Sök i Ratio Lex

Statsutskottets Memorial N:o 1

1894-01-24 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:1, Statsutskottets Memorial N:o 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

1

N:o 1.

Ank. till Riksd. kansli den 24 januari 1894, kl. 1,30 e. m.

Memorial, med de till innevarande Riksdag afgifna berättelser

dels af fullmäktige i riksgäldskontoret angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning samt dels af fullmäktige

i riksbanken och riksgäldskontor et angående det dem

lemnade uppdraget i fråga om uppförandet a Helgeandsholmen

af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken.

Statsutskottet, som fått emottaga såväl den af fullmäktige i riksgäldskontoret,

enligt 74 § af det för detta verk senast utfärdade reglemente,

till Riksdagen afgifna berättelse angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning för den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges

berättelse till senaste lagtima Riksdag afgafs, som äfven en af fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret till statsutskottet gemensamt afgifven

berättelse angående utförandet af det fullmäktige meddelade

uppdraget i fråga om uppförande å Helgeandsholmen af nya byggnader

för Riksdagen och riksbanken, får härmed till Riksdagens kännedom

aflemna samma berättelser; och komma utlåtanden häröfver att framdeles

under Riksdagens lopp i behörig ordning afgifvas.

Stockholm den 24 januari 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 1 liåft. (N:o 1).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till

1894 års Riksdag.

Enligt § 74 af det vid sistlidne års riksdag för riksgäldskontoret

utfärdade reglemente åligger det fullmäktige i nämnda kontor att till

innevarande års Riksdag afgifva berättelse för den tid, som förflutit,

sedan fullmäktiges berättelse till 1893 års Riksdag afgafs, hvilket fullmäktige

härmed gå att fullgöra.

Som riksgäldskontorets hufvudbok för år 1893 ännu ej kunnat

till fullo afslutas, få fullmäktige erinra, att en del i denna berättelse

förekommande siffror vid bokslutet kunna komma att undergå någon

förändring.

Riksgäldskontorets skulder

(1893 års reglemente §§ 2—3.

Enligt riksgäldskontorets hufvudbok för år 1892 utgjordes kontorets

skulder vid samma års slut af:

oguldna kapitalbeloppet af 1860, 1878, 1880, 188G, 1887, 1888 och 1890

årens fonderade lån ................................................. kronor 266,705,763: 2 9

1891 års tillfälliga lån ............................................ „ 7,200,000: —

depositioner ................................................................ „ 151,014: —

försträckning af fonden för extra amortering af

statsskulden ........................................................ „ 340,000: —

samt diverse skulder ............................................. ,, 1,995,690: 8 7

eller tillhopa kapitalskuld.......................................... kronor 276,392,468: ig

hvartill kom beloppet af den vid årets slut upplupna

ränta å försträckningen af fonden

för extra amortering af statsskulden........... „ 10,846: 6 7

. Summa skulder vid 1892 års slut kronor 276,403,314: 8 3.

Den fonderade skulden har, på sätt här nedan kommer att närmare

visas, under år 1893 genom försäljning af obligationer ökats med

tillhopa ............................................................................ kronor 7,000,444: 4 5

men genom amortering minskats med.................... „ 2,235,606:14

i följd hvaraf denna skuld i dess helhet under

året ökats med....................................................... kronor 4,764,838:31.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 3

Då den fonderade skulden vid årets början, såsom ofvan nämnts,

uppgick till ................................................................. kronor 266,705,763: 29

samt under året ökats med nyssnämnda............ „__4,764,838: 31

utgjorde alltså den fonderade skulden vid 1893

års slut ................................................................ kronor 271,470,601: 60

Riksgäldskontorets under år 1891 upptagna

tillfälliga lån utgör fortfarande ............................. „ 7,200,000: —

Under år 1893 har riksgäldskontoret upptagit

ytterligare tillfälliga lån (jfr bilagan till

denna berättelse), hvaraf vid årets slut återstodo

obetalda belopp å tillsammans ............................. „ 2,250,000: —

Depositionerna, eller det s. k. gamla 5- procentlånet (ouppsägbara skulder till Södertelje

stads kyrka och till skepparesocieteten

i Stockholm) samt Göta kanals reparationsfond,

hafva under året icke undergått någon

förändring och utgöra............................................... „ 151,014:

Diverse skulder hafva, på sätt bilagan i

detalj utvisar, minskats med 718,159 kronor 65

öre till ....................................................................-_„ 1,277,531:22

Summa &apftaZskuld vid 1893 års slut (de

inom linien förda skulderna icke beräknade)..... kronor 282,349,146: 8 2

hvartill, kommer upplupen ränta å tillfälligt lån,

hvilken ränta tills vidare utbalanseras med

samma belopp som motsvarande räntepost

nästföregående år......................................... »___10,846: 6 7

Summa skulder vid 1893 års slut ............ kronor 282,359,993:4 0

y

Då skulderna vid årets början, såsom ofvan ,

nämnts, utgjorde....................................................„ 276,403,314: 83

hafva alltså riksgäldskontorets samtliga skulder

under år 1893 ökats med ............................. kronor 5,956,678:66.

För bedömande af riksgäldskontorets verkliga skuldsumma bör

från beloppet af kontorets skulder vid 1893 års slut kronor 282,359,993: 4 9

dragas beloppet af kontorets vid samma tid

egande fordringar och öfriga tillgångar...... „ 76,247,398: 2o

hvarefter återstår en skuld af................................ kronor 206,112,595: 29.

Motsvarande belopp vid årets början utgjorde kronor 206,877,685: 64.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets inom linien balanserade skulder hafva under år

1893 ej undergått någon förändring. De utgöra 33,254,314 kronor

4 öre.

