Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2)

1894-03-08 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1894:2, Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

1

N:o 2.

Ank. till Riksd. kansli den 8 mars 1894, kl. 7 e. m.

Sammansätta stats- och lagutskottets utlåtande, n:o 1, i anledning af

Kong!. Maj:ts proposition med förslag till lag angående

ändring i vissa delar af förordningen om krig sdomstolar

och rättegången derstädes den 11 juni 1868.

Genom en den 30 december 1893 aflåten proposition, n:o 7, bar

Kong!. Maj:t, under åberopande af propositionen bilagda, i statsrådet

och högsta domstolen förda protokoll samt med bifogande tillika af

vederbörande myndigheters i ärendet afgifna utlåtanden, jemlikt 87 §

regeringsformen föreslagit Riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om krigsdomstolar och

rättegången derstädes den II Juni 1868.

Härigenom förordnas, att nedanstående paragrafer i förordningen

om krigsdomstolar och rättegången derstädes den 11 juni 1868 skola

erhålla följande förändrade lydelse:

11 §.

Krigshofrätten är en vid Svea hofrätt bildad särskild afdelning.

Den utgöres af presidenten i Svea hofrätt, såsom ordförande, en ledaBih.

till liiksd. Urat. 1894. 4 Sami 2 Afd. 2 Höft. (N:o 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

mot i samma hofrätt, hvilken af Konungen förordnas att vara öfverauditör,

samt tre militäre ledamöter.

Till militäre ledamöter förordnar Konungen, för tre år i sänder,

en generalsperson och två regementsofficerare, af hvilka en skall tillhöra

armén och en flottan; hvarjemte för tid, som nyss är sagd, af Konungen

förordnas två andre regementsofficerare, deraf en från flottan, att, vid

förfall för någon af de militäre ledamöterna, i hans ställe i krigshofrätten

'' inträda.

Då mål, som röra sjökrigstjensten och manövern, förekomma, skall

regementsofficeren af armén ur rätten afgå och, i hans ställe, en regementsofficer

af flottan, hvilken af Konungen för tillfället förordnas, der

inträda.

Vid förfall för presidenten förordnar, på anmälan derom, Konungen

eu ledamot i Svea hofrätt att såsom ledamot krigshofrätten biträda.

Hvad i denna § är sagdt om presidenten i Svea hofrätt gälle ock

om tillförordnad president, der han af Konungen förordnats att jemväl

vara ordförande i krigshofrätten.

13 §.

Har ledamot i krigsöfverdomstol icke förut aflagt domareed, må

han ej till domareembetet träda, innan han sådan ed fullgjort.

I krigshofrätten tage främste militäre ledamoten plats närmast

ordföranden och derefter öfrige ledamöterna i den ordning, hvartill de

embeten, de eljest innehafva, dem berättiga. För öfverkrigsrätt gälle i

i detta afseende hvad i 9 § om krigsrätt sagdt är.

Vid förfall för ordföranden i krigsöfverdomstol föres ordet af den

främste militäre ledamoten.

15 §.

Allmän åklagare vid krigshofrätten är krigsfiskalen. Han förordnas

af Konungen; och må dertill kunna utses tjensteman i Svea

hofrätt.

Der öfverkrigsrätt finnes, förordne högste hefälhafvaren särskild

krigsfiskal, hvilken vid den rätt är allmän åklagare.

16 §.

Protokoll föres i krigsrätt af auditören, i öfverkrigsrätt af öfver
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

auditören och i krigshofrätten, efter ty särskilt föreskrifves, af tjensteman

i Svea hofrätt.

45 §.

Krigsöfverdomstol vare domför, ändå att blott öfverauditören och

tre andre ledamöter äro tillstädes, der tre af dem om slutet ense äro.

Förhör med parter eller vittnen verkställes i öfverkrigsrätt, så ock

i krigshofrätten, då militär ledamot der förer ordet, af öfverauditören.

Då hos krigsöfverdomstol mål till afgörande färdigt är, göre öfverauditören

muntlig berättelse om saken: uppgifve ock de lagrum och författningar,

som till målet lämpliga äro. Vid öfverläggning om beslut

säge han sin mening först.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1895.

Ifrågavarande §§ hafva för närvarande följande lydelse:

11 §■

Krigshofrätten utgöres af fyra militära ledamöter och ett krigshofrättsråd.

Till militära ledamöter förordnar Konungen, för tre år i sänder,

en generalsperson såsom ordförande, samt tre regementsofficerare, minst

eu af öfverstes grad, och af hvilka en skall tillhöra flottan, men de

öfrige armén; hvarjemte, för tid som nyss är sagd, af Konungen förordnas

två andre regementsofficerare, deraf en från flottan, att, vid förfall

för någon af de militära ledamöterna, i hans ställe i krigshofrätten

inträda.

Då mål, som röra sjökrigstjensteu och manövern, förekomma,

skola de två regementsofficerarne af armén ur rätten afgå och, i deras

ställe, två regementsofficerare af sjöförsvaret, hvilka af Konungen för

tillfället förordnas, der inträda.

Krigshofrättsrådet utnämnes af Konungen.

13 §.

Angående ledamöternas skyldighet att domare-ed aflägga samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (A’:o 2).

den ordning, i hvilken de i rätten taga plats, galle för krigsöfverdomstol

hvad i 9 § om krigsrätt sagdt är.

Vid ordförandens förfall föres ordet af den främsta militära

ledamoten.

15 §.

Allmän åklagare vid krigshofrätten är krigsfiskalen. lian utnämnes

af Konungen.

Der öfverkrigsrätt tinnes, förordne högste befälhafvaren särskild

krigsfiskal, hvilken vid den rätt är allmän åklagare.

16 §.

Protokoll föres i krigsrätt af auditören, i öfverkrigsrätt af öfverauditören

och i krigshofrätten af den tjensteman, som dertill förordnad

är.

45 §.

