Sök i Ratio Lex

Lagutskottets Utlåtande N:o 58

47 sidor, varav 46 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 6,9 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 46 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1894:58, Lagutskottets Utlåtande N:o 58

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

1

>(''■/!

* i * i i j

ö.eiaiöri

nu

issir. i}0 ii-jilliuii-.jjuin''*- iy»J '' ~ .«tcJ :*- inwif ii; ,5*iruhiii; jwl/:

Ank. till Riksd. kansli den 23 april 1894, kl. 6 e. m.

:''4t»jkM rund !*>T oT*n»?nnX-s jT*ru,>''f»:« i.fTitnonJii ir.gnm.iurtoi

Utlåtande, i anledning af Kong!. Maj:ts proposition med förslag till

ecklesiastik boställsordning..

in giiié* nUYiA^n*. ii*»o ifolliil^od h‘>in fu»/<f tuO

Kongl. Maj:t har den 30 eistlidne november till Riksdagen aflåtit

en så lydande, till lagutskottets behandling hänvisad proposition n:o 30:

Sedan Kongl. Maj:t, efter kyrkomötets hörande, genom proposition

den 7 december 1888 föreslagit Riksdagen att antaga ett utarbetadt förslag

till ecklesiastik boställsordning, men Riksdagen i skrifvelse den 8

maj 1889 tillkännagifvit, att dess Andra Kammare funnit nämnda proposition

icke för det dåvarande böra bifallas, i följd hvaraf frågan om

antagande af den nya ecklesiastika boställsordningen för nämnda riksdag

förfallit; så och efter det Kongl. Majrts och rikets kammarkollegium,

jemlikt nådig remiss, underdånigst afgifvit utlåtande och utredning

rörande väckt fråga om byggnads- och underhållsskyldighetens vid de

ecklesiastika boställena öfverflyttande till eu eller flera för ändamålet

bildade kassor samt vidare infordradt yttrande i skrifvelse den 10 sistliden

oktober afgifvits af det under året församlade kyrkomötet, vill

Kongl. Maj:t, med öfverlemnande af de i statsrådet och högsta domstolen

förda protokoll, kammarkollegii ofvannämnda utlåtande Och utredning

samt kyrkomötets nyssberörda skrifvelse, föreslå Riksdagen att

antaga närlagda förslag till ecklesiastik boställsordning.

liili. till Riksd. Prof. 1894. 7 Sand. 34 Höft. (N:o 58.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Nämnda förslag är af följande lydelse:

Förslag

till

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad 26 kap. 2 § byggningabalk en och särskilda

författningar innehålla häremot stridande förordnas som följer:

\\''\

I Kap.,;\,u

Om hTad med boställen förstås och särskilda slag af desamma.

hit-!:.. .ii-->!nb*>i.il i -; 1 T^bri-.-''<-.i Kiibiu ‘t* Of. .i« .igio /!

• it<n-iian(}o''t<[ bcmyni-il ‘bin.iP*! - * J • < -/Hli, vid ilti roh''i.:!t/l i'':-, n-.i

1. Såsom boställen anses i denna boställsordning alla de hemman

och lägenheter, som äro anslagne till bostad eller aflöning åt biskopar,

kyrkoherdar, komministrar, kapellpredikanter och pastqratsadjunkter

eller till prestenkesäten, äfvensom de hemman och lägenheter, hvilkas

afkomst ingår till presterlig löneregleringsfond.

2. Boställen, som äro afsedda till löntagares bostad, kallas i denna

författning bostadsboställen; och må för hvarje presterlig befattning

endast ett boställe såsom bostadsboställe anses. Övriga boställen kallas

löningsboställen. ''1 ,

i •JiaffrTDifi: t JO ilil -»bil: liv i; i /!■>• : •1 i h:'' - i •-<: i -ii •> .

Bostadsboställen indelas i tre klasser; och omfattar

första klassen: bostadsboställen för biskopar;

andra klassen: bostadsboställen för kyrkoherdar; och h <: ■.*•.«!,s!

tredje klassen: bostadsboställen för komministrar, kapellpredikanter och

pastoratsadjunkter. \ \ \ ''V> ,

s. 3 Kontrollera mot PDF

LagutsJooltds Utlåtande N:o 58.

3

.•Siuuttr.3l3-.HJ

''T - .• ii Kap.

•I- ■ -H: ••.!••;>! ■-!!!,: • . r . ■ : i - ■ In.,!

Om laga hus.

3 §•

'''' Å bostadsboställen, förenade med jordbruk, på landet och i stad

skola, der ej enligt 5 § undantag medgifves, finnas följande laga hus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod,

6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnshus, 9) spanmålsbod, 10) redskapshus,

11) stall, 12) fähus, 13) fårhus eller, å mindre boställen, i fähuset

anbringad särskild fårkätte, 14) svinhus och 15) en eller flera lador samt

loge eller logar efter behofvet, hvarjemte, der sådant nödigt pröfvas, å

dessa boställen må såsom laga hus ytterligare föreskrifvas: källare för

rotfrukter samt en brunn för hushållet och en för ladugården.

Bostadsboställen utan jordbruk på landet och i stad skola, der ej

enligt 5 § undantag medgifves, vara försedda med dessa laga hus: 1)

sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod och

6) hemlighus, äfvensom 7) drängstuga, 8) stall och 9) vagnshus, de tre

sistnämnda husen dock å andra oclutredje klassernas bostadsboställen

endast i det fall att boställshafvaren för tjensteresor behöfver hålla

häst och åkdon. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk flera hus

än nu sagdt är, må efter omständigheterna föreskrifvas ytterligare något

eller några af de i 3 § omförmälda hus.'' 1 2

1. Der, i följd af ortens förhållande eller något med jordbruk

förenadt bostadsboställes särskilda beskaffenhet, skötsel af får eller svin

ej lämpligen kan ega rum, må fårhus eller svinhus kunna uteslutas.

2. Å bostadsboställe af tredje klassen må jemväl följande hus:

visthus, brygghus, drängstuga, vagnshus och spanmålsbod, ett eller flere,

uteslutas, när de pröfvas kunna undvaras och lindring i byggnadsskyldigheten

är af behofvet påkallad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

6 §•

Löningsboställen bebyggas efter ty för kronohemman stadgadt är,

der ej dessa boställen antingen, med afseende på särskild beskaffenhet,

erfordra derefter lämpade hus, eller ock, såsom brukade gemensamt

med bostadsboställen, eller af annan anledning pröfvas kunna alla eller

vissa af de för kronohemman föreskrift^ hus undvara.

7 §•

De laga hus, som för hvart boställe föreskrifvas, må uppföras

särskilda eller sammanbyggas, efter som, med afseende å belägenheten

och ortens sed, lämpligt pröfvas; och må källare under annan byggnad

läggas. I allmänhet bör dock: undvikas sådant sammanförande af hus,

att derigenom sammanblandning af boställshafvares och annans byggnads-

och underhållsskyldighet uppstår.

-• .--"/i.•!<! ■!•;>; i.-.y! ititJOl . >! il!''/; > '' . . i ; '' Till i -.:>![•) : S

:b;; o-ö 8 §.„< ■, s

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter

ritning, som för hvarje fall af Kongl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

minst sju, högst tio boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga

kontor samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra, högst sex boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga

kontor och en eller två förstugor.

'' :^''V" 9 §. . ''V;,-

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres, der läget så medgifver,

skild från öfriga hus, på stenfot af minst fem decimeters höjd

ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven,

der något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt,

i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt

användas de ämnen, som lämpliga finnas och med ortens sed; öfverensstämma.

Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall

fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas

bostadsboställen rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola

boningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar af kakel; men

äfven ugn eller spis af sten eller ugn af jern må kunna i något rum

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Lagidskottets Utlåtande N:o 5ti.

tillåtas. Framför ugns- eller spisöppningarne anbringas jernplåt eller

plansten. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade eller

spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar,

samt å väggarne tapeter eller lämplig målning.

2. Övriga laga hus å bostadsboställen uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed, till den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

3. Brygghus skall i allmänhet innehålla ett rum för brygd och

tvätt samt ett rum för bak med bakugn i ettdera; dock må vid mindre

bostadsboställen brygghus af endast ett rum med bakugn tillåtas.

4. Stall, fähus och fårhus förses med skullar eller andra foderrum.

. 10 §.

Sätesbyggning af trä skall inom tid, som för hvarje särskildt fall af

synerätt bestämmes, förses med brädfodring eller annan tjenlig beklädnad

samt anstrykas med rödfärg eller annan färg. För sätesbyggning af

annat ämne äfvensom för andra laga hus å bostadsboställen må efter

behofvet och ortens sed tjenlig beklädnad och anstrykning föreskrifvas.

Alla hus skola läggas och inrättas så, att eldfara, så vidt möjligt,

undvikes samt brandförsäkring af desamma ej förhindras eller fördyras.

: V -,, ■■ A : r. 12 §. ''r

:»!»•> U I it : ■ , «:

Vid meddelande af föreskrift om storleken, inredningen och öfriga

beskaffenheten af sätesbyggning å bostadsboställe af andra eller tredje

klassen iakttages, att å ena sidan boställshafvarens skäliga behof af

utrymme tillgodoses och å andra sidan den byggnadsskyldige icke öfver

höfvan betungas.

III Kap.

•• i i

Om byggnads- och underhållsskyldigheten.

13 §.

För bostadsboställe af första klassen gäller hvad särskildt är förordnadt

i fråga om hvem skyldigheten att bygga och underhålla dertill

hörande laga hus åligger.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

14 §. :

••• i'' -1 • *’■ • -■ . J“"U -r. >■■■''■<■ l • Ml

1. A andra och tredje klassernas bostadsboställen på landet

skola sätesbyggning, visthus, hushållskällare, brygghus, vedbod, hemlighus,

drängstuga, vagnshus och brunn för hushållet, för så vidt de der

böra enligt denna författning såsom laga hus finnas, af pastoratet byggas

och underhållaB. Öfrig» laga hus å sådana bostadsboställen byggas

och underhållas af boställshafvaren.

2. Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad byggas

och underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §.

Å löningsboställen åligger byggnads- och underhållsskyldigheten

boställshafvaren/ \ \ ^ ''* '' ‘

Wn , v,:. ;,.r.r 16

1. I afseende på boställshafvares och församlings rätt att till nybyggnad

och iståndsättande af boställes hus samt boställshafvares rätt

att i öfrigt till husbehof använda boställes skogstillgång, länder till

efterrättelse hvad angående hushållningen med de allmänna skogarna i

riket är stadgadt.

2. Andra å boställe tillgängliga byggnadsämnen, som icke äro

att hänföra till den boställshafvaren ensam tillkommande afkastningen

af bostället, må, der sådant kan ske utan men för bostället eller

boställshafvaren, jemväl af annan byggnads- och underhållsskyldig till

nybyggnad och förbättring å bostället användas. Förslår tillgången ej

till både boställshafvares och annan byggnadsskyldigs behof, hafve

boställshafvaro bästa rätten.

17 §■

Uppkommande brister å boställes insynade hus skola afhjelpas

och nybyggnad af dessa hus verkställas i den mån sådant föreskrifves

eller eljest nödigt blifver.

„ i i M •> - J(. ii:'' . . i ti; .->il /;

§• V'' bo-, i„;, Äy’. T.-i, i

18 §.

1. På det tungan af byggnadsskyldigheten, så vidt möjligt, må

lika drabba föregående och efterföljande boställshafvare, skall för ny
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

byggnad af de laga hus, hvilkas byggande åligger boställshafvare,

årsberäkning ega rum, såsom här nedan sägs; dock att boställshafvai-e,

utan rätt till årsberäkning, verkställer:

a) den nybyggnad, för hvilken vid af- och tillträdessyn före
trädaren

förklarats skyldig svara och som icke före hans afträde blifvit

fullgjord; '' ! ''■1 t : ''• : \

b) den nybyggnad, som efter synerätts uppskattning motsvarar

det byggnadsbidrag, boställshafvare enligt 20 § af företrädaren erhåller;

och

c) den nybyggnad, som i följd af brandskada å sådana hus,

hvilkas byggande boställshafvare åligger, blifver erforderlig, i den mån

dylik nybyggnad motsvarar uppburen brandskadeersättning eller, der

sådan ej erhållits till fullt det belopp, hvartill det brända uppskattas,

värdet af det brunna.

2. All annan nybyggnad af boställshafvares laga hus, hvilken

honom enligt denna boställsordning åligger, skall honom godtgöras

medelst årsberäkning, som verkställes på det sätt, att, då sådan ifrågakommei*,

synerätten uppskattar nybyggnadskostnaden särskilt för hvart

af boställshafvarens laga hus och fördelar denna kostnad på det antal

år, samma hus efter dess uppförande kan antagas ega bestånd, innan

nybyggnad deraf åter blir nödig, samt, efter det härpå sammanräknats

hvad på ett år belöper af den uppskattade nybyggnadskostnaden för

alla boställshafvarens laga hus, bestämmer årsberäkningen efter förhållandet

emellan det sålunda sammanräknade årliga nybyggnadsbeloppet

och den byggnadskostnad, hvarför synerätten har att tillgodoföra

årsberäkning.