1893 års räntehafva

utgjort:

för 1860 års premielån

1878

1)

lån.....

11

1880

Y>

11 •••

11

1886

11

11 .....

11

1887

11

11 .....

11

1888

11

11 .....

11

1890

11

n .....

och amorteringsanslag för de fonderade lånen

............................................ kronor 293,000: —

.............................................. „ 877,220: 24

............................................ „ 5,627,952: —

............................................... „ 2,271,499: 88

.............................................. „ 895,829: 05

.............................................. „ 800,000: —

............................................... „ 1,510,688: 89

Summa kronor 12,276,190: 06.

Härtill bör läggas dels anslag till ränta

för år 1893 å 1891 års tillfälliga lån.................... „ 288,000: —

dels anslag för extra amortering å statsskulden

enligt 1893 års reglemente § 3......................... „ 85,333: 33

Summa anslag år 1893 till ränta och amortering

å statsskulden................................................. kronor 12,649,523:39.

Genom dels fortsatta annuitetsbetalningar i enlighet med faststälda

amorteringsplaner, dels försäljning af obligationer har riksgäldskontorets

kapitalskuld för de fonderade lånen under år 1893 undergått följande

förändringar:

Kronor. Kronor.

1860 års premielån, upptaget mot obligationer

å 2,400,000 thaler, har amorterats.

med................................................... 131,111: u

och derigenom minskats till................................................ 637,777: 7 8

1878 års 4 procent lån å 1,500,000 pounds

sterling, eller 37,650,000 francs, har

amorterats med......................................... 287,472: 80

och derigenom nedgått till................................................... 15,835,701: 6 0

Transport 418,583: 91 16,473,479: 38.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

5

Kronor. Kronor.

Tarnsport 418,583: 91 16,473,479: 38

1880 års 4 procent lån, hvaraf utfärdats tre

emissioner, hvar och en å 39,930,000

kronor, motsvarande 2,200,000 pounds

sterling eller 55,440,000 francs eller

44.880.000 riksmark, har amorterats

med............................................................ 1,306,800: —

och derigenom minskats till............................................... 107,375,400: —

1886 års procent lån å 72,000,000

kronor eller 81,000,000 riksmark, hvaraf

vid 1893 års början var emitteradt

ett belopp af 57,208,888 kronor 88

öre, har amorterats med....................... 219,555: 56

men genom ytterligare försäljning under

året af obligationer å 3,464,444 kronor

45 öre har skulden för detta lån ökats till...... 59,551,111: 11

1887 års 3,6 procent län mot obligationer,

ouppsägbara från innehafvarens sida,

hvaraf vid 1893 års början var emitteradt

ett belopp af 23,155,500 kronor,

har under året genom ytterligare försäljning

af obligationer å tillhopa

3.536.000 kronor ökats till............................................ 26,691,500: —

1888 års 3 procent lån, likaledes emot

obligationer, från innehafvarens sida

ouppsägbara, har under år 1893 icke

undergått någon förändring, utan utgöres

fortfarande af ursprungliga beloppet

.......!............................................................................ 26,666,666:6 7

1890 års 3-1 procent lån å 35,555,555

kronor 56 öre, motsvarande 40,000,000

riksmark eller 1,960,000 pounds sterling

eller 49,360,000 francs, har amorterats

med................................................ 290,666: 6 7

och derigenom minskats till................................................. 34,712,444: 44.

Riksgäldskontorets kapitalskuld för •

de fonderade lånen, som sålunda under

år 1893 amorterats med .......................... 2,235,606: 14

uppgick alltså vid samma års slut, såsom

ofvan nämnts, till............................................................. 271,470,601:60

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Från den nu uppgifna skulden för de fonderade lånen böra dock

afdragas dessa låns amortissementsfonders behållningar, vid 1893 års

slut utgörande 2,193,840 kronor 60 öre.

Förutom ofvan omförmälda amortering hafva under år 1893 vederbörligen

afförts de obligationer, hvilkas belopp, 38,500 riksmark, enligt

faststäld amorteringsplan ocb verkstäld utlottning, fallit å den vid

amorteringstideu icke utlemnade andel af 1886 års lån. Vid innevarande

års början återstående beloppet af osålda icke utlottade obligationer af

nämnda lån uppgick till 12,197,500 riksmark.

De fonderade ännu icke infriade lånen hafva under tiden till 1893

års slut amorterats med följande belopp, nemligen:

1860

års

premielån

1878

lån ...........

1880

ii ...........

1886

H ...........

1890

.........

......................... kronor 4,695,555: 55

....................... „ 2,804,630: 4 0

......................... „ 11,370,975: —

........................ „ 1,122,222: 23

......................... „ 843,111: 12

eller tillhopa kronor 20,836,494: 3 0

Om härtill lägges beloppet af den amortering,

som egt rum å de numera konverterade

lånen af 1855, 1858, 1860, 1861, 1864, 1866,

1868, 1870, 1872, 1875 och 1876, hvilken amortering

utgör.............................................................. „ 31,673,529: 34

befinnes, att hela den hittills å den fonderade

statsskulden verkstälda amortering uppgår till kronor 52,510,023: 6 4

Utom här ofvan specificerade skulder å 271,470,601 kronor 60

öre hade riksgäldskontoret vid 1893, års slut följande, räntebärande

skulder, nemligen:

1891 års tillfälliga 4 procent lån ............................. kronor 7,200,000: —

det s. k. gamla 5 procent lånet................................. » 10,125: —

Göta kanals mot 5 procent ränta innestående

reparationsfond ..................,........................................ » 140,889: —

samt under år 1893 upptagna, tillfälliga lån:

hos Skandinaviska Kreditaktiebolaget mot 4| %

ränta...................................................................... » 1,100,000: —

Transport kronor 8,451,014: —

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

7

hos Postsparbanken mot 4 % ränta

» Stockholms läns sparbank mot

Transport kronor

8,451,014: —

................... »

850,000: —

d:o d:o ........ »

300,000: —

Kronor

9,601,014: —.