Då hos krigsöfverdomstol mål till afgörande färdigt är, göre krigshofrättsrådet

eller öfverauditören muntlig berättelse om Baken: uppgifve

ock de lagrum och författningar, som till målet lämpliga äro. Vid

öfverläggning om beslut säge krigshofrättsrådet eller öfverauditören

sin mening först.

Då sammansatta stats- och lagutskottet, till hvars behandling Kong].

Maj:ts ifrågavarande proposition öfverlemnats, nu går att deröfver afgifva

utlåtande, vill utskottet till en början i korthet erinra om hvad Rikets

Ständer och Riksdagen på senare tiden åtgjort och såsom önskvärd! uttalat

i ämnet samt de åtgärder, som med anledning deraf blifvit vidtagna.

Rikets Ständer gjorde den 19 februari 1840 hos Kongl. Maj:t

framställning, att krigshofrättens befattning måtte öfver flytt as å de tre

andra hofrätterna, hvilken framställning emellertid icke föranledde

någon åtgärd.

Under åberopande af berörda framställning anförde Rikets Ständer

i skrifvelse den 8 april 1857, att om det än vore nödigt, att flere män

af yrket deltoge i handläggningen af militärmål uti första domstolen,

der undersökningen i målet egde rum och hvarest i anseende dertill

en mera speciel sakkännedom hos domstolens fleste ledamöter erfordrades,

dylika måls handläggning i andra instansen, som hufvudsakligen

hade till föremål att tillse, huruvida gällande lagbud blifvit lägligt till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

lämpade, dock syntes kunna utan någon olägenhet försiggå i hofrätterna,

likasom tredje instansen för upptagande af dessa mål utgjordes af

högsta domstolen; att det deremot syntes vara mindre lämpligt, att

en sådan pröfning af underrätts beslut verkstäldes af en domstol,

hvilken, såsom krigshofrätten, bland sina ledamöter blott hade en lagfaren

person; att således, enligt hvad Rikets Ständer hölle före, ifrågavarande

mål lämpligen kunde och borde till hofrätterna öfverflyttas;

samt att det torde blifva behörigen sörjdt derför, att tillräcklig sakkännedom

ej komme att vid meranämnda måls handläggning i hofrätterna

saknas, om dervid förfores på enahanda sätt, som i 20 § regeringsformen

vore för sådana måls behandling i högsta domstolen föreskrilvet,

nemligen att två militärpersoner öfvervore målen. På grund af hvad

sålunda anförts anhöllo Rikets Ständer, att Kongl. Maj:t ville efter ärendets

utredning taga i öfvervägande,! huruvida icke krigshofrätten måtte

kunna indragas och de mål, som tillhörde denna domstol, på de öfriga

hofrätterna öfverflyttas med iakttagande af hvad, på sätt ofvan vore

nämndt, för dylika måls handläggning i högsta domstolen vore föreskrifvet.

Efter det infordrade utlåtanden öfver Rikets Stånders berörda

anhållan afgifvits af vederbörande myndigheter, samt högsta domstolens

ledamöter på anförda skäl funnit sig icke kunna tillstyrka bifall till

ifrågavarande förslag, fann Kongl. Maj:t Riksdagens framställning icke

till någon åtgärd föranleda.

De af Kongl. Maj:t för granskning af uppgjordt förslag till särskild

strafflag för krigsmagten utsedde komiterade afgåfvo den 13 juni 1867

yttrande i fråga om inrättningen af krigsdomstolarne, deri de förordade

bibehållande af dittills varande organisation och följaktligen upptogo

krigsrätt såsom första domstol samt en särskild krigsöfverdomstol, vid

hvilken ej allenast mål, understälda från underrätterna, och besvär öfver

dessa rätters utslag skulle pröfvas, utan ock vissa mål, deribland alla

åtal mot officerare och deras vederlikar, skulle omedelbart upptagas.

1 öfverensstämmelse med berörda yttrande utarbetades ock gällande

förordning om krigsdomstolar och rättegången derstädes.

Äfven sedan donna författning den 11 juni 1868 utfärdats har

vid flera riksmöten förslag om krigshofrättens indragning blifvit inom

Riksdagen väckt.

Med anledning häraf utarbetades år 1881 inom justitiedepartementet

ett förslag till förordning angående vissa ändringar i sistnämnda förordning,

hvilket förslag gick ut derpå, att Svea hofrätt skulle blifva

krigshofrätt och, då krigshofrättsrnål der förekomma, som icke rörde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

endast, sammanläggning af straff, utgöras af presidenten eller den hans

ställe företrädde, såsom ordförande, två ledamöter å den division, dit

målet hörde, samt två militära ledamöter; att krigsfiskalen skulle vara

allmän åklagare vid krigshofrätten och hans embetsåligganden uppehållas

af advokatfiskal i Svea hofrätt; samt att krigshofrättsmålen

skulle föredragas af vederbörande fiskal och protokoll föras af vederbörande

notarie i Svea hofrätt.

I infordradt utlåtande yttrade Svea hofrätt, att hofrätten, med

förbigående af frågan, om eller i hvad mån ur militärisk synpunkt

några betänkligheter mot förslaget förefunnes, ansåge sig böra inskränka

sitt utlåtande dertill, huruvida de mål och ärenden, som för närvarande

af krigshofrätten handlades, kuude af Svea hofrätt utan men för dess

öfriga arbete öfvertagas eller om derutinnan eller eljest angående sättet

för förändringens genomförande någon anledning till erinran förekomme;

i hvilket afseende hofrätten, efter en redogörelse för befintligt missförhållande

mellan dess arbetskrafter och göromål, i underdånighet

hemstälde, att derest Kongl. Maj:t funne skäligt i nåder förordna,

att krigshofrätteus nuvarande befattning skulle af Svea hofrätt öfvertagas,

beslutet derom icke måtte bringas till verkställighet förr än

sistnämnda hofrätt blifvit med en ny ordinarie sjette division förstärkt.

