Sök i Ratio Lex

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 7

1894-05-01 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,1 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SLU 1894:7, Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 7

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

• i».» j ■>, ; t , \ <f» *

'' i j j » , . f ,

‘ : , 4 „ •

N:o 7.

Ank. till Riksd. kansli den 1 maj 1894, kl. 1 e. m.

•.’> . j... 4.., , . . f .. j . ,

Sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 4, i anledning af

vädd motion med förslag till vissa ändringar i jagtstadgan.

Gällande jagtstadga innehåller i 1 till och med 3 §§ följande

stadganden:

’ '' - * ■1 ’ ■ *’ - '' • •1 * ''• ''* ii .• • . "V. . f \».i> /!. • •,; t

1 §. Kongl. Maj:t och kronan tillkommer jagträtteii å Kongl.

Maj:t,s hägnade jagtparker och djurgårdar, å mark, hörande till kongl.

lustslotten och andra till Kongl. Maj:ts disposition stälda lägenheter,

å kungsgårdar, kungsängar, kronopark^- och all annan, Kongl. Maj:t

och kronan tillhörig, odisponerad mark, äfvensom å häradsallmänningar,

ehvad de stå under allmän vård eller under menigheters gemensamma

förvaltning.

2 §. Jagten å berörda marker utöfvas af Kongl. Maj:t sjelf och

chefen för hofjägeristaten jemte dem, som vid sådana tillfällen äro

följaktiga; dock må jagt å samma marker med undantag af dem, som

äro stälda till Kongl. Majrts disposition, der Kongl. Maj:t om jagten

särskildt förordnar, utöfvas jemväl af chefen för skogsstyrelsen jemte

dem, som honom åtfölja, äfvensom, för egna personer, af Konungens

befallningshafvande, hvar och en inom sitt län, samt af de till skogsoch

jägeristaten hörande tjenstemän, hvar inom sitt tjenstgöringsområde.

Skogs- och jägeribetjente ega att å de marker, som stå under

deras bevakning, anställa jagt efter skadliga rofdjur samt, med skogsBih.

till Likså. Prof. 1894. 4 Sami, 2 Afd. G Höft. (N:o 7). \ -

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

styrelsens för viss tid eller tills vidare lemnade tillåtelse, äfven efter

annat vildt eller vissa arter deraf.

Utan Kongl. Maj:ts särskilda nådiga tillstånd får dock ej å någon

af ofvan omförmälda marker jagt utöfvas efter elg, hjort, rådjur, vildren

eller svan.

3 §. I öfrigt har hvar och en, som jord eger, rätt att derstädes

med de inskränkningar, som här nedan stadgas, all jagt idka.

Enahanda rätt tillkommer boställshafvare och krouohemmansåbo

å boställets eller kronohemmanets egor, delegare i sockenallmänning,

byaskog eller dylik samfäld mark å densamma, allmänna inrättningar

å jor/1, som under dem lyder, samt städerna å deras mark. Afgärda

by hafve jagträtt allenast å sina egor inom hank och stör.

Å jord, som till bruk åt någon upplåtes, tillhöre jagträtten bru- „

karen, der ej annorledes aftalas.

Enligt kongl. kungörelsen angående förändrade grunder för förvaltningen

af kronans jordbruksdomäner den 10 november 1882 och

Kongl. Maj:ts skrifvelse af samma dag till chefen för kongl. domänstyrelsen

har domänstyrelsen öfvertagit de skogsstyrelsen förut tillhörande

åligganden i afseende på statens skogsväsende i allmänhet.

Chefen för domänstyrelsen utöfvar sålunda den jagträtt, hvilken förut

varit chefen för skogsstyrelsen tillagd, och den i 2 § omförmälda tilllåtelse

för skogs- och jägeribetjeningen att å skogar, som stå under

dess bevakning, anställa jagt efter allt vildt, meddelas numera af domänstyrelsen.

Uti en inom Andra Kammaren väckt, till utskottets handläggning

hänvisad motion, n:o 128, föreslår herr C. TV. Coiland&r, att Riksdagen

måtte för sin del besluta att åt ofvannämnda paragrafer gifva följande

lydelse: 1 2

1 §. Kongl. Maj:t och kronan tillkommer jagträtten å dess hägnade

jagtparker och djurgårdar, å mark, hörande till kongl. lustslotten

och andra till Kongl. Majrts disposition stälda lägenheter, å kungsgårdar,

kungsängar, kronoparker och all annan Kongl. Maj:t och kronan

tillhörig, odisponerd mark.