Vid 1892 års slut hade fonden för extra amortering af statsskulden

en behållning af.................................................................. kronor 614,761:06

Under år 1893 utgjorde fondens inkomster:

anslag enligt reglementets § 3 kronor 85,333: 3 3

räntor å fondens medel ............... d 26,010: 51 » 111,343: 8 4

till följd hvaraf fondens behållning vid 1893 års

slut uppgick till ............................................................ » 726,104: 90

Häraf utgjorde upplupen, icke förfallen ränta »_7,370: 92

hvadan fondens kapitaltillgång belöpte sig till......... kronor 718,733: 9 8.

Denna tillgång var placerad på följande sätt:

1888 års 3 % obligationer å nominelt 570,000

riksmark, bokförda till................................................. kronor 446,678: 68

1890 års 31 % obligationer å nominelt 105,000

riksmark, bokförda till ............................................... » 89,655: 54

innestående å deposition i banker mot 4 °/o ränta » 170,000: —

innestående å folioräkning............................................. » 12,399: 8 6

kronor 718,733: 98.

Riksgäldskontorets fordringar och öfriga tillgångar.

(1893 års reglemente §§ 4—6.)

Vid slutet af år 1892 utgjorde dessa fordringar och tillgångar

(de inom linien förda oberäknade) ........................ kronor 69,525,629: 19.

Under år 1893 hafva de ökats med............ „ 6,721,769:01.

och utgjorde således vid samma års slut ............ kronor 76,247,398: 2 0.

Då det utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper, hvilket fullmäktige

såsom vanligt fogat vid denna berättelse, för hvarje särskild

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 1.

post utvisar förändringen med dessa fordringar och tillgångar, få fullmäktige,

beträffande detaljerna häraf, hänvisa till samma räkenskapsutdrag.

Af till betalning förfallna annuiteter å de från riksgäldskontor et till

kanal- och jemn ägs anläggning ars utförande samt till byggnader utgifna

lån hafva nedan nämnda belopp ännu ej af vederbörande till riksgäldskontoret

guldits å följande lån nemligen:

Till Dalslands kanal-aktiebolag, för segelleds öppnande från Hattefura

till sjön Stora Lee:

Å detta lån, primitivt 800,000 kronor, skulle vid slutet af hvart

och ett af åren 1891—1893 inbetalts en annuitet af 5 procent eller

40,000 kronor, tillsammans............................................. kronor 120,000: —-

Deraf hafva hittills endast inbetalts i afräkning

å 1891 års annuitet ....................................................... „ 19,261: 67.

så att riksgäldskontorets förfallna fordran utgör ... kronor 100,738: 33.

Vid 1892 års utgång utgjorde kontorets förfallna fordran 109,666

kronor 33 öre.

Till Kinda kanals aktiebolag:

Utaf 1886 —1893 årens annuiteter, utgörande för hvarje år, 21,875

kronor, eller tillsammans ............................................ kronor 175,000: —

hafva i afräkning å 1886 års annuitet inbetalts „ 11,289: 7 6.

och återstodo således förfallna oliqviderade ... kronor 163,710: 24.

Aid 1892 års slut utgjorde kontorets förfallna fordran 152,626

kronor.

Till Uddevalla—Venersborg-Herrljunga jernvägsaktiebolag:

Annuiteterna för åren 1892 och 1893 å 162,000 kronor motsvarande

5 procent å lånesumman, 3,240,000 kronor, utgöra till
-

sammans............................................................................. kronor 324,000: —

Deraf äro inbetalda å 1892 års annuitet ........ „ 62,000: —

och uppgår kontorets förfallna fordran till kronor 262,000: —

hvarå öfverränta å 6 procent blifvit inbetald till 1893 års slut.

Vid 1892 års slut uppgick riksgäldskontorets förfallna fordran

till 162,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

9

Till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag:

Å de- vid 1885—1893 årens slut förfallna annuiteter å lånet

785,000 kronor, motsvarande procent, eller 43,175 kronor för åren

1885 och 1886.............................. kronor 86,350: —

och 5 procent, eller 39,250

kronor, för åren 1887—1893,

eller tillsammans ..................... 274,750:— kronor 361,100: —

äro inbetalda i afräkning å 1885 års annuitet „ 22,682: 5 0.

och utgör kontorets förfallna, med 6 procent

öfverränta löpande fordran ............................................ kronor 338,417: 5 0.

Kontorets förfallna fordran vid 1892 års slut uppgick till 299,167

kronor 50 öre.

Till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag.

Å de vid 1892 och 1893 årens slut förfallna annuiteter, 87,500

kronor hvartdera året, tillsammans............................. kronor 175,000: —

äro inbetalda i afräkning å 1892 års annuitet „ 10,000: —

och utgör kontorets förfallna fordran............... kronor 165,000: —

öfverränta är inbetald till 1893 års slut.

Vid 1892 års slut uppgick kontorets annuitetsfordran till 140,000

kronor.

Till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag:

Å 1893 års annuitet, motsvarande 5 procent å primitiva låne
-

beloppet 1,865,000 kronor eller..................................... kronor 93,250: —

inbetaides i slutet af december samma år ...... „ 15,000: —

och utgjorde kontorets förfallna fordran, hvarå

öfverränta liqviderats ........................................................ kronor 78,250: —

Kontorets förfallna fordran vid 1892 års slut utgjorde 58,250

kronor.