Sedan jemväl krigshofrätten samt högsta domstolen inkommit

med yttranden, föredrogs ärendet den 29 december 1882 i statsrådet,

dervid dåvarande chefen för justitiedepartementet anförde, att bland de

skäl, som blifvit anförda mot förslaget, åtminstone ett syntes vara förtjent

af nådigt afseende. Högsta domstolens samtliga ledamöter hade

nemligen såsom en brist hos förslaget anmärkt, att en af ett öfvei’- vägande antal civila ledamöter sammansatt domstol skulle öfvertaga

krigshofrätteus funktion att i första instans döma öfver förbrytelser,

begångna af officerare, under det att underbefäl och manskap fortfarande

skulle i första hand dömas af de af företrädesvis militära

ledamöter bestående krigsrätterna. Föredragande departementschefen

ville icke bestrida, att denna omständighet möjligen kunde, till men

för disciplinen, väcka föreställning om bristande likhet inför lagen,

och ansåge sig af denna anledning icke böra göra någon underdånig

framställning om förslagets framläggande för Riksdagen.

I skrifvelse den 9 maj 1888 framhöll Riksdagen, att frågan om

krigslrofrättens indragning eller ombildning stode i nära sammanhang

med spörsmålet om ny rättegångsordning, att visserligen dittills frågan

om specialdomstolar vid utarbetandet af förslagen i afseende å rättegångsordningen

i allmänhet lemnats å sido, men att detta icke ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

gjorde något hinder att, om särskild anledning dertill förefunnes, utbryta

vissa delar af detta ämne och sålunda utan dröjsmål till förberedande

handläggning upptaga frågan om behöfligheten eller obehöfligheten

af krigsdomstolar och särskildt krigshofrätten, hvarför

Riksdagen kemstälde, att Kongl. Maj:t vid utarbetande af förslag till

ny rättegångsordning ville till behandling företaga jemväl frågan om

krigshofrättens indragning eller ombildning.

I den skrifvelse af den 14 maj 1890, hvari Riksdagen besvarade

Kongl. Maj:ts proposition om inrättande af en ordinarie sjette division

i. Svea hofrätt, uttalade Riksdagen önskvärdheten af att Kongl. Maj:t

vid tillsättande af de nya tjenstebefattningarna måtte tillse, att derigenom

möjlighet lemnades öppen att, om sådant funnes lämpligt,

krigshofrättens åligganden af Svea hofrätt öfvertoges, hvarigenom

jemväl någon besparing kunde beredas i motvigt mot den ökade

utgift, som genom sjette divisionens uppförande på ordinarie stat föranleddes.

Vid 1893 års riksmöte väcktes å nyo motion om vidtagande af

sådana åtgärder, att Svea hofrätt måtte kunna öfvertaga de ärenden,

hvilka för närvarande handläggas af krigshofrätten. I anledning af

berörda motion anhöll Riksdagen i skrifvelse den 14 april 1893, att

Kongl. Maj:t ville, såvidt möjligt vore, redan för nästkommande Riksdag

framlägga förslag till krigshofrättens indragning eller ombildning.

Med anledning af Riksdagens skrifvelse den 9 maj 1888 anbefalde

Kongl. Maj:t genom nådigt bref den 31 december 1892 nya lagberedningen,

bland annat, att taga i öfvervägande, huruvida krigshofrätten

borde indragas eller ombildas samt uppgöra det förslag i ämnet, som

beredningen funne vara af omständigheterna påkalladt. Till åtlydnad

häraf utarbetade nya lagberedningen förslag till lag angående ändring

i vissa delar af förordningen om krigsdomstolar och rättegången derstädes

den 11 juni 1868, hvilket förslag lagts till grund för nu föreliggande

lagförslag.

I motiven anförde nya lagberedningen, bland annat, att vigtiga

skäl talade för en ombildning af krigshofrätten. Denna domstols

organisation innebure nemligen icke tillräckliga garantier för don insigt,

som särdeles hos eu öfverrätt vore erforderlig. Då endast en

civil ledamot der hade säte och stämma, läte det sig ej förneka, att

ett nog knappt utrymme inom denna öfverrätt lemnats åt don egentliga

lagkunskapen. Dertill komme vidare, att den civile ledamoten i

regel saknade tillfälle att erhålla den vana vid tillämpningen af all
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande, (N:o 2).

männa straffrättsliga bestämmelser, hvilken äfven vid behandling af

krigsrättsmål vore erforderlig. Utan tvifvel vore det sålunda redan

ur denna synpunkt önskligt, att åt krigshofrätten kunde gifvas en

bättre organisation än hittills varit fallet.

Såsom det hufvudsakliga skälet för krigshofrättens ombildning

kunde emellertid åberopas det missförhållande, som förefunnes mellan

antalet mål och ärenden, hvilka af krigshofrätten handlades, och

kostnaden för denna domstol, i hvilket afseende beredningen hänvisade

till chefens för justitiedepartementet embetsberättelser.

Bästa sättet att erhålla en förbättrad organisation af krigshofrätten

syntes vara att införlifva densamma med Svea hofrätt. Detta utgjorde

ock grundtanken i det förslag, som år 1881 inom justitiedepartementet

utarbetades. Hufvudaumärkningen mot detta förslag vore, att, då enligt

detsamma förbrytelser af officerare och deras vederlikar skulle komma

att i första hand bedömas af en domstol med öfvervägande antal civila

ledamöter, medan sammansättningen af krigsrätterna, der militära

ledamöter utgjorde flertalet, förblefve oförändrad, detta kunde till men

för disciplinen väcka föreställning om bristande likhet inför lagen.

Rigtigheten af denna anmärkning, som äfven föranledde att förslaget

fick förfalla, torde icke kunna bestridas. Om — såsom af de myndigheter,

hvilka yttrat sig i ämnet, framhållits och jemväl beredningen

för sin del ansåge otvifvelaktigt — fullgiltiga skäl funnes att bibehålla

specialdomstolar för upptagande af åtal mot underbefäl och manskap,

så gälde detta äfven om åtal mot officerare, och det i måhända ännu

högre grad, enär dessa mål oftare vore af mera invecklad beskaffenhet

och således företrädesvis kräfde fackinsigter hos domaren. Beredningen

hade derför ansett det vara nödvändigt, att inom krigshofrätten antalet

militära ledamöter fortfarande blefve det öfvervägande, dock så jemkadt,

att för vinnande af ökadt mått af allmän lagkunskap inom domstolen

proportionen mellan militära och civila ledamöter blefve såsom 3 till 2.

