Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utarbetande af förslag till lag om skydd för industriella mönster och modeller.

1894-04-28 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1894:61, Utlåtande, i anledning af väckt motion om utarbetande af förslag till lag om skydd för industriella mönster och modeller.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 61

1

Nso 61.

Ank. till Riksd. kansli den 28 april 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om utarbetande af förslag

till lag om skydd för industriella mönster och modeller.

Det lagstiftningsarbete på den industriella eganderättens område,

som i vårt land allt sedan år 1877 fortgått, har, såsom utskottet vid

ett föregående tillfälle erinrat, hittills burit frukt i förordningen angående

patent den 16 maj 1884, och lagen om skydd för varumärken

den 5 juli samma år. Den samtidigt väckta frågan om skydd för industriella

mönster och modeller väntar deremot fortfarande på sin lösning.

De komiterade, som den 11 maj 1877 af Kongl. Maj;t tillsattes

för att bland annat upprätta förslag till författning åsyftande att bereda

verksamt skydd mot reproduktion af mönster och modeller, afgåfvo den

6 november 1878 underdånigt betänkande angående sådant skydd äfvensom

förslag till författning i ämnet. Detta förslag afsåg skydd för dylika

produkter utan inskränkning till någon viss industrigren, men emot

antagandet af förslaget i denna dess allmängiltighet framstäldes likväl af

näringsidkare inom åtskilliga industrigrenar betänkligheter, vid hvilka

så mycket afseende fästes, att förslaget fick förfalla, utom i hvad angick

metallindustrien, derinom ett lifligt intresse för införande af mönsterskydd

antogs hafva framträdt.

Inskränkt sålunda till att omfatta skydd för mönster och modeller

inom metallindustrien, blef förslaget genom proposition den 28 januari

1887 förelagdt Riksdagen.

Bill. till Riksd. Prot. 1894. 7 Sami. 37 Höft. (N:o 61.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 61.

Lagutskottet, till hvars handläggning förslaget hänvisades, yttrade

i sitt utlåtande (n:o 22), huru som utskottet funne förslaget vara grundadt

på en rättvis och billig princip, hvars genomförande i en framtid

väl Unge anses i alla afseenden önskvärdt. Då utskottet emellertid ansåg

sig böra före ärendets profning söka förvissa sig derom, huruvida bland

idkarne af metallindustrien förefuunes en allmän och något så när enhällig

önskan att erhålla eu lagstiftning i förslagets syfte, anmodade

utskottet åtskillige Riksdagen tillhörande idkare af denna industri att

infinna sig hos utskottet och meddela utskottet sina åsigter i ämnet.

Hvad af flertalet bland desse industriidkare inför utskottet anfördes,

fann utskottet icke egnadt att bibringa utskottet den uppfattning, att

metallindustriens målsmän mera allmänt önskade eu lagstiftningsåtgärd

i öfverensstämmelse med förslaget; och då den förutsatta tillvaron af

eu dylik önskan varit anledning till förslagets framläggande, syntes

tillräckliga skäl för dess antagande icke vara för handen, utan hemstälde

utskottet, att förslaget icke måtte af Riksdagen antagas.

Till följd af Riksdagens upplösning blef emellertid detta utlåtande

icke föremål för behandling inom kamrarne.

Vid 1891 års riksdag bragtes frågan åter å bane och denna gång

i sin ursprungliga omfattning. Herr Aulin hemstälde nemligen, att

Riksdagen måtte i skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utarbeta

och för Riksdagen framlägga förslag till lag om skydd för industriella

mönster och modeller.

Till stöd för denna framställning anfördes hufvudsakligen följande:

»Under det att nya uppfinningar af industriella alster och tillverkningssätt

redan från detta århundrades början här i landet varit skyddadt

mot qlofliga efterbildningar, och patentväsendets utveckling af lagstiftarne

sedermera omfattats med ständigt stigande intresse, äro uppfinuarne

på det konstindustriella området fortfarande fullständigt rättslösa,

så att eu hvar saklöst kan efterbilda deras mönster och modeller

samt utan möda eller risk skörda frukterna af deras uppfinningsförmåga

och arbete.

Detta förhållande är i hög grad ogynsamt för den inhemska konstindustriens

utveckling. Då mönsterritaren och modellören icke, såsom

uppfinnaren, på det rent industriella området genom några åtgärder

kan tillförsäkra sig ensam dispositionsrätt öfver frukterna af sitt arbete,

saknar han äfven den sporre, som ensam kan drifva honom att eftersträfva

och vinna större fulländning i sitt yrke. Industriidkaren kan

icke betala hans arbete hvad detta borde vara värdt, enär industriidkaren

sjelf icke på något sätt kan hindra sina konkurrenter att gratis

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 61.

tillegna sig och eftergöra de mönster och modeller, han köpt. Det är

derför under nuvarande förhållanden föga tacksamt att söka i den

svenska industrien införa nya och originella mönster och modeller, och

stora flertalet af våra industriidkare inskränker sig derför också till att

arbeta efter utländska förebilder.

