreskrifterna

angående öfverlemnande af bestraffadt värfvadt manskap till disciplinkompaniet

kunde upphäfvas, så framt derigenom någon olägenhet i fråga

om disciplinens upprätthållande vid de värfvade trupperna ej förorsakades.

Men en utredning i förevarande hänseende lärer under alla förhållanden

vara behöflig, innan ett bestämdt uttalande i den af motionären förordade

rigtningen kan af utskottet tillstyrkas. I alla händelser synes dock, derest

afsändandet till disciplinkompaniet kommer att bibehållas, det vara angeläget,

att föreskrift blifver meddelad derom, att öfverlemnandet ej finge ega

rum utan föregående beslut af vederbörlig domstol.

Den behöfliga utredningen lärer icke af någon annan än Kongl. Maj:t

kunna företagas, i följd hvaraf utskottet ansett motionärens framställning

icke kunna föranleda annan åtgärd, än att frågan medelst en skrifvelse öfverlemnas

till Kongl. Maj:ts bepröfvande.

På grund af hvad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, det Kongl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida

föreskriften i 27 § disciplinstadgan för krigsmagten af

den 7 oktober 1881 om afsändande af bestraffadt manskap,

som tillhör värfvad trupp, till värfvade arméns

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 39.

disciplinkompani må kunna upphäfvas, eller, om berörda

bestraffningssätt skulle finnas behöfva i en eller annan

form bibehållas, detsamma icke borde ådömas endast af

krigsrätt, och i sådant fall derom framlägga förslag till

Riksdagen.

Stockholm den 31 mars 1894.

På lagutskottets vägnar:

L. Annerstedt.

Reservation

af herr Erickson, som anfört:

»Af såväl motionärens framställning som bifogade statistiska uppgift

rörande disciplinkompaniets rekrytering framgår, att denna sker hufvudsakligast

från tvenne truppafdelningar. Vid sju regementen och corpser har

afsändande af straffadt manskap till disciplin kompaniet endast sparsamt egt

rum, och vid två af dessa är »bortskänkningen» högst ringa. Vid fem

regementen och corpser har man under den tidrymd, som uppgiften omfattar,

ej tillämpat disciplinstadgans 27 §. Af dessa förhållanden torde kunna

dragas den slutsatsen, att tillämpningen af denna § är i hög grad ojemn

och ihöjligen beroende hufvudsakligen på respektive chefers subjektiva uppfattning.

Nämnda förhållanden torde också ådagalägga äfven det obehöjliga af

en sådan straffpåföljd som bortskänkning till disciplinkompaniet, enär man

icke torde kunna leda i bevis, att disciplinen vid de truppförband, der bortskänkning,

jemförelsevis sedt, eger rum i massa, är bättre eller starkare upprätthållen

än vid de trupper, der man ej tillämpar 27 § disciplinstadgan,

och der man med fullt fog torde anse, att denna § innehåller en mindre

ändamålsenlig bestämmelse, och att bortskänkningen är en mindre lycklig

åtgärd. Lättheten att blifva qvitt dem, som ådömts vissa disciplinstraff,

torde fast mera inbjuda till efterlåtenhet i fråga om bibringande af militärisk

ordning och disciplin; och ur denna synpunkt torde bortskänkningsrätten

verka skadligt. Funnes ej denna lätthet, skulle måhända rekrytanskaffnin
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagutskottets Utlåtande N:o 39.

gen i afseende på val af manskap ske med ännu större omsorg än nu, och

säkerligen skulle den tidpunkten senare inträda eller ock uteblifva, då enligt

disciplinstadgans ord »ingen vån är», att en flere gånger bestraffad

»skulle under förblifvande vid truppen kunna återföras till sin tjenstepligt».

Är det oundgängligt nödigt att blifva qvitt en karl, som icke låter

sis rättas, torde (fet vara bättre, att densamme helt enkelt afskedas — helst

med förlust af sina sparbankspenningar — än bortskänkes till disciplinkompaniet,

som torde vara hvarken ett militäriskt straffkompani eller en

förbättringsanstalt.

Någon särskild eller ytterligare utredning torde i förevarande afseende

icke vara erforderlig.

Hvad utskottet i senare hälften af sitt skrifvelseförslag hemstält

rörande ifrågavarande straffpåföljds ådömande af krigsrätt har jag så mycket

mindre kunnat biträda, som derigenom det af motionären afsedda mål

ej vinnes, men å andra sidan till följd deraf åtskilliga afsevärda olägenheter

torde kunna antagas uppstå.

