Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 16 maj 1884.

1894-05-04 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 16,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

LU 1894:70, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 16 maj 1884.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

1

N:o 70.

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i

grufvestadgan den 16 maj 1884.

Genom en den 9 sistlidne mars till Riksdagen aflåten proposition n:o

47, som till lagutskottet hänvisats, har Kongl. Maj:t, med öfverlemnande af

de i ämnet inom statsrådet och högsta domstolen förda protokoll, förklarat

sig vilja inhemta Riksdagens yttrande öfver här nedan införda förslag till

Förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 16

maj 1884.

Rörande tillkomsten af förevarande förslag samt den i ämnet uppå

Kongl. Maj:ts föranstaltande verkstälda utredning tillåter sig utskottet hänvisa

till innehållet af det vid propositionen fogade utdrag af statsrådsprotokollet.

Oafsedt att mindre redaktionsförändringar i 22, 44 och 61 §§ synts

utskottet böra vidtagas, har förslaget gifvit anledning till allenast följande

anmärkningar från utskottets sida.

Bill. till Riksd. Prot. 1804. 7 Sami. 41 Höft. (N:o 70).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

8 §•

Vid granskning af förevarande förslag inom högsta domstolen anmärktes,

beträffande denna §, att det visserligen syntes i sig vara egnadt

att underlätta tillämpningen af stadgandet om jordegarens afhemtningsrätt,

att en viss form anvisades för slitande af tvist om beloppet af de brytningsoch

uppfordringskostnader, som jordegaren skulle godtgöra inmutaren, men

att den hänvisning till 12 §, som i sådant syfte föreslagits, emellertid icke

syntes stå i öfverensstämmelse med affattningen af nämnda paragraf, der

ersättningstagaren förutsattes vara den, som väckt fråga om ersättningens

bestämmande.

Den ändring uti ifrågavarande stadgande, som i anledning af omförmälda

anmärkning af Kongl. Maj:t vidtagits, synes emellertid utskottet

icke vara tillfyllest för afhjelpande af ofvannämnda, inom högsta domstolen

påpekade olägenhet; och utskottet har fördenskull funnit stadgandet till

vinnande af full tydlighet böra undergå ytterligare jemkning.

13 §.

Enligt gällande grufvestadga förloras inmutningsrätten, derest icke

bestyrkt afskrift af mutsedeln inom föreskrifven tid lemnas äfven till den,

som har nyttjanderätt till det inmutade området. I fråga om denna bestämmelse

är i propositionen föreslagen en sådan förändring, att inmutaren

allenast skulle förlora sin inmutningsrätt, derest icke bestyrkt afskrift af

mutsedeln inom vederbörlig tid lemnas till den, hvilken innehar det inmutade

området med nyttjanderätt.

Såsom motiv för den sålunda föreslagna ändringen anfördes af föredragande

departementschefen vid ärendets föredragning inför Kongl. Maj:t:

Flertalet bland de komiterade, som uppgjort ifrågavarande förslag,

hade anfört att, då enligt nu gällande bestämmelser inmutaren förlorade

sin inmutningsrätt, derest icke bestyrkt afskrift af mutsedeln inom vederbörlig

tid lemnades äfven till den, som hade nyttjanderätt till det inmutade

området, och då han således vore så godt som rättslös, om jordegaren undandroge

sig att lemna uppgift å den, som egde sådan rätt, och denna icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

vore intecknad, det ansetts billigt att afskrift af mutsedeln måste delgifvas

endast åt de nyttjanderättshafvare, som af jordegaren skriftligen uppgåfves

eller som egde intecknad rätt. Till hvad i sådant afseende föreslagits hade

brukssocietetens fullmägtige i jernkontoret så till vida anslutit sig, att enligt

deras mening mutsedeln borde delgifvas endast innehafvaren af intecknad

nyttjanderätt.

Ingendera af de sålunda föreslagna utvägarne syntes föredragande

departementschefen vara fullt lämplig och på ett tillfredsställande sätt

befria inmutaren från den fara, som tillämpningen af det nuvarande stadgandets

ordalydelse kunde för honom innebära. De öfverklagade olägenheterna

torde emellertid egentligen kunna förekomma i sådana fall, då

nyttjanderättens utöfning icke klart framträdde i det yttre. Det syntes

derför vara tillräckligt att genom något förändrade ordalag utmärka, att

stadgandet icke skulle gälla i fråga om nyttjanderättigheter af antydda slag,

t. ex. af kom strättigheter och dylikt.