För att undvika förvecklingar, som kunde uppstå, derest beslut

i krigshofrättsmål skulle af den för deras behandling afsedda afdelningen

meddelas i Svea hofrätt^ namn, ansåge beredningen angeläget,

att krigshofrätten, äfven om den till någon del komme att utgöras af

ledamöter i Svea hofrätt, i allt fall måtte med sin nuvarande benämning

bibehålla karakteren af en särskild sjelfständig krigsdomstol. I sådant

ändamål hade i förslaget upptagits en bestämmelse, att krigshofrätten

vore en vid Svea hofrätt bildad särskild afdelning, hvaremot ändring

ej föreslagits i 2 § af förordningen om krigsdomstolar och rättegången

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2). 9

derstädes den 11 juni 1868, som stadg|de, att andra domstol vid krigsmagten

är krigshofrätt.

Enligt beredningens förslag skulle krigshofrätten komma att bestå

af två civila och tre militära ledamöter. För handläggning af krigsrättsmålen

skulle vid Svea hofrätt bildas en särskild afdelning, benämnd

krigshofrätt, i hvilken de civila platserna skulle besättas med ledamöter

i Svea hofrätt, likasom äfven protokollsföringen och annat biträdande

arbete skulle bestridas af samma hofrätts tjenstemän och betjente. En

särskild krigsfiskal skulle fortfarande finnas, men till denna befattning

kunna förordnas en tjensteman i Svea hofrätt.

Vid krigshofrättens organisation hade beredningen ansett synnerlig

vigt ligga derå, att dess civila ledamöter blefve ständiga. Säkerligen

skulle detta främja ett jemnt och fruktbringande samarbete med

de militära ledamöterna. Af än större betydelse vore dock, att på detta

sätt de civila ledamöterna förvärfvade djupare insigt i krigslagstiftningen

och vidsträcktare erfarenhet i krigsrättsmåls handläggning, än

eljest kunde förväntas, och att derigenom större utsigt vunnes att

åstadkomma stadga och likformighet i lagtillämpningen på detta område.

Den i 1881 års förslag införda bestämmelsen, att presidenten i

Svea hofrätt skulle vara ledamot och ordförande i krigshofrätten, hade

synts välbetänkt och derför blifvit i föreliggande förslag upptagen.

För en dylik bestämmelse talade jemväl den beaktansvärda omständigheten,

att presidenten bättre än någon annan vore i tillfälle att ordna

den tjenstgöring inom krigshofrätten, hvartill arbetskrafter från Svea

hofrätt borde anlitas.

Till andre civilledamot skulle af Konungen förordnas en bland

Svea hofrätts ledamöter. Denne ledamot hade att öfvertaga de åligganden,

som nu tillkomme krigshofrättsrådet, framför allt föredragningen

af krigsrättsmålen.

Till militära ledamöter skulle af Konungen för tre år i sänder

förordnas en generalsperson och två regementsofficerare, den ene tillhörande

armén och den andre flottan.

Pin krigsöfverdomstol, så organiserad, som beredningen föreslagit,

syntes i afseende å sin sammansättning icke lemna rum för de anmärkningar,

som, efter hvad förut omförmälts, ej utan skäl kunde göras

mot den nuvarande krigshofrätten. Det civila elementet inom domstolen

skulle erhålla en välbehöflig förstärkning, utan att obehörigen

undantränga det militära, och sambandet med den allmänna brottmålslagskipningen

blefve oaflåtlig! och derför fastare. Derjemte skulle

Dill. till Rilcsd. Drot. 1894. 4 Sami. 2 Afä. 2 Iläft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

vinnas den fördel, att krigsrättsmålen, ehuru i viss mån öfverflyttade

till Svea hofrätt, dock ej skulle inkräkta på den tid, som der nu användes

till handläggning af andra mål, utan i detta hänseende lemna

domstolen helt och hållet oberörd. Hvad kostnaderna beträffade, borde

dessa kunna nedbringas till hälften eller derunder af hvad de för närvarande

utgjorde.

Öfver nya lagberedningens förslag hafva utlåtanden afgifvits dels

af Svea hofrätt och krigshofrätten, dels ock af högsta domstolen.

De båda förstnämnda myndigheterna hafva afstyrkt lagförslaget,

hvaremot högsta domstolens flesta ledamöter i hufvudsak lemnat detsamma

utan anmärkning.

Vid ärendets föredragning i statsrådet anförde statsrådet och

chefen för justitiedepartementet att, i fråga om den af krigshofrätten

framstälda anmärkning, att förslaget, såvidt det ginge ut derpå att en

af de fyra nuvarande militära ledamöterna skulle ersättas med en lagfaren

ledamot, vore stridande mot den militära uppfattningen med dess

berättigade kraf att inom militärdomstolarne det militära elementet

blefve så starkt representeradt som möjligt, föredragande departementschefen

ansåge berörda anmärkning icke böra tillmätas vidare betydelse,

enär de militära ledamöterna fortfarande komme att bilda pluralitet

inom krigshofrätten, och en förstärkning af det specielt lagkunniga

elementet städse uppstälts såsom ett önskningsmål i fråga om samma

rätts ombildning.

Beträffande åter den af Svea hofrätt framstälda anmärkning, att

förslaget icke skulle kunna genomföras utan att hofrättens arbetskrafter

i betänklig mån försvagades, ansåge föredraganden, att hvarken

omfattningen eller beskaffenheten af det arbete, som krigshofrätten

enligt hittills vunnen erfarenhet hade att utföra, rättfärdigade de af

hofrätten sålunda uttalade farhågor, samt att fast hellre nya lagberedningens

antagande, att öfverauditören under vanliga förhållanden borde

kunna genom ökadt, arbete och lämplig fördelning af detsamma medhinna

såväl hofrättsgöromålen som öfverauditörens åligganden, vore

mera med förhållandena öfverensstämmande.