2 §. Jagten å berörda marker utöfvas af Kongl. Maj:t sjelf och

chefen för dess hofjägeristat jemte dem, som vid sådana tillfällen äro

följaktiga, å kronans hägnade jagtparker eller djurgårdar å mark,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats■ och Lagutskottets Utlåtande N:o 7. 3

hörande till kong], lustslotten och andra till Kong!. Maj:ts disposition

stöld» lägenheter, å kungsgårdar och kungsängar, hvaremot jagträtten

a kionopaiker och all annan kronan tillhörig odispouerad mark utarrenderas

genom kong], domänstyrelsens försorg enligt grunder, som härför

varda bestämda.

3 §. I öfrigt— — — — — — — — — — — — _ _ _ _

Knallande rätt — — — — — — — — — —------ -

Å jord--— — — — — ■— — —--— — _ _ _____

Å häradsallmänning, som står under allmän vård, utarrenderas jagträtten

till förmån för allmänningsegare af kong!, domänstyrelsen efter samma

grunder, som för utarrendering af kronans jagtmarker varda bestämda,

hvaremot, vidkommande jagträtten å de häradsallmänningar, som stå

under menighets förvaltning, det må ankomma på denna förvaltning

att jagträtten utarrendera eller lemna den obegagnad.

Till stöd för sitt förslag anför motionären hufvudsakligen följande:

Då numera för täckande af de år efter år växande statsbehofvén nya

skattekällor måste allt jemt uppsökas, vore det för staten en bjudande

pligt att tillvarataga alla dess inkomstkällor. Staten droge emellertid

icke någon ekonomisk fördel af sina oerhördt stora jagtmarker, utan

jagt en å kronans allmanningar och å häradsallmänningar monopoliserades

till förmån för vissa i jagtstadgan uppräknade embets- och tjenstemän.

De förhandlingar, som föregingo antagandet af gällande jagtstadga,

gåfve vid handen, att nämnda monopol tillkommit, på det att jagten å

kronans, marker icke skulle leinnas obegagnad. Den jagträtt, som

medgifvits vissa embets- och tjenstemän, hade sålunda icke lemnats dem

såsom någon löneförmån, hvadan denna förmån kunde när som helst

beröfvas dessa tjenstemän, utan att detta borde gifva anledning till

berättigad klagan från deras sida.

Lika väl som fiskerätten i statens fiskevatten utarrenderades, kunde

jagträtten å statens jagtmarker genom arrende upplåtas.

Obestridligt vore, att jagten å dessa marker numera egde betydligt

värde och kundo lemna staten god inkomst. Enligt domänstyrelsens

embetsberättelse rörande skogsväsendet för år 1892 utgjorde vid årets

slut kronoparkernas ytvidd 3,446,015,25 hektar. Med kännedom derom,

att mångenstädes, åtminstone uti mellersta och södra delarne af landet,

jagtriitten betalades med 10, 15 å 20 öre pr hektar, torde det oj vara

för högt beräkna värdet å kronans jagtmarker i medeltal till 2 öre per

hektar. Kronans jagtmarker, i sin helhet utarrenderade, skulle efter

denna beräkning lemna en årlig inkomst af 60 å 70,000 kronor. Men

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

äfven om arrendesumman icke skulle uppgå till mer än hälften af nämnda

belopp, vore denna inkomst så betydande, att densamma borde tillgodogöras

statskassan. Jagträtten å statens jagtmarker borde derför utarrenderas

genom domänstyrelsens försorg under arrendeperioder, som

kunde anses lämpliga, och under vilkor i afseende på jagträttens utöfning,

som för jagtens vård och bestånd samt i öfrigt kunde anses nödiga.

För uppnåendet af detta mål erfordrades emellertid sådan förändring

af 1, 2 och 3 §§ af gällande jagtstadga, att derifrån uteslötes bestämmelsen

om all annan fri jagträtt än den, som å kronans hägnade jagtparker

och djurgårdar å mark, hörande till kongl. lustslotten och andra

till Kongl. Maj:ts disposition stälda lägenheter, å kungsgårdar och å

kungsängar vore förbehållen Kongl. Maj:t och chefen för dess liofjägeristat

jemte dem, som vid sådana tillfällen vore följaktiga. Jagträtten

å kronoparker och å all annan kronan tillhörig, odisponerad mark

äfvensom å häradsallmänningar borde deremot utarrenderas..

Då numera jagten å dessa allmänningar, hvilka enligt domänstyrelsens

embetsberättelse för år 1892 vore till antalet 105 med en

ytvidd af 431,690,26 hektar, egde arrendevärde, borde jagträtten liksom

all annan afkastning göras inkomstgifvande för egare af dessa ahmännino-ar.

Detta kunde ske derigenom, att jagträtten å häradsallmänningar,

som stode under allmän vård, utarrenderades af domänstyrelsen på sätt

och under vilkor, som kunde varda för jagträtt å kronans marker bestämda,

och arrendebeloppet tillfölle delegarne i allmänningen, samt

vidkommande de häradsallmänningar, som förvaltades af menighet, det

finge ankomma på denna förvaltning att utarrendera jagträtten eller

lemna den obegagnad.