Utskottet anser emellertid, att stadgandet jemväl med den affattning,

Kongl. Maj:t åt detsamma gifvit, icke fullt tydligt, utmärker hvad dermed

afsetts; och utskottet har derför för vinnande af det med den föreslagna

förändringen åsyftade ändamål ansett erforderligt att, i öfverensstämmelse

med det i 10 kap. 6 § byggningabalken använda uttryckssätt för betecknande

af ett likartad! förhållande, orden »och brukar» tilläggas i slutet af

meningen »hvilken det med nyttjanderätt innehar».

t Öfvergångsstadgandet.

Då Kongl. Maj:t för innevarande Riksdag framlagt förslag angående

tiden för allmänna författningars trädande i kraft, och Riksdagen numera

för sin del antagit samma förslag, har det synts utskottet, att skäl icke

förefinnes att meddela någon särskild föreskrift angående denna författnings

trädande i kraft å annan tid än af bestämmelse i förstnämnda författning

kommer att följa.

På grund af hvad sålunda anförts och då utskottet anser förslaget

vara af beskaffenhet, att Riksdagen derom bör fatta beslut, hemställer utskottet,

att Riksdagen, med förklarande att Kongl. Maj:ts proposition icke

kan oförändrad bifallas, ville för sin del antaga följande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

Förordning

om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 16 maj 1884.

Härigenom förordnas, med upphäfvande af nådiga kungörelsen rörande

inmutning å kronojord den 19 augusti 1889, att nedannämnda

paragrafer i grufvestadgan den 16 maj 1884 skola erhålla följande ändrade

lydelse.

3 §.

o

1 mom. A område, beläget på mindre afstånd än två hundra meter

från boningshus eller från annan åbyggnad, der den är uppförd vid gård,

eller från tomtplats eller trädgård, vare inmutning ej tillåten, utan tillstånd

af såväl egaren till byggnaden, tomtplatsen eller trädgården som den,

hvilken dertill har nyttjanderätt; dock att inom utmål befintliga byggnader,

hvilka erfordras för grufdriften, ej må utgöra hinder för inmutning.

Inmutning må ej ske å kyrkogård eller begrafningsplats, ej heller,

utan tillstånd af vederbörande myndighet eller styrelse, å område på mindre

afstånd än trettio meter från sådan jernväg eller kanal, som är upplåten

för allmän trafik.

2 mom. Inmutning vare ock förbjuden å förut inmutadt område

samt å utmål, så länge rättigheten till området eller utmålet blifvit behörigen

försvarad.

5 §•

öfver inkommen ansökning om mutsedel skall bergmästaren ofördröjligen

och senast trettio dagar efter mottagandet meddela skriftligt

beslut. Finner bergmästaren nödigt infordra ytterligare upplysning i afseende

å arten af den angifna mineralanledningen, inmutningspunktens

läge eller annan för mutsedelns utfärdande erforderlig omständighet, ege

han förelägga sökanden att dermed inkomma inom viss lämplig tid, räknad

från den dag beslutet gafs, och vare, i händelse den tid försittes, den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 10.

(Utskottets förslag.)

5

Lag

om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 16 maj 1884.

Ingressen lika med Kongl. Maj:ts förslag.

§ 3,

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

%

5 §•

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

då gjorda ansökningen förfallen, hvilken påföljd bör i beslutet intagas.

Finnes åter af de inkomma handlingarna eller efter infordrad upplysning,

att mineralanledningen icke utgör föremål för inmutning enligt 1 §, eller

att sådant hinder uppenbarligen möter, som i 3 § sägs, varde ansökningen

afslagen.

8 §.

Inom det inmutade området eller utmålet eger inmutaren uteslutande

rätt att, med de vilkor och inskränkningar denna stadga innehåller, bearbeta

och tillgodogöra sig så väl den inmutade mineralfyndigheten som

äfven andra inmutningsbara mineral, hvilka derstädes förekomma.

öfriga mineraliska ämnen inpm det inmutade området eller utmålet

itiå äfven af inmutaren brytas, i den mån sådant är erforderligt för grufarbetets

ändamålsenliga drifvande, och ege inmutaren deraf använda hvad

för grufdriftens ändamål behöfves. Hvad sålunda icke användes må inmutaren

ock behålla, så framt det icke af jordegaren mot erläggande af

godtgörelse för brytnings- och uppford ringskostnader afhemtas, om inmutningspunkten

är belägen i Norrbottens, Yesterbottens, Jemtlands eller

Vesternorrlands län, inom ett år, men eljest inom sextio dagar efter tillsägelse.

Jordegarens rätt i detta afseende utöfvas å kronojord, som under

ständig besittningsrätt innehafves eller är till boställe anslagen, af kronoåboen

eller boställsinnehafvaren.