3. Till nybyggnad må ock hänföras påläggning af nytt tak äfven- - som brädfodring eller annan ändamålsenlig beklädnad å gammalt hus.

19 §•

År nybyggnad, för hvilken boställshafvare är till årsberäkning berättigad,

af honom verkstäld utöfver hvad på hans besittningstid belöper,

skall sådan Överskjutande byggnad, eller öfverbyggnad, efter derå vid

bestämmande af årsberäkning för honom skedd uppskattning, honom

godtgöras af efterträdaren, med rättighet för denne att genom godtgörelsens

utbetalande anses hafva fullgjort nybyggnad för det antal år,

hvarför öfverbyggnadsersättning företrädaren tillgodoberäknats, och, om

bostället åtor afträde» förr, än donna tid tilländalupit, att hvad nf den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutslcottets Utlåtande N:o 58.

utbetalda ersättningen, enligt nämnda uppskattning, belöper å tiden

efter sist berörda afträde utbekomma af den, som då emottager bostället.

20 §.

1., Derest vid af- och tillträdessyn de laga hus, hvilkas byggande

boställshafvare åligger, äro i sådant skick, att någon nybyggnad af dem

icke erfordras, anses afträdande boställshafvares byggnadsskyldighet

vara fullgjord, äfven om han icke skulle hafva verkstält mot hans

besittningstid efter årsberäkning svarande nybyggnad. Erfordras nybyggnad,

svaré derför så långt på besittningstiden belöper.

2. Finnes vid af- och tillträdessyn å bostadsboställe eller å löningsboställe,

som af löntagare innehafves, boställshafvarens laga hus i särdeles

godt stånd, så att på längre tid föga eller ingen nybyggnad af

dem synes förestå; och blifver tillträdaren ej förpligtad att ersätta

afträdaren för någon betydligare öfverbyggnad, skall synerätten fastställa

ett visst årligt penningebidrag till husens framtida nybyggnad,

lämpadt efter den större kostnad, som i sådant afseende framdeles

förestår.

3. Dylikt byggnadsbidrag skall under den tid, synerätten funnit

detsamma böra utgöras, den 1 maj hvarje år för det då tilländalupna

ecklesiastikåret inbetalas af boställshafvaren till kyrkorådet i den för
•

samling, der bostället är beläget, att af kyrkorådet för boställets räkning

förvaltas och på lämpligt sätt göras räntebärande. I den mån boställshafvare

sedermera styrker, att han vid bostället verkstält nybyggnadsarbete,

eger han att mot kostnaden derför svarande andel af byggnadsbidråget

utbekomma.

21 §.

Boställshafvare vare skyldig väl vårda sådana till hans begagnande

upplåtna hus, som af annan byggas och underhållas. All skada, som

genom boställshafvarens vanvård eller vårdslöshet å dem vållas, skall

af honom ersättas.

IV Kap.

Om brandförsäkring.

22 §.

1. Boställshafvare vare pligtig att uti allmänt brandförsäkringsverk

eller brandstodsförening med reglemente, faststäldt af Kongl. Maj:t,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

eller uti brandstodsförening för helt län med reglemente, faststäldt af

Konungens befallningshafvande, låta för domkapitlets räkning brandförsäkra

alla de hus, hvilkas byggande och underhåll boställshafvaren

åligger, till deras fulla värde, äfvensom att sådan försäkring vidmagthålla.

öfver fullgörandet häraf, derom bevis bör inom tid, som dom’- kapitlet bestämmer, af boställshafvaren till domkapitlet öfverlemnas,

hålle domkapitlet tillsyn; och svare boställshafvare, som sin pligt härutinnan

försummar, sjelf för brandskada samt bygge nytt upp för hvad

som brunnit, utan rätt till årsberäkning, såsom förut sagdt är.

2. År brandförsäkring tagen med vilkor, att afgiften derför skall

betalas på en gång eller under vissa år, må hvad boställshafvare i

brandförsäkringsafgift erlagt till godtgörande på högst tjugu år fördelas

af synerätt.

3. Brandskadeersättning uppbäres af domkapitlet, som tillhandahåller

boställshafvaren ersättningsbeloppet, hvarvid domkapitlet eger

förordna, huruvida, innan lyftning får ske, säkerhet hos domkapitlet

skall ställas för medlens användande till återställande af hvad genom

branden blifvit förstördt.

4. Uppburen brandskadeersättning skall vid nästa ekonomiska

besigtning eller husesyn redovisas.

V Kap.

Om andra byggnader än de! laga husen samt om fördelning

till godtgörande på Yissa år af kostnad eller förlust, som

boställshafvare kan få vidkännas.

23 §.

1. Finner synerätt att på bostadsboställe eller dermed i sambruk

förenadt löningsboställe insynadt torp eller fäbodeställe bör bibehållas

eller nytt sådant bör insynas eller insynad qvarn bör qvarblifva, skall

boställshafvare der, utan rätt till godtgörelse härför, vare sig medelst

årsberäkning eller annorledes, uppföra och underhålla de byggnader,

som af synerätten föreskrifvas.

2. Hvad i 1 momentet stadgas om torphus gälle ock om hus

på nyodling, som efter frihetsår återgår till boställe.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 7 Samt. 34 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Lagutskottets Utlåtande N:ö 58.

24 §• r .:.v

Alla andra byggnader än de i 3, 4, 6 och 23 §§ omförmälda äro

öfverloppshus, Indika boställshafvaren eger, der efterträdaren ej vill

dem efter laga mätning behålla, rätt och, om efterträdaren så yrkar,

äfven skyldighet att bortföra; vare dock pligtig att för byggnadsvirke,

som hemtats från boställets skog och icke utgjorts af sådan andel i

densammas afkastning, som, enligt hvad särskilt är stadgadt, i vissa

fall kan, utöfver husbehofvet, boställshafvaren tillkomma, utgifva ersättning,

hvars belopp och användande till boställets nytta synerätt bestämmer.

25 §.

1. Om fördelning till godtgörande på vissa år af den kostnad,

boställshafvare kan hafva under sin besittningstid fått vidkännas i och

för laga skifte, deltagande i vattenafledningsföretag för samfällig jords

odling eller förbättring, nybyggnad af kyrka eller andra allmänna hus,

uppförande af broar eller anläggning af vägar, gälle hvad derom särskildt

är stadgadt; och vare efterträdare ej skyldig att annorlunda än

på grund af sådan fördelning vidkännas de kostnader, som i dessa

afseenden bort före hans tillträde af bostället utgå.

2. Har nybyggnad eller förbättring eller annan åtgärd, derför

boställshafvare förklarats skyldig svara, blifvit af efterträdande boställshafvare

verkstäld; och kan det visas, att denne, utan egen försummelse,

varit ur stånd satt att utfå den härför bestämda kostnadsersättning

hos företrädaren; må den förlust, hvilken sålunda uppstått för efterträdaren,

efter synerätts bepröfvande fördelas till godtgörande på vissa,

högst tjugu år, räknade från denne boställshafvares tillträde.

åker

VI Kap.

Om egornas Tård och bruk.

K i i V /»(»ImuI J ■ !; * : 1'' i * ii

26 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

och äng, nödiga diken, efter hvad derom stadgadt är, gräfva och

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

vidmagthålla samt, i öfverensstämmelse med den särskilda plan, som

angående befintliga hagmarkers äudamålsenliga skötsel må vara faststäld,

sådana marker rödja och vårda.

För hvarje boställe skall, då sådant'' af boställshafvaren äskas

eller eljest af synerätt pröfvas nödigt, viss kulturplan af synerätten

fastställas, efter det förslag dertill blifvit emot ersättning, som bestämmes

af synerätten och gäldas af boställshafvaren, uppgjord af två i

orten boende sakkunnige män, som domaren eller rätten förordnar.

Från sålunda faststäld kulturplan må afvikelse icke ske utan att ändring

deri af synerätt medgifvits.

'' . 27 §. . ■ ■ '' ;

1. Boställshafvare skall väl vårda och vidmagthålla trädgård.

Om å bostadsboställe trädgård är otillräcklig eller alldeles saknas, bör,

der det kan ske med fördel, den gamla utvidgas eller ny anläggas

efter ty synerätt skäligt pröfvar. Vid nästpåföljande af- och tillträdessyn

må, om synerätt finnar afträdaren icke hafva innehaft bostället så

länge, att afkastningen derunder kan anses hafva ersatt utvidgningseller

anläggningskostnaden, denna kostnad till belopp af högst trehundra

kronor fördelas af synerätt till godtgörande på viss tid, ''beräknad från

den dag, utvidgningen eller anläggningen börjats, och till högst tio år

efter då varande boställshafvares afträde.

2. I afseende på skogens skötsel och vård lände till efterrättelse

hvad derom särskildt är stadgadt.

3. Torfmosse skall ändamålsenligt behandlas.

28 §.

1. Om hägnad i egoskilnad mot annans jord gälle hvad derom

är stadgadt. Den hägnad, boställshafvare åligger i egoskilnad hålla,

skall vid boställes afträdande i fredgildt stånd lemnas.

2. Har till följd af sådan förening, som i 19 § af kongl. förordningen

den 21 december 1857 omförmäles, stängsel i egoskilnad

mot annans jord blifvit borttagen eller icke hållits så tät, att den mot

mindre hemdjur gör fred, och upphör den förening att vara gällande,

då skall, om'' bostället dervid innehafves af annan än den, som föreningen

ingått, och synerätt finner kostnaden för återuppsättande af den

stängsel, bostället bör hålla, uppgå till högre belopp än boställshafvaren

anses böra vidkännas, hägnadskostnaden af synerätten fördelas till godt
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

görelse på det antal år, som skäligt pröfvas, dock icke öfverstigande

tjugu, räknadt från den tid, då stängsel blifvit fullbordad.

3. Inom boställes egoområde vare boställshafvare ej förbunden

att hägnad uppehålla, der ej synerätten finner nödigt föreskrifva stängsel

omkrings ängs- eller betesmark, som af ålder varit inhägnad.

29 §.

1. I fråga om nyodling eller upprödjning af beteshage å boställes

skogsmark gäller hvad derom stadgadt finnes.

2. Vill boställshafvare för tillämnad odling af kärr, mosse eller

annan oländig mark, deraf i dess närvarande skick föga eller ingen

afkomst kan erhållas, tillförsäkra sig rätt till frihetsår, enligt hvad

derom särskildt stadgadt är, göre anmälan om företaget hos Konungens

befallningshafvande, som derefter iakttager hvad gällande författningar

i ty fall föreskrifva. När frihetsår beviljas, bestämmer Konungens befallningshafvande

om och hvilka byggnader å den odlade lägenheten

böra finnas. Virke till dessa byggnader, äfvensom till de för odlingen

nödiga hägnader jemte erforderligt bränsle eger boställshafvaren, under

den tid, han innehar äfven sjelfva bostället, hemta från dess skogsafkastning;

men, sedan han afträdt bostället, åtnjuter han icke annan rätt

till afkastning af skogen, än att derifrån, så vidt dåvarande innehafvare

af bostället ändock kan från skogen få sitt virkesbehof fyldt, virke till

hägnad i odlingslägenhetens yttergränser må tagas efter utsyning af

vederbörande skogstjensteman.

3. Vid frihetsårens slut skall den odlade lägenheten, till åker

och äng behörigen häfdad, jemte erforderliga hägnader och byggnader

i försvarligt skick till bostället afträdas utan ersättning.

30 §.

Med odling genom flåhackning och bränning af torf förhålles

enligt hvad derom särskildt är stadgadt.

VII Kap.

Om öfverträdelse åt* nyttjanderätt till boställe.

31 §.

1. Hvad boställe tillhör er eller från dess egor är hemtadt och

icke till dess årliga afkastning räknas kan, må ej bostället afhändaB,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

utan att sådant är särskilt tillåtet, ej heller skogseffekter, äfven om

de kunna anses tillhöra boställets årliga afkastning. Gödsel får icke

bortföras från boställe, förenadt med jordbruk. Stråfoder må boställshafvaren

icke förr än vid afträdestiden från sådant boställe bortföra

utan särskildt tillstånd. Detta sökes, om det äskas för längre tid än

ett år, hos synerätt och eljest hos Konungens befallningshafvande. Vid

pröfning af ärendet tages i noggrant öfvervägande, huruvida det begärda

tillståndet, utan skada för bostället, kan, med hänsyn till der befintliga

förhållanden, meddelas med eller utan vilkor. Innan dylikt ärende hos

Konungens befallningshafvande afgöres, skall domkapitlets yttrande inhemtas.