Föredragande departementschefen grundade denna sin åsigt på

en undersökning, som blifvit verkstäld angående de mål och ärenden,

krigshofrätten haft att handlägga under tioårsperioden 1883—1892.

Utaf denna undersökning framginge, att krigshofrätten under

nämnda period haft att handlägga i medeltal årligen:

15,4 mål, deraf 6,5 omedelbart upptagna och 8,9 genom besvär

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2). 11

fullföljda, af hvilka senare nära hälften blifvit utan kommunikation

afgjorda;

10 straffsammanläggningar eller andra ärenden, som föranledt utslag;

1 kongl. remiss å till krigshofrättens utlåtande öfverlemnadt förslag;

samt

11 kougl. remisser, ^hvarigenom krigshofrätten anbefalts infordra

förklaring öfver anförda underdåniga besvär eller handlingar eljest

blifvit infordrade eller krigshofrätten för kännedom delgifna.

I fråga om flertalet af de mål, som under denna tidsperiod blifvit

af krigshofrätten handlagda, ansåg sig föredraganden utan fara för misstag

kunna uttala, att, ehuruväl de visserligen kunde vara och oftast

väl äfven vore af beskaffenhet att af domaren kräfva ett moget omdöme,

varsamhet och förtrogenhet med militära förhållanden, de dock

för visso icke kunde anses såsom invecklade och svåra mål.

Att i krigshofrätten målen komme att i någon mån ökas till följd

af den antagna arméorganisationen, syntes föredraganden vara antagligt,

men då storleken af denna ökning för närvarande icke kunde ens närmelsevis

bedömas, och samma ökning väl finge uppgå till åtskilliga gånger det

nuvarande arbetsmaterialet, innan öfverauditörens tid och arbete komme

att tagas i anspråk i den omfattning, som Svea hofrätt syntes hafva

förestält sig, torde ett undanskjutande af den nu ifrågasatta reformen

icke kunna på sådan grund ifrågasättas.

Svea hofrätt hade i sitt utlåtande framhållit, att hofrätten för

närvarande arbetade under trycket af en ganska stor balans, att antalet

dit inkommande mål under senare tid afsevärdt ökats, och att de

sex ordinarie divisionernas arbetsprodukt endast med svårighet hölle

jemna steg med antalet inkommande mål. Med hänsyn härtill erinrade

föredragande departementschefen, att det nu anmälda förslaget, såsom ock

af nya lagberedningen framhållits, ordnade krigshofrätten så, att dess verksamhet

ej i nämnvärd mån borde inverka på arbetets gång i Svea hofrätt.

Väl kunde det icke bestridas, att en viss oegentlighet läge deri,

att åt en hofrättsledamot uppdroges att vid sidan af sitt egentliga embete

och med rätt till ledighet från detta, då sådant kunde vara af behofvet

påkalladt, uppehålla de krigshofrättsrådet nu åliggande göromål.

Emot denna oegentlighet borde emellertid vägas: att krigshofrättsmålen,

på sätt under behandlingen af föregående förslag i ämnet

blifvit uppenbart, ej kunde utan vidare öfverflyttas å allmän domstol,

att krigshofrättsrådets åligganden icke vore af den omfattning, att de i

och för sig to ge en persons tid och krafter i anspråk, att de dock måste

varda utförda, och att krafvet på deras behöriga skötande tvifvels
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

utan bäst tillgodosåges, om de anförtroddes åt en person, som icke

blott egde den erfarenhet och utbildning inom den allmänna rättskipningen,

som kunde påräknas hos en hofrättsledamot, utan äfven vore

i tillfälle att vid sidan af miiitärjusticen fortfarande deltaga i den allmänna.

Med hänsyn till dessa förhållanden och då annat sätt att för

måttliga kostnader få ifrågavarande domarevärf utfördt än att uppdraga

detsamma åt innehafvaren af annan domarebefattning icke torde

kunna påvisas, syntes det föredraganden, att nya lagberedningens förslag

derutinnan innebure den förmånligaste lösning, som under nuvarande

förhållanden stode till buds.

På de skäl, som af departementschefen vid föredragningen af

ifrågavarande proposition blifvit anförda, anser utskottet de deri föreslagna

bestämmelserna innefatta en lämplig lösning af den länge behandlade

frågan om indragning eller ombildning af krigshofrättén.

Utskottet hemställer fördenskull,

l:o) att Kongl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående ändring i vissa delar af förordningen

om krigsdomstolar och rättegången derstädes den

11 juni 1868 må af Riksdagen bifallas.

Härjemte har Kong]. Maj:t uti den till innevarande Riksdag aflåta

proposition angående statsverkets tillstånd och behof, under förutsättning

att den särskilt framlagda propositionen om ändring i vissa

delar af förordningen om krigsdomstolar och rättegången derstädes

blefve af Riksdagen bifallen, föreslagit, att Riksdagen, med godkännande

af det i bilagdt statsrådsprotokoll öfver justitiedepartementsärenden

den 13 januari 1894 intagna förslag till stat för krigshofrättén och

öfvergångsstat, ville anvisa för dessa staters tillämpning erforderliga

medel, tillhopa 9,050 kronor, samt att sålunda det till krigshofrättén

nuf|utgående ordinarie anslaget, 11,100 kronor, skulle minskas med

2,050 kronor.

Ofvannämnda förslag till stat, afsedt att tillämpas från och med

år 1895, är af följande lydelse:

Arfvode. Summa.

1 öfverauditör ................................................. 2,000

1 militär ledamot .......................................... 750

— 2,000

— 750

-

Transport 2,750

— 2,750

—

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

Arfvode.

Transport 2,750:

2 militäre ledamöter ...................................... 1,500:

1 krigsfiskal ;!.........j........................w...... 2,000:

Arfvoden till andre civilledamot och protokollsförande

samt för renskrift, skrifmaterialier

och andra expenser..............................