Uppstår tvist om beloppet af den godtgörelse, hvarom ofvan är sagdt,

gånge med bestämmandet deraf såsom i 12 § stadgas, dock att, der skiljemän

anlitats, vid deras beslut skall förblifva, och varde tiden för afhemtandet

räknad från det att godtgörelsens belopp blifvit slutligen faststäldt.

11 §•

Sedan mutsedel blifvit utfärdad, eger inmutaren att inom det inmutade

området, innefattande en omkrets med ett hundra meters afstånd

s. 7 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Utskottets förslag.)

7

8 §•

Inom det inmutade området eller utmålet eger inmutaren uteslutande

rätt att, med de vilkor och inskränkningar denna stadga innehåller, bearbeta

och tillgodogöra sig så väl den inmutade mineralfyndigheten som

äfven andra inmutningsbara mineral, hvilka derstädes förekomma.

öfriga mineraliska ämnen inom det inmutade området eller utmålet

må äfven af inmutaren brytas, i den mån sådant är erforderligt för grufarbetets

ändamålsenliga drifvande, och ege inmutaren deraf använda hvad

för grufdriftens ändamål behöfves. Hvad sålunda icke användes må inmutaren

ock behålla, så framt det icke af jordegaren mot erläggande af

godtgörelse för brytnings- och uppfordringskostnader afhemtas, om inmutningspunkten

är belägen i Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands eller

Vesternorrlands län, inom ett år, men eljest inom sextio dagar, efter det

öfverenskommelse angående godtgörelsens belopp» emellan parterna träffats

eller, der tvist uppstår, beloppet blifvit slutligen faststäldt. Jordegarens

rätt i detta afseende utöfvas å kronojord, som under ständig besittningsrätt

innehafves eller är till boställe anslagen, af kronoåboen eller boställsinnnehafvaren.

Uppstår tvist om godtgörelsens belopp, varde frågan pröfvad af tre

ojäfvige skiljemän, hvilka utses på sätt i 12 § sägs.

Parterna stånde hvar sina kostnader och gälde hvardera halfva kostnaden

för skiljemännens sammanträde. Vid skiljemännens beslut skall förblifva.

Vill ersättningstagaren hellre lita domstol än skiljemän till, stånde

det honom öppet.

11 §•

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

från inmutningspunkten, anställa sådant försöksarbete, som erfordras till

fyndighetens undersökning och blottande, äfvensom att begagna eller anlägga

väg till stället; dock att hvad i 3 § är stadgadt om hinder emot

inmutning äfven gäller i fråga om försöksarbete, så framt hindret förefans

då mutsedeln utfärdades.

För den mark inmutaren sålunda begagnar skall han gifva innehafvaren

af jorden, så länge försöksarbetet fortgår, full ersättning i årlig

afgift, som för hvarje år förskottsvis betalas.

I händelse anläggningen öfvergifves, innan utmål derför varder lagdt,

vare inmutaren jemväl skyldig att ersätta jordegaren eller den, som i hans

ställe är berättigad till sådan godtgörelse, all skada, som marken genom

försöksarbetet för framtiden kan hafva tagit; och ansvare inmutaren under

tiden, till dess denna ersättning blifvit erlagd, för fulla beloppet af den

årliga afgiftep för markens begagnande.

Skada och intrång, som af försöksarbetet förorsakas och hvarom ej

förut i denna paragraf är stadgadt, vare inmutaren ock skyldig att ersätta.

13 §.

1 mom. Minst fjorton dagar innan något arbete å det inmutade

området börjas skall inmutaren, vid inmutningsrättens förlust och skyldighet

att för all genom arbetet förorsakad skada ansvara såsom för åverkan,

lemna bestyrkt afskiift af mutsedeln till så väl det inmutade områdets

egare som den, hvilken det med nyttjanderätt innehar; och galle om sättet

för sådant delgifvande hvad om delgifvande af stämning är stadgadt; dock

må, der jorden eges eller innehafves af enskild person, som är frånvarande

och låter egendomen af annan förvaltas, afskriften lemnas till förvaltaren.

2 mom. Inmutaren åligger derjemte, innan något arbete å det inmutade

området börjas, att ställa pant eller borgen för all den ersättning,

hvartill inmutaren enligt 11 § är förbunden. Denna säkerhet skall vara

af öfverexekutor godkänd, der den icke ändock af jordegaren och nyttjanderättsinnehafvaren

antages. Försummar ininutare att ställa sådan säkerhet,

ege utmätningsmannen i orten, då han derom anlitas, inställa arbetet, tilldess

säkerhet, som finnes antaglig, blifvit anskaffad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Utskottets förslag.)