Har boställshafvaren, när han skall afträda bostället, foder

öfver, hembjude det efterträdaren. Vill han det ej lösa efter pris, som,

der öfverenskommelse härom icke annorlunda träffas, varder bestämdt

af tre gode män, utsedde i den ordning, lagen om skiljemän den 28

oktober 1887 angående val af sådana stadgar, må afträdaren bortföra

fodret.

2. Gör boställshafvare åverkan å bostället eller öfverträder han

eljest sin nyttjanderätt, straffes så som i fråga om sådana förseelser,

begångna af brukare utaf legd jord, finnes stadgadt, vare ock skyldig

ersätta all skada.

VIII Kap.

; l! •••: .

Om af- och tillträde.

32 §.

1. Med afträde å de löningsboställen, som skola vara i författningsenlig

ordning utarrenderade, förhålles efter allmän lag.

2. Alla andra boställen afträdas såsom hittills den 1 maj; inrymme

dock afträdaren från den 14 mars honom, som efter kommer, halfva

husen, sätesbyggningen deri ej inbegripen.

3. Året före afträdet skall, om tillträdaren sådant påkallar, afträdaren

låta åt tillträdaren verkställa erforderligt höstbruk och sådd

emot ersättning, som, i brist af åsämjande, bestämmes af tre gode män,

utsedde i den ordning, lagen om skiljemän den 28 oktober 1887 i fråga

om val af sådana föreskrifver; dock att tillträdaren anskaffar utsäde.

4. År vid tiden för boställes afträdande icke bestämdt, hvem

som kommer att boställe tillträda, skall domkapitlet föranstalta, att bo
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

stället emellertid varder behörigen brukadt och vårdadt, intill dess

detsammas skötsel och vård kan af tillträdare öfvertagas.

5. Å alla med jordbruk förenade boställen vare afträdaren skyldig

att utan ersättning tillhandahålla efterträdaren den efter vanliga förhållanden

nödiga gödsel till första höst- och vårutsädet.

IX Kap.

Om tillsyn ä boställen samt om ekonomiska besigtningar

och husesyner.

33 §.

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn deröfver, att inom stiftet

belägna boställen varda till hus och egor behörigen vidmagthållna,

samt att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom

åliggande byggnads- och underhållningsskyldighet, till förnärmande

af boställets och efterträdares rätt, ådraga bostället större husröta, än

som kan af den försumliges tillgångar gäldas. Anser domkapitlet boställets

rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet meddeladt

beslut förnärmad, skall domkapitlet föranstalta, att beslutet varder

i behörig ordning öfverklagadh i :K
34

§.

Å alla boställen skola för tillsyn å deras häfd till hus och jord

hållas ekonomiska besigtningar så ofta sådane nödige finnas och sist å

femte året efter det, då hysesyn eller ekonomisk besigtning nästförut

å bostället förrättats.

35 §.

|| |It i . «»••(; - ; '' • ‘t • : '' • .< - • - ■■ ■_'', i , * •'' 1, t . \ ''

Domkapitlet skall före utgången af februari månad hvarje år till

Konungens befallningshafvande insända uppgift på de boställen, å Indika

ekonomiska besigtningar böra under året hållas; egande domkapitlet att

i händelse af särskilt behof äfven å annan tid ekonomisk besigtning

å visst. boställe hos Konungens befallningshafvande äska.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

,''si iU;l sm. ''i)f ,-j

I»,!

i i rf? 1 jrgi

Dessa besigtningar förrättas, efter Konungens befallninghafvandes

förordnande, på landet af kronofogden i orten eller annan kronobetjent,

biträdd af två nämndemän, och i stad af magistratsperson med biträde

af två utaf magistraten utsedde sakkunnige män. Dessa biträden kallas

af förrättningsmannen.

i

1. Såsom jäf mot förrättningsman gäller: om han är med boställshafvare

uti den skyldskap eller det svågerlag, som i 13 kap. 1 § rättegångsbalken

om jäf mot domare sägs; eller om förrättningsman är

boställshafvares vederdeloman eller uppenbare ovän; eller om förrättningsman

eller den, som står till honom i sådan skyldskap eller svågerlag,

som nämndt är, eger i målet del eller eljest kan af förrättningen

vänta synnerlig nytta eller skada, dervid dock den omständighet, att

förrättningsman eller hans bemälde skyldeman, såsom medlem af församlingen,

är byggnadsskyldig, ej må såsom jäf räknas. Har förrättningsman

å tjenstens vägnar rättegång med boställshafvare, eller söker

någon sak med förrättningsmannen eller tillfogar honom något med ord

eller gerning i uppsåt att honom dermed jäfvig göra, det må ej heller

för jäf räknas.

2. Vet förrättningsman, att sådant jäf mot honom är, anmäle

det genast och utan att dag till förrättningen utsätta hos Konungens

befallningshafvande, som förordnar annan förrättningsman.

38 §.

Förrättningsman utsätter tid för de åt honom uppdragne ekonomiska

besigtningar, med iakttagande, att de hållas å tjenlig årstid och

att, der så ske kan, besigtningar i samma ort förrättas omedelbart efter

hvarandra.

39 §.

Om tiden för besigtningen skall förrättningsmannen minst sex

veckor förut underrätta domkapitlet, som dels förordnar vederbörande

kontraktsprost eller annat ombud att å domkapitlets vägnar vid besigt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

ningen närvara, dels ock, när församlings ratt ifrågakommer, föranstaltar,

att kyrkostämma för utväljande af ombud för församlingen att dess

rätt vid besigtningen bevaka varder hållen. Öfriga parter skola minst

fjorton dagar före besigtningen till densamma af förrättningsmannen

kallas.

40 §.

När förrättningsman bevisligen iakttagit hvad, enligt nästföregående

§, honom åligger samt erhållit underrättelse, att ombuden blifvit

utsedda, må parts eller ombuds uteblifvande ej utgöra hinder för besigtningens

företagande.

■rli/i ? J . I’.! -i r i.: *•>! !.m •: ;! -!/ \y .!''>’) i in /o .!

41 §.

Anmäles vid förrättningen jäf mot förrättningsman, skall han

beslut deröfver meddela och, om jäfvet pröfvas lagligt, inställa förrättningen

och om förhållandet göra anmälan hos Konungens befallningshafvande,

som derefter förordnar annan förrättningsman. Ogillas jäfvet,

skall förrättningen fortgå; vederbörande obetaget att i sammanhang

med hufvudsaken klaga öfver beslut, hvarigenom jäfsanmärkning ogillats.

42 §.

Vid besigtningen åligger förrättningsmannen:

l:o) att affordra boställshafvaren redovisning för byggnadsbidrag,

husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för

boställets räkning redovisas;

2:o) att anmärka huru tillståndet med egendomen befinnes i de

delar, hvilka enligt denna boställsordning kunna utgöra föremål för

uppmärksamhet;

3:o) att i penningevärde uppskatta befunna brister, som kunna

utan nybyggnad afhjelpas, samt utsätta tid, hvarinom sådana brister,

derest förrättningen vinner laga kraft, böra genom vederbörande vara

afhulpna;

4:o) att såväl vid förrättningens afslutande tillkännagifva som ock

i instrumentet anteckna, att den med förrättningen missnöjde, vid förlust

af rätt till vidare talan, eger inom 30 dagar efter förrättningens

afslutande anmäla sig hos domaren med begäran om laga syn.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

17

43 §.

1. Åro icke inom den tid, som vid ekonomisk besigtning blifvit

bestämd för anmärkta bristers afhjelpande, desamma afhulpna, och har

ej hos kontraktsprosten blifvit styrkt att förrättningen öfverklagats,

anmäle kontraktsprosten förhållandet skyndsamligen hos domkapitlet,

som har att vidtaga de åtgärder, hvilka pröfvats nödiga till bevarande

af boställets och efterträdares bästa antingen medelst begäran hos

öfverexekutor att genom dess embetsåtgärd bristerna må blifva för

lega på den försumliges bekostnad afhulpna, eller genom beredande af

erforderlig säkerhet hos honom för husrötebeloppet.

2. Har vanvård blifvit vid besigtningen anmärkt, bör domkapitlet

påkalla laga syn.

44 §.

1. Kronobetjent och nämndeman erhålla för ekonomiska besigtningar

reseersättning och dagtraktamente enligt hvad i gällande resereglemente

bestämmes. Magistratsperson samt konsistoriiombud njuta

reseersättning och dagtraktamente lika som kronofogde och de magistratsperson

biträdande sakkunnige män lika som nämndemän.

2. Dessa ersättningar äfvensom lösen för ett exemplar af instrumentet,

som skall vid boställe förvaras, gäldas å första klassens

bostadsboställen och de löningsboställen, som af biskopar innehafvas

eller skola vara i författningsenlig ordning utarrenderade, af boställshafvare,

å boställen i Lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, men

å hvarje annat boställe af kyrkans medel eller, om sådana saknas, af

pastoratet; dock att, der besigtning i följd af någon vederbörandes

tredska eller försummelse särskildt påkallas, kostnaden för sådan be’- sigtning bör af den tredskande eller försumlige gäldas.

45 §.

Husesyn förrättas å tjenlig årstid, på landet af domare jemte

minst två, högst sex nämndemän, allt efter som domaren pröfvar nödigt,

samt i stad af rådstufvurätt. Egande å landet domaren och i stad

rådstufvurätten att till rättens biträde vid synen, der så finnes behöfligt,

tillkalla byggnadskunnig person.

JiiIt. till Riksd. Prof. 1894. 7 Sand. 34 Raft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

46 §.

Husesyn är antingen laga syn eller af- och tillträdessyn.

47 §.

Laga syn hålles, då missnöje mot ekonomisk besigtning blifvit

anmäldt, äfvensom då laga syn af domkapitlet äskas eller för tillämnad

nybyggnad af byggnadsskyldig begäres.

‘ • > 48 §.

1. Af- och tillträdessyn hålles i anledning af ombyte utaf boställshafvare.

2. Å boställe, förenadt med jordbruk, skall sådan syn hållas året

näst före afträdet, när så tidigt ledigheten inträffat och bestämdt är hvem

som efter afträdaren skall bostället öfvertaga, att syn kan nämnda år å

tjenlig årstid medhinnas. Kan syn ej det året hållas, må den ega rum

under afträdesåret, sist inom sex månader efter afträdet.

3. Å boställe utan jordbruk vare af- och tillträdessyn ej nödig,

der ej byggnads- och underhållsskyldighet åligger boställshafvaren, eller

denne eller vederbörande byggnadsskyldig senast vid afträdestiden sådan

syn hos domkapitlet äskar, eller domkapitlet eljest finner syn böra

hållas. Af- och tillträdessyn bör i dessa fall förrättas, der så ske kan,

året före afträdet och sist inom sex månader efter detsamma.

4. Då boställe för allmän kassas räkning stått under domkapitlets

förvaltning, vare i anledning af dess afträde af- och tillträdessyn ej

nödig med mindre sådan syn å någondera sidan äskas; börande efterträdande

boställshafvare, om han påyrkar syn, sist en månad efter tillträdet

derom hos domkapitlet göra framställning. Mottager boställshafvare

boställe af domkapitlet utan af- och tillträdessyn, svare sedan

för allt hvad domkapitlet under dess besittningstid i afseende på boställets

bebyggande, underhåll och vård ålegat.

49 §.

När af- och tillträdessyn bör eg a rum, skall domkapitlet med

öfverlemnande af instrumentet öfver sista ekonomiska besigtning, om

sådan senare än husesyn hållits, i god tid af- och tillträdessyn begära

hos domaren på landet eller rådstufvurätten i stad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

50 §.

1. Då syn är begärd, skall domaren eller rätten dels utsätta tid

för densamma och derom underrätta Konungens befallningshafvande

med begäran vid af- och tillträdessyn att, derest till bostället hör skog,

som hel och hållen eller delvis står under boställshafvarens vård och

för hvilken viss hushållningsplan är faststäld, skogstjensteman måtte

förordnas att vid synen biträda, dels kungöra tiden minst två månader

förut för domkapitlet, som förordnar vederbörande kontraktsprost eller

annat ombud att å dess vägnar vid synen närvara, äfvensom, der församliugs

rätt ifrågakommer, ombesörjer, att kyrkostämma för utväljande

af ombud till bevakande af församlingens talan varder hållen, dels ock

föranstalta, att öfriga parter varda minst fjorton dagar, om de inom

pastoratet bo, eljest en månad före synen till densamma kallade; börande

domaren låta genom kronobetjent nämnd till synen kalla.

2. Skall vid afträdet boställe af domkapitlet för allmän kassas

räkning öfvertagas, och är, då kallelse till af- och tillträdessyn, enligt

hvad nu sagdt är, utfärdas, den löntagare nämnd, som efter domkapitlet

kommer att bostället tillträda, då bör jemväl sådan löntagare genom

domkapitlets försorg till synen kallas.