Utskottet finner sig väl icke kunna tillstyrka Riksdagen att utan

föregående närmare utredning i ämnet antaga den af motionären föreslagna

ändring i gällande jagtstadga; men då utskottet hyser den uppfattningen,

att staten bör kunna, på sätt motionären åsyftat, beredas

någon inkomst, derigenom att genom arrende upplåtes jagträtten å

åtskilliga äldre kronoparker och annan kronan tillhörig, odisponerad

mark äfvensom häradsallmänningar samt i all synnerhet å sådana kronoparker,

som i senare tider bildats genom inköp för statens räkning af till

skogsbörd tjenlig mark, anser utskottet, att en utredning i förevarande

hänseende från sakkunnigt håll bör ega rum, och att frågan sålunda

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

lämpligast medelst en Riksdagens skrifvelse öfverlemnas till Kongl.

Majt:s pröfning.

Denna utredning synes utskottet böra omfatta, dels hvilka kronoparker

lämpligen kunna, utan intrång af någons nu bestående lagliga

rätt, genom .jagtarrenden upplåtas, dels vilkoren för jagträttens utöfvande

med hänsyn till jagtens rätta handhafvande och skogens sorgfälliga

vård, dels beloppet af de arrendeafgifter, som genom jagträttens utarrenderande

vore att påräkna, dels ock, beträffande jagträttens upplåtande

å häradsallmänningar, huruvida afgiften derför bör tillfalla

taten eller dem, som i allmänningen ega del.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får utskottet hemställa,

“TO ‘ : • i

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, huruvida

genom utarrenderande af jagträtten å kronoparker

och annan kronan tillhörig, odisponerad mark äfvensom

å häradsallmänningar inkomst kunde beredas

statsverket eller delegarne i dessa allmänningar, dock

utan intrång af någons nu bestående lagliga rätt och

under sådana arrendevilkor, att jagten å dessa marker

välN vårdas och jagträtten utöfvas utan skada för

skogens bestånd, samt derefter för Riksdagen framlägga

det förslag till lag i ämnet, hvartill denna utredning

kan gifva anledning.

''•* > ’1 • ■ •* • •''.*(/. '' tf'', ,\i,i ;. «_ * • tlii f »■''’•’! i t f''i‘ , t11, »•; : \

Stockholm den 1 maj 1894.

På det sammansatta utskottets vägnar:

r

L. A interstod 1.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

Reservation:

af herrar 1Annerstedt och Bohnstedt, hvilka ansett, att utskottets

betänkande bort affattas sålunda:

Enligt hvad utskottet erfarit, äro hos de sakkunnige skiljaktiga

meningar rådande ej mindre angående den inverkan å jagtens ändamålsenliga

vård, som utarrenderandet af jagträtt å kronoparker och

kronan tillhörig, odisponerad skogsmark skulle utöfva, än äfven beträffande

den möjlighet till ökade statsinkomster, som en dylik åtgärd

skulle medföra.

? Å ena sidan åberopas, att erfarenheten skulle visa, att jagton å

enskilda områden bäst vårdas å sådana orter, der jagträtten genom

arrende förvärfvats af personer, som med intresse för jagten förenat

erforderlig insigt uti jagtens rätta handhafvande. Sådana arrendatorer

hafva genom utrotandet af rofdjur fredat det nyttiga villebrådet och

sökt bibehålla en god villebrådsstam. På sätt af vederbörande embetsmyndigheter

vitsordats beträffande enskilda jagtområden, har i de trakter,

der jagträtten arrenderats af jagtklubbar, jägarförband eller enskilda

personer, jagten väl vårdats jemväl genom sparandet af honor, åtgärder

till det vildas skydd och utfodring vintertid samt utplantering af sådana

arter af villebråd, hvilka i följd af otjenliga naturförhållanden, sjukdomar

och stark förföljelse i betydligare mån förminskats. Genom den

ifrågasatta utarrenderingen skulle följaktligen statsverket kunna beredas

någon inkomst och derjemte en god jagtvård och vildafvel^ höjande

befrämjas.