9

13 §.

1 mom. Minst fjorton dagar innan något arbete å det inmutade

området börjas skall inmutaren, vid inmutningsrättens förlust och skyldighet

att för all genom arbetet förorsakad skada ansvara såsom för åverkan,

lemna bestyrkt afskrift af mutsedeln till så väl det inmutade områdets

egare som den, hvilken det med nyttjanderätt innehar och brukar; och

galle om sättet för sådant delgifvande hvad om delgifvande af stämning

är stadgadt; dock må, der jorden eges eller innehafves och brukas af enskild

person, som är frånvarande och låter egendomen af annan förvaltas,

afskriften lemnas till förvaltaren.

2 mom. Inmutaren åligger derjemte, innan något arbete å det inmutade

området börjas, att ställa pant eller borgen för all den ersättning,

hvartill inmutaren enligt 11 § är förbunden. Denna säkerhet skall vara

af öfverexekutor godkänd, der den icke ändock af jordegaren och nyttjanderättsinnehafvaren

antages. Försummar inmutare att ställa sådan säkerhet,

ege utmätningsmannen i orten, dä han derom anlitas, inställa arbetet, tilldess

säkerhet, som finnes antaglig, blifvit anskaffad.

Bih. till Riksd. Prof. 1804. 7 Sami. 41 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

14 §.

Sist åtta månader från mutsedelns utfärdande eller, om inmutningspunkten

är belägen inom Norrbottens, Vesterbottens, Jemtlands eller Vesternorrlands

län, sist ett år från samma tid, skall inmutaren, vid inmutningspättens

förlust, hafva börjat arbetet, der ej i anledning af yppad tvist

sådant hinder härför mött, hvars undanrödjande icke berott af inmutaren.

Om den vidare skyldighet att bearbeta fyndigheten, som inmutaren

åligger, är i 21 och 39 §§ stadgadt.

17 §.

o

A kronojord, som under ständig besittningsrätt innehafves eller är

till boställe anslagen, skall kronoåboen eller boställsinnehafvaren njuta den

jordegaren enligt 16 § tillkommande rätt till godo; egande han ock, om

han begagnar jordegareandelen, att samma andel sedermera behålla såsom

sin enskilda tillhörighet.

Till jord, som under ständig besittningsrätt innehafves, skall i detta

hänseende hänföras äfven grufveskog.

1J!S: ''lift.'' M''>.*•]**; I •• it: </ .Ut-.•v-.

22 §. 1 2

1 mom. Ansökning om utmål skall ske skriftligen och deri uppgifvas

till namn och hemvist den eller de jordegare, på hvilkas mark utmålet

kan komma att läggas; och vare bergmästaren skyldig att, så fort ske kan

och tjenlig^ årstid är för handen, den sökta utmålsiäggningen på stället

företaga. A sådan kronojord, som icke under ständig besittningsrätt innehafves

eller är till boställe anslagen, må utmål dock ej utan Konungens

tillstånd läggas tidigare, än två år efter det på grund af föreskriften i 13

§ 1 mom. afskrift af mutsedeln blifvit till Konungens Befallningshafvande

ingifven.

2 mom. Kostnaden för utmålsförrättningen skall gäldas af grufegaren;

och vare sökanden pligtig att, der bergmästaren det fordrar, denna

kostnad inom förelagd tid förskjuta, vid äfventyr, om den tid försittes,

att ansökningen icke anses hafva inkommit tidigare, än förskjutandet sedermera

sker, hvilken påföljd bör i föreläggandet intagas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o JO. 11

(Utskottets förslag.)

14 §.

f <•

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

m< •!•. < ni t; ili ->!••<i-m«''* n-»1 m« • >», i-» !

rC «'' f|H''« \ ■ \ ''•> f«t • > 11F K: t ht • */!! f4f röÖUT'''' j> -t>» I f J * fe ?

= *.''?.sn-n''-k''t» r- ed'' £ " *• •- .''»■ it-! itir. Hiifalyv''

Fl!'', i ti /''It1,'' ■ >f> "i. ■ ''• > i ‘ i. • 1 P.M-tOflH fil .rf tji >li'' •: it It’ t (KO

.rifv a ''tJ:. £ i .Vn*.*-! ;i < trv/L^

17. §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

liv.O toffffc;

i !i)jon"'': J (i - ,>»•-'' i it!.;'' |tl!|i!!ti|l6''''"''.]

rf v 11 (tf f -.-i.;- ! :t ''ivt j«j-< ■. .. <’ •"> ;!. y>1 it''; >■ j7 1»ä»»r

. ■. ■ i i> • i i \ . < >; 11 . . 11 r >

22 §.