3. Sist vid synens början skola synerätten tillhandahållas af

domkapitlet bevis att hvad domkapitlet enligt 1 och 2 momenten af

denna paragraf åligger blifvit behörigen fullgjordt, samt af vederbörande

kyrkostämmoordförande intyg, hvilka församlingsombud blifvit utsedda.

51 §. ''

Syn må ej upphållas deraf, att behörigen kallad part eller utsedt

ombud uteblifver.

52 §.

Vid laga syn behandlas de ämnen, som blifvit enligt denna boställsordning

till sådan syn hänskjutna. Ej må vid laga syn årsberäkning

för nybyggnad bestämmas.

53 §.

Hvad i 42 § 1 momentet stadgas för ekonomisk besigtning, gälle

äfven för af- och tillträdessyn, och iakttages derjemte vid sådan syn

följande af synerätten:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

1. Efterses och antecknas i hvad mån förut föreskrifna nybyggnader,

förbättringar och andra åtgärder blifvit verkstälda.

2. År sedan sista ekonomiska besigtning eller husesyn hus, som

bör vid bostället finnas, nybygdt, tillses, huruvida det är i öfverensstämmelse

med gifna föreskrifter samt i öfrigt ändamålsenligt och med omsorg

uppfördt. Synerätten meddele derefter beslut, huruvida huset må,

i befintligt skick eller sedan derå anmärkta felaktigheter och brister

blifvit afhulpna, insynas, eller om det skall alldeles utdömas.

3. Hvarje bostället i öfrigt tillhörande hus besiktigas. Finnes

hus vara så bristfälligt, att det icke vidare kan för sitt ändamål användas

eller med fördel bättras, skall det utdömas samt byggandet af

nytt föreskrifvas, och skall dertill utses plats, hvilken, så vidt utan

skada för bostället eller oskälig tillökning i den bygguadsskyldiges

tunga ske kan, efter tillträdarens önskan lämpas. Utdömes eller felas

sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen, hänvisas vederbörande

att om ritning och fastställelse derå, efter hvad derom föreskrifvet är,

föranstalta. Utdömes eller felas annat hus, bestämmer synerätten storleken,

inredningen och öfriga beskaffenheten af det nya samt uppgör

kostnadsförslag.

4. Nödiga förbättringar å hus, som anses böra bibehållas, föreskrifvas,

med utsättande af derför erforderlig kostnad.

5. Boställets egor besigtigas. De brister, afträdaren låtit komma

sig till last i afseende på åkerns häfdande, öfriga egors skötsel och

vård, hägnaders och dikens anbringande och underhåll samt torfmosses

behandling, allt efter hvad för hvarje fall är stadgadt, antecknas, de

åtgärder och förbättringar, som i följd deraf erfordras, föreskrifvas och

kostnaden för desamma utsättes. Finnes antaget brukningssätt uppenbart

leda till skada för bostället, föreskrifves nödig rättelse.

6. Om till bostället hör skog, för hvilken hushållningsplan är

faststäld, skall, så vidt denna skog står under boställshafvarens vård,

noggrann undersökning af skogsskötseln anställas. År andel i den behållna

afkastningen tillerkänd boställshafvaren, skall af kostnaden för

afhjelpande af anmärkta brister i afseende å fröträd och skogsåterväxt

påföras afträdaren lika andel, som han egt att af den behållna afkastningen

tillgodonjuta. På enahanda sätt förfares i fråga om värdet af sådant

för afhjelpande af brister å boställets hus och lnignader behöfligt virke,

som ej kan liemtas från den afträdarens besittningstid enligt hushållningsplanen

tillhörande skogsafkastning.

7. Vinnes utredning derom, att åkerjordens behöriga gödning

s. 21 Kontrollera mot PDF

• Lagidskottets Utlåtande N:o 58. 21

försummats, ålägges afträdaren att tillföra bostället gödningsämnen efter

ty behofvet fordrar.

8. Årsberäkning bestämmes för ej mindre den utaf afträdaren

under hans besinningstid verkstälda nybyggnad, för hvilken han är till

årsberäkning berättigad, och för hvilken årsberäkning ej förut blifvit

faststäld, än äfven dylik nybyggnad, som vid synen föreskrifves.

9. I händelse afträdaren antingen verkstält öfverbyggnad, såsom

i 19 § sägs, eller försummat den nybyggnad, honom ålegat, vare sig

utan rätt till årsberäkning, eller mot rätt till årsberäkning, så vidt på

hans besittningstid belöper, uppskattas värdet af öfverbyggnaden eller

den försummade nybyggnaden.

10. Beslut meddelas om fördelning på vissa år af kostnad eller

förlust i de fall, då sådan fördelning enligt denna författning är medgifven.

11. Tid utsättes, inom hvilken af synerätten föreskrifna arbeten

skola vara verkstälda.

12. I allt annat, hvartill denna boställsordning föranleder, anställes

undersökning och meddelas föreskrift.

" '' ? 54 §.

1. På grund af hvad vid af- och tillträdessyn af rätten blifvit

bestämdt skall, der så erfordras, emellan afträdare och tillträdare upprättas

och i synerättens utslag införas liqvid, fullständigt upptagande

å ena sidan alla de belopp, hvilka påförts afträdaren, och å andra sidan

allt hvad honom tillgodoförts.

2. Liqviden, som inrättas efter hvad behofvet i hvarje fall fordrar,

skall tydligt utvisa hvad afträdaren eller tillträdaren blifver skyldig

eller får till godo.

55 §.

Har af- och tillträdessyn hållits före afträdet, må afträdaren vid

uppgörelse, med tillträdaren tillgodoräkna sig kostnaden för de afträdaren

ålagda arbeten, som han före afträdet verkstält. Efter afträdet

må han ej befatta sig med några arbeten å bostället, utan skall hvad

då brister af det, som på honom ankommer, verkställas af tillträdaren

mot rätt till derför upptaget kostnadsbelopp, hvilket skall af afträdaren

nedsättas hos domkapitlet och icke må af tillträdaren lyftas, innan domkapitlet

härtill lemnat tillstånd med eller utan vilkor om säkerhets stäl
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

lande hos domkapitlet för medlens användande. Nödiga föreskrifter i

dessa hänseenden skola i synerättens utslag meddelas.

56 §.

I det fall, som i 50 § 2 momentet afses, skall, sedan rättsförhållandet

emellan afträdaren och domkapitlet bestämts, synerätten, efter

ty ske kan, emellan domkapitlet och efterträdande löntagare skilja.

v,ii0 ■ 57 §.

1. För husesyner njuta domare, nämnd och skogstjensteman reseersättning

och dagtraktamente enligt gällande resereglemente, ordförande

och ledamot i rådstufvurätt samt konsistoriiombud reseersättning och

dagtraktamnnte, ordföranden lika som häradshöfding, ledamot lika som

nämndeman och konsistoriiombud lika som kronofogde, samt biträdande

byggnadskunnig pei-son godtgörelse efter synerättens bestämmande. Till

kostnad för husesjm räknas jemväl lösen för ett exemplar af syneinstrumentet,

hvilket skall vid bostället förvaras.

2. Vid laga syn skall kostnaden derför ^gäldas för boställen af

första klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af biskopar eller

äro i författningsenlig ordning utarrenderade, af vederbörande boställshafvare,

för boställen i Lappmarken af lappska ecklesiastikfonden, och

för hvarje annat boställe af kyrkans medel, eller, om tillgång saknas,

af pastoratet, der icke synerätten finner vare sig att synen blifvit utan

giltig orsak påkallad, eller ock att, när synen egt rum efter anmälan

om vanvåi''d, anmärkningen varit befogad, i livilka händelser den skyldige

skall åläggas att af synekostnaden gälda hvad synerätten skäligt pröfvar.

3* Kostnaden för af- och tillträdessyn skall gäldas för bostadsboställe

af första klassen samt de löningsboställen, som innehafvas af

biskopar eller äro i författningsenlig ordning utari’endei''ade, utaf afträdai-e

och tillträdare till hälften hvardera, för bostadsboställen af andra

klassen och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas, af

pastoratet, afträdare och tillträdare till en tredjedel hvardera, samt för

livarje annat boställe af kyrkans medel eller, om sådana saknas, af

pastoratet.

58 §.

Om fullföljd af talan mot syne- eller rådstufvurätt äfvensom mot

hofrätts beslut i dessa mål, gälle hvad derom är stadgadt; och skall

s. 23 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande. N:o 58. 23

domstolen meddela fullständig underrättelse om hvad i sådant afseende

är att iakttaga. < ii» . -*,•<*.tlnlii.

59 §.

Inom fjorton dagar efter afslutande af ekonomisk besigtning eller

husesyn skall ett exemplar af besigtnings- eller syneinstrumentet för

domkapitlets räkning afgiftsfritt till konsistoriiombudet öfversändas. Inom

samma tid tillhandahållas vederbörande parter mot lösen nödiga exemplar

af instrumentet antingen å förrättningsstället eller å annat ställe

inom häradet eller tingslaget, derom vid förrättningens slut underrättelse

meddelas.

60 8. ’ ■ • tillit?.

■'' # 1 > ■ •! •

Vedex-börande byggnads- och underhållsskyldig skall inom en månad

efter förloppet af den tid, då, enligt hvad honom genom synerätts laga

kraft egande beslut förelagdt blifvit, anmärkta brister och felaktigheter

bort vara afhulpne eller föreskrifven nybyggnad verkstäld, om fullgörandet

till domkapitlet ingifva anmälan, vitsordad, för annan byggnadsoch

underhållsskyldig än boställhafvai-e, af denne, och, beträffande boställshafvaren

åliggande arbeten, af två utaf församlingen för sådant

ändamål å kyrkostämma utsedda ombud. Försummar byggnads- och underhållsskyldig

hvad nu sagdt är, skall öfverexekutoi’, på anmälan härom

af domkapitlet, vidtaga erfordeidiga åtgärder för verkställighet på den

försumliges bekostnad af hvad eftersatt blifvit. Skulle hvad domkapitlet

såsom boställshafvare blifvit ålagdt ej fullgöras, eger församlingen eller

efterträdande boställshafvai-e verkställighet hos öfverexekutor påkalla.

i: :r.. •.: < . ■ ■. , ■ ,•, • '' : • , ■ •

X Kap.

Allmänna bestämmelser.

61 §. -o''fy

Instrument öfver ekonomiska besigtningar och husesyner samt

andra bostället rörande handlingar skola, jemte förteckning å desamma,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

af boställshafvare derstädes eller i kyrkan förvaras, vid besigtningar

och syner tillhandahållas samt vid afträde till efterträdaren öfverlemnas.

62 §.

Hvad för boställshafvare i denna boställsordning är föreskrifvet

gälle äfven för arrendator eller brukare, som är i författningsenlig ordning

antagen, samt, i tillämpliga delar, äfven för domkapitlet för den

tid, domkapitlet för allmän kassas räkning boställe innehafver.

63 §.

Finner synerätt till boställe hörande jordbruk vara af så obetydlig

omfattning, att för boställen med jordbruk gifna bestämmelser till större

eller mindre del synas icke derå tillämplige, eger synerätten förordna,

om och i hvilken mån beträffande sådant boställe skola tillämpas för

boställen utan jordbruk meddelade stadganden.

64 §.

Sedan bestämdt blifvit, hvilka hus skola å boställe finnas, eller

förordnande enligt 63 § meddelats, må, utan hinder deraf att beslut

härutinnan vunnit laga kraft, synerätt, på grund af sedermera inträffade

förändrade förhållanden, i dessa afseenden annorlunda förordna.

65 §.

För pastorat, bestående af både lands- och stadsförsamling, skall,

i brist af godvillig öfverenskommelse, Konungens befallningshafvande

för viss tid, högst femtio år, bestämma, huru stor lott af den pastoratet

tillkommande byggnads- och underhållsskyldighet å andra och tredje

klassernas bostadsboställen skall påläggas hvarje särskild församling

inom pastoratet; dervid hänsyn skall tagas både till invånareantalet i de

olika församlingarne och till summan af senast påförda bevillningsafgifter

för de beskattningsföremål^fför hvilka deltagande i byggande

och underhåll af prestgård skall ega rum, dock med iakttagande, hvad

landsförsamling angår, icke allenast af den lindring, som i sådant hänseende

enligt gällande lag är medgifven för andra beskattningsföremål

än fastighet, utan ock deraf att, äfven om bostadsbostället är i stad beläget,

landsförsamling icke må påföras andel i mer än som motsvarar

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

den, enligt 14 § 1 mom. i denna boställsordning, pastorat åliggande

byggnads- och underhållsskyldighet å bostadsboställe af samma klass

å landet. . U- '' !., . . . '''' :,.<•••/ L. i;;od

Med tillämpning af hvad sålunda bestämmes, verkställer synerätt

fördelningen emellan pastoratets församlingar så, att en hvar bland dessa

får, så vidt ske kan, särskilda af de laga husen att bygga och underhålla.

