Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 6)

1894-04-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1894:6, Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 6)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 6).

1

N:o 6.

Ank. till Kiksd. kansli den 30 april 1894, kl. 12. midd.

Sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 3, i anledning af

väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran

om utredning och förslag till förordning angående obligatorisk

insättning i lifränteanstalt m. m.

Ilti en inom Andra Kammaren väckt, till sammansatta utskottets behandling

hänvisad motion, n:o 108, anför herr A. Petri:

Sedan flere ar tillbaka hade statsmagterna arbetat uppå att genom förslag

till arbetareförsäkringar m. m. lindra inträffande nöd bland de fattigare

klasserna, utan att något bestämdt resultat ännu vunnits. Dessa förslag vore

dock mer eller mindre begränsade och lemnade således ej tillgång för hvar och

en att förskaffa sig fördelen af en pension eller lifränta vid framskriden

ålder, hvilken fördel likväl enligt motionärens åsigt borde vara i högsta

grad eftersträfvansvärd. Om man derför skulle kunna inrätta så, att för

hvarje barn, som föddes, genom genast skeende obligatorisk insättning, antingen

i redan befintlig eller särskild för ändamålet inrättad lifränteanstalt,

bereddes vid t. ex. 55 års ålder en årlig lifränta af c:a 75 kronor så vore

motionären öfvertygad, att detta betjdligt skulle bidraga att förekomma eller

lindra ålderdomsnöd och, bland andra fördelar, äfven bidraga att för framBih.

till Riksd. Prof. 1894. 4 Samt. 2 Afd. 5 Hiift. (N:o 6). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 6).

tiden i hög grad lindra kommunernas fattigvård. För att åstadkomma en

verksam sådan lifränteförsäkring tänkte sig motionären, saken kunna genomföras

på ungefär följande sätt:

Vid hvarje barns födelse skulle den kommun, der barnet rätteligen hade

hemortsrätt, vara pligtig att i föreskrifven lifränteanstalt gorå en insättning

så stor, att förut omnämnda årliga lifränta af 75 kronor från och med 55

års ålder deraf, enligt uppgjorda beräkningar, skulle kunna beredas, och torde

denna insats efter nuvarande förhållanden icke behöfva öfverskrida c.a 25

kronor Insättningen borde ske utan återbcta 1 ningssky 1 digliet från lifränteanstaltens

sida, i fall den försäkrade aflede före pensionsålderns inträde, hvarigenom

bereddes ökade lifräntor åt de qvarlefvande. Kommunen borde hafva

rättighet att, när barnets föräldrar dertill hade tillgång, af dem återtaga

det insatta beloppet, men der sådan tillgång saknades, måste kommunen af

egna medel bekosta insättningen; för sådant ändamål torde dock böra kunna

påräknas statsbidrag efter blifvande bestämda grunder. Då ingen vid ett

barns födelse kunde veta, huruvida det vid framskriden ålder kunde, oafsedt den

ställning det hade vid inträdet i verlden, blifva i behof af understöd, vore

nödvändigt, att insättning utan undantag gjordes för alla och att vederbörande

kommunalmyndigheter ombesörjde saken, på det den ej måtte försummas.^

Det torde kunna autagas, att om hvarje barn från späd ålder erhölle

sin lifräntebok, så skulle hågen för besparingar och ytterligare insättningar

till beredande af högre lifränta väckas och underhållas.

Derjemte fäster motionären uppmärksamheten derpå, att genom bildandet

af en så betydlig kapitalfond, som för ändamålet under årets lopp egde rum,

skulle statsverket kunna erhålla en lånekälla, hvarigenom beroendet af utlandet

i låneväg skulle i väsentlig grad förminskas.

På sålunda anförda skäl hemställer motionären: att Riksdagen behagade

i skrifvelse till Kongl: Maj:t anhålla om utredning och förslag till förordning

angående obligatorisk insättning i lifränteanstalt för nyfödda barn i

och för beredande af lifränta vid framskriden ålder åt hvarje person inom

riket samt förslag angående det statsbidrag, som för underlättande af insättningar

för medellösa kan vara att påräkna.

Utskottet erkänner, att det af motionären framstälda förslag till beredande

af pension vid viss ålder åt hvarje person inom riket, såsom ett sätt

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande (N:o 6).

att ordna den så kallade ålderdomsförsäkringen, förtjenar att beaktas vid

lösningen af frågan om arbetareförsäkring; men då nämnda fråga, sedan de

af Kongl. Maj:t för densammas behandling tillsatta komitéer afgifvit utlåtande

och förslag i ämnet, för närvarande beror på Kongl. Maj:ts pröfning, samt

Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att taga jemväl föreliggande förslag i

öfvervägande, finner sig utskottet böra hemställa,

att motionen icke må till någon Kiksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 30 april 1894.

På det sammansatta utskottets vägnar:

L. ANNEESTEDT.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.