Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i eller anstånd med utförandet af Riksdagens beslut angående uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken. •’T -1-it • Ii-..

1894-03-13 · 38 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 35 av 38 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1894:4, Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i eller anstånd med utförandet af Riksdagens beslut angående uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken. •’T -1-it • Ii-..

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankont skottets Utlåtande N:o 4.

1

.t il ! J „ -''i . T * . 1

'' uyrffi* : • ''-.*•« i: i: I *1 „ 1 >!Ji* it! , ;,4\l''* £ * i T O

!»; : ■ •. ilo;; •••m-aj» *•.’»!!r•->, i . . .>>!fj:t''i''r''l!i* u: jsTioi

hit;,- !•''! ■! ; ;■ »> Ii; ,v ; .t

; f! 1 i ii : :l »«.» o-;* i no/T r. nobmijgiVJd a ;• ■ .fn! !|j; i-.

: : I i>. ‘:1 f-fjOii li; '' '' . ■ ■i

.. ^ r*.: ‘ 1

; i*>i<-; >1 0 K)f(nK!,ä a - j -i-al*.»

•■i <■ ’ -1 ii; !m il :»> i4i an} .jj le. i paj o b iir .•.-•c

• ii •;■[.* j |. A tik. till Rikad. kansli den 18 mars 1894, kl. 12 midd.

i!) t; ij;; ■ i; 1;'' h''i KU! . 1'' 1 ■ 1 i *»i; I »a!. 1 I;. •;; 11 f i n »å t.J f i tv. i j!i;! ] !;> ; {• u *

• t »j ; t }

Utlåtande, i anledning af väckta motioner om ändring i eller anstånd

med utförandet af Riksdagens beslut angående uppförande

å Helgeandsholmen af nya byggnader för Riksdagen

och riksbanken.

•’T -1-it • Ii-.. :(./! ji n/, . I.iii 1 (■. ? < ;i 1

..it ..''iia,. i«i 1-viOhl. / [) f it ft! M • ‘fao! \ i->it , i .ii''1 •■i*.

Med anledning af eu inom Riksdagen gjord framställning beslöt

1888 års Riksdag,

l:o) att för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontor och justitieombudsmansexpeditioneti

samt af riksbanken må uppföras tvenne

skilda byggnader å vestra delen af Helgeandsholmen;

2:o) a) att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags-

och riksbankshus, hvaruti ingå dels den för uppförande af nytt

riksdagshus bildade fonden, uppgående med räntor till 2,900,000 kronor,

dels de till nytt hus för riksbanken afsätta 1,500,000 kronor, dels af

sådana medel i riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af gamla

sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under 7 års tid årligen

ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, hvarigenom

denna byggnadsfond uppbringas till en totalsumma af 6,405,000

kronor; samt

b) att af nyssnämnda 1,750,000 kronor på extra stat för år 1889

anvisa 250,000 kronor;

3:o) att af denna byggnadsfond må utgå:

a) till uppförande af ett nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande

eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en summa

af högst 1,070,000 kronor;

Bill. till Riksd. Prat. 4894. 4 Sami. 2 Afd. 4 Höft. (N:is 4-5.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta, Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

b) till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade

förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna

å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor; samt

c) till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen

i Norrström högst 280,000 kronor;

4:o) att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å

Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar

samt platsens ordnande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår,

sedan de under punkt 3:o) upptagna kostnader derifrån afdragits,

eller i rund summa 5,000,000 kronor;

5:o) att de besparingar i åtskilliga af de beräknade utgiftsbeloppen,

hvilka otvifvelaktigt kunna åstadkommas genom goda anordningar

och ett sorgfälligt utförande af byggnadsföretaget, må till statskassan

återföras;

6:o) att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmägtiges

och fullmägtiges i riksgäldskontoret försorg upprättade

och af dem gillade ritningar;

7:o) att artilleriplanen eller den del af artillerigården, som är belägen

emellan Riddare-, Artilleri-, Kaptens- och Sibyllegatorna, äfvensom

erforderlig del af tomten n:o 6 i qvarteret Bodarna må, efter

afrödjande af det å artilleriplanen befintliga förra artilleriststallet,

disponeras för uppförande af nytt hofstall, med rätt för Kong]. Maj:t

att, för beredande af tjenligare byggnadsplats för hofstallsanläggningen,

med Stockholms stad träffa uppgörelse om utbyte af det för ändamålet

erforderliga jordområde mot vederlag antingen af annan mark

vid artilleriplanen eller ock, efter skeende uppskattning, af motsvarande

del af myntverkets till gata afsedda tomt;

8:o) att Riksdagens och riksgäldskontorets nuvarande hus må

efter Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras

för inrymmande deri af sådana statens embetsverk, hvilka sakna

egen lokal; samt .

9:o) att nuvarande vagnsskjulet i qvarteret Beridarebanan må

försäljas och de inflytande medlen ingå till statsverket.

I en inom Första Kammaren afgifven motion (n:o 22) föreslår

herr W. Wallin, att Riksdagen ville besluta:

tillsättandet af en komité, som utarbetar nya förslag till uppförande

af mindre kostsamma riksdags- och riksbankshus;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BanJcoutskottets Utlåtande N:o 4. 3

att. byggnadsarbetena å Helgeandsholmen uppskjutas tills nämnda

komités förslag pröfvats; och

att ritningar till dessa hus måtte i alla händelser underställas

Kongl. Mäj:ts pröfning och fastställelse.

Jemväl inom Andra Kammaren hafva motioner blifvit väckta

rörande det beslutade uppförandet å Helgeandsholmen af riksdags- och

riksbankshus, nemligen:

a) af herr O. It. Thetnptafider (n:o 114) med förslag,

att Riksdagen må besluta, att med utförande af de beslutade

byggnaderna för Riksdag och riksbank å Helgeandsholmen skall anstå,

samt att låta de. uppgjorda planerna till holmens bebyggande och byggnadernas

inrednig underkastas en ytterligare sorgfällig granskning, med

bemyndigande för dem, åt hvilka granskningen anförtros, att i hvarje

afseende framställa de förslag, hvilka de anse bäst vara egnade att

främja dessa byggnadsfrågor lösning.

Sitt nämnda förslag har herr Themptander motiverat på följande

sätt:

»Det af 1888 ars Riksdag fattade beslut, som afsåg kongl.

hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen till artilleriplanen, har

numera gatt i verkställighet och, sedan de å nämnda holme hittills

befintliga byggnader blifvit till större delen rifna, förestår nu utförandet

af de två byggnader för Riksdagen och riksbanken, hvilka af samma

Riksdag bcslötos. Allvarliga betänkligheter hafva alltid framställe från

åtskilliga håll mot dessa båda byggnaders förläggande å holmen, och

de finnas utförligt utvecklade i två motioner vid 1891 års riksdag,

väckta af friherre af Ugglas och herr Walldén, samt i den af herr

Fränekel vid samma riksdag afgifna reservation mot sammansatta statsoch

bankoutskottets utlåtande n:o 3 öfver berörda motioner, och jag

tillåter mig att hänvisa till och åberopa hvad i dessa aktstycken finnes

anfördt om olämpligheten af två byggnaders uppförande på holmen

enligt 1888 års beslut. Befogenheten af deras anmärkningar framträder

dock nu på ett mera i ögonen fallande sätt, sedan större delen

af de gamla byggnaderna på holmen blifvit afröjd, och den allmänhet,

som ej är van att med säkerhet bedöma dylika förhållanden efter ritningar

och planer, med egna ögon kan iakttaga, huru belamrad med

b3r£Snadcr den i det hela ganska lilla holmen måste blifva, huru långt

åt öster riksdagshuset måste framskjutas och derigenom med sina dimensioner

verka menligt på kongl. slottet eller, hvad än mera blir förhållandet,

nedtryckas åt detta, huru en stor del af bankhuset måste

kySSas å utfyllningar i strömmen och huru den tillämnade, icke mindre

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansätta Stats- och Banko utskottets Utlåtande N:o 4.

än 60 fot breda gatan mellan de båda byggnaderna kommer att utmynna

liksom i en gränd, då den skall fortsättas af Drottninggatan,

som icke ens uppnår två tredjedelar af nyss angifna bredd. Det må

icke heller väcka förundran, om 1888 års riksdagsbeslut i detta ämne

visar sig vid utförandet blifva mindre gynsamt, ty sällan torde väl ett

beslut i en så vigtig fråga hafva fattats med så liten föregående utredning

som då. Den motionär, hvilken har förtjensten att hafva föranledt

Riksdagen att definitivt gripa sig an med Helgeandsholmens befriande

från derå förut befintliga byggnader för att kunna användas för annat

ändamål, föreslog icke i sin motion uppförande af två byggnader å

holmen. Lika litet var sådant föreslaget i den kongl. proposition, som

framlades vid 1887 års riksdag, ty i strid mot hvad som derom i tryck

förekommit, ber jag få erinra, att nämnda proposition afsåg endast en

byggnad å holmen, hvilken skulle inrymma lokaler för både Riksdag

och riksbank. På den kongl. propositionen stödde motionären ock sitt

förslag om en byggnad, men 1888 års Riksdag beslöt enligt ett i sista

stunden framkashadt förslag att uppföra två byggnader å holmen. Villigt

medgifver jag, att stora olägenheter kunna hafva blifvit förbundna med

Riksdagens och riksbankens inrymmande i samma byggnad, och särskilt

att denna i följd deraf behöft blifva för stor eller också kommit

att blifva otillräcklig. Men då Riksdagen för att förekomma sådant

beslöt bygga två hus på holmen i stället för ett, innefattade detta ett

alldeles nytt uppslag, och dess bringande till verkställighet befarar jag

skola komma att bedömas temligen strängt af framtiden. Grundskilnaden

mellan två och ett hus på holmen ligger ju deri, att när, såsom

nu är meningen, två hus byggas, det större huset måste skjuta

fram alldeles för långt åt öster, under det att ett hus, om äfven stort,

kan förläggas längre åt vester och derigenom blifva mera oberoende

af slottsbyggnaden. År fråga endast om en byggnad, behöfver man

naturligtvis ej heller göra på långt när så stora utfyllningar i strömmen,

i synnerhet om man lyckas frigöra sig från den tankegången, att

Drottninggatan oundgängligen måste förlängas i rak linie öfver holmen,

och i stället låter dess fortsättning gå bågformigt kring den å holmen

uppförda byggnaden. Jag vill ock antyda, utan att närmare ingå på

ämnet, huru önskvärdt det vore att kunna lösa denna fråga utan de

mera vidtutseende rättsliga förvecklingar, som kunna uppstå genom

större utfyllningar i vattnet.

Den ofvan antydda olägenheten af riksdagshusets framdragande

för långt åt öster har emellertid, det medgifver jag, nu mera gjort sig

gällande i vida högre mån än Riksdagen år 1888 kunde antaga, och

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansluta Stats- och Banlcoutskottets Utlåtande N:o 4.

5

detta beroende på de så betydligt stegrade anspråk på utrymme inom

så väl riksdagshuset som bankhuset, hvilka efter den tiden framträdt

och måst tillgodoses. Det är helt andra och större byggnader, som nu

äro afsedda att utföras, än man år 1888 beräknade, och i detta vigtiga

förändrade förhållande ligger i min tanke en fullgiltig anledning för

Riksdagen att låta den år 1888 beslutade planen underkastas en revision.