: --‘''Ji i ’ 1 i ;• • ..*•( <u»i ö- . :*(t} :tM» r.: v‘ , _ fj.,! * i - i* • *;>.j n »t> (Öl

1 mom. Ansökning om utmål skall ske skriftligen och deri .uppgif
vaS''

till namn och hemvist den eller de jordegare, på hvilkas mark utmåletkan

komma att läggas; och vare bergmästaren skyldig att, så fort ske kan

och tjenlig0 årstid är för handen, den sökta utmålsläggningen på stället

företaga. A sådan kronojord, som icke under ständig besittningsrätt innehafves

eller är till boställe anslagen, må utmål dock ej utan Konungens

tillstånd läggas tidigare, än två år efter det på grund af föreskriften i 13

§ 1 mom. afskrift af mutsedeln blifvit till Konungens Befallningshafvande

ingifven. ;

2 mom. Kostnaden för utmålsförrättningen skall gäldas af grufegaren;

och vare sökanden pligtig att, der bergmästaren det fordrar, denna

kostnad inom förelagd tid förskjuta, vid äfventyr, om den tid försittes, att

ansökningen icke anses hafva inkommit tidigare, än förskottet sedermera

erlägges, hvilken påföljd bör i föreläggandet intagas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

24 §.

Uteblifver sökanden från förrättningen, varde den instäld; och ankomine

dess företagande sedermei’a på ny anmälan inom den tid från mutsedelns

utfärdande, som i 21 § sägs. Men ej må annan parts eller allmänt

ombuds uteblifvande hindra förrättningens fortgång, der den blifvit så delgifven

och kungjord, som i 23 § är sagdt.

31 §.

Den lösen, grufegaren enligt 30 § bör erlägga för mark, som till honom

afträdes, skall bestämmas vid utmålsläggningen. Sämjas ej parterna om

beloppet, varde det af förrättningsmannen och gode männen bestämdt efter

uppskattning af marken till det värde, annan mark af enahanda beskaffenhet

och godhet i orten högst gäller, med beräkning att jordegaren ansvarar

för räntor och utskylder af jorden
Lösesumman

skall å sådan kronojord, som under ständig besittningsrätt

innehafves, grufveskogar derunder inbegripne, tillfalla innehafvaren af

besittningsrätten, men eljest jordegaren, mot förbindelse för denne, om

jorden är åt annan till nyttjande upplåten, att hålla innehafvaren skadeslös

för den förlust, som genom mistningen af marken honom tillskyndas.

År marken intecknad, och hafva inteckningshafvarne ej medgifvit

jordegaren rätt att lyfta lösesumman, värde beloppet nedsatt hos Konungens

Befallningshafvande, som har att fördela detsamma i den ordning,

som för fördelning af köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom är

stadgad; och må äfven i andra fall grufegaren, om han det hellre vill,

nedsätta lösesumman hos Konungens Befallningshafvande, som, på anmälan,

håller densamma vederbörande tillhanda.

Betalning eller nedsättning af lösesumman jemte ränta derå från

den dag, utmålsförrättningen blifvit afslutad,, skall fullgöras inom nittio

dagar derefter, vid påföljd, om det försummas, att grufegaren förverkat

utmålet och sin på mutsedeln grundade rätt.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Utskottets förslag.)

13

24 §.

Lika med Kong]. Maj:ts förslag.

<K7!i''»Gdd ftuxV >,/tkvT<:;7''fr>t t>;>fij‘r»''I- it

•J ufcVlt: 1 Sfi: fn f ''ii: i- :

»! :• -1 v-i■ !-.i _ 1- HB ’ .CV.»d''s.r

»in ir ’i-.: ‘ioU-j • )ivU X''iO i » • i:i>i • iu i -oii.Vlk

*iid itii imivgdi;; >i i*

in A i - •>■! : iKt it -

gl-.d 1 • * i *11! »’* it i->.

31 §.

Lika med Kongl. Maj:t,s förslag.

;; flat i : ''.1 , . ’ ■ .. it ;>

’«i; ihi; •(. !>''■•: -i- ti

-.''jilo 1.1 i >■> JittU&f i f i i >1 t • t;; i}Ji. . }-''MU1

Ho! e-T *. ro
-

i i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

39 §.