Å andra sidan framhålles, att genom det sätt, hvarpå jagträtten

å ifrågavarande mark blifvit i jagtstadgan ordnad, man åsyftat att bereda

»ett slags fridlysta hem», hvarifrån villebrådet sedermera kunde

utbreda sig. Det åsyftade ändamålet hade i allmänhet vunnits, i all

synnerhet i fråga om elg och rådjur.* /Säkerhet för villebrådsstammens

bibehållande såväl i fråga om sistnämnda djurslag som med afseende

å öfriga arter villebråd kunde deremot icke vinnas vid utarrendering,

äfven om arrendevilkoren gjordes så stränga som möjligt. _ . Ofvervakandet

af dessa vilkors efterlefnad vore nemligen icke möjlig utan

betydande kostnad för statsverket, då kronojägarne, hvilka under nuvarande

förhållanden kunde efterse, att jagt icke utöfvades på kronoparkerna,

ej skulle vara i stånd att, sedan jagten utarrenderats och

följaktligen ett större eller mindre antal personer vore berättigade att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 7. 7

jaga å det utarrenderade området, utöfva tillräcklig tillsyn, att ei oloflig

.jagt derstädes utöfvades. Jagtförhållandena inom landet vöre ock

sådana, att genom utarrendering af ifrågavarande mark någon väsentlig

inkomst icke skulle kunna vinnas. I Norrland och Dalarne

skulle, med undantag af ripmarkerna i närheten af jernväg i Jernband

jaktarrenden^ i allmänhet icke röna någon efterfrågan, åtminstone ei

till nämnvärda pris, och då detta vore förhållandet i fråga om enskildes

egendom, som med afseende å kommunikationer vore bättre

lottade än statens skogsmark derstädes, förefunnes ingen utsigt att för

det närvarande genom jagtarrenden i de norra orterna bereda statsverket

någon afsevärd inkomst. I de södra delarne af riket skulle

visserligen flera kronoparker, särskilt med afseende å tillgåno-en af

elg a vissa bland dem, blifva begärliga för enskilda. Men då i allmänhet

å kronoparkerna icke funnes rapphöns- eller orrmarker hvilka

marker vore de mest eftersökta och betingade de högsta jagtarrendena,

och de nu befintliga elgstånden genom jagträttens upplåtaöde på arrende

snart skulle sprangas, skulle arrendesummorna för kommande arrendeperioder

nedsjunka till en obetydlighet.

Då, enligt hvad sålunda blifvit anfördt, meningarna angående

nyttan åt den föreslagna åtgärden äro synnerligen delade, anser utskottet

sig icke höra tillstyrka antagandet af den utaf motionären föreslagna

lydelsen af 1 till och med 3 §§ jagtstadgan.

För den genom 1864 års jagtstadga införda uttryckliga bestämmelsen,

att jemväl å häradsal]männingar jagträtten skulle vara Kong].

Maj:t och kronan förbehållen, anfördes emellertid såsom hufvudsakhgt

skal, att ett öfverlåtande af jagträtten till samtliga delegarne i en dylik

allmänning eller häradsboarne skulle för dem sjelfva medföra icke fördel

och nytta, utan snarare motsatsen, i det att allt nyttigt vildt genom

jagtmarkens upplåtelse till alla snart skulle komma att nästan helt och

hållet, utrotas. Vid detta förhållande och då, på sätt i det föregående

blitvit antyd t, de sakkunnige, hvilka i frågan hysa samma uppfattning

som motionären anse antagligt, att genom jagträttens utarrendering

tilliackligt skydd 1 detta afseende skulle kunna vinnas, synes det utskottet

hora tagas 1 öfvervägande, huru vida icke det skulle kunna

ofverlemnas åt delegarne 1 häradsallmänning att besluta, om utarrendering

af jagträtten å sådan allmänning skall cga rum och delegarne

deri på detta sätt erhålla nytta af jagten å allmänningen•

• Veii''enite, T!os utskottet lämpligen kunna ifrågasättas, om

u.J jagtiatten a sådan» kronoparker, som i senare tider bildats genom

inköp för statens räkning af till skogsbörd tjenlig mark, borde upp
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta Stats- och Lagutskottets Utlåtande N:o 7.

låtas mot arrende. Bibehållas de af ålder befintliga kronoparkerna

såsom de fridlysta stamhåll för villebråd, hvilka den ena delen af de

sakkunnige anse såsom nödvändiga vilkor för en god jagtvård, synes

det icke kunna möta någon betänklighet att i fråga om de nytillkomna

kronoparkerna använda arrendesystemet, som af de med motionären

liktänkande betraktas såsom det lämpligaste sättet för vinnande al

detta mål. , ,

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, far utskottet hemställa,

att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl. Maj:t

anhålla, att Kongl. Maj:t ville låta utreda, huru vida

genom utarrenderande af jagträtten å de i senare

tider bildade kronoparker äfvensom å häradsallmänningar

inkomst kunde beredas statsverket och delegarne

i dessa allmänningar, dock under sådana

arrendevilkor, att jagten å dessa marker väl vårdas

och jagträtten utöfvas utan skada för skogens bestånd,

samt derefter för Riksdagen framlägga det förslag till

lag i ämnet, hvartill denna utredning kan gifva anledning;
samt

af friherre von Offer och friherre Gripenstedt.

'' ! . i j •,! '' , .. ; 4.J" ’ • •'' V- ''

Stockholm, tryckt hoa A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1894.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.