Yäl är sant, att uttalande i sådan rigtning förekomma vid 1884 års

riksdag, men dessa kunna väl svårligen anses hafva varit välgrundade, då

sedermera intet åtgjorts åt^saken. Huru skulle väl frågan om bortskänkning

behandlas, om denna- skulle ådömas af krigsrätt? När en kompani-,

sqvadrons- eller batterichef vill blifva af med en karl, som straffats ett visst

antal gånger, skulle han väl derom göra anmälan till regementschefen, och

på grund deraf krigsrätt tillsättas. Men då den af fyra militära ledamöter

och en lagfaren ledamot bestående krigsrätten ej är någon permanent institution,

utan dess sammansättning vexlar, finnes det ej någon garanti fölen

jemn lagtillämpning härutinnan. Dertill kommer, att krigsrätten skulle

pröfva alla föregående bestraffningar, som ådömts den tilltalade, och då hade

krigsrätten att hålla sig till de nakna straffjournalerna eller till af kompanischefen

eller kompanibefälet afgifna vittnesintyg. Å andra sidan kunde

och borde ej den tilltalade förvägras att åberopa vittnen till sin förmån.

Och följaktligen skulle måhända mindre fördelaktiga konflikter kunna uppstå.

Slutligen skulle ock den af krigsrätt dömde väl få besvära sig öfver

domen, och detta skulle komma att föranleda ökadt arbete i krigshofrätten,

hvilket åter skulle för dem, som vilja bibehålla denna öfverdomstol hufvudsakligen

oförändrad, blifva en ytterligare anledning att motsätta sig dess

tidsenliga förändring. Öfverlemnandet till krigsrätt af den regementschef

nu tillkommande rätt att bortskänka manskap skulle således antagligen medföra

många olägenheter. Eu dylik åtgärd borde ock medföra, att hvarje

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 39.

arrestbestraffning äfven skulle ådömas af krigsrätt, men detta skulle leda

till en fullständig omstöpning af de militärdisciplinära förhållandena, något

som af motionären ej torde hafva åsyftats.

Genom bifall till motionärens förslag, hvaraf naturligen måste följa

indragning af de i riksstaten till värfvade arméns disciplinkompani uppförda

och äfven för år 1895 begärda anslag och, på sätt motionären i särskild

motion hemstält, beviljande af ett lämpligt förslagsanslag för bestridande

af de med disciplinkompaniets upplösning möjligen förenade kostnader,

skulle också en icke oväsentlig besparing för statsverket vinnas.

På dessa och af motionären i öfrigt anförda skäl har jag inom utskottet

yrkat bifall till motionen.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 39.

7

Tabell

utvisande rekryteringen af värfvade arméns disciplinkompani

åren 189 0V7—189

Värfvade truppförband

1890

1891

1892

1893

Summa

V?—3l/l2

''/■—*/«

''b-3''/*

Vi-30/»

''A—3l/n

Vi-30/»

''A—3,/l2

Armén:

Svea lifgarde ......

4

5

7

7

6

10

9

48

Andra lifgardet

1

—

1

—

—

—

—

2

Lifgardet till häst

—

—

4

1

—

2

1

8

Kronprinsens husarregemente

Svea artilleriregemente

1

—

2

3

2

2

1

11

Göta »

—

3

1

1

1

—

1

7

Yendes »

Gotlands artillericorps.....

Vaxholms »

—

1

3

—

2

2

2

10

Svea ingeniörbataljon . __

—

—

•—

1

—

—

—

1

Göta »

3

1

—

1

1

2

—

8

Svea trängbataljon ........

—■

Göta »

Summa armén

9

10

18

14

12

18

14

95

Flottan

13

14

30

13

23

27

24

144

Summa armén och flottan

22

24

48

27

35

45

38

239

Tillkommer för 1893''f—31/ia.

Norrlands artilleriregemente...

—

—

—

—

—

—

1

1

Karlskrona artillericorps ......

—

—

—

—

—

—

10

10

Summa summarum

22

24

48

27

35

45

49

250

Anm. Under tiden 1890l/i—aifördes till disciplinkompaniet 20 man,

om hvilka dock ej erhållits detaljerade uppgifter.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:57 Skrifvelse till Konungen, i anledning af väckt motion angående upphäfvande af föreskriften i 27 § disciplinstadgan för krigsmagten den 7 oktober 1881. a1 i texten