- • .-il}>;») r . t ; p4 _ • •- ''• l j .-i:’.'' .Ii?

„r 66 §.

Då löntagare, som saknar visst boställe, är berättigad till fri

bostad, skall bostadens beskaffenhet lämpas efter hvad derom för motsvarande

boställe är stadgadt.

.> iioij;’, ''fso.ijduJeod •■ ■.-nuu-: H i ö : : * .--i .ö

67 §.

■ ij‘ : , i t;;. - / : - '' - • -;'' i ,. till j*’ * ~ t ! )r -.y i ;;•! ■ <• i.; /.r:

1. För andra klassens bostadsboställen på landet i Skåne gäller

fortfarande hvad derom särskildt är stadgadt.

j2. Der eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskildt

stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem

byggnader och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af

densamma, ett annat förhållande eger rum, än som öfverensstämmer

med hvad derom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande hvad

sålunda hittills undantagsvis varit härutinnan gällande.

XI Kap.

. . ; • "• . * t * ''V* * • t : *• . 4 i I •

Om tillämpning af denna boställsordning och öfyergångs
stadganden.

68 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande af hvad här

nedan sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1895.

2. Hittills utnämnd löntagare vare ej, mot sitt bestridande, underkastad

andra än de före denna boställsordnings utfärdande gällande

föreskrifter i afseende på de laga husens byggande och underhåll; och

skall boställsordning^! i detta afseende, så länge den ej är för boställs
Bih.

till Biksd. Prof. 1894. 7 Sand, 34 Raft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Lagutskottets UäAtanåe N:o 68.

häfvare» gällande, icke heller för annan, som å boställe är byggnadsskyldig,

tillämpas
3-

Å andra klassens bostadsboställen på landet skall pastoratet,

enligt hittills gällande föreskrifter, fortfarande bygga och underhålla

spanmålsbod, så länge boställshafvaren uppbär löningssäd i skäppan.

När detta förhållande upphör och spanmålsbod ändock bör å bostället

finnas, inträder kyrkoherdens skyldighet att, enligt denna boställsordning,

spanmålsbod bygga och underhålla.

4. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed

hittills på vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter

sitt afträde njuta skörden af den näst förut å bostället utsådda höstsäden,

vare ej gällande för löntagare, som härefter utnämnes.

5. Stadgandet i 57 § 3 momentet beträffande bostadsboställen af

andra klassen och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas,

skall tillämpas först vid de af- och tillträdessyner, som hållas vid härefter

utnämnd löntagares afträde.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten

å prestboställen genom särskilda kongl. bref stadgadt skall härefter tillämpas

endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före år 1895.

7. De laga hus, som blifvit uppförda, innan denna boställsordning,

efter hvad nu sagdt är, skall tillämpas, må ej, der de, enligt förut gällande

stadganden, äro godkända eller antagliga, utdömas derför, att de ej

med boställsordningen öfverensstämma.

69 §.

Vid den af- och tillträdessyn, som å boställe hålles i anledning

af första härefter inträffande ombyte af boställshafvare, skall synerätten

dela, i den mån förhållandena sådant påkalla, enligt förut gällande stadganden,

bedöma afträdarens hygguads^- och underhållsskyldighet samt

rättsförhållandet emellan honom och tillträdaren, dels ock, såvidt stadgandena

i 68 § 2 momentet medgifva, med tillämpning af denna boställsordning,

bestämma hvilka laga hus böra å bostället finnas samt hvem

byggnads- och underhållsskyldigheten af de samma derefter skall åligga.

De hus, som dervid till byggande och underhåll från en till annan

öfvergå, skola i fullgodt stånd lemnas; och böra förty alla å dessa hus

vid synen anmärkta brister afhjelpas eller ersättas af den, hvilken

dessa bristers afhjelpande, enligt förut gällande stadganden, ålegat.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Lagutskottets Utlåtande N:o 56.

T ...... I

'' 70 §.

Hittills utnämnd löntagare, som boställe tillträdt och i anledning

af hvars tillträde af- och tillträdessyn hållits, innan tillämpning af denna

boställsordning vidtager, vare ej berättigad att af annan byggnadsskyldig

å bostället fordra andra laga hus än dem, som dittills blifvit derstädes

insynta; men åstundar sådan boställsbafvare, att boställsordningen,

utom" beträffande de laga husens antal, i öfrigt, i fråga om deras

byggande och underhåll, må redan under hans besittningstid vinna tilllämpning,

göre derom anmälan vid husesyn; och skall, der i följd af

dylik anmälan annan fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten

af denna boställsordning föranledes, synerätten förordna om sådan

fördelning, med iakttagande af hvad i nästföregående paragraf sagdt

är. Sådan anmälan må dock ej göras af löntagare, hvars efterträdare

vid boställsordningens utfärdande är nämnd.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en af

herr Bedelius inom Andra Kammaren väckt, till lagutskottet remitterad

motion, n:o 146, så lydande:

Det förslag till ecklesiastik boställsordning, som nu på grund

af Kongl. Maj:ts nådiga proposition n:o 30 föreligger till Riksdagens

pröfning, torde kunna i en och annan punkt ytterligare förbättras, särskilt

beträffande ifrågavarande boställes åbyggnader, afkastning och

häfd. Jag beder derför vördsamt få framlägga några små ändringsförslag;

och anhåller, att Riksdagen, derest mina förslag pröfvas antagliga,

för sin del behagade besluta:

l:o att 3 § måtte erhålla följande förändrade lydelse: Å bostadsboställen,

förenade med jordbruk, på landet och i stad skola, der ej

enligt 5 § undantag medgifves, finnas följande laga hus: 1) sätesbyggning,

2) visthus med spanmålsloft, 3) källare, 4) brygghus, 5) vedbod,

6) hemlighus, 7) drängstuga, 8) vagnsredskapshus, 9) stall, 10) fähus,

11) fårhus eller i fähuset anbringad särskild fårkätte, 12) svinhus, 13)

en eller flere lador samt loge efter behofvet.

Motiv: Laga hus må ej föreskrifvas utöfver behofvet, emedan

öfverflödiga hus orsaka onödiga utgifter och minska boställsafkastningen.

2:o att 4 § må lyda sålunda: Bostadsboställen utan jordbruk på

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

landet och i stad skola, der ej enligt 5 § undantag medgifves, vara

försedda med dessa laga hus: 1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) källare,

4) brygghus, 5) vedbod och 6) hemlighus.

Motiv: Drängstuga, stall och vagnshus må uteslutas, emedan byggnad

och underhåll af dessa hus, kost och lön åt dräng samt inköp och

underhåll af hästar blifva tillsammans dyrare än att lega erforderlig

skjuts*

3:o att 8 § må ändras på det sättet, att ur mom. 2 må uteslutas

orden »minst» och »högst tio»; samt ur mom. 3 må uteslutas orden

»minst» och »högst sex», emedan öfverflödiga rum öka lefnadskostnaderna

och motverka ett enkelt och flärdlöst lefnadssätt.

4:o att 16 § mom. 1 må erhålla följande förändrade lydelse:

Boställes skogsafkastning, i likhet med all annan afkastning, skall,

så länge bostället är till aflöning anslaget, i allmänhet tillfalla boställshafvaren.

Dock, om skogstillgången är så riklig, att den, utöfver husbehofvet

och utöfver hvad som erfordras till skogens vård och underhåll,

lemnar öfverskott till afsalu till så stora belopp, att boställshafvarens

sammanlagda löneinkomster derigenom skulle öfverstiga det belopp,

hvartill lönen enligt faststäld lönereglering beräknats, skall det

Överskjutande beloppet öfverlemnas till församlingens kyrkoråd och

amvändas till underhåll af församlingens hus å bostället samt, om ytterligare

tillgång finnes, till underhåll af församlingens kyrka. Om ändå

sedan öfverskott finnes, ma detta kunna användas till folkundervisningens

befrämjande. Har staten anslagit något boställe, må om öfverskottet

kunna annorlunda förordnas.

Motiv äro: Boställenas natur såsom urgammalt kyrko-frälse och

deras härkomst. Från äldsta tider ålåg det socknen att anskaffa boställe,

så snart kyrka blifvit byggd. Se t. ex. Östgöta-Lagen »Kristnu

balkur» § 1. Tydligt är att alla bostallen, som tillkommo enligt sådan

lag vare sig genom köp, gåfva eller testamente, måste anses vara af

församlingen anskaffade; hvaraf följer, att, om och när de icke mera

användas för sitt afsedda ändamål^ vederbörande församling framför

hvarje annan torde kunna framställa skäliga anspråk på eganderätten

till nämnda boställen. Se dessutom kong!, resolution på presterskapets

besvär den 7 juli 1752 § 10 samt å allmogens besvär den 29 november

1756 § 79, kongl. resolution den 3 februari 1803 och kammarkollegii

kungörelse, den 15 februari 1803, och jemför dermed den så kallade

reduktionsjordeboken 1686, presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 § 4 samt gällande regeringsform § 114 och slutligen kongl. förordningen

den 11 juli 1862 § 9 mom. 1.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

5:o att 18 § mom. 1 a) förändras på det sättet, att det kommer

att lyda: a) den nybyggnad, för hvilken vid af- och tillträdessym företrädaren

förklarats skyldig svara och som icke före hans afträde blifva

fullgjord; och som efter synerätts uppskattning motsvarar det byggnadsbidrag,

boställshafvare af företrädare erhåller; och b) den nybyggnad,

som -i följd af brandskada å sådana hus, hvilkas byggande boställshafvare

åligger* blifver erforderlig, i den mån dylik nybyggnad motsvarar

uppburen brandskadeersättning.

Mom. 2. Orden »det antal år» ändras till »högst femtio år»;

hvarefter orden »samma hus — — — blir nödig» uteslutas i syfte att

förekomma större orättvisa emot endera af boställshafvarne.

6:o att 20 § ändras sålunda: Mom. 2 och 3 uteslutas, af detta

skäl: Der det pröfvas skäligt, ätt efterträdaren skall betala för nybyggnad

eller annat, bör ersättningen tillfalla företrädaren, som byggt och

bättrat, men ingen annan, särskildt icke tillträdaren sjelf, såsom föreslagits.

7:o att 23 § mom. 1 ändras derigenom, att orden »utan rätt till

godtgörelse härför» uteslutas, då det ju måste anses orättvist, att en innehafvare

skall kunna åläggas att inrätta ett nytt torp och nybygga

alla dess hus på uteslutande egen kostnad, under det en annan skall

tillerkännas rätt att få emottaga allt nybygdt utan någon sin kostnad.

8:o att 26 § måtte förändras på det sättet, att sista stycket från

och med orden »För hvarje--» utgår, enär stadgandet i 53 § mom.

5 kan vara nog.

9:o att i 27 § mom. 1 måtte insättas »ett tusen» i stället för

»trehundra», och »tjugu» i stället för »tio».

Motiv: Der någon af nit för trädgårdsskötsel och fruktodling

underkastar sig så stor möda och kostnad, att han inköper och planterar

träd för 1,000 kronor, bärbuskar för 300 kronor, parkbuskar

och perenna blomsterväxter för 200—300 kronor, bekostar jordarbeten

för 1,000 kronor, anskaffar gödningsmedel för 500 kronor, må han billigtvis

kunna tillerkännas 1,000 kronor ersättning, då dertill lägges, att

anläggaren under 10—15 års tid har utgifter men inga nämnvärda

inkomster deraf, men tillträdaren får det färdigt och kan erhålla ensamt

af trädfrukter 200—300 kronor och mer inkomster på ett år,

hvarpå exempel gifves.

10:o att 30 § må föras såsom ett 4:de moment till 29 §, hvarefter

i dess ställe insätteB en ny § 30 af detta innehåll:

Kostnaderna för mera omfattande och värdefulla förbättringar å

ett boställe genom odling, stenrödjning, plantering, torrläggning af vat
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

SO Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

tendränkt mark ro. m. må kunna efter synerätts beprisande på tjugu

år fördelas.

lI:o att 32 § mom. 5 måtte utgå, emedan bestämmelsen i 31 §

mom. 1 är tillräcklig, och orätt eljest kan tillfogas en afträdare.

12:o att 53 § mom. 7 måtte utgå, af samma skäl som 32 § mom. 5.

13:o att 68 § mom. 4 måtte ändras derhän, att det måtte stadgas,

att värdet af skörden i fråga måtte fördelas på 20 år, räknade

från den 1 maj året näst efter det, under hvilket denna boställsordning

blifver gällande lag.