1 denna stat upptagna arfvoden anses

som tjenstgöringspenningar.

r , öfvergängsstat.

Nuvarande krigsfiskalen bibehålies

under sin tjenstetid vid sina hittillsvarande

löneförmåner, 2,000 kronor i lön och 700

kronor i tjenstgöringspenniugar, att under

de vilkor, som i kougl. kungörelsen den

19 maj 1876 föreskrifvas, utgå dels af det

ofvan i staten till krigsfiskalen anslagna

arfvode, dels af fett särskildt anslag af ......................... 700: —

Den hos krigshofrätten anstälde vaktmästaren

bibehålies, mot fortfarande tjenstgöringsskyldighet,

vid sin nuvarande lön ..................... 600: — 1,300:_

Summa kronor 9,050: —

Denna fråga har af statsutskottet öfverlemnats till sammansatta

stats- och lagutskottet att behandlas i sammanhang med Kongl. Maj:ts

proposition om ändring i vissa delar af förordningen om krigsdomstolar

och rättegången derstädes.

Summa.

— 2,750: —

— 1,500: —

— 2,000: —

1,500: — 7,750; _

För Krigshofrätten utgå för närvarande följande anslag:

å ordinarie stat:

till 1 krigshofrättsråd

„ 1 sekreterare.........

,, 1 krigsfiskal...........

„ 1 vaktmästare .....

Lön.

Tjenstgörings-

penningar.

Summa.

3,300: —

1,200: —

4,500: —

2,500: —

800: —

3,300: —

2,000: —

700: —

2,700: —

600: —

— — —

600:— 11,100: —

Transport 11,100: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

Transport 11,100: —

å extra stat:

till 1 ordförande och 3 militäre ledamöter, arfvoden ............ 5,000: —

hvarjemte af andra hufvudtitelns anslag till skrifmaterialier,

expenser, ved, m. m. utgått kostnad för hyra af

embetslokal, uppvärmning, belysning m. m. med ett belopp,

som under de senaste åren uppgått till årligen omkring...... 2,800: —

Summa kronor 18,900: —

Vid ifrågavarande af Kongl. Maj:t. föreslagna nya stat för krigshofrätten

jemte öfvergångsstat har utskottet icke haft att erinra annat

än att, då på sätt statsrådet och chefen för justitiedepartementet till

statsrådsprotokollet anfört, den hos Svea hofrätt på ordinarie stat anstälda

vaktbetjening synes vara tillräcklig äfven för betjenande af den

nya krigshofrätten, och sålunda anslag till särskild vaktmästare hos

krigshofrätten måste anses vara obehöfligt, utskottet föreställer sig, att

den hos krigshofrätten anstälda vaktmästaren, hvilken enligt Kongl.

Maj:ts förslag bibehållits vid sin nuvarande lön mot tjenstgöringsskyldighet

tills vidare i den nya krigshofrätten, lämpligen kan vid inträffad

ledighet beredas anställning såsom ordinarie vaktmästare antingen

i Svea hofrätt eller vid annat statens verk, och sålunda ifrågavarande

anslag, 600 kronor, som uppförts på öfvergångsstat, inom kort komma

att upphöra.

Utskottet hemställer sålunda,

2:o) a) att Riksdagen —under förutsättning att den

i Kongl. Maj:ts proposition den 30 december 1893 föreslagna

lag angående ändring i vissa delar af förordningen

om krigsdomstolar och rättegången derstädes

den 11 juni 1868 varder af Riksdagen antagen —

må godkänna följande förslag till ny stat för krigshofrätten

jemte öfvergångsstat, att tillämpas från och

med år 1895, nemligen:

Arfvode. Summa.

1 öfverauditör ............................... 2,000: — 2,000:

1 militär ledamot ........................... 750:— 750: —

2 militäre ledamöter ................. 1,500:— 1,500: —

1 krigsfiskal....................................... 2,000: — 2,000: —

Transport 6,250: — 6,250: —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

15

Transport

Arfvoden till andre civilledamot

och protokollsförande

samt

för renskrift, skrifmaterialier

och andra

expenser ....................

I denna stat upptagna

arfvoden anses

som tjenstgöringspenningar.

6,250: —

1.500: — 7,750: —

öfver gångsstat.

Nuvarande krigsfiskalen

bibehålies under

sin tjenstetid vid

sina hittills varande

löneförmåner, 2,000 kronor

i lön och 700 kronor

i tjenstgöringspenningar,

att under de vilkor,

som i kongl. kungörelsen

den 19 maj 1876

föreskrifvas, utgå dels

af det ofvan i staten

till krigsfiskalen anslagna

arfvode, dels af

ett särskildt anslag af...

Den hos krigshofrätten

anstälde vaktmästaren

bibehålies,

mot fortfarande tjenstgöringsskyldighet,

vid

sin nuvarande lön.........

700: —

......•••••• 600:— 1,300; —

Summa kronor 9,050: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

b) att Riksdagen, vid bifall till hvad utskottet i

mom. a) här ofvan föreslagit, ville besluta att under

riksstatens andra hufvudtitel för dessa staters tilllämpning

anvisa 9,050 kronor.

Stockholm den 8 mars 1894.

