Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 34 § i legostadgan. 34 § i gällande legostadga den 23 november 1833 är af följande lydelse: »Husbonde ansvare för tjenstehjons personella kronoutskylder; dock må de å lönen afdragas, der ej annorlunda vid städjandet öfverenskommits».

1894-04-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1894:68, Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 34 § i legostadgan. 34 § i gällande legostadga den 23 november 1833 är af följande lydelse: »Husbonde ansvare för tjenstehjons personella kronoutskylder; dock må de å lönen afdragas, der ej annorlunda vid städjandet öfverenskommits».

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

N:o 68.

Ank. till Biksd. kansli den 1 maj 1894, kl. 10 f. m.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 34 §

i legostadgan.

34 § i gällande legostadga den 23 november 1833 är af följande

lydelse:

»Husbonde ansvare för tjenstehjons personella kronoutskylder; dock

må de å lönen afdragas, der ej annorlunda vid städjandet öfverenskommits».

Uti en inom Andra Kammaren väckt motion, n:o 169, som blifvit

till lagutskottets behandling hänvisad, föreslår herr Hedin, att Riksdagen

måtte för sin del besluta, att detta stadgande upphäfves.

• Motionären anför till stöd härför:

När skatteregleringskomitén den 13 september 1882 till Kongl.

Maj:t afgaf utlåtande och förslag angående, bland annat, då gällande

bevillningsförordnings art. I och III, hemstälde komitén, att, till följd

af hvad komitén föreslagit rörande den personliga skyddsafgiftens upphörande,

dåvarande § 87 angående husbondes eller arbetsgifvares ansvarighet

för betalning af de vid mantalsskrifningstiden hos honom sysselsatta

tjenstehjons och arbetares personella utskylder måtte ur författningen

utgå; hvilket ock, i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, af 1883

års Riksdag beslöts.

Såsom skäl för sin hemställan anförde komitén ej blott, att, om

dess förslag om afskaffande af den personliga skyddsafgiften bifölles,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

»behofvet af en föreskrift, sådan som den i § 87 innehållna, försvinner

i väsentlig mån», utan ock att om denna föreskrifts »lämplighet i öfrigt

tankarne kunna vara delade, på grund af det förödmjukande, som'' i

sjelfva verket innebäres i stadgandet af ett dylikt omyndighetstillstånd

för personer, hvilka böra kunna svara för sig sjelfva».

Komitén förbisåg icke, att likartad föreskrift förekom i annan författning,

hvarför också komitén påpekade, att »motsvarande ändring

torde böra ske med 34 § legostadgan».

Efter det Riksdagen numera afslagit Kongl. Maj:ts proposition med

förslag till förordning angående husbondes eller arbetsgifvares ansvarighet

för tjenares eller arbetares personliga utskylder, bör, till förekommande

af ovisshet, missförstånd och tvist, den anförda, ej formligen

och uttryckligen afskaffade föreskriften i legostadgan ofördröjligen upphäfvas.

Utskottet, som för sin del icke anser, det stadgandet, att husbonde

skall ansvara för tjenares personella kronoutskylder, innnebär något för

tjenaren förödmjukande, har icke erfarit att en motsatt uppfattning i

allmänhet gjort sig gällande. Då den grund, motionären synes i främsta

rummet hafva anfört till stöd för sin ifrågavarande framställning, enligt

utskottets mening sålunda icke förefinnes, och för öfrigt någon

tvekan icke kan uppstå derom, att omförmälda stadgande fortfarande

eger tillämplighet, torde redan dessa omständigheter vara tillfyllestgörande

för att afstyrka det föreslagna upphäfvandet af förevarande

lagrum. Ett sådant upphäfvande skulle för öfrigt i ekonomiskt hänseende

medföra rätt afsevärda olägenheter ej mindre för tjenaren än

äfven för staten. Tjenaren skulle till lättnad för husbonden drabbas

af kostnader, som den förre hittills i allmänhet icke fått vidkännas. Utskottet

har nemligen grundad anledning till antagandet, att husbonden

för närvarande, då ju tjenarens personella kronoutskylder uppföras å

vederbörande husbondes debetsedel, i de flesta fall icke begagnar sig

af den honom medgifna rätt att å tjenarens lön afdraga det belopp, han

för ifrågavarande utskylder erlägger. Men om motionärens förslag bifölles,

i hvilket fall särskilda debetsedlar komme att utfärdas för hvarje

tjenare, hade ej husbonden större anledning att betala omförmälda utskylder

än öfriga tjenarens utgifter. Af motionens bifallande skulle för

öfrigt följa, att tjenarens utgifter uti ifrågavarande afseende ökades med

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande N:o 68.

den — låt vara obetydliga — lösen för debetsedeln. Slutligen skulle,

såsom ofvan antydts, staten gå miste om inkomster, ty man lärer kunna

antaga, att de flesta tjenare befinna sig i den ställning, att utskylderna,

der de ej frivilligt erläggas, icke kunna exekutivt uttagas.

På dessa grunder hemställer utskottet,

att motionen icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 30 april 1894.

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

Herrar von Krusenstjerna, F. Andersson och Kardell hafva begärt

få här antecknadt, att de icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.