Till Gotlands jernvägsaktiebolag.

Å detta lån, primitivt 500,000 kronor, hafva å 1889—1893 årens

annuiteter å 25,000 kronor, eller tillsammans ......... kronor 125,000: —

i afräkning å 1889 års annuitet inbetalts...... ,, 16,000: —

och utgör kontorets fordran, utom öfverränta kronor 109,Ö0Ö: —

Bih. till Riksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Vid 1892 års slut utgjorde bolagets annuitetsskuld 84,000 kronor.

Bolaget har anmält, att förstärkning af den rörliga materielen

och anskaffande af nya stålräls hindrat afbetalning å bolagets skuld

till riksgäldskontoret.

Till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, som beviljats till ett belopp af 750,000 kronor, hvaraf

endast utbetalts 746,197 kronor 94 öre, skulle 4| procent ränta in
-

betalas under åren 1887 och 1888 med tillsammans kronor 51,578:91,

Kapitalafbetalning och ränta år 1889............... „ 35,661: 6 6.

Annuiteter den 1 januari 1890—1894 å 37,309

kronor 90 öre .................................................................... ,, 186,549: 50.

kronor 273,790: 07.

Under år 1893 inbetaides ................................... „ 10,000: —

hvadan kontorets förfallna fordran utom öfver
ränta

utgör........................................................................... kronor 263,790: 0 7.

Vid 1892 års slut utgjorde bolagets rånte- och annuitetsskuld

236,480 kronor 17 öre.

Till Svartelfs jernvägsaktiebolag:

Å detta lån, som utbetalts med 341,000 kronor, äro annuiteterna

den 1 januari 1892, 1893 och 1894 obetalda med tillsammans, öfver
ränta

oberäknad.................................................................. kronor 51,147: 37.

deraf 1892 års annuitet 17,047 kronor 87 öre samt 1893 och

1894 års annuiteter hvardera 17,050 kronor.

Den första januari 1893 utgjorde kontorets förfallna annuitetsfordran

34,097 kronor 87 öre.

Till Kinds härads jernvägsaktiebolag;

Å detta lån, primitivt 500,000 kronor, skulle den 1 juli 1891—1893 inbetalas

en annuitet af 25,000 kronor, eller tillsammans kronor 75,000: —

Deraf äro hittills å 1891 års annuitet inbetalda ,, 20,000: —

och utgör kontorets fordran ................................. kronor 55,000: —

med 6 procent öfverränta å 55,000 kronor från innevarande års

början.

Vid 1892 årB slut utgjorde riksgäldskontorets fordran, utom öfverränta

40,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

11

Till Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag:

Å lånet till detta bolag 404,000 kronor skulle den 1 oktober

1893 inbetalas....................................................................... kronor 19,762:22

som uteblifvit och hvarå 6 procent öfverränta beräknas.

Till Bergslagernas jernvägsaktiebolag:

Å det lån 1,707,800 kronor, som bolaget, mot 4 procent obligationer

af den 31 december 1891, erhållit i riksgäldskontor i utbyte

mot förfallna, icke inlösta räntekuponger till bolagets 5 procent obligationer

af den 15 januari 1874, har räntan icke blifvit erlagd den 1 juli

1892 med ..................................... kronor 31,307: 37

den 1 januari och den 1 juli

1893 samt den 1 januari 1894

å 34,156 kronor......................... 102,468: — kronor 133,775: 37.

Till Skara domkapitel:

för förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden

i Skara:

För detta ändamål utbetaldes

den 7 augusti 1868 kronor 20,000: —

den 29 jan. 1869 „ 20,000: — kronor 40,000: —

den 7 augusti af 1,000 kronor å hvartdera lånet, eller tillhopa 2,000

kronor årligen.

Utaf 1889—1893 årens anuuiteter, tillsammans......... kronor 10,000: —

hafva under år 1893 inbetalts................................. ,, 1,000: —

och utgör således kontorets förfallna fordran ... kronor 9,000: —

Motsvarande fordran utgjorde vid 1892 års slut 8,000 kronor.

Vid jemförelse mellan förestående, icke inbetalda förfallna annuiteter

och räntor, uppgående den 1 januari 1894 till kronor 1,749,591: 60

och obetalda förfallna annuiteter och räntor

den 1 januari 1893......................................................... .» 1,389,751: 24.

visar sig, att riksgäldskontorets förfallna fordran

under år 1893, med tillägg af de den 1 januari

detta år förfallna obetalda annuiteter, ökats med kronor 359,840: 36.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets inom linien balanserade tillgångar hafva icke

undergått någon förändring under år 1893. De utgöra 33,195,000

kronor.

Sistlidne års Riksdag medgaf, att de inteckningar, som i Norbergs

jernvägs nya aktiebolags jernväg meddelats till säkerhet för två

bolaget beviljade statslån enligt två särskilda, af bolaget den 21 maj

1855 utfärdade förbindelser, hvardera å 150,000 kronor, finge dödas,

så vidt de besvärade det å en i statsrådsprotokollet omförmäld, af

kommissionslandtmätaren Carl Robert Zettergren år 1878 upprättad

karta med åtecknad beskrifning utmärkta område om 16 qvadratref

75 qvadratstänger eller 2 tunnland 31,7 kappland, med vilkor att

bolaget dessförinnan å det af förenämnda lån, hvarå annuiteten utgår

med 3 procent, till riksgäldskontoret utom den stadgade amorteringen

afbetalt ett belopp af fem tusen kronor.

Med anledning häraf har omförmälda aktiebolag den 8 juli förlidet

år till riksgäldskontoret inbetalt nämnda belopp, 5,000 kronor.

