Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. May.t med begäran om utredning och förslag i syfte af landtränteriernas indragning.

1894-05-04 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBU 1894:9, Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl. May.t med begäran om utredning och förslag i syfte af landtränteriernas indragning.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 9.

N.o 9.

Ank. till Riksd. kansli den 4 maj 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.

May.t med begäran om utredning och förslag i syfte af

landtränteriernas indragning.

I en inom Andra Kammaren afgifven motion (n:o 63) har herr

P. O. Lundell föreslagit,

att Riksdagen ville i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, dels att

Kongl. Maj:t ville låta utreda och tillse, om möjlighet förefunnes, att

landtränterierna i de städer, der riksbanken hade kontor, skulle kunna

indragas, och de funktioner, som nu utfördes af landtränterierna, kunde

ske genom länsstyrelsernas folioräkningar i riksbanken, dels att Kongl.

Maj:t måtte till Riksdagen inkomma med det förslag i ärendet, hvartill

omständigheterna kunde föranleda, dels ock slutligen, att de tjenster,

som blefve vid landtränterierna lediga, måtte tills vidare endast tillsättas

på förordnande.

Till stöd för detta sitt förslag har motionären anfört, att på de

ställen, der afdelningskontor af riksbanken vore inrättade, alla de utoch

inbetalningar och öfriga funktioner, som nu skedde genom landtränterierna,

borde kunna utan alla kostnader för staten ske genom folioräkningar

i riksbankens kontor, i ty att anvisningar för lyftande af anslags-,

aflönings- eller andra medel från statsverket, hvilka förmedlades

genom länsstyrelserna, borde''lika lätt och utan ökadt besvär kunna af

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och JJankoutslcottets Utlåtande N:o 9. 5

länsbokhållare och landskamrerare utfärdas för utbetalning i riksbanken

som för utbetalning å landtränterierna, likasom uppbördsmännen lika

väl kunde inleverera uppbörderna till riksbankens kontor som till landtränterierna;

att ett dylikt sätt för kassornas skötande med fördel användes

af en del länskorporationer, såsom åtskilliga landsting, hushållningssällskap,

lasaretts- och andra styrelser, och att bankerna äfven

lör enskilde i stor utsträckning stode till tjenst för liqvider genom uppoch

afskrifningsräkningar; att det derför syntes vara på tiden, att äfven

staten begagnade sig af detta kostnadsfria sätt för utförande af sina

liqvider, i synnerhet som staten i första rummet borde draga all möjlig

fördel af sin egen bankinrättning; att redan nu riksbanken hade afdelningskontor

i ett stort antal residensstäder, och att det väl vore att

vänta, att det icke skulle dröja synnerligen länge, förrän dylika kontor

blefve inrättade i de öfriga, hvarefter den vinst, statsverket kunde draga

af den föreslagna anordningen, ingalunda blefve obetydlig; att då landträntmästarne,

hvilka handhade betydliga kontanta medel, såsom 1875

års komiterade för landsstatens organisation uttalat, måste vara väl aflönade

samt äfven för lokaler och deras inredning m. m. fordrades icke

obetydliga belopp, en besparing af 7,000—8,000 kronor för hvarje län

borde kunna göras genom att landtränterierna indroges i mån af nuvarande

tjenstemäns afgång och riksbankskontors inrättande; samt att

en ytterligare fördel vore, att staten på sina länskassor då finge åtnjuta

den ränta, riksbanken erlade på medel, som insattes på upp- och

afskrifningsräkning, och att inflytande skattemedel icke under någon

tid undandroges den allmänna rörelsen.

Sedan omförmälda motion blifvit öfverlemnad till det sammansatta

stats- och bankoutskottet, begärde och erhöll utskottet fullmägtiges i

riksbanken yttrande öfver motionen, hvilket yttrande var af följande

lydelse:

»Öfver den af herr P. O. Lundell inom Riksdagens Andra Kammaren

väckta motionen n:o 63 få fullmägtige afgifva infordradt yttrande.

Härvid hafva fullmägtige af lätt insedda skäl inskränkt sig till att

behandla den del af frågan, som rör riksbanken, d. v. s. de ändrade förhållanden

inom banken, som skulle nödvändiggöras af den ifrågasatta

indragningen af landtränterierna.