Helt annorlunda skulle utan tvifvel saken gestalta sig, om den,

som förfärdigat ett nytt mönster eller en ny modell, under en viss tid

egde att ensam använda densamma. Det premium, som denna uteslutande

förfoganderätt tillförsäkrade uppfinnaren och hans rättsinnehafvape,

skulle sporra såväl mönsterritarne som industriidkarne till sjelfständigt

arbete på detta område och derigenom mägtigt verka till den inhemska

konstindustriens höjande.

Detta har man också för länge sedan insett i utlandet. I England,

Frankrike, Tyskland, Nordamerika m. fl. länder finnas sedan långt

tillbaka lagar, som tillförsäkra uppfinnarne af konstindustriella mönster

och modeller möjlighet att under viss tid vinna uteslutande rätt till

dessas begagnande genom att mot erläggandet af vissa afgifter låta

registrera dem hos vederbörande myndigheter, och om gagnet af denna

anordning finnes inom dessa länder icke mer än en mening.

Öfvertygad att det här gäller icke blott en enkel gärd af rättvisa,

utan och en verklig lifsfråga för den svenska konstindustrien, har

jag derför trott mig böra föreslå, att Riksdagen måtte genom sitt initiativ

söka föra frågan framåt.

Det af regeringen år 1887 framlagda förslaget afsåg endast metallindustrien,

hvars målsmän då särskild! petitionerade om införandet af

skydd för mönster och modeller inom sin industri. Såsom af propositionen

framgår, gafs åt förslaget en så inskränkt omfattning i syfte att

på ett område, der stämningen uppenbarligen var gynsam för den ifrågasatta

lagstiftningen, först pröfva dess gagn, innan densamma utsträcktes

äfven till andra industrigrenar. Huruvida det kan varp lämpligt

och behöflig! att äfven nu förfara med samma försigtighet, vill jag tills

vidare lemna oafgjordt. Mig synes det otvifvelaktigt, att det för alla

industrier skulle vara i hög grad önskvärdt att så snart som möjligt

blifva delaktiga af detta skydd, som i utlandet länge visat sig vara af

så stor nytta och der i så hög grad anlitas. I alla händelser torde

endast regeringen vara i tillfälle att undersöka, huru härmed förhåller

sig.

Till regeringen torde äfven böra öfverlemnas att uppgöra förslag

till författning i ämnet, och torde detta så mycket lättare kunna ske,

som en komité redan haft frågan under behandling samt ett fullstän
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Lagutskottets Utlåtande N:o 61.

digt förslag till författning redan en gång blifvit af regeringen utarbetadt».

Lagutskottet, som jemväl denna gång ansåg sig böra före frågans

pröfning lemna de ledamöter inom riksdagen, hvilka kunde antagas

vara närmast intresserade af densammas lösning, tillfälle att uttala sina

åsigter och önskningar,. inbjöd för den skull desse att infinna sig hos

utskottet och yttra sig i anledning af motionen. Denna utskottets inbjudning

blef också efterkommen. I det utlåtande, utskottet sedermera

afgaf i anledning af motionen, lemnades till en början följande redogörelse

för det väsentliga innehållet af hvad inför utskottet sålunda

blifvit anfördt.

ena sidan hafva de, som yttrat sig emot förslaget, upprepat

de många gånger förut uttalade betänkligheterna, att de svenske industriidkarne,

på samma gång de genom förslagets antagande skulle vinna

skydd för sina egna mönster och modeller, uteslötes från möjligheten

att utan vederbörande rättsegares medgifvande tillgodogöra sig mönster

och modeller från de förnämsta industriidkande länder i Europa, hvilket

sistnämnda förhållande med nödvändighet följde af de internationella

aftal på ifrågavarande område, som Kongl. Maj:t för vårt land ansett

sjg böra biträda. Vårt lands ännu outvecklade industri vore emellertid

ännu i vidsträckt omfattning hänvisad till utlandet för anskaffande

af nödiga mönster och modeller. Det skydd, förslaget afsåge att gifva,

befarades vidare komma hufvudsakligen de utländske iridustriidkarne till

godo, och härigenom skulle den redan nu bekymmersamma konkurrensen

med utlandet ytterligare försvåras särskildt för de näringsidkare,

hvilka saknade tillgångar att förskaffa sig egna mönster och modeller.