Af de från jernvägshypoteksfonden utlemnade lån, ursprungligen

utgörande 7,864,000 kronor, återstod vid 1893 års ingång oguldet ett

lån å 1,829,400 kronor. Detta lån har under sistlidne år blifvit återbetaldt,

till följd hvaraf vid samma års slut, i enlighet med de af

1879 års Riksdag för jernvägshypoteksfonden meddelade föreskrifter,

icke något lån var från fonden utlemnadt. Sedan fondens återstående

skuld till riksgäldskontoret blifvit gulden, hade fonden vid slutet af år

1893 en behållning af 152,560 kronor 50 öre, af hvilket belopp 151,500

kronor utgjorde kapital, insatt i bank på deposition mot 4 procents

ränta, och återstoden hvad af denna ränta upplupit till årets slut.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

13

Till betalning från riksgäldskontoret anvisade statsutgifter.

(1893 års reglemente §§ 7—19.)

Till inköp af Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan

Hudiksvall och Näsviken, dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande

till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel

beviljade 1885 års Riksdag, förutom eftergift af en riksgäldskontorets

fordran hos nämnda bolag å 185,677 kronor 97 öre, ett anslag al

4,623,300 kronor, att utgå med 2,000,000 kronor år 1886, med 2,350,300

kronor år 1887 och 273,000 kronor år 1888.

Anslagsbeloppen för åren 1886 och 1888 samt 1,999,489 kronor

82 öre af anslaget för år 1887 anvisades att utbetalas till väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen, som ock i riksgäldskontoret lyftat dessa belopp.

Återstående 350,810 kronor 18 öre af anslaget för år 1887 skulle

enligt Riksdagens beslut utgå till jernvägsaktieholaget sålunda, att

staten den 31 december 1887 till boiaget betaide dels mot erhållande

af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot

svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare

245,186 kronor 11 öre.

Af sistnämnda båda belopp hade vid 1893 års början af riksgäldskontoret

till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts tillsammans

345,686 kronor 11 öre. Återstoden af köpeskillingen, 5,124

kronor 7 öre, innestår fortfarande i riksgäldskontoret, enär bolaget

ännu ej till riksgäldskontoret aflemnat de i jernvägen intecknade obligationer,

hvilkas erhållande utgör vilkoret för sistberörda belopps utfående.

Likaså innestå ännu i riksgäldskontoret 730 kronor 31 öre af

köpeskillingen, 4,000,000 kronor, för den enligt 1879 års Riksdags

beslut inköpta Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg.

Till inköp af jernvägen mellan Lideå och gränsen mot Norge för

en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor anvisade 1890 års Riksdag

till Kongl. Maj:ts förfogande ej mindre nämnda belopp än äfven för

bestridande af omkostnader vid köpet 250,000 kronor, eller tillsammans

7,000,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret, med rätt

för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kong]. Maj:t funne sådant

nödigt.

Af detta anslag utbetaldes under år 1891 såsom köpeskilling för

jernvägen 6,500,000 kronor. Såsom omkostnader vid köpet har under

år 1892 utgått ett belopp af 19,749 kronor 93 öre. Återstoden af

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 1.

det till bestridande af dylika kostnader beviljade belopp å 250,000

kronor, eller 230,250 kronor 7 öre, innestår fortfarande i riksgäldskontoret.

Riksdagen stälde år 1892 till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp

af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i riksgäldskontoret,

för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivarabanan och

till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till ersättande

af de för banan under år 1891 häfda utgifter.

Häraf äro under år 1892 i riksgäldskontoret lyftade tillsammans

2,570,000 kronor. Återstoden, 230,000 kronor, har ännu icke af Kongl.

Maj:t disponerats.

För anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—öfverLuleå

stälde sistlidne års Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande ett

belopp af 800,000 kronor, att i mån af behof under år 1894 lyftas i

riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att, derest Kongl. Maj:t

så pröfvade nödigt, deraf använda högst 500,000 kronor till inköp af

malmvagnar för Luleå— G elliv ar a-banan samt att redan under år 1893

i riksgäldskontoret lyfta hvad som för dylikt inköp kunde inom sistnämnda

belopp erfordras.

Sedan Kongl. Maj:t bemyndigat jernvägsstyrelsen att af detta

anslag under år 1893 lyfta 500,000 kronor till inköp af malmvagnar

för berörda jernbana, har riksgäldskontoret den 23 juni sistlidne år

för omförmälda ändamål utbetalt 500,000 kronor. Återstoden af anslaget

innestår fortfarande.

Till af slutande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby)

och öfver-Luleå (Boden) har 1893 års Riksdag för år 1894 beviljat

ett anslag af 3,700,000 kronor och deraf till utgående från riksgäldskontoret

anvisat 3,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition

utbetalas.

Den 2 innevarande månad lyfte jernvägsstyrelsen af detta anslag

1,000,000 kronor, och har styrelsen anhållit att den 2 instundande

februari deraf ytterligare utbekomma 900,000 kronor.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1886 års Riksdag

en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med

år 1887 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond har af Kongl.

Maj:t sålunda disponerats, att deraf tilldelats:

Skara—Kinnekulle—Venerns jernvägsaktiebolag... kronor 324,000: —

Svartelfs jernvägsaktiebolag...................................... „ 341,000: —

Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag .................. ,, 824,915: —

Transport kronor 1,489,915

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

15

Transport

Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag ..................

Fogelsta—Vadstena—Ödeshögs jernvägsaktiebolag

Falu—Rättviks jernvägsaktiebolag

kronor 850,000: —

hvilket lån bolaget dock sedermera för Kongl.