Grufarbetet inom hvarje inmutadt område eller utmål, vare sig rätt

dertill före eller efter denna stadgas utfärdande förvärfvats, skall bedrifvas

i den omfattning, att för hvarje kalenderår verkställes minst så mycket

grufve- eller grufvebyggnadsarbete, att värdet deraf motsvarar kostnaden

för bergsprängning i grufvan af tio kubikmeter i fast klyft eller, räknadt

i upplagdt berg, aderton kubikmeter; egande dock grufegaren, om han

hellre vill, att under ett år fullgöra arbetsskyldigheten för flere, högst fyra

derefter närmast följande arbetsår, så framt anmälan derom hos bergmästaren

göres inom utgången af det år, hvarunder arbetet verkställes.

För ny inmutning beräknas första arbetsåret från den 1 Januari året

efter det, då mutsedeln utfärdades, der ej i följd af tvist för arbetet mött

hinder, hvars undanrödjande icke af inmutaren berott, i hvilket fall arbetsåret

räknas från den 1 Januari året efter det, då hindret upphört.

Arbete, hvarom i denna paragraf sägs, skall afse verklig grufdrift

eller eljest vara af beskaffenhet, att det kan lända grufanläggningen

till nytta.

44 §.

önskar grufegare längre tids hvilostånd än bergmästaren enligt 42 §

kan medgifva, söke då förlängning derå hos bergsöfverstyrelsen, som, då

särskilda omständigheter dertill föranleda samt jordegaren eller å kronojord,

som under ständig besittningsrätt innehafves eller är till boställe anslagen,

kronoåboen eller boställsinnebafvaren till ansökning lemna! bifall,

må ega att förlänga hviloståndstiden under ytterligare högst fyra arbetsår.

61 §.

Då två eller flere personer i samma grufrörelse deltaga, åligger det

delegarne att för grufvans förvaltning årligen utse en grufföreståndare, som

har att vid stadgad påföljd iakttaga hvad om ordningen för grufdrift i denna

stadga bestämmes. Grufföreståndare kan ej den vara, som ej är svensk

undersåte och i riket bosatt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Utskottets förslag.)

15

uTiKJtfiMiij*''lvu w«n ur.%c

39 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

X

Ml *

44 §.

önskar grufegare längre tids hvilostånd än bergmästaren enligt 42 §

kan medgifva, söke då förlängning derå hos bergsöfverstyrelsen, som, då

särskilda omständigheter dertill föranleda samt jordegaren eller å kronojord,

som under ständig besittningsrätt innehafves eller är till boställe anslagen,

kronoåboen eller boställsinnehafvaren till ansökningen lemnat bifall,

må ega att förlänga hviloståndstiden under ytterligare högst fyra arbetsår.

:• , ■ > . it:. •, ■'' i ■ ■ i ; ''

61 §•

I ! : • i 1 • » '' i ''• .'' | . ;; i it: i • , , . ■ • t • '' i. . ‘ , ■ . ■ i ; ;,

Då två eller flere personer i samma grufrörelse deltaga, åligger det

delegarne att för grufvans förvaltning årligen utse eu grufföreståndare, som

har att vid stadgad påföljd iakttaga hvad om ordningen för grufdrift i

denna stadga bestämmes. Grufföreståndare kan endast den vara, som är

svensk undersåte och i riket bosatt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Lagutskottets Utlåtande Nio 10.

(Kongl. Majits förslag.)

Val af grufföreståndare skall anmälas hos bergmästaren. Sker ej

sådan anmälan eller har obehörig person till grufföreståndare utsetts, är

hvarje delegare ansvarig såsom vore han grufvans föreståndare.

65 §.

Underlåter delegare att betala tillskott, som blifvit å stämma beslutadt

eller af grufföreståndaren enligt 62 § infordradt, och har han,

sedan den för beloppets erläggande utsatta tid gått till ända, bevisligen

blifvit om betalningens fullgörande erinrad, men icke inom sextio dagar

efter mottagandet af sådan erinran tillskottet erlagt, hafve han till öfrige

delegare förverkat sin lott i grufvan och dess tillhörigheter; dock att, om

grufvan är belägen å sådan kronojord, som icke under ständig besittningsrätt

innehafves eller är till boställe anslagen, jordegarens lott, ändå att

inbetalning ej fullgjorts inom sextio dagar, sedan erinran hos Konungens

Befallningshafvande skett, ej må anses förverkad, der tillskottet jemte ränta

derå efter sex för hundrade från nyssnämnda tids utgång inbetalas sist ett

år derefter.

Har delegare efter ty nu är sagdt förverkat sin lott i grufva, njuta

han ersättning för sin andel i grufvan tillhörande hemmanslägenheter och

annan jordegendom; och vare han för tillskottets betalande fri.

68 §.