Rörande tillkomsten af Kongl. Maj:ts förslag samt den i ämnet

uppå Kongl. MajttB föranstaltande verkstälda utredning tillåter sig utskottet

hänvisa till innehållet af de vid propositionen fogade utdrag af

statsrådsprotokollet, hvarjemte utskottet vill erinra derom, att kyrkomötet,

hvars yttrande infordrats, huruvida detsamma medgåfve, att vissa

i förslaget innehållna bestämmelser måtte varda gällande utan hinder

af stadgandena i 4, 9 och 13 punkterna af presterskapets privilegier

den 16 oktober 1723, i afgifven skrifvelse medgifva:

under förutsättning att någon ändring i 14 § och 67 § 2 mom.

uti förevarande förslag till boställsordning icke utan kyrkomötets samtycke

kommer att ega rum — att, utan hinder af hvad presterskapets

privilegier den 16 oktober 1723 i 4:de punkten innehålla, stadgandet i

14 § angående fördelning af byggnads- och underhållsskyldigheten å

andra klassens bostadsboställen på landet må varda gällande;

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 i 9:de punkten innehålla, de i 23 § föreslagna stadganden, såvidt

de afse anläggande af torp å boställe, må varda gällande; och

att, utan hinder af hvad presterskapets privilegier den 16 oktober

1723 i 13:de punkten innehålla, stadgandet i 32 § om rätt för tillträda^

att före tillträdesdagen inrymmas i halfva husen må varda gällande;

med förklarande tillika, att detta medgifvande icke utgör hinder

för sådan affattning af 32 § 2 mom., att afträdares inrymningsskyldighet

skall vidtaga först den 14 mars samt ej afse boställes sätesbyggning.

Vid behandlingen af Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet

med hänsyn till vigten af de i förslagets 13, 14 och 15 §§ upptagna

bestämmelser om byggnads- och underhållsskyldigheten å de

ecklesiastika boställena, och då de principer, som härvid gjort sig gällande,

äro för förslaget grundläggande, ansett sig böra till en början

s. 31 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 58. 31

granska innebörden af samma bestämmelser, dervid utskottet icke funnit

anledning till anmärkning mot 13 och 15 §§.

Beträffande åter 14 §, hvari behandlas, byggnads- och underhållsskyldigheten

å boställen af 2:dra och 3:dje klassen, har utskottet ansett,

att en förändring af nu gällande bestämmelser härutinnan icke bör

medföra ökad tunga för församlingarne gent emot presterskapet, utan

att den byggnads- och underhållsskyldighet å 3:dje klassens boställen,

som kan böra af församlingarne öfvertagas, må motsvaras af lättnad i

sådan skyldighet beträffande 2:dra klassens boställen. Då emellertid

efter utskottets åsigt enligt bestämmelserna i 14 § af Kongl. Maj:ts

förslag en sådan jemvigt i nuvarande förhållanden emellan presterskapet

å ena och församlingarne å andra sidan icke skulle vinnas, utan

församlingarne, om detta förslag bifölles, skulle få vidkännas en väsent-*

ligen förökad byggnads- och underhållsskyldighet å ecklesiastika boställen,

samt härtill kommer att de föreslagna bestämmelserna skulle

verka synnerligen ojemnt, så att, under det någon lättnad skulle beredas

de församlingar, der endast kyrkoherde vore anstäld, tungan för

de församlingar, der flere komministrar, kapellpredikanter eller pastoratsadjunkter

finnas, skulle blifva särdeles stor, har utskottet icke ansett

sig kunna tillstyrka Riksdagen att antaga 14 § i oförändradt skick.

Utaf de olika förslag, som inom utskottet framställe till förändrad

lydelse af samma paragraf, har likväl intet lyckats vinna pluralitet.

Då utskottet vid sådant förhållande icke kan förelägga Riksdagen

något förslag beträffande oftanämnda 14 §, lärer deraf följa, att ej

heller öfriga bestämmelse!7 i det kongl. förslaget kunna af Riksdagen

antagas; och utskottet hemställer alltså, > :

att Riksdagen icke måtte bifalla ifrågavarande

Kongl. Maj:ts proposition, samt att herr Redelius’ i

ämnet väckta motion icke måtte till någon Riksdagens

åtgärd föranleda. > ■

Stockholm den 2G april 1894.

På lagutskottets vägnar:

L. ÅnnerBtedt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Reservationer: ■

af herrar Annerstedt, Öländer och Lundin, hvilka ansett att utskottets

betänkande bort hafva följande lydelse:

»Under behandlingen i lagutskottet af Kongl. Maj:ts proposition

med förslag till ecklesiastik boställsordning har enligt utskottets uppfattning

tydligt trädt i dagen, att den i propositionen föreslagna utsträckningen

af församlingens byggnadsskyldighet till vissa boställshus

å komministers- och öfriga tredje klassens boställen emot befrielse för

församlingen från byggnadsskyldigheten i afseende å viBsa af boställshusen

å kyrkoherdeboställena för närvarande icke låter sig genomföra,

alldenstund emellan boställshafvarnes representanter inom kyrkomötet

och dem, som inom Riksdagens Andra Kammare kunna anses representera

i främsta rummet de byggnadsskyldiges inom församlingarne intressen,

är rådande en grundväsentlig olikhet i uppfattningen, huru stora

eftergifter i församlingens byggnadsskyldighet å kyrkoherdeboställen

skall motsvara den föreslagna utsträckningen i byggnadsskyldighet å

komministersboställen.

Fäster man sig vid innehållet af de förslag till ändring i 14

som af lagutskottets ledamöter från Andra Kammaren blifvit i utskottet

framlagda, torde man utan fara för misstag kunna antaga, att denna

olikhet icke kan under den närmare framtiden utjemnas. Vid sådant

förhållande, och då ny ecklesiastik boställsordning icke kan bringas till

stånd utan att samstämmighet i detta afseende blifvit uppnådd emellan

Riksdag och kyrkomöte, synes utskottet icke återstå annan utväg för

vinnande af den förbättring i lagstiftningen angående de ecklesiastika

boställena, som i öfriga afseenden innehålles i nu föreliggande förslag

till ecklesiastik boställsordning, än att deri bibehålla den fördelning af

byggnadsskyldigheten emellan församling och boställshafvare, som nu

gällande lagbestämmelser innehålla, och följaktligen gifva åt 14 § i förslaget

den lydelse, som svarar mot detta innehåll.

öfriga bestämmelser i propositionen gifva anledning till allenast

följande erinringar:

8 §. Bestämmande af ett maximum för antal af boningsrum i

sätesbyggning synes icke vara behöfligt och måhända i särskilda fall

ledande dertill, att af synerätten komrne att fastställas ett större antal

rum, än om allenast ett minimum i lagen vore utsatt.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

IjagiUskottets Utlåtande N:o 58.

t) §. De i 9 § 3 och 4 mom. förekommande föreskrifter angående

anordningen af brygghus, stall, fähus och fårhus synas icke vara

erforderliga, utan höra helt och hållet öfverlemnas till afgörande af

synerätten. ''• ^■ f:. - f.

26 §. Andra stycket i 26 § torde kunna uteslutas, då de i första

stycket af samma paragraf meddelade föreskrifter angående häfdandet.

af boställes egor synas vara tillfyllestgörande. ''>•

33 §. Enär det icke kan vara lämpligt, att domkapitlet vid ut*

öfvandet af tillsynen i fråga om boställes vidmagthållande till hus och

egor tager hänsyn till boställshafvares större eller mindre tillgångar,

bor stadgandet härom ur paragrafen utgå.

68 §. Genom den ofvan föreslagna lydelsen af 14 § blifver det

i 68 § 3 mom. upptagna stadgandet angående spannmålsbod obehöflig!;

men deremot bör i sistnämnda paragraf intagas en föreskrift om församlings

skyldighet att bygga tiondelada, i händelse tertialtionden utgår

in natura.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställes:

att Riksdagen, med förklarande att Kong!. Maj:ts

proposition till ecklesiastik boställsordning icke kan

oförändrad bifallas, ville för sin del antaga följande:

Ecklesiastik boställsordning.

Med ändring af hvad 26 kapitlet 2 § byggningabalken och särskilda

författningar innehålla häremot stridande, förordnas som följer:

1 § — 7 § lika med Kongl. Maj:ts proposition.

8 §•

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges efter

ritning, som för hvarje fall af Kongl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

minst sex boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga kontor

samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må föreskrifvas

minst fyra boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga kontor

och en eller två förstugor.

Bih. till Rissel. Prof. 1894. 7 Samt. 34 Muff. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

9 8. ''

1. Sätesbyggning å bostadsboställe uppföres, der läget så medgifver,

skild från öfriga hus, på stenfot af minst fem decimeters höjd

ofvan jord, med väggar företrädesvis af tegel eller timmer, men äfven,

der något af dessa ämnen ej lämpligen kan föreskrifvas, af annat ändamålsenligt,

i orten brukligt byggnadsämne. Till byggnaden i öfrigt

användas de ämnen, som lämpliga finnas och med ortens sed öfverensstämma.

Boningsrummen göras så stora, som behofvet i hvarje fall

fordrar, minst tre meter höga, dock att å andra och tredje klassernas

bostadsboställen rum å vinden må göras tre decimeter lägre; och skola

boningsrummen i allmänhet vara försedda med ugnar af kakel; men

äfven ugn eller spis af sten eller ugn af jern må kunna i något rum

tillåtas. Framför ugns- eller spisöppningarne anbringas jernplåt eller

plansten. Alla boningsrum förses med dubbelfönster, gipsade eller

spända tak, oljemålning å panel, dörrar, dörr- och fönsterinfattningar,

samt å väggarne tapeter eller lämplig målning.

2. Öfriga laga bus å bostadsboställen uppföras af ändamålsenliga

byggnadsämnen efter ortens sed, till den storlek, behofvet i hvarje fall

fordrar. Stenfot å dessa hus göres minst tre decimeter hög ofvan jord.

10 § — 13 § lika med Kongl. Maj:ts proposition. •

• 14 §. /r;. -

l:o) Å andra klassens bostadsboställen å landet skola sätesbyggning, visthus,

brygghus, spanmålsbod, stall och fähus, för så vidt de böra enligt denna

författning såsom laga hus finnas, af pastoratet byggas och underhållas. Öfriga

laga hus å sådana boställen byggas och underhållas af boställshafvaren.

2:o) Å tredje klassens bostadsboställen å landet byggas och underhållas

alla laga hus af boställshafvaren.

3:o) Å bostadsboställen af andra och tredje klasserna i stad byggas

och underhållas alla laga hus af pastoratet.

15 §—25 § lika med Kongl. Maj:ts proposition.

26 §.

Boställshafvare skall väl häfda samt i god växtkraft hålla boställes

åker och äng, nödiga diken, efter hvad derom stadgadt är, gräfva

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

och vidmakthålla samt i öfverensstämmelse med den särskilda plan,

som angående befintliga hagmarkers ändamålsenliga skötsel må vara

faststäld, sådana marker rödja och vårda.

27 §—32 § lika med Kong!. Maj:ts proposition.

• 33 §. '' , t

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn deröfver, att inom stiftet

belägna boställen varda till hus och egor behörigen vidmagthållna,

samt att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom

åliggande byggnads- och underhållningsskyldighet, ådraga bostället husröta,

som kan förnärma boställets och efterträdares rätt. Anser domkapitlet

boställets rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet

meddeladt beslut förnärmad, skall domkapitlet föranstalta, att beslutet

varder i behörig ordning öfverklagadt.

34 §—67 § lika med Kongl. Maj:ts proposition.

68 §.

1. Denna boställsordning skall, med iakttagande- af hvad här

nedan sägs, tillämpas från och med den 1 maj 1895.

2. Hittills utnämnd löntagare vare ej, mot sitt bestridande, underkastad

andra än de före denna boställsordnings utfärdande gällande

föreskrifter i afseende på de laga husens byggande och underhåll; och

skall boställsordningen i detta afseende, så länge den ej är för boställshafvaren

gällande, icke heller för annan, som å boställe är byggnadsskyldig,

tillämpas.

3. Å andra klassens bostadsboställen på landet skall pastoratet,

enligt hittills gällande föreskrifter, fortfarande bygga och underhålla

tiondelada, så länge boställshafvaren uppbär tertialtionde in natura. När

detta förhållande upphör och spanmålsbod ändock bör å bostället finnas,

inträder kyrkoherdens skyldighet att, enligt denna boställsordning, spanmålsbod

bygga och underhålla.

4. Den rätt, som i följd af särskildt stadgande eller landssed

hittills på vissa orter må tillkomma afträdande boställshafvare att efter

sitt afträde njuta skörden af don näst förut å bostället utsådda höstsäden,

vare ej gällande för löntagare, som härefter utnämncs.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

JAKjutshMds Utlåtande N:o 58.

5. Stadgandet i 57 § 3 momentet beträffande bostadsboställen

af andra klassen och de löningsboställen, som af kyrkoherdar innehafvas,

skall tillämpas först vid de af- och tillträdessyner, som hållas

vid härefter utnämnd löntagares afträde.