Det är emellertid icke blott behofvet af ökadt utrymme inomhus, utan

äfven den på senare tid i den ursprungliga planen tillkomna förändring,

enligt hvilken gatan mellan de båda byggnaderna skall betydligt tillökas

på bredden, som medverkat till att hela byggnadskomplexen kommer

att få längre utsträckning i öster och vester, än Riksdagen år 1888

kunde antaga. Huru betänkligt detta förhållande är, hafva nog de, som

sysslat med den nu föreliggande planen, fullkomligt väl insett och derför,

så långt de med sina förutsättningar förmått, sökt hushålla med utrymmet

inom byggnaderna, men just derför torde det icke heller sakna

sitt intresse att, innan det blir för sent, jemväl undersöka, huru vida

icke man i vissa afseenden gått för långt i fråga om hushållning med

utrymme och med anordnande af mindre tillfredsställande lokaler i

entresolvåningar och dylikt blott af den hänsyn, man måst taga till

att icke göra byggnaderna för stora. Bättre är väl dock att bygga

blott ett hus å holmen, som för sitt ändamål erbjuder tillräckligt utrymme

för en längre framtid, än att bygga två hus, med hvilka man

i följd af bristande utrymme eller mindre väl anordnade lokaler snart

måste känna sig mindre väl till freds. Äfven ur sist angifna synpunkt

kan nog den plan, man nu står i begrepp att utföra, tarfva en revision.

Riksdagen kan vara uttröttad vid de många olika försök, som i

mer än tjugu år gjorts att lösa dessa byggnadsfrågor. Riksdagen erfar

dagligen under sin sammanvaro det trängande behofvet af rymligare

och mera tidsenliga lokaler för Riksdagen och dess delegationer, och

intresset att för riksbanken anskaffa en ändamålsenlig byggnad är med

rätta stort, men då man nu, efter hvad under de senaste åren skett,

måste anses stå lösningen af dessa frågor temligen nära, bör det dock,

efter mitt förmenande, vara en angelägen omsorg för Riksdagen att icke

förhasta sig med att utföra för sekler afsedda byggnadsföretag, innan

planerna derför underkastats den sorgfälligaste granskning. De, hvilka

hittills haft i uppdrag att besörja verkställighet af 1888 års riksdagsbeslut,

hafva nedlagt det mest förtjenstfulla arbete i detta sitt värf,

men deras uppgift har varit att verkställa, ej att kritisera Riksdagens

beslut. En sådan kritik, verkstäld af sakkunnige, hvartill jag räknar

så väl i byggnadsväg kunnige som äfven sådana, hvilka förstå att be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

döma behofvet af utrymme och inredningen i byggnaderna, skulle i

min tanke varå egnad att betrygga Riksdagen för att icke i detta vigtiga

fall låta planer komma till utförande, öfver livilka man sedermera

skulle endast hafva att klaga, utan möjlighet till ändring eller rättelse.

Om en sådan kritik eller revision, utöfvad med sakkunskap och oveld,

icke ger anledning att i hufvudsak ändra den nu föreliggande planen,

är ökad trygghet för lämpligheten af densamma vunnen, och olägenheten

endast ungefär ett års uppskof. Skulle en närmare granskning

af planen åter leda till en allmännare insigt om behofvet af dess förändring

i någon väsentlig mån, så att man t. ex. funne endast en af

de nu ifrågasatta byggnaderna kunna lämpligen förläggas å holmen,

blefve det ju en ovärderlig fördel att i tid hafva upptäckt ett sådant

förhållande».

b) af herr A. V. Ljungman (n:o 131), som hemställer,

det Riksdagen, med ändrande af sitt 1888 i ämnet fattade beslut i

hvad detta afsåg uppförande af en byggnad åt Riksdagen, måtte besluta

att å vestra hälften af Helgeandsholmen uppföra endast en byggnad

för inrymmande af banko- och riksgäldsverken, under vilkor att

Stockholms stad bekostar Helgeandsholmens förseende med kajer samt

alla för trafiken nödiga gator och broar.

Till stöd för denna framställning har motionären anfört, att det

numera blifvit klart, att vestra delen af Helgeandsholmen icke egde så

stor ytvidd, som för de beslutade riksdags- och riksbankshusbyggnadernas

uppförande på fullt tillfredsställande sätt vore af nöden, hvartill

komme, att Helgeandsholmen, sålunda bebyggd, icke lemnade något

utrymme alls för nämnda båda byggnaders utvidgning i den mån framtidens

ökade anspråk komme att kräfva sådan.

Hå nu vidare vid sakens öfvervägande torde framstå såsom tydligt,

att nämnda del af Helgeandsholmen icke heller för uppförande af

én byggnad endast för Riksdagen och justitieombudsmansexpeditionen

erbjöde det med hänsyn äfven till behofvet af framtida utvidgning

nödiga utrymmet, och då Stockholms stad antagligen vore beredvillig

bekosta Helgeandsholmens förseende med kajer samt alla för trafiken

nödiga gator och broar — livilka eljest finge både anläggas och underhållas

af Riksdagen —, om Riksdagen forbonde sig att icke så tätt bebygga

ifrågavarande del af Helgeandsholmen, som det fullständiga

genomförandet af nämnda beslut kräfde, samt då platsen i fråga vore

icke blott fullt tillräcklig, utan äfven synnerligt passande för uppförande

af eu byggnad åt banko- och riksgäldsverken; så hade motionären föranlåtits

till ofvan nämnda hemställan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bmlioutskottets Utlåtande N:o 4. 7

c) af herr F. Berglöf m.fl. (n:o 134), hvilka föreslå Riksdagen

besluta

att uppdraga åt bankofullmägtige och fullmägtige i riksgäldskontoret

att låta å Helgeandsholmen i naturlig storlek .uppföra och med

medel ur byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus intill ett belopp

af tjugufemtusen kronor bekosta en modell af det förslag till dessa

hus å samma holme, som fullmägtige finna af de hittills uppgjorda

vara det bästa, med rätt att, om så finnes ändamålsenligt, utesluta

sådana detaljer, som kunna anses vara af underordnad betydelse vid

bedömande af byggnadernas lämplighet på platsen.

För detta förslag hafva motionärerne andragit följande skäl:

»Sedan Riksdagen fattade sitt beslut, att å Helgeandsholmen skulle

uppföras två skilda byggnader, afseende att inrymma, den ena hufvudsakligen

Riksdagen och den andra riksbanken, hafva nära sex år förflutit

utan att ännu, så vidt vi hafva oss bekant, några ritningar till dessa

k)7ggaader blifvit på grund af Riksdagens uppdrag gillade af bankofullmägtige

och fullmägtige i riksgäldskontoret. En af orsakerna härtill

är utan tvifvel att söka i de svårigheter, som visat sig möta att på

platsen uppföra monumentala byggnader, mot hvilka icke några berättigade

anmärkningar kunna göras. Dessa svårigheters tillvaro framgår

bäst deraf, att flera förslag uppgjorts men sedermera öfvergifvits eller

väsentligen modifierats. Platsen är ock sådan, att man icke kan af

endast ritningar eller i liten skala utförda modeller bedöma, huru vida

ett förslag till två byggnader derstädes uppfyller de fordringar, som

måste ställas på detsamma, vare sig man tager hänsyn till sjelfva byggnadernas

förmåga att göra sig behörigen gällande eller till deras inverkan

på omgifningarne och särskilt på det kungliga slottet. Under

sådana omständigheter och då genom undanrödjande af de största bland

de gamla byggnaderna å holmen tillfälle numera är beredt att å byggnadsplatsen

uppföra en modell till husen af samma dimensioner som

dessa, föreställa vi oss, att det skulle vara till gagn för denna byggnadsfrågas

lyckliga lösning, om eu dylik modell uppfördes, något som

icke kan fordra längre tid, än att Riksdagens medlemmar finge tillfälle

att, innan do åtskiljas, bilda sig ett säkert omdöme i frågan, hvilket

utan tvifvel blefve det bästa stöd för bemälde. fullmägtige vid fullgörande

af deras grannlaga uppdrag. De kostnader, som eu sådan

modells uppförande skulle medföra, blefve säkerligen ej större, än att

de fullt uppvägdes af den trygghet, som vunnes derför, att ett så storartadt

och dyrbart b}rggnadsförslag på den mest framstående plats i

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansätta Stats- och Bankon t skot t ds Utlåtande N:o 4.

rikets hufvudstad icke utföres så, att det framdeles kommer att på goda

skäl stämplas såsom misslyckadt.»

Hvad först angår sistnämnda af herr F. Berglöf m. fl. afgifna

motion, har utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka bifall till densamma,

enär den ifrågasatta modellen näppeligen skulle ingifva åskådaren

en riktig föreställning om sättet, huru de blifvande byggnaderna

å Helgeandsholmen komme att verka i förhållande till omgifningarna,

samt motionärerne för öfrigt icke visat, att kostnaden för uppförandet

af en dylik modell skulle kunna hållas inom det af dem angifna belopp.

Beträffande härefter öfriga ofvan om förmäld a motioner vill utskottet

meddela, att, innan utskottet företog dem till slutligt afgörande,

utskottet hos riksdagshuskomitén anhöll om upplysning i nedan nämnda

afseenden, nemligen:

l:o) till hvilket belopp hela kostnaden för ifrågavarande båda

byggnaders uppförande och holmens fullständiga ordnande för detta

ändamål beräknas skola uppgå, äfvensom i hvad mån derför tillgängliga

eller påräkneliga medel kunna anses tillräckliga;

2:o) huruvida och i sådant fall i hvilken utsträckning, tall följd

af Norrströms reglerande, ombyggnad af Helgeandsholmen motliggande

kajer kan tänkas blifva staten ålagd samt hvilken kostnad dylik ombyggnad

kan betinga; och

3:o) hvilka anordningar äro ämnade att vidtagas för afledande af

röken från den för riksdags- och riksbankshusen gemensamma ångmaskinen.

Riksdagshuskomiténs skrifvelse med de sålunda begärda upplysningarna

har utskottet fogat till detta utlåtande såsom bilaga. Härförutom

har utskottet låtit åtskilliga yttranden rörande förslagsritningarna

till de blifvande byggnaderna å holmen åtfölja detta utlåtande

likaledes såsom bilagor.

Redan vid 1891 års riksdag förelågo motioner om anstånd med

uppförandet af de utaf 1888 års Riksdag beslutade byggnaderna å

Helgeandsholmen. I sitt utlåtande öfver nämnda, af herrar friherre af

Ugglas och Walldén väckta motioner yttrade sammansatta stats- och

bankoutskottet följande:

»Då motionärernes framställningar icke stödjas af några positiva

bevis, utan grundats allenast på allmänna antaganden och farhågor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sammansätta Stats- och JBankoutshottets Utlåtande N:o 4.

till Indika, enligt de upplysningar utskottet inhemtat, fullt giltig anledning

icke synes finnas i verkliga förhållandena;

då dessutom i motionerna saknas hvarje förslag till en bättre

lösning af frågan än den redan funna och af Riksdagen gillade;

då ett förläggande af riksdags- och riksbankshus på olika ställen

utan tvifvel skulle icke blott erbjuda stora svårigheter att genomföra,

utan äfven medföra betydligt ökad och för närvarande alldeles oberäknelig

kostnad;

och då, derest det skulle visa sig, att Riksdagens beslut i frågan

icke skulle kunna utföras eller byggnadsföretaget skulle komma att

erbjuda oförutsedda svårigheter, Riksdagens fullmägtige i riksbanken

och riksgäldskontoret icke lära underlåta att derom hos Riksdagen göra

anmälan;

har utskottet icke funnit skäl tillstyrka Riksdagen att med ändring

eller upphäfvande af sitt en gång fattade beslut, som till någon

del redan blifvit utfördt, vidtaga några af de åtgärder, motionärerne

föreslagit, utan får utskottet hemställa,

att herrar friherre af Ugglas’ och Walldéns ofvanberörda motioner

icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.))