Utländing må icke i riket inmuta mineralfyndighet; ej heller ege

han, med mindre än att Konungen funnit skäligt dertill lemna bifall,

förvärfva eller bearbeta mineralfyndighet eller idka grufdrift; och skall

förty det försöks- eller grufarbete, som utländing utan sådant medgifvande

kan komma att företaga eller företaga låta, vara utan verkan till

bevarande af hans eller annans rätt i hit hänförligt afseende; dock att

hvad sålunda blifvit stadgadt icke eger tillämplighet i fråga om fyndighet

eller gruflägenhet, som på grund af äldre, behörigen förvärfvad rättighet

af utländing innehafves.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande Nx> 10. 17

(Utskottets förslag.)

Val af grufföreståndare skall anmälas hos bergmästaren. Sker ej

sådan anmälan eller har obehörig person till grufföreståndare utsetts, är

hvarje delegare ansvarig såsom vore han grufvans föreståndare.

flin) .ifcfOfr » ti [ ‘ f J> f/1 vi* -/Vf■ i. <•: ■ -O i".. • \

65 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

rif it Kin jo ■ {hult a in u tu til vif>;ur

igiliH rifonorf ‘h&vrt fii"ivitnt gifågtii n>h inunit:.* mom ini ''fri *■''

68 §.

Lika med Kongl. Maj:ts förslag.

liih. till Riksd. Rrot. 1804. 7 Sand. 41 Höft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

LaguUkottets Utlåtande N:o 70.

(Kongl. Maj:ts förslag.)

Denna förordning träder genast i kraft. Dock må den ändrade

lydelsen af 8, 17 och 44 §§ icke utgöra hinder för någon, som före denna

dag förvärfvat, besittningsrätt till kronojord, att under sin besinningstid

utöfva jordegarens rätt enligt nämnda paragrafer samt att,, der jordegareandelen

begagnats, samma andel sedermera behålla såsom sin enskilda tillhörighet;

ej heller vare hvad om lydelsen af 17 §, 22 § 1 mom. och

65 § förordnats gällande emot den, som före denna dag gjort ansökan

om inmutning och ej varit underkastad det förbehåll, hvarom i kungörelsen

rörande inmutning å kronojord den 19 augusti 1889 är sagdt. Har

inmutning erhållits under sådant förbehåll, må utmål ej utan Konungens

tillstånd läggas tidigare än två år från denna dag, och vare inmutaren ej

skyldig att förr än inom samma tids utgång fullgöra hvad honom enligt

21 § åligger.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

(Utskottets förslag.)

19

Har någon förr än denna lag trädt i kraft förvärfvat besittningsrätt

till kronojord, skall i fråga om hans rätt att njuta jordegarens rätt

hittills gällande lag tillämpas; och skall hvad genom 17 §, 22 § 1 mom.

och 65 § blifvit stadgadt ej hafva tillämpning med afseende å den, som

förr än denna lag trädt i kraft gjort ansökan om inmutning och ej varit

underkastad det förbehåll, hvarom i kungörelsen rörande inmutning å

kronojord den 19 augusti 1889 är sagdt. Har inmutning erhållits under

sådant förbehåll, må utmål ej utan Konungens tillstånd läggas tidigare än

två år från det denna lag trädt i kraft; och vare inmutaren ej skyldig

att förr än inom samma tids utgång fullgöra hvad honom enligt 21 §

åligger.

Stockholm den 4 maj 1894.

-i '' • WV} M fri i f i J t; 11 ‘ I tt 4 '' i''? 1 i »I ill

På lagutskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Lagutskottets Utlåtande N:o 70.

Reservation:

af herr von Kvusenstjerna, som ansett, att hvad Kongl. Maj:t i 8 §

föreslagit kunnat af utskottet tillstyrkas utan någon ändring;

af herrar Fröberg och Öländer;

af herr C. H. Lundström, hvilken ansett, att åt 13 § 1 mom. bort

gifvas följande lydelse:

13 §.

1 mom. Minst fjorton dagar innan något arbete å det inmutade

området börjas, skall inmutaren, vid inmutningsrättens förlust och skyldighet

att för all genom arbetet förorsakad skada ansvara såsom för åverkan,

lemna bestyrkt afskrift af mutsedeln till så väl det inmutade områdets

egare som den, hvilken dertill innehar intecknad eller af jordegaren hos

inmutaren skriftligen anmäld nyttjanderätt; och galle om sättet för sådant

delgifvande hvad om delgifvande af stämning är stadgadt; dock må, der

jorden eges eller innehafves af enskild person, som är frånvarande och

låter egendomen af annan förvaltas, afskriften lemnas till förvaltaren.

af herr Kardell, med hvilken herr Näslund instämt:

I förslag till förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i

grufvestadgan den 16 maj 1884 äro samma stadgas 17, 22 1 mom.

samt 65 paragrafer ändrade i syfte att åt kronan förbehålla jordegareandelen

vid inmutningar på icke disponerad kronojord. I 17 § af nuvarande

grufvestadga bestämmes i det sista stycket, att »å annan kronojord tillkommer

jordegareandelen inmutaren». I föreliggande förslag är detta stycke

uteslutet. — I sammanhang dermed äro ett par tillägg gjorda till § 22 mom.