6. Hvad för vissa stift är i fråga om ersättning för odlingsarbeten

å prestboställen genom särskilda kongl. bref stadgadt skall härefter

tillämpas endast beträffande de odlingar, hvilka äro påbörjade före

år 1895.

7. De laga hus, som blifvit uppförda innan denna boställsordning,

efter hvad nu sagdt är, skall tillämpas, må ej, der de, enligt förut

gällande stadganden, äro godkända eller antagliga, utdömas derför,

att de ej med boställsordningen öfverensstämma.

69 § lika med Kongl. Maj:ts proposition.

70 § lika med Kongl. Maj:ts proposition»;

af herrar Hasselrot, G. H. Lundström, von Möller och Bruzelius, som

ansett, att utskottet bort tillstyrka Riksdagen att för sin del antaga

följande förändrade lydelse af § 14 i Kong]. Maj:ts förslag:

»14 §.

Å andra och tredje klassens bostadsboställen skola sätesbyggning,

visthus och hushållskäliare af pastoratet byggas och underhållas. Ofriga

laga hus å sådana bostadsboställen byggas och underhållas af boställshafvaren».

Beträffande öfriga delar af Kongl. Maj:ts förslag utom hvad angår

68 § hafva herrar Hasselrot, C. H. Lundström, von Möller och Bruzelius

instämt i den reservation, som afgifvits af herrar Annerstedt, Öländer

och Lundin, med det förklarande af herr Bruzelius, att han ansett, att mom.

2 i § 67 bort så formuleras, att deri gifna bestämmelser ej egde tillämpning

sedan hittills utnämnd löntagare frånträdt sin befattning));

af herr Liss Olof Larsson, som ansett, att § 14 bort erhålla den

lydelse herr Hasselrot med flere i sin reservation föreslagit, och att

utskottet efter den definitiva behandlingen och afgörandet af § 14 bort

redogöra för do anmärkningar, hvartill förslaget i öfrigt inom utskottet

gifvit anledning; hvarjemte herr Larsson vidare anfört:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

»Oafsedt don ändrade lydelse 14 § enligt min mening bort erhålla,

tarfvar förslaget väsentliga förändringar. Särskilt anser jag

detta vara förhållandet beträffande 67 § 2 mom. Om detta lagrum bifalles

oförändradt, skall nemligen det oefterrättlighetstillstånd, som

hittills varit rådande i fråga om prestgårdsbyggnadsskyldigheten i vissa

orter, alltjemt komma att ega rum. Beträffande särskildt Vesterås stift

ega de flesta om icke alla församlingarne ej rätt att bygga och underhålla

prestgårdar, på sätt allmän lag stadgar, utan derstädes tillämpas

i stället för lag något som benämnes särskilda kommissionsbeslut af

anno 1687. Så är fallet t. ex. med Leksands och Djura församlingar

af nämnda stift. Den af Konungen för dessa församlingar år 1866

faststälda prestlönereglering bestämmer visserligen, att församlingarna

skola bygga efter lag. Men domstolarne hafva befunnit en handling

af den 21 april 1687 vara den lag, som församlingarne der äro

underkastade. Denna mer än 200-åriga handling, som kallas »Leksands

församlings utgift», innefattar följande stadgande: »Angående prestgårdsbyggnad

så håller församlingen alla husen vid makt som af ålder

varit vant». Ifrågavarande handling lärer vara med namn och bomärken

försedd af några församlingsbor, hvilkas behörighet att å församlingens

vägnar ingå sådan för alla tider gällande utfästelse icke ens påståtts än

mindre visats.

På dylika s. k. kommissionsbeslut eller på annat .jern förligt sätt

hafva församlingarne i Vesterås stift sig ålagdt att bygga icke blott

åt kyrkoherdar utöfver hvad i allmänna lagen föreskrifves, utan äfven

åt komministrarne.

Jag har ansett mig böra påpeka dessa missförhållanden, för att

visa nödvändigheten af deras undanröjande, då, som jag hoppas, ett

nytt och mera antagligt förslag till ecklesiastik boställsordning snart

kommer under ompröfning.

Naturligtvis böra ej nuvarande löntagare åläggas annan byggnadsskyldighet

än den, som hittills af en eller annan anledning ansetts åligga

dem, men för den löntagare, som hädanefter utnämnes, bör den nya

boställsordningen vara gällande, och församlingarne dymedels vinna den

likställighet, som de tyvärr hittills saknat. Denna likställighet vinnes,

om till § 67 mom. 2 tillägges: »Under nuvarande löntagares tjenstetid».

Ett sådant tillägg till förevarande mom. förefaller mig så naturligt,

att jag är frestad tro, att det endast af något förbiseende kommit

att bortfalla ur förslaget»;

af herr Fröberg;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

af friherre Bonde, med hvilken herr Kardull instämt:

»Då jag funnit, att det af Kongl. Maj:t framlagda förslaget till

ecklesiastik boställsordning uti flera afseenden innehåller mycket afsevärda

förbättringar uti den nu gällande lagstiftningen, har jag icke

kunnat dela den af utskottet uttalade meningen, att förslaget, på grund

deraf att vissa bestämmelser i detsamma ej af utskottet kunnat godkännas,

måste i sin helhet afstyrkas. Jag liar deremot ansett, att det

skulle vara högeligen önskligt, att Riksdagen uti denna vigtiga fråga

ville uttala sin mening och derför för sin del besluta antaga förslaget

med de förändringar, som granskningen deraf kunnat föranleda. Jag

delar fullkomligt utskottets uttalade åsigt, att § 14 af förslaget inför

uti lagstiftningen alltför betungande förpligtelser för församlingarne,

men denna olägenhet synes mig lätt kunna afhjelpas derigenom, att

denna paragraf så ändras, att församlingarnes deruti bestämda skyldigheter

gentemot presterskapet minskas. Då det föreliggande förslaget

särskild! afser att äfven bereda komministrar och pastoratsadjunkter

fördelen af att få en del af husen på deras boställen b}''ggda af församlingarne,

är det naturligen nödvändigt, att församlingarnes byggnadsskyldighet

på kyrkoherdeboställena minskas i förhållande härefter. Detta

har det kongl. förslaget ej tillräckligt iakttagit, hvarför jag anser, att

de hus, som af församlingarne vid såväl kyrkoherde- som komministersoch

pastoratsadjunktsboställen skola byggas, böra än ytterligare inskränkas

och endast utgöras af »sätesbyggnad, källare, visthus och

vedbod». Enligt Kongl. Maj:ts förslag åläggas församlingarne ej allenast

byggnadsskyldigheten, utan äfven hela underhållsskyldigheten. Detta

synes mig ej allenast särdeles betungande för församlingarne, utan äfven

i flera fall olämpligt, hvarför jag ansett, att underhållsskyldigheten för

alla hus bör tillkomma boställsinnehafvaren.

Äfven uti några andra paragrafer af förslaget anser jag vissa

ändringar vara af behofvet påkallade, men då dessa ändringar dels icke

äro af särdeles stor'' betydelse, dels ock vid den förberedande behandlingen

i utskottet godkänts af utskottets flertal, torde ej dessa af mig

behöfva särskild! motiveras.

På grund häraf har jag ansett, att utskottet bort tillstyrka Riksdagen

att med anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

herr Redelii i ämnet väckta motion, för sin del antaga en så lydande

s. 39 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

39

Ecklesiastik boställsordning.

1 §—3 § lika med Köngl. Maj:ts förslag.

-i rj :.i.; . /i )’•[('' / i..-’ • t. • ''• <

4 §•

Bostadsboställeu utan jordbruk på landet och i stad skola, der

ej enligt 5 § undantag medgifves, vara försedda med dessa laga bus:

1) sätesbyggning, 2) visthus, 3) hushållskällare, 4) brygghus, 5) vedbod

och 6) hemlighus. Erfordras å bostadsboställe utan jordbruk på landet

flera hus än nu sagdt är, må efter omständigheterna föreskrifvas ytterligare

något eller några af de i 3 § omförmälda hus.

♦ / i *. 1 f"; i m1 • • l * {il 11. n t j . i i * y ...<» y •

5 §—7 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

1. Sätesbyggning å bostadsboställe af första klassen bygges

efter ritning, som för hvarje fall af Kongl. Maj:t fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må föreskrifvas

högst sju boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga kontor

samt en eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må Föreskrifvas

högst fyra boningsrum jemte kök, skafferi, erforderliga kontor

och en eller två förstugor.

9 §•

3 och 4 mom. utgå; för öfrigt lika med Kongl. Maj:ts förslag.

10 §—13 § lika med Kongl. Majrts förslag.

i4 §.

Å andra och tredje klassernas bostadsboställen skola sätesbyggning, visthus,

källare och vedbod, för så vidt de der böra enligt denna författning såsom laga

hus finnas, af pastoratet byggas. Öfrig a laga hus å sådana bostadsboställen

byggas och samtliga hus underhållas af boställshafvaren.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Lagutskottets Utletande N:o 58.

15 §—17 § lika med Kongl. Maj.ts förslag’.

18 §. f

3 inom. utgår; för öfrigt lika med Kongl. Maj:ts förslag.

19 §—25 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

•'' 1 i. ’i.. 1 »f»: it 11; i > > 1tI J. * < . V , • •'' .< / 1 i ;: 1 ) i \l i i i '' i; • 11 i ■ > • ✓ *\ i .„ t'' * » '' *

26 §.

I ''V;uu'' Is v 7-.‘* *•.:• . V, i;''T ’]»* I 1W >>.s »\V»V.u ;U''» . i Ti

2 stycket utgår; för (ifrigt lika med Kongl. Maj:ts förslag.

,w*if :r:*.**hrfO ; */. : ?•!> tf»'' mj ;ii

27 §—32 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

i t \K A y: ft CM-f r, Hif y T • O

33 §.

Domkapitlet bör egna noggrann tillsyn deröfver, att inom stiftet

belägna boställen varda till hus och egör behörigen vidmagthållna,

samt att boställshafvare ej lemnas tillfälle genom försummande af honom

åliggande byggnads- och underhållningsskyldighet ådraga bostället

husröta, som kan förnärma boställets och efterträdares rätt Anser domkapitlet

boställets rätt vara genom något af domstol eller annan myndighet

meddeladt beslut förnärmad, skall domkapitlet föranstalta, att beslutet

varder i behörig ordning öfverklagadt.

.Vr-t i.Vl , f-, ävu

34 §—41 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

42 §.

Vid besigtningen åligger förrättningsmannen:

l:o) att affordra boställshafvaren redovisning för byggnad sbidrag,

husröte- eller brandskadeersättning eller andra medel, hvilka böra för

boställets räkning redovisas;

2:o) ätt anmärka, huru tillståndet med egendomen befinnes i de

delar, hvilka enligt denna boställsordning kunna utgöra föremål för

uppmärksamhet: .a, ’

3:o) att i penningevärde uppskatta befunna brister, som kunna

utan nybyggnad afhjelpas, samt utsätta tid, hvarinom sådana brister,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

41

derest förrättningen vinner laga kraft, böra genom vederbörande vara

afhulpna;.. . f .. . . , r )1.;

4:o att såväl vid förrättningens afsilande tillkännagifva som ock

i instrumentet anteckna, att den med förrättningen missnöjde, vid förlust

af rätt till vidare talan, eger inom 60 dagar efter förrättningens

afslutande anmäla sig hos domaren med begäran om laga syn.

r ; t 1 / '' . i '' • ''e • ; .

43 §—66 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

67 §.

1. För andra klassens bostadsboställen på landet i Skåne gäller

fortfarande hvad derom särskilt är stadgadt. . .. .

2. Der eljest å viss ort eller för visst boställe, i följd af särskildt

stadgande, öfverenskommelse eller annan giltig grund, i fråga om hvem

byggnads- och underhållsskyldigheten åligger eller om fördelningen af

densamma, ett annat förhållande eger rum, än som öfverensstämmer

med hvad derom i allmänhet varit stadgadt, tillämpas fortfarande under

nuvarande innéhafvarens tjenst hvad sålunda hittills undantagsvis varit

härutinnan gällande. . ..

68 §—70 § lika med Kongl. Maj:ts förslag.

af herr Erickson, som anfört:

Inom utskottet har jag biträdt det af friherre Bonde framstälda

förslag till lydelse af § 14 och instämmer i hufvudsakliga delar i den

af honom afgifna, vid betänkandet fogade reservation»;

af herr J. Anderson, hvilken anfört:

»Då Kongl. Maj:t för Riksdagen framlagt förslag till ny ecklesiastik

boställsordning och ingen lärer kunna påstå, att nuvarande bestämmelser

äro tillfredsställande, har jag ansett, att utskottet, då detsamma ej i

oförändradt skick velat tillstyrka antagandet af Kongl- Maj:ts förslag,

bort föreslå de ändringar och tillägg, som utskottet funnit nödiga, och

icke, såsom nu skett, hemställa om afslag utan att något annat förslag

satts i stället.