Denna sammansatta utskottets hemställan blef af båda Kamrarna

bifallen, af Första Kammaren utan votering och af Andra Kammaren

efter votering med 135 röster mot 81.

Da, efter det Riksdagen år 1891 fattade nämnda beslut, några nya

skäl för ändring i eller anstånd med utförandet af 1888 års Riksdags

beslut angående uppförandet å Helgeandsholmen af riksdags- och riksbankshus

icke tillkommit, utan tvärtom de anmärkningar, som rigtats

emot byggnadsföretaget, synas i hufvudsak hafva blifvit vederlagda,

anser utskottet ifrågavarande motioner icke böra till någon Riksdagens

åtgärd föranleda.

1 Utskottet hemställer,

att ofvan omförmälda af herrar W. Wallin, O. R.

Themptander, A. V. Ljungman samt F. Berglöf m. fl.

väckta motioner icke må vinna Riksdagens bifall.

Stockholm den 13 mars 1894.

På det sammansatta utskottets vägnar:

Hugo Tamm.

Bill. till Ttiksd. Prof. 1804. 4 Sand. 2 Afd. 4 ljuft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

Reservation:

af herrar O. It. Themptander och E. Fränekel:

Då vi icke kunna finna, att den utredning af frågan, som åstadkommits

inom det sammansatta utskottet, är i någon mån egnad att

vederlägga de skäl, som anförts till stöd för ett anstånd med utförandet

af de beslutade storartade byggnadsföretagen å Helgeandsholmen

för att derunder frågan må kunna blifva föremål för en noggrannare

och mera kritisk granskning, än som hittills kommit henne till del,

hafva vi funnit oss manade att mot utskottets beslut afgifva vår reservation.

Yi åsyfta ingalunda, att Riksdagen nu skulle upphäfva sitt år

1888 fattade beslut och definitivt bestämma, hvar och huru byggnader

för Riksdagen och riksbanken skulle uppföras, ty då skulle vi göra oss

skyldiga till samma origtiga tillvägagående som vi anmärka hafva gjort

sig gällande vid denna frågas föregående behandling, eller att beslut

fattats utan förut skedd nöjaktig utredning. Vår mening är endast,

att åtgärder må vidtagas före nästa riksdag för att undersöka, huruvida

icke det vigtiga önskningsmålet att erhålla tidsenliga och välbelägna

nya lokaler för Riksdag och riksbank skulle kunna vinnas på

annat sätt än 1888 års Riksdag beslutat, och detta med en besparing i

kostnader, som ensam borde vara bestämmande för frågans utgång.

Det enda nemligen, som inom utskottet blifvit i någon mån utredt, är,

att kostnaderna för de båda byggnadernas uppförande samt för kajer

och broar samt holmens ordnande numera af riksdagshuskomitén beräknas

till 6,030,000 kronor i stället för 5,000,000 kronor, hvartill totalbeloppet

af denna kostnad vid 1888 års riksdag beräknades högst få

uppgå. Redan häraf visar sig, huru på företaget måste, nedläggas, en

vida större summa, än Riksdagen år 1888 antog, och deri se vi för Riksdagen

en fullgiltig anledning att underkasta 1888 års plan en förnyad

granskning. En likartad anledning förelåg icke vid 1891 års riksdag,

då ju äfven fråga var väckt om en ytterligare undersökning, ty då gaf

riksdagshuskomiténs svar på gjord förfrågan ej skäl att antaga, det

kostnadssumman skulle uppgå till så betydligt belopp utöfver det år

1888 beräknade. Det vore emellertid önskvärdt, om den verkliga kostnaden

komme att stanna vid den nu af komitén angifva siffra, och. vi

ega naturligtvis icke den'' sakkunskap, att vi mot komiténs beräkning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankout skot tets Utlåtande N:o 4.

11

våga ställa en annan. För enskilda inedlemmar af Riksdagen måste

det ock vara omöjligt att åstadkomma sådana ritningar och kostnadsförslag,

på hvilka något afgörande afseende kan fästas. Bekant är

dock, att vid samtal med många personer med sakkunskap och erfarenhet

i byggnadsväg och vana att bedöma kostnaden för sådana utfyllnings-

och pålningsarbeten, som här äro i fråga, vi hört uttalas mycket

stora farhågor, att den verkliga kostnaden skall med millioner kronor

öfverstiga hvad som nu beräknats. Detta skall visserligen af våra motståndare

betraktas endast såsom löst prat. För oss har det varit en

pligt att, innan det är för sent, höja en varnande röst inom Riksdagen

mot att sätta i verket så dyrbara byggnadsföretag, utan att frågan

blifvit grundligare undersökt och fått skärskådas under mindre inflytelse

af den hardt när oförklarliga hänförelse för 1888 års beslut, som på

några håll är rådande.

Det torde icke vara nödigt att här upprepa de många gånger

framstälda arkitektoniska och estetiska skälen mot detta byggnadsföretag.

De hafva icke heller kunnat vederläggas genom den förevisade

modellen, hvars betraktande visserligen icke är vägledande för den,

som i framtiden skall se byggnaderna stående på fast mark. Huru de te

sig i fogelperspektiv, kan vara temligen likgiltigt. Deremot skulle onekligen

den af herr Berglöf m. fl. föreslagna modellen i naturlig storlek vara

i hög grad vägledande för uppfattningen, men då denna fråga behandlades

i utskottet vid något af dess tidigare sammanträden, kände vi

icke, att, såsom nu är förhållandet, medel på enskild väg insamlats för

att betäcka kostnaden utöfver 25,000 kronor för utförandet af modellen,

hvarå kostnadsförslag och entreprenadanbud nu ock föreligga- Icke

heller kunde vi bedöma, om några praktiska svårigheter mötte för en

sådan modells åstadkommande, men torde all tvekan i det afseendet

numera böra försvinna efter det uttalande af sakkunnige, som innehålles

i bifogade protokoll från Svenska teknologföreningens fackafdelning

för husbyggnadskonst. Skulle derför Riksdagen vara sinnad att

besluta ett anstånd med verkställigheten af 1888 års beslut, skulle det

säkerligen vara till icke ringa gagn, om den af motionärerna föreslagna

modellen uppfördes, så att den vore färdig till nästa Riksdags

början.

öfvertygade, som vi i allt fall äro, om olämpligheten af den

beslutade byggnadsplanen, anse vi ett anstånd med dess utförande företrädesvis

behöfligt för att närmare utreda de frågor, hvilka i vår nedan

gjorda hemställan beröras. Vi anse nemligen endast cn byggnad böra

förläggas å holmen, och deri böra inrymmas riksbank, riksgäldskontor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

och lokal för justitieombudsmannen. Genom denna byggnads förläggande

å holmens landfästa del så långt vesterut som möjligt skulle

undvikas hela den dyrbara utfyllningen i vattnet och alla svårigheter

och tvister, hvilka på sådan grund eljest måste inträffa med strandegare,

föranledande både tidsutdrägt och svårberäkneliga kostnader.

Riksbanken erhölle för sin lokal det förträffligaste läge man kunde

önska, till och med bättre, än om Riksbanken skulle inrymmas i det

nu projekterade annexet bakom riksdagshuset. Byggnaden komme

icke att intaga det läge eller blifva af den storlek, att den komme att

i någon mån täfla med kongl. slottet. Med en sådan byggnads förläggande

å holmen blir förenligt att ordna holmen på ett sätt, som

öfverensstämmer med dess vackra läge, och derför synes oss Riksdagen

i sådant fall med fog kunna på Stockholms stad ställa anspråket,

att staden skall bekosta ordnandet af stränder, gator och öppna platser

å holmen, så att utom för sjelfva byggnaden staten endast har att vidkännas

kostnaden för anläggning af en bro i Drottninggatans förlängning,

hvilken bro skulle hafva sin hufvudsakliga betydelse såsom underlättande

trafiken till riksbanken.

Vidare och då vi äro öfvertygade, att ett tidsenligt och ändamålsenligt

inrättadt riksdagshus kan uppföras å samma tomt, der riksdagshuset

nu ligger, anse vi denna fråga böra göras till föremål för en

förnyad omsorgsfull utredning. Förslag derom hafva såsom kändt är,

förut varit å bane och omfattats med rätt stora sympatier å många

håll, men dels hade man då för tiden tankarne fästa på andra platser

för ett riksdagshus, dels hyste en stor del af Riksdagens medlemmar

ett lifligt intresse för att få Helgeandsholmen ordnad och bebyggd på

ett densamma värdigare sätt och undansköt med hänsyn dertill hvarje

definitivt steg för lösning af frågan om nytt riksdagshus. Till vår plan

om en ombyggnad af det nuvarande huset hör, bland annat, att ett

nytt hus uppföres å den nuvarande tomtens sydliga del för inrymmande

af samlingssalar för kamrarne, och lär man då kunna utföra denna

byggnad utan att Riksdagens kamrar ens behöfva under tiden afstå

från begagnande af sina nuvarande lokaler, hvilket naturligen är en

ganska vigtig sak.

Till sist vilja vi med några ord antyda hvilken väsentlig besparing

staten skulle göra genom frågans lösning i den af oss angifna

rigtning.

Riksdagshuskomitén beräknar kostnaden för riksbankhuset till

1,160,000 kronor. Om enligt vårt förslag jemväl riksgäldskontoret och

justitieombudsmansexpeditionen skola i byggnaden inrymmas, behöfver

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utledande N:o 4. J3

byggnadens kubikinnehåll tillökas med en femtedel. Vi höja således

kostnaden i motsvarande mån till i rundt tal 1,400,000 och lägga

dertill kostnaden dels för undergrunden, enligt deröfver af sakkunnig

oss lemnadt kostnadsförslag, med 200,000 kronor och dels för en bro

i Drottninggatans förlängning enligt komiténs beräkning 160,000 kronor

och vi afrunda sedermera ytterligare dessa poster till 1,800,000 kronor.

Vi erinra härvid om hvad vi förut yttrat om vanskligheten att utföra

byggnaderna å Helgeandsholmen inom de af komitén beräknade kostnader,

men vi hafva måst begagna komiténs beräkning och, om den

visar sig felaktig, gäller olägenheten deraf båda förslagen, endast att

den blir större i samma mån byggnadsföretaget å holmen blir mera

omfattande.