Erfarenheten från utlandet visade äfven, att registreringen, för att förekomma

efterapningar och sålunda förblifva fullt verksam i den åsyftade

rigtningen oupphörligen maste förnyas. På samma gång detta förhållande.

ofta nog läte registreringen kännas som en börda, läge häri

jemväl i viss mån förklaringen till den omständigheten, att de flesta

länders skyddsregister uppvisade höga registreringssiffror, hvilken omständighet

plägade åberopas såsom ett kraftigt bevis om den åsigt

angående systemets gagnelighet, som i utlandet gjorde sig gällande.

Det läge vidare i allmänhetens intresse att utan allt för stora uppoffringar

kunna förskaffa sig industrialster af ifrågavarande slag, men detta

berättigade intresse tillgodosåges illa genom det föreslagna skyddet,

som nödvändigtvis måste fördyra den vara, der mönstret eller modellen

användts. Slutligen betonades, att sedan den tid, då förarbetena till

Kongl. Maj:ts år 1887 afgifna förslag i ämnet pågingo, förhållandena på

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 61 _ 5

det industriella området icke förändrats derhän, att ett skydd kunde

sägas vara mer af behofvet påkalladt nu än då, och vore det således

bäst att frågan ännu finge hvila någon tid.

Till stöd för motionen har, å andra sidan, hufvudsakligen blifvit

anfördt, att derest vårt folk ville med bibehållen ära deltaga i arbetet

på den materiella odlingens område, finge det icke inskränka sig till

att makligt efterhärma, hvad uppfinningsandan och näringsfliten hos

andra folk skapat, utan måste göra sin insats af sjelfständig verksamhet

i det gemensamma kulturarbetet. Uppammandet af en inhemsk konstindustri

förutsatte med nödvändighet ett verksamt skydd för mönster

och modeller, då endast under tillvaron af ett sådant skydd mönsterritaren

och uppfinnaren af modeller kunde påräkna full godtgörelse för

sitt arbete och, på sätt motionären erinrat, sporras till nya ansträngningar

för att vinna fulländning i sitt yrke. Särskildt för de industriidkare,

inom hvilkas verksamhet till följd af bristande kapital någon

egentlig arbetsfördelning mången gång icke förekomme, utan mönsterritaren

och tillverkaren af den vara, för hvilken mönstret vore afsedt,

ofta vore en och samma person, hade frågan om införandet af skydd

för mönster och modeller karakteren af eu verklig lifsfråga, hvars lösning

icke utan väsentlig skada för industrien längre kunde uppskjutas.

Man borde vidare ihågkomma, att ett internationell, mönsterskydd ingalunda,

såsom man befarat, uteslöte möjligheten för de inhemske industriidkarne

att för sina tillverkningar fortfarande använda utländska förebilder.

Hinder härför mötte endast i det fall, att dessa vore här i riket skyddade,

men det kunde ej gerna antagas, att utländska mönster skulle till så

stor omfattning härstädes inregistreras, att icke äfven de industrigrenar,

hvilka måste i sin tillverkning följa snabbt vexlande utländska moder,

fortfarande skulle beredas tillräckligt tillfälle att förse sig med nödiga

förebilder från utlandet, hvadan de i sådant hänseende uttalade farhågorna

syntes icke obetydligt öfverdrifna. Hvad slutligen vidkomme

påståendet att, då förändrade förhållanden icke inträdt, sedan åtgärder

till frågans lösning senast företogos, härmed syntes kunna utan våda

ännu någon tid anstå, jäfvades detta påstående af senaste tiders erfarenhet,

som uppvisade eu snabb utveckling särskildt inom konstindustrien,

hvarjemte det icke borde vara obekant, att inom vårt land på sista

tiden höjts allt flere röster för införandet af ett allmänt mönsterskydd,

och att intresset för en snar lösning af frågan vore synnerligen stegradt.