På det sammansatta utskottets vägnar:

L. ANNERSTEDT.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

17

Reservationer:

af herrar Annerstedt, friherre von Otter och Björnstjerna, som ansett,

att utskottets utlåtande i ämnet bort affattas sålunda:

»Vid föredragningen af ifrågavarande kongl. proposition yttrades

i statsrådet såväl af chefen för landtförsvarsdepartementet som af chefen

för sjöförsvarsdepartementet allvarliga betänkligheter emot den nu föreslagna

förändringen af krigshofrätten, hvarigenom denna öfverdomstol, i

stället för att såsom hittills vara en särskild militärdomstol, skulle för

framtiden blifva en afdelning vid Svea hofrätt med dess president såsom

ordförande. Så länge krigshofrätten är första instans för en så vigtig

del inom krigsmagten som officerskåren, synes, på sätt af nämnde

två departementschefer framhållits, utbytandet af den särskilda krigsdomstolen

mot eu civildomstol — om ock den sistnämnda domstolen i

sådana mål så till vida förändrades, att militära ledamöter inträdde —

kunna lända till men för disciplinen och till skada för upprätthållande

af militärandan inom krigsmagten i dess helhet. Enligt de sakkunniges

uppfattning och i öfverensstämmelse med erfarenheten från andra länder

är det nemligen en icke oväsentlig fördel i nämnda hänseende, att

den domstol, som i första instans upptager och pröfvar disciplinmål,

är en verklig krigsdomstol. En sådan domstols kompetens att ur

militär synpunkt uppfatta och bedöma disciplinära frågor uppskattas i

allmänhet inom militärståndet vida högre än en civildomstols, äfven

om den sistnämnda förstärkes med militära ledamöter, och denna omständighet,

hvaraf blifver en följd, att krigsdomstolens uttalande bland

krigsmän tillägges en helt annan betydelse än den civila domstolens,

bidrager i sin mån till disciplinens upprätthållande.

Vid angifna förhållande synes omsorgen om vidmagthållandet

och förökandet af krigsmagtens duglighet för dess ändamål kräfva, att

den omorganisation af krigshofrätten, som af Riksdagen blifvit begärd,

vidtages på sadant sätt, att derigenom icke äfventyras krigsöfverdomstolens

förmåga att fullt tillgodose de fordringar, som från militär

synpunkt böra ställas å densamma.

Ett sådant tillgodoseende kan, enligt utskottets uppfattning, utan

svårighet åvägabringas genom eu obetydlig jemkning i de föreslagna

Bih. till liiksd. Prof. 180i. 4 Samt. 2 Afd. 2 käft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 {sammansätta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2).

bestämmelserna, utan att derigenom någon af de önskningar, hvilka

af Riksdagen uttalats i fråga om krigshofrättens ombildning, lemnas

å sido eller uppfyllas i ringare mån än genom det framlagda förslaget.

Ett ytterligare skäl till ett dylikt tillvägagående synes ligga deri,

att, då, på sätt chefen för landtförsvarsdepartementet framhållit, en

mera omfattande omarbetning af den militära rättegångsordningen

jemväl är af behofvet påkallad, frågan om organisationen af krigsdomstolarne

i allmänhet måste under den närmaste framtiden komma

under förnyad ompröfning. Det torde derför vid den partiella reform

af krigsöfverdomstolen, som nu föreligger, vara i alla afseenden lämpligast

att icke göra stadgandena — hvilka icke kunna blifva annat än

öfvergångsstadganden — mera genomgripande än behofvet kräfver, eller

reformen mera vidtgående, än hvad som är af nöden för undanrödjande

af de olägenheter, som gifvit anledning till Riksdagens framställning

i ämnet.

De förändringar i det framlagda förslaget, hvilka, ur ofvan framhållna

synpunkter, synas vara behöfliga, kunna inskränkas dertill: att

bestämmelserna om krigshofrättens bildande såsom en särskild afdelning

af Svea hofrätt och om presidentens i denna hofrätt ordförandeskap

å denna afdelning ersättas med stadgande^ dels '' att krigshofrätteu

utgöres af tre militära och två civila ledamöter, af hvilka

militära ledamöter en skall förordnas såsom ordförande, dels ock att

de två civila ledamöterna utses af Konungen bland dem, som innehafva

eller förvalta domareembete vid rikets allmänna domstolar eller embete

i nedre justitierevisionen.

Genom en sådan organisation af krigshofrätteu blifver det civila

elementet derinom förstärkt i lika hög grad som vid den åt Kongl.

Maj:t föreslagna organisationen, och fullt lämpliga personer för upprätthållande

af de civila embeteua inom krigshofrätteu kunna säkerligen

lika lätt erhållas vid den förra som vid den sistnämnda.

Den ökade kostnad, som vid jemförelse med kostnaden enligt

Kongl. Maj:ts förslag skulle föranledas genom den af utskottet förordade

jemkningen, inskränker sig till den knappt nämnvärda summan

af 750'' kronor, med hvilket belopp följaktligen den besparing, som

genom krigshofrättens omorganisation kunde åvägabringas, skulle komma

att minskas. Utskottet föreställer sig, att detta belopp icke kan tagas

i betraktande vid den för krigsmagten synnerligen vigtiga frågan om

det ändamålsenliga ordnandet af den militära rättskipningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2). 19

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer utskottet,

l:o) att Riksdagen, med förklarande atfKongl.

Maj:ts ifrågavarande proposition icke kan oförändrad

bifallas, ville för sin del antaga följande

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om krigsdomstolar och

rättegången derstädes.

Härigenom förordnas, att nedanstående paragrafer i förordningen

om krigsdomstolar och rättegången derstädes den 11 juni 1868 skola

erhålla följande förändrade lydelse:

11 §•

Krigshofrätten utgöres af tre militära och två civila ledamöter.

Till militära ledamöter förordnar Konungen för tre år i sänder

en generalsperson, såsom ordförande, samt två regementsofficerare, af

hvilka eu skall tillhöra armén och en flottan; hvarjemte för tid, som

nyss är sagd, af Konungen förordnas två andre regementsofficerare,

en från armén och en från flottan, att inträda i krigshofrätten, den

förre vid förfall för någon af de militära ledamöterna för armén och

den senare vid förfall för den militäre ledamoten från flottan.

De två civila ledamöterna utses af Konungen jemväl för tre år

i sänder bland dem, som innehafva eller förvalta domareembete vid

rikets allmänna domstolar eller embete i nedre justitierevisionen, och

förordnar Konungen en af desse ledamöter att vara öfverauditör.

Då mål, som röra sjökrigstjensten och manövern, förekomma,

skall regementsofficeren af armén ur rätten afgå och i hans ställe en

regementsofficer af flottan, hvilken af Konungen för tillfället förordnas,

der inträda.