Nybyggnad å den nuvarande tomten för ett nytt riksdagshus är

beräknad i ett vid 1882 års riksdag framlagdt kostnadsförslag, uppgjordt

af fackman, till 844,000 kronor. I detta förslag ifrågasattes en

höjning med 200,000 kronor. Vi tveka ej, för att räkna högt, att fördubbla

den ursprungliga siffran och afrunda den till 1,700,000 kronor.

Kostnaden för båda byggnaderna skulle då blifva 1,800,000 +

1,700,000 kronor = 3,500,000 kronor, eller 2lli millioner kronor mindre

än hvad man beräknat för byggnaderna å Helgeandsholmen.

Ännu återstår dock en faktor till förmån för den till utförande

beslutade planen. Det nuvarande riksdagshuset skulle nemligen blifva

ledigt att disponeras till embetslokaler, naturligtvis dock först efter en

omfattande inre ombyggnad, hvarigenom, bland annat, plenisalarna

skulle förändras till embetslokaler. Vi hafva beräknat denna ombyggnadskostnad

till 75,000 kronor, vi hafva vidare antagit, att 150 särskilda

rum kunna inrättas i det nu befintliga huset med ett hyu-esvärde per

år af 200 kronor per rum. Detta gör ett hyresbelopp för hela huset

af 30,000 kronor. Kapitaliseras detta efter en räntefot af 6 &, blir

husets värde efter ombyggnaden 500,000 kronor, hvarifrån dock böra

afdragas de å ombyggnaden nedlagda 75,000 kronor, om man vill finna

hvad huset kan anses representera i värde i den stund, när det af

Riksdagen utrymmes. Detta värde blifver då 425,000 kronor. Afdrages

nu detta belopp från den besparing vi ofvan angifvit, skulle den verkliga

besparingen i allt fall uppgå till fulla två millioner, och märk väl,

Riksdagen hade då afsett en half million till inköp af lämpligt hus till

embetslokaler.

Möjligheten att göra en besparing af två millioner kronor synes

oss vara värd att af Riksdagen tagas i noggrant öfvervägande, och

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

när dertill kommer, att så många andra skäl tala för eu närmare undersökning

af den synnerligen vigtiga frågan, föranlåtas vi hemställa:

att, i anledning af motionärernes förslag, Riksdagen,

med beslutande af uppskof med vidare verkställighet

af Riksdagens år 1888 fattade beslut om

uppförande å Helgeandsholmen af nya riksdags- och

riksbankshus, må uppdraga åt fullmägtige i riksbanken

och riksgäldskontoret att före nästa riksdag

dels låta uppgöra ritning och kostnadsförslag till

uppförande å Helgeandsholmen af en byggnad, afsedd

att inrymma riksbank, riksgäldskontor och justitieombudsmansexpedition,

och placerad så långt vesterut

å holmen som möjligt, dock utan att någon utfyllning

i vattnet behöfver för byggnadens skull ifrågakomma;

börande kostnadsförslaget upptaga den beräknade

kostnaden för byggnaden med grundläggning

och hvad i öfrigt till bygnaden hörer samt anläggning

af bro mellan holmen och Drottninggatan, men

ej kostnaden för ordnande af kajer, gator och öppna

platser å holmen;

dels låta uppgöra ritning och kostnadsförslag till

utvidgning och ombyggnad af det nuvarande riksdagshuset,

med förläggande af kamrarnes plenisalar å

tomtens hittills nästan obebyggda södra de!, och med

iakttagande i fråga om utrymme af de fordringar på

golfyta, hvilka tillämpats i programmet för de å Helgeandsholmen

tilltänkta riksdagslokalerna;

dels inhemta yttrande af Stockholm stad, huruvida

staden är villig att bekosta ordnandet af stränder,

gator och öppna platser å Helgeandsholmen, under

förutsättning att å holmen uppföres endast en

byggnad, afsedd att inrymma riksbank, riksgäldskontor

och justitieombudsmansexpedition och så placerad som

ofvan angifvits.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

15

Bilaga till reservationen:

• ^ f I t J T {

n i ■'' ;.m,-. »x ii li-jL it L O? *1

Utdrag ur protokollet hållet vid svenska teknologföreningens

fackafdelnings för husbyggnadskonst sammanträde den

29 januari 1894.

Arkitekt Enblom hemstälde, huruvida icke fackafdelningen borde

ingripa och för sin del understödja den inom riksdagen väckta motionen

om uppförande af en modell i naturlig storlek af riksbyggnaderna

på Helgeandsholmen.

I den diskussion, som härefter uppstod om denna fråga, uttalade

sig de flesta för nyttan af en sådan modell. För att utreda, om möjlighet

finnes att för ett rimligt pris åstadkomma en sådan modell, och

för att framlägga ett förslag för afdelningen, huru en sådan modell

skulle utföras, valdes herrar Lindahl, L. Peterson och Salm. Afdelningen

beslöt att i denna fråga icke vidtaga andra åtgärder än att

diskutera densamma vid en följande sammankomst.

Utdrag af protokoll hållet vid svenska teknologföreningens

fackafdelnings för husbyggnadskonst sammanträde den

26 februari 1894.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansätta Stats- och BanJcoutshottets Utlåtande N:o 4.

§3.

Ordföranden uppläste komiterades yttrande jemte detsamma bilagdt

kostnadsanbud å modellbyggnader i naturlig storlek af riksbyggnaderna

å Helgeandsholmen.

Med anledning häraf uppstod en långvarig och mycket liflig

diskussion, under hvilken af alla talare nästan utan undantag framhölls

önskvärdheten och lämpligheten af sådana modellbyggnaders uppförande.

En del talare framhöllo dock, att kupolen å riksdagshuset, såsom synnerligen

inverkande på det massintryck, som denna byggnad kommer

att göra, om möjligt icke borde uteslutas, samt att de blifvande regleringarna

af den byggnaderna angifvande marken på något sätt borde

utmärkas. Af andra talare påpekades, att då de stora modellbyggnaderna

icke kunde komma att utvisa de blifvande byggnadernas arkitektoniska

detaljer, och allmänheten sålunda kunde erhålla en origtig

föreställning om byggnadernas blifvande utseende, en fullt utarbetad

modell i mindre skala borde exponeras samtidigt med att de stora modellerna

voro uppförda.

Under diskussionen uttalades af de fleste talarne ogillande af det

sätt, hvarpå de utförda modellerna af riksbyggnaderna blifvit förevisade

för allmänheten. Det vore i och för sig svårt för allmänheten att af

en liten modell göra sig ett klart begrepp om de afbildade byggnadernas

blifvande utseende i förhållande till sin omgifning; och särskildt

ansågs detta vara fallet med de utstälda modellerna, hvilka af de flesta

åskådarne betraktades från en högre belägen punkt än som i verkligheten

komme att ske.

Efter flera af ordföranden framstälda och af fackafdelningen besvarade

frågor beslöt afdelningen att som sin åsigt uttala, att uppförandet

af de ifrågasatta modellbyggnaderna å Helgeandsholmen, på

sätt blifvit föreslaget, vore särdeles önskvärdt och lämpligt, och borde

dervid om möjligt kupolbyggnaden å riksdagshuset på något sätt antydas

samt markens blifvande reglering utmärkas, hvarjemte till dessa

modellbyggnaders komplettering borde utställas en efter de senaste

uppgjorda ritningarna fullt utarbetad modell i mindre skala; dock ansåg

fackafdelningen, att, om äfven modell af kupolbyggnaden icke kunde

komma till stånd, de öfriga föreslagna modellerna borde utföras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

17

Bilagor:

I. Riksdagshuskomiténs skrifvelse den 17 februari 1894, med åtskilliga

af sammansatta stats- och bankoutskottet begärda upplysningar.

• • i* tjv; i \ ; j t - -1 * < J It f 1 _ i U} i i :'' i A

II. Herrar F. G. A. Dahls, I. G. Clasons och C. Grundströms

utlåtande den 30 juni 1893 angående granskning af uppgjorda

förslagsritningar till riksdags- och riksbankshus.

III. Bemälde granskningsmäns den 27 november 1893 afgifna förnyade

utlåtande i samma ämne.

fl■ i4J?vrvl i -j;n. f 1*. >.

IV. Herr friherre B. A. Leijonhufvuds särskilda mening i fråga om

anordnandet af riksdagshusets östra fasad.

V. Ofvan bemälde tre granskningsmäns yttrande öfver nyssnämnda

särskilda mening.

? i W 1 ” - ..........— " '' '' ’1

; -kr ■ ■

»'' 2 f. ■ ‘ 1J. i i: y ■ G i i 1 ''U>\ • <1 • i i 11 . • O /t i ’jil '' '' i • i ■ i

•bm; nioi. 1.0 * -.-ihuäMlii! «i:o- -!• 1

Bill. till liihsd. Prof. 1894. 4 Sami. 2 Afri. 4 Iluft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

I.

*r '' « n r f er

Till sammansätta stats- och beenkoutskottet.

I skrifvelse den 13 dennes har utskottet anhållit, att riksdagshuskomitén

ville, så snart ske kunde, låta på lämpligt sätt å platsen utmärka

ej mindre Helgeandsholmens tilltänkta strandling vester om

passagen mellan de blifvande riksdags- och riksbankshusen än äfven

riksbankshusets läge å holmen, sådan denna komme att se ut efter skedd

reglering.

Med anledning häraf har komitén låtit utstaka gränslinierna för

riksbankshuset på det sätt, att husets östra fasadlinie (mot Drottninggatans

förlängning) utmärkts med blå- och hvitmålade stänger, en i

hvardera hörnet mot norr och söder samt en i fasadens midtellinie.

Riksbankshusets återstående begränsningslinie — dock med undantag

för de ut- och ingående vinklarne — är utmärkt dels genom blå och

hvita pålar, som blifvit utsatta i vattnet, dels ock af en i vattnet flytande,

af Blånor bildad begränsningslinie. På grund af pågående arbeten

är dock denna linie på några ställen afbruten för pråmars fram- och

utsläppande, men, om utskottet finner sådant nödigt, kan en sammanhängande

linie anordnas, i fall arbetet på några dagar afbrytes; en åtgärd

hvilken komitén under nu rådande arbetslöshet ej ansett sig böra

vidtaga utan bestämd föreskrift derom. Utanför riksbankshusets konturlinie

äro vid kajliniens längst utspringande punkter blå- och gulmålade

pålar utsatta.

Utskottet har i ofvanberörda skrifvelse begärt komiténs yttrande öfver

l:o) till hvilket belopp hela kostnaden för ifrågavarande båda byggnaders

uppförande och holmens fullständiga ordnande för detta ändamål

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

19

beräknas skola uppgå, äfvensom i hvad mån derför tillgängliga eller

påräkneliga medel kunna anses tillräckliga.

Med afseende härå får komitén meddela, att kostnaderna för

riksdags- och riksbankshusen samt holmens ordnande approximativt

beräknats sålunda:

a) schaktning, pålning och kajreglering ........................kr. 1,720,000: —

hvari inberäknats 200,000 kronor till oförutsedda

utgifter,

b) riksdagshuset....................................... kr. 3,150,000: —

c) riksbankshuset ................................. » 1,160,000: — » 4,310,000: —

i hvilket. sistnämnda belopp ingå till oförutsedda

utgifter 105,000-kronor.