Maj:t anmält sig icke vara i tillfälle

mottaga.

Mora—Venerns jernvägsaktiebolag...........................

Vittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag

kronor 410,000: —

hvilket belopp Kongl. Maj:t dock sedermera,

i sammanhang med bolaget beviljadt tillstånd

till minskning af den i kostnadsförslaget

för jernvägen upptagna rullande

materielen, nedsatt till ..............................

Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag ............

Klippan—Röstånga jernvägsaktiebolag ..................

Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag................

kronor 1,489,915: —

„ 1,120,250: —

„ 300,000: —

1,000,000: —

ii

ii

>i

404.000

305.000

290.000

90,835

Summa kronor 5,000,000

Hela detta belopp har blifvit från riksgäldskontoret utbetaldt med

undantag af 18,000 kronor af det mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag

beviljade lån.

Till låneunderstöd för enskilda jernvägar beviljade 1891 års

Riksdag likaledes en lånefond af 5,000,000 kronor, att utgå under fem

år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen. Denna fond

har Kongl. Maj:t disponerat på det sätt, att deraf tilldelats:

Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag ............... kronor 1,800,000: —

Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag ........ „ 1,300,000: —

Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jernvägsaktiebolag

...................................................... ii 653,000:

Uddevalla—Lelångens jernvägsaktiebolag ............ ,, 1,247,000: —

Summa kronor 5,000,000: —

Af dessa lån har hittills från riksgäldskontoret utbetalts:

till Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag......... kronor 1,050,000:

,, Malmö—Tomelilla „ „ ........ 800,000:

„ Norrköping—Söderköping—Vikbolandets jernvägsaktiebolag

................................................... ii__400,000:

Summa kronor 2,250,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Härförutom har 1891 års Riksdag beviljat och stält till Kong].

Maj:ts förfogande ett belopp af 2,350,000 kronor, att anvisas såsom

lån åt Hernösand—Sollefteå jernvägsaktiebolag och utgå med ena hälften

under år 1892 och med andra hälften under år 1893.

Sedan Kongl. Maj:t bestämt tiderna för lyftning i riksgäldskontor

af det nämnda jernvägsaktiebolag sålunda beviljade lån, kar

till bolaget, i mån af fullgjorda prestanda, utbetalts:

i maj 1892 ....................................................... kronor

i september 1892.............................................

i januari 1893 ................................................

i maj 1893 .......................................................

i december 1893 .............................................

675.000

499,600

340.000

52,000

756,500

Summa kronor 2,323,100

Till betäckande af anvisningar å den af 1883 års Riksdag beslutade

odling slånefonden hafva erforderliga fyllnadsbelopp för åren

1885—1888 af riksgäldskontor inbetalts till statskontoret med 2,675,355

kronor 91 öre. Härförutom hafva, jemlikt 1888 års riksdagsbeslut,

anvisats följande fyllnadsbelopp, nemligen för år 1889 365,406 kronor

34 öre, för år 1890 97,730 kronor 12 öre, för år 1891 643,777 kronor

79 öre och för år 1892 609,796 kronor 99 öre, hvaraf statskontoret

lyftat beloppen för åren 1889—1891, tillhopa 1,106,914 kronor 25 öre.

Den ränta, statskontoret har att för ifrågavarande försträckningar

godtgöra riksgäldskontoret, är för de belopp, hvilka blifvit öfverlemnade

före utgången af år 1889, bestämd till 4 procent för år, och för

de belopp, som öfverlemnats under åren 1890 och 1891, till 3 £ procent

för år. Räntan å de belopp, hvilka för fondens räkning inbetalts till

statskontoret under åren 1892 och 1893 eller hädanefter kunna komma

att öfverlemnas, är, intill dess fullmäktige annorlunda besluta, bestämd

till 4 procent för år. Till följd häraf skall statskontoret erlägga 4 procent

ränta å 3,056,764 kronor 32 öre och 31- procent ränta å 725,505

kronor 84 öre.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

17

För fullbordande af restaurations arbetet å Skara domkyrka anvisade

1892 års Riksdag dels å extra stat för år 1893 ett anslag till belopp

af 35,000 kronor, dels på riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom lån,

att af domkyrkan återgäldas medelst en årlig annuitet af fem procent

å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet skulle beräknas

fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående oguldna kapitalbeloppet

och återstoden anses såsom kapitalafbetalning, allt under vilkor,

att någon utbetalning icke finge ega rum förr än styrkt blifvit, att

domkyrkans byggnadskassa egde tillräckliga medel för arbetets fullständiga

fullbordande; och skulle, sedan lånebeloppet utbetalts, riksgäldskontoret

ega att af statskontoret utbekomma ersättning.

Ifrågavarande lånebelopp å 40,000 kronor har, sedan hos fullmäktige

blifvit styrkt, att domkyrkans byggnadskassa till sitt förfogande

egde tillräckliga medel för restaurationsarbetets fullständiga fullbordande,

den 8 december nästlidne år utbetalts, hvarefter riksgäldskontoret den

29 i samma månad derför erhållit ersättning af statskontoret.

För fortsatt utveckling af statens telefonväsende bemyndigade 1893

års Riksdag fullmäktige att tillhandahålla telegrafstyrelsen ett lånebelopp

af 1,000,000 kronor på vilkor, lika med dem, som bestämdes för de af

telegrafstyrelsen, enligt 1891 och 1892 års Riksdagars beslut, i riksgäldskontoret

för enahanda ändamål lyftade lånebelopp å tillsammans

2,000,000 kronor.