I motiveringen till motionen framhålles bland annat såsom en fördel

af den föreslagna åtgärden, att staten på hela sin länskassa då finge

åtnjuta den ränta, riksbanken erlägger på medel, som insättas på uppoch

afskrifningsräkning. Härvid torde fullmägtige böra erinra, hurusom

i gällande bankoreglemente (§ 23) är stadgadt, att upp- och afskrift

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats- och Bankoutslcottets Utlåtande N:o 9.

ningsräkning icke får öppnas för staten och dess allmänna verk och

kassor, med undantag af postsparbanken, hvaremot dylika medel få innestå

å folioräkning utan räntegodtgörelse. Att stadgandena härom skulle

ändras i den syftning, som i motiveringen, ehuru visserligen ej i klämmen,

antydes, vore ingalunda lämpligt eller öfverensstämmande med de

principer, som böra följas i fråga om skötseln af en centralbank med

rätt till betydlig sedelutgifning.

Beträffande omfattningen af den ökning i göromål, som för riksbanken

skulle föranledas, om landtränterierna, på sätt motionären föreslagit,

blefve indragna, hafva fullmägtige svårt att med bestämdhet

yttra sig. Välvilligt tillhandahållna upplysningar gifva emellertid vid

handen, att utbetalningsposterna i residensstäder, der smärre afdelningskontor

af riksbanken äro eller möjligen skulle blifva förlagda, uppgå

till 2,000 å 3,000 om året, dock med mycket ojemn fördelning på olika

månader och månadsdelar, i det att en stor del faller på de första dagarna

i månaden, särskilt under mars, juni, september och december.

Härtill komma inlevereringsposterna, som torde kunna beräknas till omkring

1,000 på året. I hvad mån riksbanken skulle komma att besörja

utbetalningar genom posten och afsändande af värdeförsändelser under

assurans, beror naturligtvis på den blifvande anordningen af de göromål,

som nu besörjas i ränterierna. Skulle riksbankens biträde i det

sistnämnda afseendet anlitas, måste följden häraf blifva nya anordningar

vid riksbankens kontor och förstärkning af arbetskrafterna. En sådan

synes i alla händelser blifva af behofvet. påkallad vid de mindre kontoren,

äfven om, såsom fullmägtige förutsätta, riksbanken efter ränteriernas

indragning icke skulle behöfva öfvertaga annat än ifrågakommande

emottagning och utbetalning af medel vid kassan eller bestrida ren

kassörstjenst. Vid de smärre afdelningskontoren äro nemligen kassörsoch

kamrerarebefattningarna förenade hos en person, och vid somliga

— Falun, Hernösand, Kalmar, Visby och Örebro — finnes utom denne

tjensteman blott en ordinarie sådan — registrator^ som tillika är bokhållare.

Vid kontoren i Jönköping, Karlstad, Luleå, Vexiö och Östersund

är visserligen dessutom anstäld en kontors- och kassaskrifvare;

men äfven vid dessa kontor synes tvifvelaktigt, om en så pass stor

tillökning i göromålen, som öfverflyttandet af kassatjensten vid landtränterierna

skulle medföra, kan af riksbanken öfvertagas, utan att ytterligare

en ordinarie tjensteman behöfde anställas. Erfarenheten gifver

redan nu vid handen, att svårigheter särskildt vid vissa tider uppstå

för uppehållande, utan att expeditionen obehörigt fördröjes, af göromål,

som tillhöra kamrers- och kassörstjensten, i synnerhet som, åtminstone

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Banhoutslcottets Utlåtande N:o 9.

7

på åtskilliga håll, allmänhetens kraf i fråga om vexling, om riksbanken

skall kunna skäligen gå den till mötes, i ej ringa mån taga kassörens

krafter i anspråk.

Af hvad nu blifvit anfördt torde framgå, att för bestridande af de

kassagöromål, som kunna falla på riksbankens del, i händelse den

ifrågavarande indragningen kommer till stånd, större eller mindre förstärkning

af arbetskrafterna blir nödig.»

Då efter motionärens utsago syftet med ifrågavarande förslag är

att åstadkomma besparing i statsutgifterna, har utskottet sökt att tillse,

huruvida och i hvad mån en sådan besparing skulle vara att förvänta,

om de i motionen förordade åtgärder blefve vidtagne.

Af bankofullmägtiges ofvan intagna yttrande inhemtas, att äfven

om riksbankskontorens öfvertagande af inbetalningarna till och utbetalningarna

från landtränterierna icke skulle komma att bestå i annat, än

att kontoren i sina kassor emottoge och utstälde qvittenser å penningar,

insatte å länsstyrelsernas folioräkningar, samt mot företedda anvisningar

å samma räkningar till vederbörande utbetalde de respektive

anvisningsbeloppen, sådant icke skulle kunna ega rum utau ökning af

personalen vid flera bland afdelningskontoren. Genom ett dylikt tillvägagångssätt

skulle emellertid någon afsevärd minskning i göromålen

hos länsstyrelserna uppenbarligen icke vara att vinna. Med undantag

deraf, att penningar icke vidare utbetalades eller emottoges kontant i

landtränteriet, skulle ju öfriga räntmästaren åliggande göromål qvarstå

oförminskade.