»

Derefter fortsatte utskottet:

»För egen del anser utskottet, i öfverensstämmelse med hvad som

opaginerad Kontrollera mot PDF

(! Lagutskottets Utlåtande N:o 61.

uttalades af 1887 års lagutskott, att anspråket på skydd för industriella

mönster ock modeller ingalunda saknar berättigande, utan hvilar på en

rigtig princip, men kåller jemväl före, att vid en lagstiftningsåtgärd af

ifrågavarande beskaffenhet hänsyn måste tagas till äfven andra mera

tillfälliga omständigheter, som kunna lägga hinder i vägen för principens

genomförande; och får utskottet i sistnämnda hänseende hänvisa till

här ofvan anförda mot motionärens förslag framstälda erinringar. Dessa

erinringar synas dock, på grund af hvad å andra sidan blifvit anfördt,

icke böra tillerkännas sådan afgörande vigt, att allt vidare arbete på

den föreliggande lagstiftningsfrågans lösning bör afstanna. Vid sådant

förhållande och då uttalandena i ämnet inför utskottet gifva anledning

antaga, att en ytterligare utredning rörande de förhållanden, som inverka

på frågans bedömande, är af behof påkallad, får utskottet hemställa,

att Riksdagen ville, i anledning af ifrågavarande motion, i skrifvelse

till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t låta verkställa

förnyad utredning i fråga om behofvet och lämpligheten af att införa

skydd för industriella mönster och modeller samt derefter för Riksdagen

framlägga det förslag till författning i ämnet, hvartill en dylik

utredning kan föranleda».

Utskottets hemställan, som bifölls af Andra Kammaren, blef emellertid

af Första Kammaren afslagen.

Uti en vid innevarande riksdag inom Andra Kammaren väckt,

till lagutskottets behandling öfverlemnad motion n:o 90, förnyar herr

Aiilin under hänvisning till den utredning, som vid frågans föregående

behandling inom riksdagen lemnats, sin vid 1891 års riksdag gjorda

framställning och hemställer, att Riksdagen må i skrifvelse till Kongl.

Maj:t anhålla, det Kongl. Maj:t ville låta utarbeta och för nästa Riksdag

framlägga förslag till lag om skydd för industriella mönster och modeller.

De af 1891 års lagutskott anförda skäl för lagstadgande i den

rigtning, motionären ifrågasatt, synas utskottet fortfarande ega full gil
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 61. 7

tighet; och utskottet stärkes i denna uppfattning af de uttalanden i

frågan, som från sakkunnigt håll gjordes under förhandlingarne vid de

möten, som samma år under liflig tillslutning från olika delar af landet

höllos i Göteborg på föranstaltande af handtverks- och industriföreningen

samt tekniska samfundet i nämnda stad. Särskilt tillåter sig utskottet

anföra, hurusom af flera talare vid dessa båda möten framhölls,

att införande af mösterskydd ingalunda skulle, på sätt motståndarne till

reformen sökt göra gällande, i någon större grad beröfva den inhemske

fabrikanten möjlighet att såsom hittills tillgodogöra sig utländska mönster.

Ett dylikt förhållande kunde nemligen komma till stånd allenast

i fråga om sådana utländska moster, för hvilka skydd här i landet

blefve sökt, men erfarenheten från de många länder, der mönsterskydd

redan vore infördt, gåfve vid handen, att antalet mönster, derför skydd

i främmande länder blefve sökt, utgjorde endast en ringa del af hela

antalet mönster. Genom ett äfven till utländska mönster utsträckt skydd

bereddes vidare den inhemske fabrikanten utväg att mot en jemförelsevis

ringa uppoffring uteslutande förfoga öfver dylika mönster, och i

samma mån dessa vore förherskande på den inhemska marknaden,

såsom vore fallet beträffande textilindustrien, sattes fabrikanten i stånd

att bättre beherska den inhemska marknaden än som kunde ske i saknad

af mösterskydd.

Utskottet vill slutligen meddela, att motionären tillstält utskottet

tvenne honom tillhandakomna skrivelser, hvilka aflåtits den ena af

centalstyrelsen för Sveriges handtverks- och industriföreningar samt

den andra af ofvan om förmälda handtverks- och industriförening i Göteborg,

och i hvilka båda skrivelser uttalas lifliga sympatier för den af

motionären ifrågasatta reformen. I likhet med 1891 års lagutskott finner

dock utskottet frågans slutliga afgörande böra föregås af en ytterligare

utredning af alla på frågan inverkande förhållanden; och får utskottet,

jemväl i öfverensstämmelse med hvad lagutskotfet 1891 föreslog, följaktligen

hemställa,

att Riksdagen ville, i anledning af ifrågavarande

motion, i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kongl. Maj:t låta verkställa förnyad utredning

i fråga om behofvet och lämpligheten af att införa

skydd för industriella mönster och modeller samt

derefter för Riksdagen framlägga det förslag till för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 61.

fattning i ämnet, hvartill en dylik utredning kan

föranleda.

Stockholm den 28 april 1894.

På lagutskottets vägnar:

E. von KRUSENSTJERNA.

Herr F. Andersson har begärt få här antecknadt., att han på grund

af dödsfall inom sin familj icke deltagit i ärendets behandling inom

utskottet.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1891.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.