På grund häraf har telegrafstyrelsen under sistförflutna år, efter

bemyndiganden af Kongl Maj:t, i riksgäldskontoret lyft:

i april ........................................................... kronor 500,000: —

i augusti ........................................................, 250,000: —

i oktober ....................................................... „ 100,000: —

i december ................................................... „ 150,000: —

kronor 1,000,000: —

Den ränta, telegrafstyrelsen har att erlägga å dessa medel, är

bestämd till 4 procent för år, att betalas halfårsvis.

Af det lånebelopp å 1,000,000 kronor, som enligt 1891 års riksdags

beslut tillhandahållits telegrafstyrelsen för ofvan nämnda ändamål,

har styrelsen den 30 december sistlidne år återbetalt 50,000 kronor.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sand. 1 Afd. 1 Häft.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Kassaförstärkning åt statskontoret.

(1893 års reglemente § 20.)

Genom kongl. brefven den 9 september 1892 samt 3 mars och

2 juni 1893 har statskontoret bemyndigats att, i mån af behof, i riksgäldskontor

lyfta kassaförstärkning med resp. 3,000,000 kronor,

2,500,000 kronor och 2,500,000 kronor.

Dessa belopp har statskontoret lyft sålunda:

1892

den

10 september.......

...................... kronor

2,500,000

—

1893

11

10 mars ................

2,500,000

—

11

11

1 juni ...................

...................... 11

500,000

—

11

11

15 „ ...................

....................... 11

1,000,000

—

11

11

30 „ ..................

1,000,000

—

11

11

31 augusti.............

500,000

—

Summa kronor

8,000,000

—

På riksgäldskontor anvisade kreditiv.

(1893 års reglemente §§ 21—24.)

Någon lyftning af berörda kreditiv har under den tid, denna berättelse

omfattar, icke egt rum.

Af statskontoret utbetalda, i riksstaten uppförda anslag.

(1893 års reglemente § 40.)

Till bestridande af annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötesoch

revisionskostnader samt aflöningar har riksgäldskontoret fått från

statskontoret mottaga:

i januari månad......................................... kronor 600,000: —

i februari „ ........................................ „ 800,000: —

Transport kronor 1,400,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

19

i mars månad

i april „

i juni _ „

i augusti „

i september ,,

i november „

Transport kronor 1,400,000: —

.................. „ 3,600,000: —

................... „ 1,700,000: —

................. „ 800,000: —

..............„ 500,000: —

................... „ 2,000,000: —

................... „_ 1,034,900: —

Summa kronor 11,034,900: —

Riksdagskostnader.

(1893 års reglemente § 25.)

Enligt till 1893 års slut sig sträckande redovisning öfver kostnaderna

för samma års riksdag hafva dessa uppgått till följande belopp:

arfvoden och resekostuadsersättning till Andra

Kammarens ledamöter ........................................... kronor 289,218: 24

arfvoden och traktamenten till kansli och vakt
betjening.

...................................................................... » 119,269: 88

trycknings- och häftningskostnader............. ,, 98,145:07

diverse utgifter................................................................... n 26,004: 80

Summa kronor 532,637: 99

Riksgäldskontorets inkomster och kassaräkning.

(1893 års reglemente §§ 36—48.)

De under år 1893 till riksgäldskontorets kassaräkning influtna

medel, behållningen vid årets början, 2,419,232 kronor 94 öre oberäknad,

hafva uppgått till ........................................................ kronor 30,719,053: 13

Samma räknings utgifter under året hafva

utgjort ..........................................................................21__31,614,875: 48

utvisande dessa summor en omsättning

under år 1893 å riksgäldskontorets kassaräkning

af • _ ............................................................................... kronor 62,333,928: 61

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 1.

För beskaffenheten och beloppet af de förnämsta bland dessa utgifter

är å behöriga ställen i denna berättelse redogjordt.

De hufvudsakligaste inkomstposterna hafva utgjorts af:

kapital- och ränteinbetalningar å till vissa bestämda

föremål utgifna lån .............................. kronor 2,477,768: 5 3

inbetalning af tills vidare förräntade medel jemte

ränta derå ...............................................................

valuta för sålda 31 procent obligationer af 1886

års lån .....................................................................

valuta för sålda 3,6 procent obligationer af 1887

års lån ....................................................................

af statskontoret levereradt anslag til annuiteter

och räntor m. m.................................................

upptagna tillfälliga lån................................................

återbetalning af jernvägshypoteksfondens skuld

med ränta ..............................................................

Riksgäldskontorets utlåning.

(1893 års reglemente § 46.)

I enlighet med Riksdagens föreskrift hafva, i den mån behållningarna

och riksgäldskontorets utgifter sådant medgifvit, riksgäldskontorets

tillgångar gjorts räntebärande, och hafva i sådant hänseende

från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnats 3,360,347 kronor 10 öre.

Vid 1893 års slut utestående, tills vidare förräntade medel utgjorde

i kapital:

3,301,364: 37

3,283,088: 89

3,374,430: —

11,034,900: —

5,150,000: —

1,771,936: 52

från riksgäldskontorets kassaräkning utlemnade:

mot reverser och depositionsbevis .......................... kronor 1,740,500: —

mot uppköpta obligationer ......................................... „ 897,417: io

Summa kronor 2,637,917: 10

från liqvidations- och amortissementsfonderna utlemnade:

mot uppköpta obligationer .......................................... kronor 2,125,732: 51.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 21

Den genom riksgäldskontorets ifrågavarande lånerörelse för år

1893 uppkomna vinst utgör:

för riksgäldskontoret ........................................................ kronor 105,378: 54

för liqvidations- och amortissementsfonderna............ „ 84,245: n

Summa kronor 189,623: 6 5

Riksgäldskontorets upplåning.