13 §.

Har ledamot i krigsöfverdomstol icke förut aflagt domareed, må

han ej till domareembotet träda, innan han sådan ed fullgjort.

T krigshofrätten tage främste militäre ledamoten plats närmast

ordföranden och derefter öfriga ledamöterna i den ordning, hvartill de

embeten, de eljest innehafva, dem berättiga. För öfverkrigsrätt gälle

i detta afseende hvad i 9 § om krigsrätt sagdt är.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (.N:o 2).

Vid förfall för ordföranden i krigsöfverdomstol föres ordet af den

främste militäre ledamoten.

15 §.

Allmän åklagare vid krigshofrätt^ är krigsfiskalen. Han förordnas

af Konungen.

Der öfverkrigsrätt finnes, förordne högste befälhafvaren särskild

krigsfiskal, hvilken vid den rätt är allmän åklagare.

45 §.

Krigsöfverdomstol vare domför, ändå att blott öfverauditören och

tre andra ledamöter äro tillstädes, der tre af dem om slutet ense äro.

Förhör med parter eller vittnen verkställes i krigsöfverdomstol

af öfverauditören.

Då hos krigsöfverdomstol mål till afgörande färdigt är, göre

öfverauditören muntlig berättelse om saken: uppgifve ock de lagrum

och författningar, som till målet lämpliga äro. Vid öfverläggning om

beslutet säge han sin mening först.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1895.

Varder deu i föregående punkt föreslagna ombildningen af krigshofrätten

af Riksdagen godkänd, synes deraf icke föranledas annan ändring

i de af Kongl. Maj:t föreslagna staterna för krigshofrätten, än

att för andre civilledamoten uppföres särskild! arfvode till enahanda

belopp som det för militär ledamot föreslagna, samt att aflöningen till

vaktmästaren öfverflyttas från öfvergångsstaten till den ordinarie staten

för krigshofrätten. Om, såsom utskottet anser lämpligt, krigshofrättens

sammanträden komma att ega rum inom någon för militära ändamål

anvisad lägenhet — hvartill tillgång icke torde saknas — lärer det

icke möta någon svårighet att mot ett mindre arfvode, hvars belopp

synes utskottet icke behöfva öfverstiga 500 kronor årligen, erhålla

lämplig person till ombesörjande af registratorsgöromålen i krigshofrätten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 2). 21

Vid detta förhållande och då arfvodet till andre civilledamot, såsom

särskildt anvisadt, icke skulle komma att utgå från det i propositionen

föreslagna beloppet 1,500 kronor »arfvoden till andre civilledamot

och protokollsförande, samt för renskrift, skrifmaterialier

och andra expenser», synes detta belopp fullt tillräckligt till bestridande

af kostnaderna för arfvoden till protokollsförande och registrator samt

för expenser.

Utskottet hemställer alltså,

2:o) a) att Riksdagen, under förutsättning att den

i föregående punkt föreslagna lag varder af Riksdagen

antagen, må godkänna följande förslag till ny

stat för krigshofrätten jemte öfvergångsstat att tilllämpas

från och med år 1895 nemligen:

Arfvode. Summa.

1 militär ledamot............

750

— 750

2 militära ledamöter......

1,500

— 1,500

1 öfverauditör..................

2,000

— 2,000

1 andre civil ledamot ...

750

— 750

1 krigsfiskal .....................

2,000

— 2,000

1 vaktmästare.................

600

— 600

Arfvoden till protokolls- förande och registrator

samt för renskrift, skrif- materialier och andra

expenser .......................

1,500:

I denna stat upptagna

arfvoden anses

som tjenstgöringspenningar.

Öfvergångsstat.

Nuvarande krigsfiskalen

bibehålies under sin

tjenstetid vid sina hittillsvarande

löneförmåner,

2,000 kronor i lön och

700 kronor i tjenstgö
Transport

9,100: —

4

Bill. till Ri/csd. Vret. 1894. 4 Sami. 2 Afd. 2 Käft.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o it).

Transport 9,100: —

ringspenningar, att under

de vilkor, som i kongl.

kungörelsen den 19 maj

1876 föreskrifvas, utgå

dels af det ofvan i staten

till krigsfiskalen anslagna

arfvode, dels af ett särskilt

anslag af................................................ 700: —

Summa kronor 9,800: —

b) att Riksdagen, vid bifall till hvad utskottet

i mom. a) här ofvan föreslagit, ville besluta att under

rikstatens andra hufvudtitel för dessa staters tillämpning

anvisa 9,800 kronor»; och

af herr von Krusenstjerna, med hvilken herrar friherre Gripenstedt

och Öländer instämt: »Då den nuvarande tidpunkten för. vidtagande af

ombildning af krigshofrätten synes mig sa mycket mindre vara den

rätta, som dels, enligt hvad herr statsrådet och chefen för landtförsvarsdepartementet

till statsrådsprotokollet erinrat, en mera omfattande omarbetning

af den militära rättegångsordningen är påkallad i följd af

vår nya arméorganisation, dels erfarenhet ännu saknas, i hvad män

ökningen i arméns tjenstgöringstid ökar arbetet inom krigsöfverdomstolen,

har jag ansett att med frågan om ändringar i krigshofrättens

organisation helst borde för närvarande anstå och för ty yrkat afslag

å den kongl. propositionen.

Då emellertid detta yrkande icke vunnit understöd inom utskottet,

utan jag vid den slutliga voteringen haft att välja mellan Kongl. Maj:ts

proposition och det af herr Annerstedt med flere framstälda förslag-,

har jag anslutit mig till det senare. Genom detta vinnes det inom

Riksdagen uttalade önskningsmål att inrymma åt det civila elementet

inom krigshofrätten starkare inflytande än för närvarande är fallet,

och undvikas de olägenheter för arbetet inom Svea hofrätt, som nämnda

hofrätt ansett blifva en följd af krigshofrättens införlifvande med densamma.

»

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1894.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.