Bill. till Biksd. Prof. 1894. 7 Sami. 34 Häft.

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Vid behandlingen af den ifrågavarande propositionen inom utskottet

har jag föreslagit åtskilliga förändringar, bland hvilka må nämnas,

att 8 § måtte få följande lydelse:

L Sätesbyggning å bostadsboställe — — — — fastställes.

2. För sätesbyggning å bostadsboställe af andra klassen må

föreskrifvas högst sex boningsrum jemte kök, skafferi och

eri eller två förstugor.

3. För sätesbyggning å bostadsboställe af tredje klassen må

föreskrifvas högst fyra boningsrum jemte kök, skafferi och

en eller två förstugor;

att 14 § förändras sålunda:

Å andra klassens bostadsboställen på landet skall sätesbyggning,

visthus, hushållskällare och vedbod samt å tredje

klassens bostadsboställen sätesbyggning af pastoratet byg•y<-

'' gas. Dessa hus och ej flera ega socknemän med tak och

innanredet boställshafvaren''färdiga antvarda och vare han

sedan skyldig att hålla dem vid magt med egen kostnad.

När de af ålder och bruk och ej af prestens vanrykt förfalla,

då skall pastoratet dem ombygga och må virke å

bostads- eller löningsboställes egor tagas såsom i 16 §

sägs. öfriga laga hus å sådana bostadsboställen byggas

och underhållas af boställshafvaren;

samt att 44 och 57 §§ så förändras, att kostnaderna för

ekonomiska besigtningar och husesyner skola gäldas, hälften af kyrkans

medel eller, om sådana saknas, af pastoratet och andra hälften af boställshafvaren.

Grunden till den sistnämnda förändringen är, att utom

de hus, boställshafvaren skall underhålla, boställets egor, stängsel och

skog enligt 53 m. fl. §§ lika med husen skola undergå syn.

I fråga om byggnadsskyldighet enligt 14 § har jag velat bibehålla

de flesta af de bestämmelser, som nu finnas dels i 26 kap. 2 § byggningabalken,

dels i de af Kongl. Maj:t från år 1865 faststälda löneregleringar,

hvari, så vidt jag känner, alla pastoraten blifvit befriade

från byggande och ^Underhåll af tiondehus, dels ock bestämmelserna i

kongl. resolutionerna den 1 augusti 1727 och den 10 augusti 1762,

hvilka resolutioner här i afskrift biläggas.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

43

Utdrag af kongl Resolutionen på allmogens besvär den 1 Augusti 172Z
-

av.

12. - i» ••

»Såsom allmogen i underdånighet begär Kongl. Maj:ts nådigste

utlåtelse om antalet till längden och bredden af de 7 laga hus, som de

i prestegårdarne, efter Kongl. Maj:ts j)å allmogens besvär vid 1720 års

Riksdag gifne nådiga Resolution 41 § böra uppbygga; så bär Kongl.

Makt sig häröfver således i nåder velat, att det första och andra huset

bör bestå i en byggning, som är 26 al. lång och 12 alnar bred inom

knutarne, med väggar, fyra alnar hög inuti. På ena ändan af samma

byggning kommer att blifva 2 camrar, hvardera 6 alnar breda och 7

alnar långa, och midt uti byggningen sätestuga å 12 alnar i längden

och 9 alnar i bredden. Förstugun blir utanför sätestugan, 3 alnar bred

och 12 alnar lång; men på den andra ändan af byggningen blir kiöket,

som svarar i storlek emot begge kamrarne, dock bör uti kiöket ingen

bakugn vara utan allenast en kiöksspis. Det tredje huset blir brygghuset,

10 alnar i fyrkant, med bakugn och kiöksspis. Det fjerde skall

vara bod med dubbel bota och låft, 8 alnar bred och 10 alnar lång.

Femte, visthuset, 6 alnar bredt och 8 alnar långt, utan låft. 6:te, ladan

med tvenne gålf, och en loge midt uti, kommer att proportioneras efter

tertialtiondens storlek uti församlingen. 7:de, fähuset, bör bestå af 9

alnar i bredden och 16 alnar i längden, allt inom knutarne räknat, och

stallet af 6 spiltor in alles. Thesse hus, men inga flera, hvarken kiellare

eller lada för gårdsens gröda, tillkommer allmogen att å prästebohlet

byggia: och när de äro färdige med tak och innanreda, samt prästenom

väl lagade i hand lefvererade, så åligger thet honom att draga försorg,

thet the ej af vanrykt förderfvas, och likmätigt den 32 § uti 1681 åhrs

husesyns ordning them vid macht hålla på egen bekåstnad: men tarfva

husen mycken och ansenlig förbättring, tå skola socknemännerne, alt

hvad som behöfves, tillföre, och på tlieras bekåstnad husen uppbygga.

Skulle prästen behöfva flera huus, än ofvan förmält är, så bör han them

af egen bekåstnad byggia och underhålla, och althenstund på somliga

orter små församlingar finnas, Indika omöjeligen en sådan byggnad, som

nu föreskrifven är, kunna åstadkomma, så skall vederbörande Landshöfdinge

med Consistorio öfverläggia, hvad byggnad bör beståss i the

församlingarne, som äro under 30 mantal, säterierne oberäknade. Thesutan

skall allmogen ej vara skyldig, att nu straxt tkenne byggnaden

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

upsatia, thevärt then ännu intet finnes, utan efter handen, alt som then

förra åbyggnaden förfaller, på thet sådant ej må lända them till alt för

stor last: men prästegårdsbyggnad, som allmogen uti somliga orter

genom Gonventioner sig åtagit, åligger them att fullgöra, så vida de

skiäligen theröfver sig icke besvära. Hvad Skåne och Halland angår,

så förblifver therstädes till vidare, som härtils vanligit varit».

Utdrag ur Kongl. Maj:ts nådiga resolution och förklaring uppå samtelige

presterskapets i Sverige och Finland, vid Riksdagen år

1761 i underdånighet andragne cdhnänne besvär och ansök.

ningar. Gifven Stockholm i Råd-camimren then 10 Augusti

1762.

§ 4.

»Kongl. Maj:t finner i nåder thet med lag och billighet aldeles

likmätigt, att, vid årliga byggnadsskyldighetens utsättande å prestebord,

then icke bör uträknas efter alla husen, them inbegrepne, som socknen

tillkommer att bygga; utan bör then endast uträknas efter the hus och

byggnader, som innehafvaren sjelf åligger att verkställa, och althenBtund

Kongl. Maj:t, uppå allmogens allmänna besvär år 1727 i nåder

resolverat, til förekommande af egenvillighet å begge sidor, huru månge

hus, icke allenast till antalet, utan ock till ett vist mått eller antal, församlingen

åligger bygga; altså och på thet vid then öfrige byggnaden,

som af presterne sjelfve bör besörjas, i lika måtto lag och icke Domarens

godtyckö må äga rum, vil Kongl. Maj:t här medels hafva följande

före skrifvit; hvarvid doch the Landsorter i Riket undantagas,

hyaräst, efter särskilt ingångne öfverenskommelser, församlingarne,

till sit presterskaps hjelp och understöd, all nödig byggnad vid prestegårdarne

sig åtagit.

1. En källare af åtta alnars längd och sju alnars bredd.

2. En drängstufva, innehållande sju alnar i längd och bredd inom

knutarne.

3. Et torkhus, eller så kallad badstuga, tio alnar lång och åtta

alnar bred, med sina behörige lafvar.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

45

I ladugården :

4. Et svinhus af 3:ne rum, åtta alnar långt och sex alnar bredt.

5. Et vagnshus eller redskapslider, tio alnar långt och åtta alnar

bredt.

6. Hemligit hus efter beqvämligheten.

7. Et fårhus med skulla, tio alnar långt och åtta alnar bredt.

8. En sädeslada med loga och 2:ne gålf, lämpad efter nödtorften

och gårdsbrukets storlek.

Hvarvid doch the orter undantagas, ther presten, efter gammal

praxis och öfverenskommelse, äger frihet åt betjena sig af tiondeladan.

I fall och boskapen ej rymmas skulle uti socknens fähus, må

presten äfven bygga et sådant efter nödtorften; äfven som thet och är

nödigt, åt i skoglösa orter, hvar några af thesse hus äro sammanbygde,

tå et hus af tre väggar icke må casseras, när det nyttjar fjerde väggen

af ett annat.

För öfrigt finner Kongl. Maj:t i nåder skäligt, att vid de husesyner,

som i början härefter anställas eller nu kunna vara under skärskådande,

förr än ofvannämnda hus, efter föregående utstakning, blifva

förfärdigade, må emedlertid then byggnad, som på prestegårdarne nu

befinnes, therefter jemkad och ansedd varda: och sist, hvarest flere hus

antingen redan äro eller hädanefter, för presternes egen beqvämlighet,

förfärdigade varda, lämnas then afträdande frihet, efter godtycke, afföra

eller till then tillträdande föryttra en sådan öfverbyggnad;»

af herr Forsell, som anfört:

»Utan tvifvel kan denna vigtiga fråga lösas på mera tillfredsställande

sätt än som angifves uti 14 § af Kongl. Maj:ts förslag, utan

ökad kostnad för församlingarne; men för att detta skall kunna ske, synes

det mig, att, liksom vid ordnandet af lönefrågan, hvarje pastorat bör

utgöra en enhet för sig och ordnandet af bj^ggnads och underhållsskyldigheten

ske på basis af församlingarnes nuvarande skgldighct i detta

hänseende.

Sedan genom lag fastslagits, livilka hus, som skola finnas å de

olika bostadsboställena, böra församlingarne bygga och underhålla så

många af dessa hus, som efter uppskattning svarar mot församlingarnes

nuvarande byggnads- och underhållsskyldighet; hvarvid iakttages, att

först bygges och underhålles sätesbyggnad å bostadsboställen inom

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

pastoratet och derefter öfriga laga hus i den ordning, de i lagen uppräknas,

samt att inom hvarje klass af hus kyrkoherden alltid har företrädesrätt

till nybyggnad och underhåll framför öfriga prester inom

pastoratet.

När numera i allmänhet all aflöning för tjenstemän utgår i penningar,

kan med skäl ifrågasättas lämpligheten af att låta byggnadsoch

underhållsskyldigheten af vissa byggnader å prestgårdarne utgå in

natura, då ju denna presterskapet tillförsäkrade förmån i verkligheten

icke är annat än en löneförmån, bibehållen från äldre tider, då nästan

all presterskapets aflöning utgick in natura. Åtminstone borde det

lemnas församlingarne öppet att sjelfva afgöra, om de vilja in natura

utgöra besväret eller lösa sig derifrån med penningar.

Förbises bör ej heller nödvändigheten att bereda församlingarna

någon lättnad uti dem åliggande byggnads och underhållsskyldighet,

ehvad densamma utgöres in natura eller utgår med penningar. Detta

synes mig kunna ske genom bildandet af byggnadskassor, till hvilka

bör anslås ett års inkomst från hvarje ledigblifven presterlig befattning inom

pastoratet, med församlingarne lemnad rätt att i öfrigt besluta om de

bidrag, som borde betalas till dessa kassor, att utgå efter den norm,

hvarefter enligt lag de olika skatteföremålen inom församlingarne bidraga

till byggandet af prestgårdarnes hus.

I likhet med hvad som egt rum i lönefrågan, synes mig ordnandet

af byggnads och underhållsskyldigheten böra öfverlemnas åt en särskilt

utsedd nämnd, deri såväl de byggnads skyldige som presterskapet

borde ega säte och stämma. Det af nämnden uppgjorda förslag bör

af Konungen granskas och fastställas.

Jag anser fördenskull, att utskottet bort i öfverensstämmelse

med de af mig i korthet angifna grunder omredigera 14 § i det föreliggande

lagförslaget samt jemväl pröfva detsamma i öfriga delar och

deri föreslå de ändringar och jemkningar, utskottet ansett lämpliga, på

det att Riksdagen skulle beredas tillfälle att uti denna svårlösta fråga

uttala sin mening, men då pluralitet inom utskottet icke kunnat uppnås

hvarken för detta eller för något af de flera andra inom utskottet framställda

förslag till frågans lösning, har jag yrkat afslag å 14 § såväl

som å lagförslaget i dess helhet, jemväl på de skäl, utskottsbetänkandet

angifver, men anser mig böra på detta sätt angifva den väg, på hvilken

frågan bör enligt''mitt förmenande lösas».

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Lagutskottets Utlåtande N:o 58.

Herr C. F. Pettersson har begärt få här antecknadt, att han, hvilken

tagit del i den föregående behandlingen af ifrågavarande lagförslag, ej

deltagit i slutbehandlingen deraf.

Härjemte hafva herrar von Krusenstjerna och F. Andersson velat

tillkännagifva, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:94 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj.ts proposition n:o 30 med förslag till ecklesiastik boställsordning. a1 i texten