Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående skyldighet för embeteoch tjenstemän att i vissa fall anlita riksbanken m. in. Till det sammansatta statsoch bankoutskottet har öfverlemnats en af herr S. J. Kardell inom Andra Kammaren väckt motion

1894-05-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1894:8, Utlåtande, angående skyldighet för embeteoch tjenstemän att i vissa fall anlita riksbanken m. in. Till det sammansatta statsoch bankoutskottet har öfverlemnats en af herr S. J. Kardell inom Andra Kammaren väckt motion

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 8.

1

*

N:o 8.

Ank. till Eiksd. kansli den 4 maj 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, angående skyldighet för embete- och tjenstemän att

i vissa fall anlita riksbanken m. in.

Till det sammansatta stats- och bankoutskottet har öfverlemnats

en af herr S. J. Kardell inom Andra Kammaren väckt motion (n:o 33),

hvari hufvudsakligen anförts, att det händt och ännu stundom hände,

att tjenstemän, som omhänderhade penningar för det allmännas räkning,

både sådana medel insatta på upp- och afskrifningsräkning eller deposition

i enskilda bankinrättningar, äfvensom att de sedan i samband

dermed spridde enskilda bankers sedlar och liqvider; men att ett dylikt

tillvägagående på sådana orter, der tillfälle funnes att anlita riksbanken,

icke vore på sin plats, utan att lämpligaste sättet för penningarnes

fruktbargörande vore att insätta dem på folioräkning i riksbanken och

sålunda låta denna göra sig dem till nytta; och har motionären derför

hemstält, att Riksdagen måtte besluta, att i alla de städer, der riksbankskontor

finnas, statens tjenstemän vid insättningar på bank af på

tjenstens vägnar omhänderhafda medel skola vara skyldige att insätta

dem på folioräkning i riksbanken, äfvensom att de alltid skola göra

sina utbetalningar med riksbankens sedlar.

Fullmägtige i riksbanken, hvilkas yttrande öfver denna motion det

sammansatta utskottet begärde, androgo dervid följande:

»I det utlåtande, som fullmägtige afgåfvo till bankoutskottet vid

1892 års riksdag med anledning af ifrågasatt mottagande direkt i riksBih.

till Rihd. Prat. 1804. 4 Sami. 2 Afd. 1 Höft. (N:is 8-10.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- och Hank outskottets Utlåtande N:o 8.

banken af postanstalternas leverering^!- till postverket och postsparbanken,

anförde fullmägtige bland annat, att, om de särskilda postanstalterna

i de städer, der riksbanken hade afdelningskontor, likasom

ock alla andra statens verk och inrättningar derstädes för sin penningförvaltning

skulle anlita riksbanken genom direkta insättningar och uttag

å folioräkning, detta endast skulle innebära en direkt tillämpning

af hvad delvis redan egde rum och i bankoreglementet vore afscdt,

ehuru praxis derutinnan, såsom* af införskaffade uppgifter framginge,

ingalunda hade varit stadgad.

I öfverensstämmelse med hvad fullmägtige vid ifrågavarande tillfälle

uttalat och då, enligt hvad af härhos bilagda sammanfattade uppgifter

från afdelningskontoren inhemtas, ganska många allmänna verk

och inrättningar icke begagna sig af folioräkning hos riksbanken, anse

fullmägtige det i motionen framhållna syftemålet förtjena allt afseende,

helst genom dess främjande jemväl skulle vinnas lättadt tillfälle för

vederbörande embete- och tjenstemän att vid utbetalningar alltid använda

riksbankens sedlar, hvilket torde få från det allmännas synpunkt

betraktas såsom med god ordning öfverensstämmande.»

Jemte utlåtandet öfverlemnades till utskottet de deri omförmälda

uppgifter, innehållande meddelanden om hvilka embetsverk och inrättningar

å de olika riksbanksplatserna begagna sig af riksbankens afdelningskontor

eller icke.

Rigtigheten af den synpunkt, ur hvilken motionären framstäf sitt

förslag, synes utskottet ligga i så öppen dag, att derom ej erfordras

något ytterligare uttalande från utskottets sida. Emot förslaget torde

likväl kunna invändas, att, då motionären önskar erhålla lagstadgad

skyldighet för embets- och tjenstemän att alltid göra utbetalningar å

tjenstens vägnar med riksbankens sedlar, förslaget i denna del går för

långt, enär åtskilliga tillfällen finnas, då utbetalningar skola ske samtidigt

dermed, att en betydlig uppbörd inflyter i enskilda bankers sedlar.

I dylika fall lärer det vara olämpligt att vederbörande tjensteman på

förhand för alla sina utbetalningar förser sig med riksbankssedlar, hvarigenom

han nödgas hålla större kassa än han behöfver, hvilket torde

vara en gifven olägenhet, i synnerhet då tjenstemannen under uppbördsoch

utbetalningsperiod befinner sig på resa.

Att då tjensteman innehar staten tillhöriga uppbördsmedel och

fråga om dessas insättande i bank föreligger, sådan insättning, så vidt

möjligt är, bör tske i riksbanken, torde äfven vara uppenbart. Utskottet

anser sig ega anledning tillägga, att det bör vara lika klart, att insättningen,

vare sig den eger rum i riksbanken eller i enskild bankinrätt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banko utskottets Utlåtande N:o 8. 3

ning'', skall ske för det allmännas räkning och icke å embete- eller

tjenstemans enskilda konto, detta till undvikande af hvarje sammanblandning

utaf allmänna och enskilda medel.

Med anledning häraf och då ofvan omförmälda önskemål icke torde

kunna genomföras utan medelst föreskrifter, utfärdade af Kongl. Maj:t,

hemställer utskottet,

att Riksdagen, i anledning af herr S. J. Kardells

ifrågavarande motion, må i skrifvelse hos Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder,

att, då kronan tillhöriga uppbördsmedel skola

insättas i bank, dylik insättning sker hos riksbanken,

när tillfälle dertill gifves, samt att utbetalningar för

statens räkning, så vidt möjligt är och lämpligen kan

ske, verkställas med riksbankens sedlar.

Stockholm den 4 maj 1894.

På det sammansatta utskottets vägnar:

O. R. THEMPTANDER,

Herrar C. H. Falk och E. V. Stridsberg hafva anhållit att få antecknadt,

att de icke inom utskottet deltagit i behandlingen af det i

detta utlåtande omförmälda ärende.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:118 Skrifvelse till Konungen, angående skyldighet för embetsoch tjensteman att i vissa fall anlita riksbanken m. m. s. 9 i texten