Hela kostnaden skulle alltså utgöra........................ kr. 6,030,000: —

Komitén anser sig härvid böra omnämna, att kostnaden för husen,

hvilken icke kan exakt uppgifvas förr än arbetsritningar fått utarbetas,

erhållits genom reduktion etter en med afseende på en föregående ritning

uppgjord fullständig kostnadsberäkning.

Till bestridande af ofvanberörda kostnader förefinnas eller påräknas

nedannämnda tillgångar i runda tal: : 7 •

anslag för åren 1894 och 1895

, i!bnjd''><nhT

. ll

5,243,000: —

500,000: -

700,000: -

kr.

6,443,000: -

Skilnaden mellan de beräknade kostnaderna och de uppgifna tillgångarna

— 413,000 kronor — har komitén ansett vara tillräcklig för

oförutsedda utgifter utöfver de ofvan omförmälda beloppen samt för

åstadkommande af rikare konstnärlig utstyrsel.

Utskottet har vidare begärt upplysning,

2:o) huruvida och i sådant fall i hvilken utsträckning, till följd

af Norrströms reglerande, ombyggnad af Helgeandsholmen motliggande

kajer kan tänkas blifva staten ålagd, samt hvilken kostnad dylik ombyggnad

kan betinga.

För den händelse någon ombyggnad af ifrågavarande kajer skulle

erfordras, torde densamma icke komma att omfatta mer än kajen i närheten

af kanslihuset på en sträcka af omkring 100 meter, hvartill komitén

beräknat åtgå en summa af högst 60,000 kronor. Donna utgiftspost

kan dock, om den ifrågakommer, bestridas af de hyresmedel, som

tillgodokomma byggnadsfonden af bazarbyggnaden vid Norrbro, hvilken

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

får af komitén tillträdas den 1 nästkommande oktober och i hvilken

flere lokaler redan blifvit från nämnda tid af komitén uthyrda.

Slutligen har utskottet begärt upplysning

3:o) angående de anordningar, som äro ämnade att vidtagas för

afledande af röken från den för riksdags- och riksbankshusen gemensamma

ångmaskinen.

Någon ångmaskin har komitén icke antagit behöfva uppsättas i

annat fall, än att eget elektricitetsverk för riksdags- och riksbankshusen

framdeles skulle behöfvas. Deremot erfordras ångpannor för

uppvärmning, men den för uppeldningen behöfliga skorstenen har förlagts

inom ena huset och får en höjd från jordvåningen af allenast 30

å 33 meter. Skulle det visa sig mindre ändamålsenligt att för elektrisk

belysning anlita Stockholms elektricitetsverk, torde skorstenens höjd

ej behöfva ökas, om ock dimensionerna i öfrigt behöfva blifva något

olika. I alla händelser bör deu till följd af sin plats komma att föga

synas, och genom användande af Renligt bränsle torde någon besvärande

rök icke vara att befara, så mycket mindre som skorstenen

naturligtvis skall konstrueras enligt nutidens bästa metoder.

Stockholm den 17 februari 1894.

l- J [ti / it.in J

Riksdagshuskomitén:

— ■; • t ....... .. . . ... it j ‘i. ■/: »i s i, i

R. Törnebladh.

Sixten von Frusen. Edw. Sederholm. J. Nordenfalk.

B. Abr. Leijonhufvnd. Carl G. Beijer. F. G. A. Dahl.

C• B. Troilius.

v i ’

o

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4. 21

'' ir/U, . . Sn ''i.'') ''. .-3-'' ■,.)>. ^ r r» ...rid £.ltr»3T0in fclf)-Tfc''»8vd .

- •><] j» ''-f v, ,r, ■ i:.;; :ur. N i; :.t-i li-nsjK *båd is r>hn6brrr*i

-V i • ii>!.:i^r,/. < .>.■ yhnnjl iiKijd .Tidui-d a ao

r»>p..iÅso t-*i- >.ii . • »; iitoj* ilao .‘»axm^i-tu fiol*

d '' j ■ ''"V • :i''V. . K }*« f9

i .• I -1 I.Ui • '' i'' i ii ■ ■ ’*• 4* a TOt* ihUjHaohile

.HjvVU. iW: .. . r. W.: .= -_i. ;>> it :v>f!n>i Cl Jdi?bfr,»

i.- • Ifu; '' '' ^ .; :hn#:;r{

i.''-J i, i g i i iOiilij, i I . !f. 1:: * 1. iili.Udg Ui<.»<4 Tillita >

• ... .■ • : i. 5». • : , .bi>ii.]biiviiiii aa.ohtiT

Till herrar fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret.

■'' • • •’ j ;: '''' i -v .T >•{ .I:, i H>-jq:r

> '' : •• ■r- .• : i-f.T .OTKa-3'' (''■:> '' I .

Undertecknade, som den 24 sistlidne april blifvit af Eder utsedde

att granska af arkitekten A. Johansson upprättade förslagsritningar till

riksdags- och riksbanksbyggnader att uppföras å Helgeandsholmen, få,

efter nu fullgjordt uppdrag, häröfver afgifva följande yttrande.

.it «.:> .giiL’hfiijvju;

Vid granskningen hafva vi utgått från den förutsättningen, att

med det nu endast i eskiss utförda förslaget afsetts icke så mycket

utsigten att dermed omedelbart erhålla ett definitivt antagligt, projekt,

utan fast mera ett underlag till ledning vid lösningen af den lika svåra

och grannlaga som vigtiga byggnadsfrågan.

Utgående från denna synpunkt, vilja vi här nedan framställa de

erinringar, till hvilka vi vid granskningsarbetet kommit, hänvisande vi

dervid främst till medföljande exemplar af byggnadsprogrammet, deri

en del detaljanmärkningar angående åtskilliga lokalers storlek och belysning,

kommunikationsleders anordning etc. annoterats. Hvad åter

beträffar de mångfaldiga och olika lokalernas inbördes sammanhang

och lämpliga förläggande sins emellan, tro vi oss ej böra ingå i någon

detaljerad pröfning, då vi ha oss bekant, att vid planfördelningen arkitekten

haft att följa de råd och upplysningar, som meddelats af herrar

byggnadskomiterade, hvilka mer än undertecknade haft tillfälle att göra

sig förtrogna med de olika lokalernas ändamål och användning. ,

Riksdagshusets

läge emellan tvenne parallela trafikleder, Norrbro och Drottninggatan,

har gjort, att arkitekten beredt monumentalt ordnade entréer åt två

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatta Stats- och Banlmdskottets Utlåtande N:o 4.

hvarandra motsatta håll; en naturlig konseqvens häraf har blifvit förbindandet

af de båda stora entréerna med en följd af vestibuler, trappor

och hallar, sträckande sig genom hela byggnadens djup. Dessa kräfva

stort utrymme och stora kostnader för utförandet, men förmå det oaktadt

ej att gifva interiören en önskvärd storslagen och monumental pregel,

alldenstund der på ett par ställen saknas tillräcklig höjd (lägsta stället

endast 13 fot!) och belysningen på flera håll är mycket sparsam.

Fasaden mot Norrbro karakteriseras såväl genom sin rika arkitektur

som genom den der framför lagda höga rampen'') såsom byggnadens

hufvudfasad. Trafiken från detta håll, som måhända ej kommer

att blifva större än den från Drottninggatan, skulle alltså från Norrbro

ledas uppför rampen, vidare fritrappan uppför till ingångshallen och

vestibulen. Denna senare, belägen hela 2 tr. upp, synes, att döma af

hufvudvåningens plan, snarare utgöra en mellanlänk emellan delarne

af det stora åt Norrbro belägna galleri, som utgör de båda kamrarnes

foyerer00), och skulle i följd af kapprummens och angränsande kommunikationsleders

läggning väl också i verkligheten få en motsvarande

användning, då i stället det derunder förlagda och alltför sparsamt belysta

utrymmet skulle få tjena såsom den egentliga vestibulen med

tillträde bakom rampen. På grund af det anförda måste vi beteckna

vestibularrangementet åt Norrbro-sidan såsom ej fullt tillfredsställande.

Midtelentréen från Drottninggatan åter, hvilken, på sätt ofvan

nämndes, är satt i förbindelse med den från Norrbro, utgöres af vestibul

och inom denna af ett trapphus, ledande till en inre vestibul, hvars

belysningsförhållanden äro mycket ogynsamma. Från denna inre, under

kupolen liggande vestibul leda vidare trappor till den korridor, som

sammanbinder de i hufvudvåningen belägna kapprummen; golfhöjden

i korridoren är något lägre än i omgifvande salar och kommunikationsleder,

och har detta föranledt trappstegs inläggande på ställen, der belysningen

ej är den bästa och der de sålunda måste komma att inverka

afbrytande och störande på en liflig samtrafik.

Utrymmet i plenisalarne är något mindre än det i byggnadsprogrammet

begärda, och anse sig undertecknade böra erinra om att

de inom kort skulle blifva otillräckliga, derest icke en begränsning af

riksdagsmännens antal beslutades. Sittplatsernas mått hafva icke be- •) ••)

•) Måhända ej fullt lämplig i vårt klimat: vintertiden isgata; stigningen 1:15 å 1:2®, i nödfall

1 : 12; här 1 på endast 9. .

••) Stora lokaler, som ej begärts i programmet, men som här tillkommit antagligen åt den anledning,

att det i byggnadens centrum under kupolen förlagda gemensamma samtalsrummet genom sitt

instängda läge och sin egenskap af genomgångsrum ej skulle kunna erbjuda riksdagsmännen önskad

trefnad.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4. 23

räknats större än i det gamla riksdagshusets salar; ingångarna äro

något skumma.

För allmänhetens och referenters tillträde till plenisalarnes åhörareläktare

är sörjdt medelst särskilda ingångar, korridorer och trappor,

tillträdet är dock ganska villsamt, synnerligast som dagern flerstädes

är ytterst sparsam.

Då vi såväl här ofvan som i de anteckningar, som återfinnas i

byggnadsprogrammet, fäst herrar fullmägtiges uppmärksamhet på de

ogynsamma belysningsförhållandena i byggnadens inre delar, vilja vi

här förklara, att dylika olägenheter vid en stor byggnadskomplex, sådan

som den ifrågavarande, sällan kunna fullständigt undvikas, och att här,

i följd af byggnadens nödvändiga sammanslutning på en liten areal, de

svårigheter, arkitekten i detta hänseende haft att öfvervinna, varit mycket

störa. Den uppifrån genom midtpartiets ljusbrunnar påräknade dagern

blir dels genom de dubbla glastaken, den har att passera, betydligt

försvagad, dels kan den i följd af ljusbrunnarnes djup och det på

grund häraf stora afståndet emellan de utvändiga och de invändiga

glastaken icke erhålla tillräcklig spridning; utan blir sålunda endast

golfvet belyst och rummet för öfrigt lemnadt i halfdunkel. Att i de

båda lägre vestibuler, dit dagern kan intränga endast genom mindre

öppningar i taken, belysningen blir otillräcklig, säger sig sjelft.