En icke obetydlig del af länsstyrelsernas utbetalningar ske för

närvarande genom försändelser med posten, ofta till ganska ringa belopp.

På de ojemförligt bestå orter å landsbygden skulle vederbörande

emottagare vara föga betjente med att erhålla, i stället för kontanta

penningar, en anvisning å länsstyrelsens folioräkning, och då en inskränkning

i bruket att tillhandahålla utbetalningsbeloppen medelstposten

icke torde böra ifrågakomma, lärer för dessa fall antingen någon

tjensteman hos länsstyrelsen få påtaga sig ansvaret för penningebeloppens

rigtiga afsändande eller också beloppens utsändande genom posten

verkställas af riksbankskontoret. Enligt bankofullmägtiges uttalande

skulle emellertid riksbankens biträde i dylikt afseende förutsätta nya

anordningar vid riksbankens kontor och förstärkning af arbetskrafterna

utöfver hvad som skulle erfordras, derest kontoren endast komrae att

åt länsstyrelserna förrätta kassörstjenst i egentlig mening.

Genom hvad sålunda blifvit anfördt tordo vara ådagalagdt, att ett

öfverflyttande å riksbankskontoren af de hos länsstyrelserna försig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansätta Stats- och Sanhoutshottets Utlåtande N:o 9.

gående in- ocli utbetalningar af penningar å ena sidan skulle hafva till

följd en större eller mindre höjning af aflöningsstaten m. in. vid riksbankskontoren,

medan å andra sidan indragning af landträntmästaretjensten

skulle komma att medföra ökade göromål för någon eller några tjensteman

å landskontoret. Bestyret med tillhandahållandet utaf utfärdade

anvisningar och emottagandet af inlemnade qvitten å insättningar å

folioräkningen samt dessa anvisningars och qvittens vederbörliga bokföring

måste nemligen, om landträntmästaretjensten försvinner, öfvertagas

af annan tjensteman hos länssstyrelsen. Landträntmästaren barock

en mängd vigtiga bokföringsgöromål i öfrigt att sköta och handhafver

vidare stämpelpappersuppbörden för länet och redovisningar derför,

hvilket senare bestyr lär för framtiden blifva i icke oväsentlig mån

förökadt. Men då med don mängd af göromål, som i stadig tillväxt

hopa sig hos nämnda styrelser, det omöjligen låter sig gorå att pålägga

landskontorets tjenstemän så beskaffade ytterligare göromål utöfver

dem, de redan nu hafva att förrätta, torde närmaste följden af landträntmästaretjenstens

indragning blifva anställande å stat af en ny tjensteman

å landskontoret. För öfrigt har vid senaste lönereglering för

landträntmästarne förbehåll gjorts om deras skyldighet att biträda vid

göromålen å landskontoren, hvarför, der landträntmästaren skulle i något

län ej vara fullt sysselsatt med tjenstgöringen å ränteriet, tillfälle tinnes

att anlita honom såsom biträde å landskontoret.

Utskottet tillåter sig vidare att påpeka, att inbetalning af kontanta

penningar hos länsstyrelserna icke torde kunna fullständigt förekommas,

alldenstund lagar och författningar i åtskilliga fall stadga, att penningar

skola nedsättas hos Konungens befallningshafvande, som naturligen har

att deröfver utfärda bevis. Fn tjensteman måste derför hos länsstyrelsen

finnas, till hvilken allmänheten i dylika mål eger att vända sig

och som blifver ansvarig för de af honom på sådant sätt uppburna

medel.

Slutligen vill utskottet erinra derom, att i den s. k. landsstatskomiténs

den 13 oktober 1875 afgifna betänkande och förslag visserligen

ifrågasattes indragning af landträntmästaretjensterna, men att

komitén i stället förordade inrättandet af andra tjenster af liknande

beskaffenhet, hvilkas innehafvare skulle benämnas länskassörer.

Då utskottet sålunda anser, att den af motionären föreslagna anordningen

icke skulle medföra någon besparing utan snarare, såsom

föranledande behof af ökade arbetskrafter på två håll, landskontor och

riksbankskontor, kunna gifva anledning till ökade utgifter, på samma

gång för allmänheten ofta skulle genom ränteriernas indragning och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Bankoutskottets Utlåtande N:o 9. 9

anvisningars uteslutande användande vid liqvider från staten i stället

för kontanta medel uppstå känbara olägenheter, hemställer utskottet,

«

att herr P. 0. Lundells ifrågavarande motion

icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 4 maj 1894.

På det sammansatta utskottets vägnar:

O. R. THEMPTANDER.

Bih. till lliksd. Prot. 1894. 4 Sami. 2 Afd. 7 Haft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.