1 och § 65, för att för kronan i hvarje särskild! fall underlätta afgörandet,

om hon skall begagna sig af jordegareandelen eller icke. Af statsrådsprotokollet

inhemtas vidare, att kronan i de fall, då hon begagnar sig af

jordegareandelen, skall göra detta genom att arrendera bort densamma till

hugade spekulanter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Lagutskottet» Utlåtande N:o 70.

21

Emot den principen, att kronan skall tillgodogöra sig sin jordegareandel,

har jag intet att invända, då jag tvärtom anser detta vara i sin

ordning. Men kronan bör då också göra detta icke blott i förhållande till

en och annan inmutare, utan i förhållande till alla; hon bör vidare uttaga

sin andel efter bestämda och lika grunder, hvilket icke skulle vara fallet

vid det föreslagna arrendesystemet, då den ene arrendatorn skulle drabbas

hårdare än den andre. Kronan bör vidare icke inlåta sig i affärer, hvilket

skulle blifva händelsen, så ofta en arrendator icke kunde betala arrendet

med penningar. Det skulle då uttagas i form af malm, som kronan

sedan finge realisera, så godt hon kunde. Att hela detta arrendesystem

skulle nödvändiggöra inrättandet af åtskilliga nya tjenstebefattningar, är

tydligt. Det skulle antagligen i det stora hela lända staten till föga nytta

ur ekonomisk synpunkt; för inmutarenitet skulle det icke medföra några

lockelser, speciel! skulle norra Sveriges utveckling derigenom hämmas.

I sammanhang härmed vill jag erinra derom, att såväl jernkontoret

och kommerskollegium som länsstyrelserna i de nordligaste länen och bergmästaren

^ det norra distriktet ansett, att statens jordegareandel skulle uttagas

under form af en viss afgäld på all malm, som brytes; motsvarande

den engelska s. k. royalty. Den åsigten är tvifvels utan den rätta.

Då många menniskors väl och ve, ja hela landsändars utveckling kan

bero af det sätt, på hvilket staten gör sig sin jordegareandel till godo, så

bör väl icke denna vigtiga sak ordnas annorlunda än genom af Konung

och Riksdag gemensamt stiftad lag.

På grund af hvad jag här anfört, anser jag, att utskottet bort hemställa

om afslag på § 17, § 22 mom. 1 och § 65 i det här föreliggande

förslaget, samt vill reservationsvis hemställa, att Riksdagen måtte uttala

sig för att § 17 borde hafva följande lydelse:

17 §.

o

A kronojord, som under ständig besittningsrätt innehafves eller är

till boställe anslagen, skall kronoåboon eller boställsinnehafvaren njuta den

jordegaren enligt 16 § tillkommande rätt till godo; egande han ock, om

han begagnar jordegareandelen, att samma andel sedermera behålla såsom

sin enskilda tillhörighet.

Till jord, som under ständig besittningsrätt innehafves, skall i detta

hänseende hänföras äfven grufveskog.

A annan kronojord tillgodogör sig kronan sin jordegareandel på sätt,

som i särskild af Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag stadgas.»

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Z.lagutskottets Utlåtande N:o 70.

Någon förändring af de nuvarande § 22 inom. 1 och § 65 blir i så

fall onödig, enär kronan under alla omständigheter skulle tillgodogöra sig

sin jordegareandel.

På grund af nämnda yrkande ser jag mig äfven tvungen att yrka,

det ur ingressen måtte utgå orden »med upphäfvande åt nådiga kungörelsen

rörande inmutning å kronojord den 19 augusti 1889», samt ur stycket

på sid. 8, som börjar med orden »Denna förordning . . .», på andra raden

siffran 17 samt hela den senare delen från och med orden »ej heller vare

hvad om lydelsen af 17 §» etc.

Herr F. Andersson har begärt få här antecknadt, att han på grund

af dödsfall inom sin familj icke deltagit i ärendets behandling inom utskottet.

Stockholm 1894. Kung!. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:127 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition n:o 4J med föslag till förordning om ändrad lydelse af vissa paragrafer i grufvestadgan den 1 s. 16 i texten