Hufvudfasaden mot Norrbro erinrar i mycket om Louvre-kolonnaden

i Paris och består såsom denna af ett lägre, rusticeradt, enkelt parti och

der ofvan af en hög och visserligen storslagen, men mera pompös än

egentligen för ett riksdagshus karakteristisk kolonnad. Vi anföra ett i

vissa delar här tillämpligt citat*) rörande Louvre-kolonnaden: »Malheureusement,

ce péristyle est sans rélation avec la distribution des piéces du

premier étage; c’est un hors d''oeuvre, qui n’a d’autre déstination que

celle de cliarmer les yeux, et qui empeche le palais d’avoir des jours

sur la place Saint-Germain 1’Auxerrois. Ce portique de temple gröe

sort. d’ailleurs de péristyle å une oeuvre de la Renaissance; jamais contraste

ne filt plus absolu; et il faut convenir, que rien n’est plus opposé

å la logique des beaux-arts que ce préambule majestueux å une oeuvre,

dont la grace fait surtout le charme.»

Kolonnadernas behållande eller förkastande står för öfrigt i nära

samband med midtpartiets blifvande gestaltning; estetiskt berättigad är

kolonnadinklädseln så till vida, att den bereder möjlighet till ernående

af stora mått och derigenom till eu monumental hållning i exteriören. *)

*) A. Joanne, pag. 2180; Paris, Hachette, 1867.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansätta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

Norrbrofasadens midtrisalit har på en bredd af endast 72 fot

ett framsprang af 17 fot och framför detta ytterligare ett mera sammandraget

midtparti i form af en tempelfront. Denna minskning och

sammandragning i fasaden och byggnadens hufvudcorps gör, att denna

icke eger tillräcklig valör i exteriören och omöjliggör dessutom en

dix-ekt belysning framifrån af de sidokorridorer, som, gående genom

hela byggnadens djup, utgöra midtpartiets begränsningar. Såsom eu

oegentlighet, som ej bidrager till en god hållning i fasaden, må ytterligare

omnämnas anordningen af trappor emellan frontkolonnernas piedestaler.

Fasadens figurkrön torde måhända lämpligare böra utgöras af

något annat än det i eskissen visade fyrspannet.

Den höga kupolen, som tillkommit i ändamål att insläppa ljus i

byggnadens trångt sammanslutna centrala delar och att åt det yttre

förläna intrycket af samlad helhet, kan icke sägas fullt motsvara sin

dubbla bestämmelse, enär han, såsom af sektionen med lätthet ses,

snarare försvårar än främjar ljustillförseln; i exteriören åter har han ej

nog valör för att samla byggnadskomplexens massor till ett helt.

Sidofasaderna artikuleras af pilastrar af samma höjd som hufvudfasadens

kolonnordning och delas af midtrisaliter. Sannolikt skulle

här hörnpartier, arrangerade på analogt sätt med dem i hufvudfasaden,

verkat bättre och gjort mindre märkbar den nu ganska påtagliga bristen

på öfverensstämmelse emellan sidofasadernas och kupolens midtelaxlar.

Fasaden mot Drottninggatan prydes af halfkolonner och pilastrar

och har upptill ofvan hörntrapporna höga, krönande partier, hvilkas

storlek med fördel skulle kunna afsevärdt reduceras.

Rikslanksbyggnaden

har i följd af sitt läge å holmens vestra del och intill Drottninggatan

helt naturligt sin entré från sistnämnda trafikled. Entréen består af

en rymlig vestibul samt inom denna af en rak, ej särdeles bred trappa,

ledande direkt till den för allmänheten afsedda delen af banksalen;

vestibulen har god dager från Drottninggatan, trapphuset åter har

öfverljus, och banksalen har så väl hög som låg sidodager och dessutom

öfverljus- Den under stora banksalen förlagda vexlingskassan är

deremot med hänseende till belysningen mindre väl tillgodosedd, likasom

också de dit från vestibulen ledande entréerna; dessa senare böra

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlånande N:o 4. 25

dock kunna med lätthet något förbättras både med hänsyn till dager

och ändamålsenlig läggning.

Riksbankshusets yttre motsvarar, åtminstone till de delar, vi haft

tillfälle att se, icke fullt de föreställningar, man gör sig om en dylik

byggnad. Byggnaden är redan genom sin planform mindre tilltalande,

och de långa, af omotiverade portaluppställningar af brutna 45°:s sidopartierna

_ ansluta sig just i följd af sin planläggning på ett allt annat

än organiskt sätt till den, såsom naturligt är, i |»-form lagda hufvudmassan.

Den vestliga fasaden prydes af en tempelfront, antydande en

hufvudentré; någon ingång finnes emellertid icke alls åt detta håll.

Banksalen har en öfverbyggnad af en lätt arkitektur, som synes oss

mindre främmande för exempelvis en utställningsbyggnad än för ett

bankhus. Andfasaderna mot norr och söder äro i sin närvarande form

icke tillfredsställande, likasom ej heller de båda stora tredelade

gatuportalerna,

som sammanbinda bankbyggnaden med riksdagshuset. En ändring så

väl i proportionerandet som artikulationen af dessa sammanbindningsbyggnader,

som tillkommit uteslutande af estetiska skäl, skulle utan

tvifvel lätt leda till ett godt resultat.

Då vi fått oss anförtrodt det lika grannlaga som svåra uppdraget

att granska och kritisera och dervid haft att påpeka de oegentligheter,

som ännu vidlåda det stora byggnadsprojektet, har detta skett med

lifligt erkännande så väl af de ovanligt stora svårigheter, som här mött

arkitekten, som ock af det skarpsinne, som utvecklats för att söka

öfvervinna desamma. Ehuru det icke egentligen tillhört vårt uppdrag,

hafva vi under fortgången af granskningsarbetet dels experimenterat

med modellen, i det vi låtit söndersåga den, borttaga några partier och

tillsätta nya, dels gifvit herrar byggnadskomiterades arkitekt uppslag,

dem vi trott kunna leda till förbättringar i ett eller annat afseende.

Dessa uppslag hafva i främsta rummet gält

i riksdagshuset:

entréanordningen mot Norrbro och deraf följande ändring af hufvndfasaden,

trapparrangement, ingångarne till plenisalarne, de för allmänBih.

till Biksd. Brok 1894. 4 Samt. 2 Afd. 4 Höft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

heten och referenter afsedda entréanordningarna till plenisalarnes läktare,

midtkupolens omgestaltning, ändamålsenlig indelning af restaurationslokalerna

och kanslirummen, indelningen af riksgäldskontoret och åtskilliga

utskotts lokaler, bostadslägenheter etc., och

i riksbanksbyggnaden:

de raka flygelpartiernas ersättande af segmentformade, läggning och

belysning af entréerna till vexlingslokalen, fasadpartiet mot Mälare*

sidan samt ändring af gatuportalerna.

Då dessa uppslag redan delgifvits arkitekten och till en del visats

i ritning pröfvade eller utförda, torde ett utförligare ordande om de

af oss antydda ändringsförslagen här icke vara behöfligt.

Stockholm den 30 juni 1893.

F. G. A. Dahl. Is. Gast. Clason.

C. Grundström.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

27

is ■ i - -s " . :;i . i''.ibr:;iai!.!i

III.

Till herrar fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontor et.

: * • * i!: i i H ‘--i :.1. TM-, : tf * > •» ] 0 \ iU I (> t loj

*• 11 •. -i * i isig -i. •,; ? _ .."! . • • . . ■ v j ] j: • '' i; : 1 iJ !ti f, , ^>''7

Sedan undertecknade den 4 sistlidne oktober erhållit förnyadt

uppdrag att granska arkitekten A. Johanssons ritningar till riksdagsoch

riksbanksbyggnader att uppföras å Helgeandsholmen, få vi nu efter

granskningens genomförande häröfver afgifva följande utlåtande.

De ändringar, som ritningsförslaget, med ledning af de vid vår

förra granskning och äfven senare gifna uppslag och erinringar, underkastats,

äro såväl för b}''ggnadernas inre anordning som för det yttre

af ganska genomgripande art, och visar förslaget nu enklare och klarare

läggning af hufvudkommunikationslederna, bättre belysningsförhållanden

och en mera lugn och värdig hållning i exteriören än hvad fallet var

med de af oss förliden vår granskade ritningarna.

För att underlätta jemförelsen emellan det äldre förslaget och

det nu föreliggande, vilja vi här beröra ändringsuppslagen och erinringarna

i vår senaste skrifvelse i samma ordningsföljd, som de der

förekomma, och dervid påpeka, i hvilken rigtning ändringarna gått och

hvad som genom deras genomförande vunnits.

Samma exemplar af byggnadsprogrammet, hvari af oss förra gången

anteckningar rörande diverse lokalers storlek etc. gjordes, har

äfven nu användts, och äro de senare anteckningarna till skilnad ifrån

de föregående markerade med rödt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

Riksdagshuset.

En bland de vigt.igaste anmärkningarna, vi mot det förra förslaget

framkastade, gälde hufvudentréen mot Norrbro och den stora,

nästan två våningars höjd upptagande rampen. Denna senare är nu

fullständigt aflägsnad och ersatt af en låg och bred trappa, ledande

direkt till en hufvudvestibul. Onskvärdt vore, om till denna vestibul

tillfördes något mera dager än den, som insläppes genom fönstret ofvan

portarne; och kan sådant möjligen ske genom upptagande af stora,

genombrutna, med gallerverk i brons eller jern intäckta fyllningar i de

båda stora portarne.

Entréen från Drottninggatan är väl belyst.

Mot förbindelsen emellan de nämnda stora entréerna kunna delvis

nu samma erinringar göras, som vi i vår föregående skrifvelse uttalade,

nemligen att höjden på en del ställen är nog knapp för ernående

af en monumental interiör, och att dagern är nog sparsam; detta är i

synnerhet fallet vid utgreningen åt norr och söder af den från vestibulen

vid Drottninggatan ledande trappan. Den lägsta höjden i den

stora, genom hela byggnadens djup dragna, kommunikationsleden är

för en fri blick i interiören besvärande liten — knappt så stor som

höjden i ett anspråkslöst boningsrum.

De olägenheter, vi här påpekat beträffande belysningen och de

delvis obetydliga höjderna i interiören, äro dock svåra att fullständigt

öfvervinna, enär de förorsakats af nödvändigheten att starkt ekonomisera

med utrymmet, som i annat fall ej blifvit-tillräckligt för alla de i

byggnadsprogrammet fordrade lokalerna.

Det stora, i byggnadens centrum belägna kupolrummet, som förr

var ämnadt till gemensamt samtalsrum, men som dels genom sitt instängda

läge, dels genom sin egenskap af genomgångsrum härtill var

otjenligt, är nu apteradt till trapphus, och utgöres i stället kamrarnes

gemensamma samtalsrum af det stora, mot Norrbro i hufvudvåningen

liggande galleri, som i det förra förslaget benämndes »kamrarnes

foyerer» och var deladt i tvenne partier, skilda genom den i midtrisaliten

2 trappor upp lagda hufvudvestibulen. Fördelen af den sålunda

gjorda ändringen i disparitionen är påtaglig.

Plenisalarne hafva samma storlek som i det föregående förslaget,

d. v. s. äro något mindre än de i programmet fordrade; ingångarna

nu bättre ordnade och ljusare. Statsrådens platser äro inrangerade

bland de öfriga riksdagsmännens i stället för att, såsom flerstädes är

fallet, genom rigtning eller på annat sätt vara olika anordnade.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

29

De till plenisalarnes åhörareläktare ledande trapporna hafva nu

en jemförelsevis klar och redig läggning, men torde de ännu kunna,

något förbättras genom de öfverstå svängstegens borttagande; läktarnes

utrymme skulle dock genom den antydda ändringen komma att något

minskas, likväl ej mera, än att programmets fordringar blefve tillgodosedda.

Hufvudfasaden mot Norrbro företer påtagliga och stora olikheter

med den i det äldre förslaget visade. Genom den branta och. för våra

klimatiska förhållanden föga passande rampens aflägsnande har det

blifvit nödvändigt att transformera hela midtpartiet, hvarvid den förut

befintliga tempelfronten fått vika för en annan, af byggnadens inre

anordning betingad artikulation. Likaså har den förra, runda, höga

och i planutsträckningen obetydliga midtkupolen, som tillkommit för

att insläppa ljus i byggnadens centrala delar, ersatts af en fyrkantig,

bredare och lägre öfverbyggnad, bättre afpassad för sitt ändamål.

# I sammanhang med omarbetningen af hufvudfasaden har hela

exteriören omgestaltats, så att mera tilltalande proportioner uppstått i

byggnadens hela massfördelning.

De båda åt Drottninggatan förlagda trapphusens afslutningar qvarstå

och hafva samma storlek, men äro genombrutna i loggiaform, och

torde de kunna motiveras genom den möjlighet de bereda till kommunikation

med taket.

Vattentaket, som förut till större delen var plant och afsedt att

utföras i s. k. holzcement — ett ganska dyrt och hos oss dessutom

föga pröfvadt material — har nu å hela byggnaden ersatts af lindrigt

sluttande tak, ämnade att intäckas med plåt.

Biksbanksbyggnadens planfigur är nu afsevärdt olika, i det de mot

strömmarne liggande sidopartierna lagts i bågform, mot att de i det

förra förslaget voro rätliniga och lagda i 45°:s vinkel. Anslutningarna

med hufvudbyggnadens massor hafva härigenom vunnit, både hvad beträffar

planarrangementet och exteriörens gestaltning.

Mot den från vestibulen vid Drottninggatan upp till banksalen

ledande hufvudtrappan kan i viss grad göras samma erinring, som härofvan

gjordes emot den i riksdagshuset från den vestra vestibulen

ledande trappan, nemligen att höjden på ett ställe är nog knapp för

en monumental interiör.

I det ena såväl som i det andi’a fallet är dock en ändring till

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

det bättre nära förbunden med uppoffring af lokaler, som torde blifva

svåra att på annat håll återvinna.

De på ömse sidor om hufvudtrappan till den stora vexlingslokalen

ledande entréerna äro nu förändrade till större ändamålsenlighet; önskvärdt

hade dock varit, om åt korridorernas inre delar kunnat beredas

något mera dager.

Bankbyggnadens yttre har i vissa större delar omarbetats till

bättre öfverensstämmelse med dess inre. Så visa nu de båda ändfasaderna

mot norr och söder likasom ock den vestra fasaden och de

till denna sig anslutande sidopartierna en lugnare och allvarligare

hållning.

För vattentaken å denna byggnad gäller hvad här ofvan sades om

riksdagshusets tak.

De båda stora tredelade gatuportalerna, emot hvilka vi i vår senaste

skrifvelse uttalade oss, hafva i sin nuvarande gestalt tilltalande

proportioner och en kraftig arkitektur.

Då den i enlighet med arkitekten Johanssons förra förslag förfärdigade

modellen endast i några delar ändrats till öfverensstämmelse

med det senare, och modellen sålunda i sitt nuvarande skick icke ger

någon säker norm för bedömande af det föreliggande förslaget, tro vi,

att ett fullständigande af densamma är önskvärdt till ledning vid projektets

vidare behandling.

Enär ritningarna, såsom föreliggande endast i eskissform, ej kunnat

af oss särskilt granskas för utrönande af byggnadernas säkerhet mot

eldfara, likasom vi nu ej heller kunnat taga hänsyn till de stadgar och

bestämmelser, som utfärdats till efterrättelse vid uppförande af byggnader

för folkförsamlingar, tro vi oss böra framhålla vigten af att vid

de definitiva ritningarnas uppgörande en granskning äfven i dessa hänseenden

kommer att ega rum.

Då de svårigheter, som varit förbundna med det ifrågavarande

byggnadsproblemets lösning, varit mycket stora, beroende detta dels

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskoitets Utlåtande N:o 4. 31

af den invecklade uppgiftens beskaffenhet, dels af byggnadsplatsens läge,

form och ringa utsträckning,- måste billigtvis om det af oss här kritiserade

förslaget gifvas det totalomdöme, att det i alla väsentliga delar

väl uppfyller de i byggnadsprogrammet uppstälda fordringarna såväl

med afseende på de begärda lokalernas lägen, storlek och ändamålsenlighet

som ock i afseende på en god och verkningsfull arkitektonisk

behandling af byggnadernas såväl inre som yttre.

De oegentligheter, som ännu vidlåda förslaget och som vi härofvan

och i byggnadsprogrammet samt i vårt föregående yttrande berört,

torde dels, vid ett fullständigare studium i större skala, kunna aflägsnas

genom fyndighet och skarpsinne, dels äro de mer eller mindre beroende

af uppgiftens innebörd och byggnadsplatsens beskaffenhet och torde

sålunda vara svåra att fullständigt öfvervinna.

Stockholm den 27 november 1893. . , ii

F. G. A. Dahl. Is. Gust. Clason.

C. Grundström.

Till hvad sålunda yttrats, anser undertecknad följande böra fogas:

Hvad här ofvan sagts gäller byggnadskomplexen i och för sig.

Från arkitektonisk synpunkt kan dock ett byggnadsförslag ej anses

fullständigt bedömdt, om icke äfven dess förhållande till omgifningen

skärskådats. I detta afseende synes det nu föreliggande förslaget bekräfta,

hvad äfven alla föregående förslag visat, nemligen vanskligheten

af att söka på den ifrågavarande platsen bringa en riksdagsbyggnad i

ett rigtigt förhållande till kongl. slottet.

Stockholm den 27 november 1893.

Is. Gust. Clason.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 4.

IV.

Då jag hyser åtskilliga betänkligheter mot vissa delar af riksdagshusets

östra fasad (mot Norrbro) sådan den nu är föreslagen, ber jag

att till protokollet få bifoga följande

särskilda mening.

Riksdagshuset på Helgeandsholmen bör få en sådan arkitektur,

att det å ena sidan ej blir en blott dependans till det kongl. slottet,

och bör således ej heller uppföras i samma stil som detta, men också

å den andra sidan ej heller i en sådan stil, att der uppstår en skärande

kontrast emellan de båda praktbyggnaderna. Detta är nu en grundsats,

hvarom alla äro ense. Men den nu föreslagna östra fasaden af

riksdagshuset, hvilken kommer att presentera sig för åskådaren i omedelbart

samband med den norra fasaden af slottet, synes mig komma

att mot denna uppväcka en verklig disharmoni! Orsaken dertill ligger,

enligt mitt förmenande, hufvudsakligen uti den använda långa grekiska

kolonnaden, hvilken här ej är på sin rätta plats.

Sådana långa grekiska kolonnader böra in alles användas med

mycken varsamhet under vår nordliga latitud, med hvars i allmänhet

mörka och tunga eller i bästa fall bleka himmel de harmoniera mycket

mindre än med det djupblåa och klara himlahvalfvet i deras rätta hemland.

Att sådana kolonnader i alla fall förekomma på många ställen

i mellersta och norra Europa, såsom vid Louvren i Paris, vid Stulers

museum i Berlin med flera orter, jäfvar knappast denna min uppfattning,

huru ryktbara dessa byggnader än äro. Man må dessutom medgifva,

att nämnda båda kolonnader äro vida bättre motiverade, hvar på

sitt ställe, än hvad fallet blefve med deras svagare efterbildning å vårt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och BanJcoutskoticts Utlåtande N:o i. SB

riksdagshus. Först hafva de icke inom samma synvinkel en aftnan

monumental byggnad af öfvervägande betydelse, hvarpå afseende måst

göras och med hvilken jemförelse ej kan undvikas. Vidare äro de i

och för sig berättigade, såsom egande bakom sig en öppen portik, hvars

plafond de uppbära, och äro sålunda organiskt förenade med sjelfva

kyggnadeib hvilket ej är fallet med pelarraden på vårt riksdagshus.

Och i alla fall kan jag ej erkänna, att de nämnda praktbyggnaderna,

huru berömda de än äro, ingifva åskådaren den odelade estetiska njutning,

som man erfar vid betraktandet af en ren grekisk tempelfasad.

Skälet härtill torde vara, att, der sådana långa grekiska kolonnader användas,

hafva de anspråk på att utgöra byggnadens hufvudmoment och

att såsom sådant beherska det hela, såväl hvad angår byggnadens proportioner

som dess detaljer, så att det helas mål blir att framställa

ett arkitektoniskt helgjutet mästerstycke. Men detta låter sig sällan

göra vid våra, för vissa bestämda praktiska behof uppförda palatser.

Om jag således redan från början har betänkligheter af principal

art mot användande af fristående kolonnader å stora delar af fasader,

så har jag sådana särskildt mot det sätt, hvarpå kolonnerna här blifvit

använda.

Å nu framlagda förslag har östra fasaden halfpelare på midtel

partiet, äfvensom å de något framspringande hörnpartierna, men deremot

fristående kolonner på de emellan midteln och hörnpartierna liggande

indragna delarne. Detta synes mig vara just motsatsen mot hvad

som borde vara förhållandet. De mera framstående partierna, midteln

och hörnstyckena, af en stor byggnad äro också de, som böra erhålla

den praktfullaste arkitekturen, och det synes mig derför att, då man

vill ornera fasaden med kolonner, borde just de sistnämnda erhålla fristående

sådana, under det att mellanpartierna, såsom mera tillbakadragna

och anspråkslösare, erhölle endast halfkolonner. Så har man

ock gått till väga med det nya parlamentshuset i Berlin. Visserligen

är detta en vida mera storartad praktbyggnad, med hvilken vårt riksdagshus

ej kan täfla och hvars fasad är IV2 gånger så lång som det blifvande

riksdagshusets på Helgeandsholmen, men principen är tillämplig

äfven på detta, lika väl som det förra.

Mot dessa nu föreslagna fristående kolonner på mellaJistyckena

må vidare invändas, att de sakna ett fullgodt motiv, då de ej hafva

någon portik bakom sig och således ej äro utvuxna ur sjelfva konstruktionen,

utan sakna det organiska sambandet med sjelfva byggnaden.

De göra ett intryck, som om de vore ditsatta endast för prydnadens

skull, men i sjelfva verket vore alldeles öfverflödiga! Men ett sådant

Bih. till Piksd. Prof. 1894. 4 Sand. 2 Afd. 4 Huft. 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Sammansatta Stats- och Bankoatskottds Utlåtande N:o 4.

intryck bör undvikas, och om äfven den stora allmänheten ej kan klargöra

sitt omdöme, ‘så undgår den dock ej att mottaga intryck såsom

af något ej fullt motiveradt i anordningarna. Detta otillfredsställande

intryck ökas derigenom, att kolonnerna äro uppstälda på ett högt soubassement

och att detta är genombrutet af två rader fönsteröppningar.

Störa och tunga fristående pelare fordra ett klippfast underlag_ att

hvila på, och der detta underlag ej utgöres af fast mark eller klippgrund,

bör undermuren göra intryck af solid fasthet. Då denna undermur

således måste representera så stor styrka och bärighet som möjligt,

bör den, om den höjer sig öfver jordytan, ej synas försvagad genom

många öppningar.

En rad måttligt stora fönster eller kraftiga hvalfbågar kan ännu

stundom medgifvas, utan att grundmuren förlorar något väsentligt af

sin apparenta styrka, och antyder då, att under pelarbyggnaden finnes

en fast hvalfbyggnad, som förmår uppbära den betydliga tyngden.

Men då två rader fönster förekomma eller ej kunna undvikas, är det

angeläget att så anordna marken framför, genom en glacis eller genom

uppgående ramper, att den undre fönsterraden undanskymmes vid betraktande

på lagom afstånd framifrån. Eljest får man det intrycket,

att kolonnaden hvilar på ett derunder beläget boningshus, hvilket ej

ingifver tanken på den behöfliga massiva fastheten. Men här låter sig

ett sådant undanskymmande af den nedre fönsterraden ej göra, då

byggnadens hufvudingång leder in i bottenvåningen, utan ramp eller

yttertrappa.

Denna hufvudingångens inledande genom bottenvåningen har äfven

haft till följd, att den måst afbryta det massiva soubassementet och

gör en öppning deruti, som för ögat ytterligare försvagar detsamma

och verkar störande. Genom det betydliga afståndet, hela 30 fot, som

fordras för stora portens placering, emellan de båda mellersta pelande

i midtelpartiet, jemte nyssnämnda öppning i soubassementet, förlorar

midtelpartiets arkitektur sitt sammanhang, och detta återvinnes ej genom

det högt upp anbragta entablementet, som skall sammanhålla ej endast

båda sidodelarnes (half-) pelare, utan ock derjemte de skilda delarne

af soubassementet.

Vidare anmärkes, att gafvelröstena öfver fönsterna emellan kolonnerna

och de öfver dem anbragta hvalfbågarne ej passa tillsammans

med de grekiska kolonnernas enkla former. De smaka snarare en bit

rococo, som här ej torde vara på sin rätta plats.

Såsom allmän regel i byggnader med arkitektoniska anspråk

gäller, att hörnpartierna återgifvas i samma stil å sidofasaderna som

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 4.

35

å hufvudfasaden. Men här hafva hörnen, ganska rigtigt, en förstärkning

å framsidan, men på sidofasaderna saknas alldeles dess motsvarande

del. Det ser helt tomt ut! I det stället hafva dessa sidofasader

ett enkelt framsprång på midteln, hvilket kunnat undvaras, om hörnen

blifvit regelrätt anordnade.

I november 1893.

V.

B. Abr. Leijonhufvud.

Till riksdagshuskomitén.

i'' »''.ili* •.; • * 1«..? j . i f:; ; i v *|- ;s | - !l •. /

Då undertecknade blifvit satta i tillfälle att taga del af de skriftligt

affattade anmärkningar, som af generalen friherre B. Abr. Leijonhufvud

framstälts särskilt mot det yttre af det af oss nu senast granskade

förslaget till riksdags- och riksbanksbyggnader å Helgeandsholmen,

anse vi oss med anledning deraf böra meddela följande.

Utan tvifvel är general Leijonhufvuds observation angående

kolonnaderna å riksdagsbyggnadens östra fasad, att »de göra ett intryck,

som om de vore ditsatta endast för prydnads skull», fullkomligt

rigtig, och är det endast denna deras egenskap af prydnad, som å detta

ställe göra dem berättigade; ty någon konstruktiv nödvändighet har

icke framtvingat dem. Det är icke ens något hos den ifrågavarande

byggnaden sjelf inneboende prydnadsbehof, som framkallat dem, utan

är det byggnadens ogynsamma närhet till kongl. slottets norra fasad,

som tvingar till dylika anordningar och i uppbyggnaden och dess

sirande lika väl som i grundplanen hindrar byggnaden att få fullkomligt

fritt utveckla sig efter sitt kynne och ändamål.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30 Sammansätta Stats- och Bankoutskottds Utlåtande N:o 4.

Huru vida man kan uppställa som regel, gällande för alla fall,

att eu fasad, hvars midt- och ändpartier blifvit upplösta i kolonnställnitlgar,

är rigtigare än en fasad, hvars mellan midt- och ändpartierna

liggande sidopartier upplösts i kolonnställningar, torde vara ovisst. Det

ena sättet lika väl som det andra ger åt fasaden sin bestämda rytm,

och är i allmänhet byggnadens plan afgörande för hvilketdera af de

båda sätten kan komma i fråga. Så äfven här.

På grund af riksdagsbyggnadens läge och storlek i förhållande till

slottet samt på grund af dess egen koncentrerade form — jemnhög

rektangel utan mera framspringande flyglar eller partier (en följd åter

af byggnadsplatsens inskränkthet) — hafva de olika författarne till de

hittills framkomna projekten med mer eller mindre konstlade medel

sökt dölja eller afhjelpa platsens olägenheter. Den i arkitekten Johanssons

näst föregående förslag framför byggnadens östra fasad anordnade

rampen var t. ex. uppenbart afsedd att söka gifva intrycket af att byggnaden

var belägen å en nivå något öfver den omgifvande marken, mera

i jemnhöjd med slottets, ett intryck, som den endast kunde gifva den

midt framför byggnaden stående betraktaren.

Alldeles frånsedt de olägenheter, denna ramp medförde i det inre

af byggnaden, samt de anmärkningar ur rent praktisk synpunkt, vi vid

ett föregående tillfälle haft anledning göra, torde det kunna ifrågasättas,

huru vida det, estetiskt sedt, vore lyckligt att strax intill den

väldiga rampen framför norra slottsfasaden söka anordna en mindre

dylik, hvilken på grund af sina dimensioner antagligen skulle komma

att göra intryck af »vilja men icke kunna».

För behandlingen äf riksdagshusets hufvudfasad böra icke väljas,

synes oss, liknande medel ined de å slottets norra fasad förekommande.

Hade t. ex. denna varit upplöst i kolonnställningar, torde dylika

bort undvikas å riksdagshuset; och tvärtom, när nu slottsfasaden är

hel och obruten, torde en så kraftig artikulering som möjligt af riksdagshusets

fasad vara det fördelaktigaste. — Det är icke derför

absolut nödvändigt att för riksdagsbyggnaden använda en annan stil

än slottets.

Det nu föreliggande projektet är också, i likhet med dess fleste

föregångare, utarbetadt i samma stil som slottet, nemligen senrenässans;

och torde, om man öfver hufvud anser att byggnaden bör hållas i

någon bestämd historisk stil, denna egna sig väl för ifrågavarande

byggnad.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 4.

37

En egenhet för senrenässansen och barocken är just, att i båda

dessa stilar mer än i någon annan kolonnen fråntagits sin naturliga

funktion såsom arbetande stöd och användts uteslutande såsom prydnad.

Man må kalla detta en oegentlighet, men nekas kan emellertid

icke, att en lyckligt anbragt och proportionerad kolonnad, låt vara utan

tvingande praktiska skäl för sin tillvaro, smeker vårt öga. Till den behöfliga

artikuleringen af riksdagshuset torde alltså, synes oss, icke

lämpligare arkitekturmotiv kunnat väljas än upplösning af fasaden på

ena eller andra sättet förmedelst kolonnställningar, då utrymmet icke

medgifver flyglar eller starkt framspringande partier.

Med rampens borttagande och den härigenom vunna större ändamålsenligheten

i det inre har det blifvit nödvändigt att förflytta kolonnaderna

från midt- och ändpartierna till de mellan dem liggande sidopartierna,

emedan den stora porten kräfver sådan bredd, att någon

kolonnställning å midtpartiet icke med fördel kan anordnas. Att dessa

kolonnader antagligen icke komma att »ingifva åskådaren den odelade

estetiska njutning, som man erfar vid betraktandet af en ren grekisk

tempelfasad» — är ty värr ett öde, som de dela med de allra flesta

sedan Greklands blomstringstid uppförda kolonnprydda byggnader. —

Man undviker ock härigenom samma uppställning å kolonnaden som å

det närliggande arffurstens palats.

Oaktadt förhållandet mellan kolonnställningens och soubassementets

höjd i det föreliggande förslaget icke kan kallas ofördelaktigt och genom

fönstrens placering under enterkolonnementerna intrycket af full

stabilitet på intet vis störes, kan dock icke nekas, att bättre hade varit,

om soubassementet blott innehållit en våning (hvarigenom äfven den

fördel vunnits, att plenisalarne kommit endast en trappa upp). Byggnadsplatsens

begränsning har emellertid härför lagt oöfverstigliga

hinder; och den i ett föregående projekt använda rampen, som äfven

hade till ändamål att söka dölja den nedersta soubassementsvåningen,

förmådde dock icke detta, annat än då byggnaden betraktades rätt

framifrån (och icke ens då annat än på en del af byggnaden), således

icke t. ex. från Gustaf Adolfs torg.

Med afseende på gafvelröstena öfver fönstren och de öfver dem

mellan kolonnerna anbragta hvalfbågarnc äro de, liksom kolonnaderna

framför dem, ett icke ovanligt senrenässansmotiv.

Huru vida ett på framsidan markeradt hörnparti äfven på sidofasaden

skall markeras, beror i första hand på planen, om der i det

inre verkligen finnes något hufvudsakligt rum att markera, och af

passande dimension. Faran i föreliggande fall att för starkt markera

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Sammansatta Stats- och BanJooutskottets Utlåtande N:o 4.

hörnet både i hufvud- och sidofasad ligger i den benägenhet, en sådan

anordning har att medföra uppbyggnader å taket. Såsom exempel på

en framstående monumental byggnad med å hufvudfasad men icke å

sidofasad markerade ändpartier må anföras riksdagshuset i Wien.

Sammanfatta vi det nu sagda, framgår såsom vår åsigt:

att en kraftig artikulering af riksdagsbyggnadens fasad är nödvändig

på grund af dess läge i förhållande till kongl. slottet;

att på grund af byggnadsplatsens knapphet intet bättre medel

härtill förefinnes än kolonnader;

att i det senast utarbetade förslaget kolonnadernas naturliga plats

är framför sidopartierna mellan midt- och ändpartierna, hvilka senare

under sådana omständigheter måste hållas mindre sönderdelade, men

icke dess mindre rikt dekorerade, åtminstone hvad midtpartiet angår:

kolonnaderna på så vis anordnade markera äfven byggnadens vigtigaste

rum, plenisalarne;

att kolonnadernas underbyggnad icke verkar svag, men att det

varit lyckligare, om utrymmet medgifvit, att den kunnat inskränkas till

blott en våning;

att kolonnställning och fönsteromfattningar tillhöra samma stil;

att markering af sidofasadernas ändpartier i likhet med hufvudfasadens

icke med nödvändighet måste ega rum å monumental byggnad.

Stockholm den 4 januari 1894.

F. G. A. Dahl C. Grundström. Is. Gast. Clason.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.