Af 1886 års i kronor och riksmark förskrifna 3? procent lån återstod

vid sistlidne års början osåldt ett belopp af 16,133,500 riksmark.

Häraf har under år 1893 i olika poster afyttrats ett sammanlagdt belopp

af 3,897,500 riksmark.

Vid 1893 års ingång hade af riksgäldskontorets från innehafvarens

sida ouppsägbara 3,6 procent obligationer af år 1887 försålts ett nominelt

belopp af 23,155,500 kronor. Under sistlidne år försåldes af nämnda

obligationer ytterligare belopp å tillhopa nominelt 3,536,000 kronor

och under innevarande år till och med denna dag ett belopp af 1,867,500

kronor. Ifrågavarande obligationers försäljningspris är för närvarande

bestämdt till 98 procent.

Då under juni månad sistlidne år fullmäktige, till följd af statskontoret

beviljade kassaförstärkningar, blefvo nödsakade att utan dröjsmål

anskaffa medel för dessa förstärkningars utbetalande från riksgäldskontoret,

träffades med fullmäktige i riksbanken aftal derom, att bemälda

bank skulle tillhandahålla riksgäldskontoret en tillfällig försträckning

intill ett belopp af 2,000,000 kronor, att i mån af behof i riksbanken

lyftas med minst en half million kronor för hvarje gång och mot aflemnande

vid samma tillfälle af riksgäldskontorets förbindelse å det

lyftade beloppet jemte ränta, beräknad en fjerdedels procent under

riksbankens lägsta utlåningsränta, med återbetalningsskyldighet efter

en månads föregången uppsägning, dock med riksgäldskontoret förbehållen

rätt att när som helst återbetala större eller mindre del af

lånet. Med begagnande af detta aftal lyfte riksgäldskontoret i riksbanken

:

den 15 juni..................................................................... kronor 500,000: —

„ 30 „ ..................................................................... „ 1,000,000: —

„ 4 augusti .........................................................^.._„ 500,000: —

Summa kronor 2,000,000: —

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Häraf återbetaldes:

den 5 oktober ............................................................ kronor 1,000,000: —

„ 12 ............................................................... „ 500,000: —

„ 26 „ ................................................................„ 500,000: -

Summa kronor 2,000,000: —

med ränta efter 3^ % för år för tiden från lyftningsdagarna till och med

den 13 september och efter 4f- % för år från sistnämnda dag.

I början af augusti månad sistlidna år erbjöd sig Skandinaviska

kredit-aktiebolaget att tillhandahålla riksgäldskontoret utländsk valuta

till pris, som, med afsende å dåvarande kursförhållanden, var för riksgäldskontoret

ganska förmånligt, hvarjemte bolaget förklarade sig villigt

att i liqvid emottaga riksgäldskontorets förbindelse i stället för kontant

betalning. Med anledning häraf och då riksgäldskontoret fortfarande

var i behof af tillfälliga lån, aftalades den 10 augusti med nämnda bolag,

att bolaget skulle för riksgäldskontorets räkning verkställa inbetalning

af valuta i engelskt mynt, hvarvid till bolaget utfärdades en kontorets

förbindelse å 900,000 kronor, löpande med 34, % årlig ränta och stäld

att återbetalas en månad efter skedd uppsägning. Sedan emellertid riksbanken

och öfriga bankinrättningar i riket höjt sitt diskonto från och

med den 14 i samma månad med en procent, underrättade Skandinaviska

kredit-aktiebolaget fullmäktige, att bolaget, till följd af den inträdda

diskonto- och ränteförhöjningen, vore betänkt att oförtöfvadt uppsäga

berörda förbindelse till betalning, men skulle, om så önskades, till den

15 januari 1894 försträcka riksgäldskontoret beloppet, derest räntan,

räknadt från och med den 25 september, höjdes till 4q % för år. Detta

anbud blef af fullmäktige antaget den 17 augusti, hvarefter fullmäktige

i samma månad med bolaget träffade öfverenskommelse om inbetalning

för riksgäldskontorets räkning af ytterligare utländska valutor, i liqvid

hvarför utfärdades två riksgäldskontorets förbindelser, den ena å 600,000

kronor och den andra å 500,000 kronor, båda med 4j % årlig ränta och

återbetalningsskyldighet den 15 januari 1894. Samtliga dessa förbindelser

äro numera infriade, den å 900,000 kronor likväl redan den 20

december sist-lidne år, sedan ofvan bemälda bolag förklarat sig beredt

att då emottaga betalning för densamma.

Upplåning af tillfällig natur hafva fullmäktige vidare verkstält

derigenom, att fullmäktige af förekommen anledning medgifvit postsparbanken

att tills vidare i riksgäldskontoret insätta medel mot 4 % ränta

och återbetalningsskyldighet sex månader efter uppsägning samt Stockholms

läns sparbank att insätta 400,000 kronor på enahanda vilkor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial JV.-o 1. 23

På grund häraf har postsparbanken hittills insatt kronor 1,600,000: —

och Stockholms läns sparbank .................................. „ 400,000: —

eller tillsammans ........................................................... kronor 2,000,000: —

I sammanhang med redogörelse för verkstäld upplåning få fullmäktige

meddela, att den riksgäldskontoret medgifna upplåningsrätt

minskats med beloppet af jernvägshypoteksfondens under sistlidne år

till riksgäldskontoret inbetalda återstående kapitalskuld, 1,685,953 kronor

98 öre.

Angående det fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksbanken

lemnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen åt riksdagsoch

riksbankshus få fullmäktige hänvisa till den särskilda berättelse, fullmäktige

i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamt komma att

deröfver afgifva.

Stockholm den 18 januari 1894.

ALB. ANDERSON.

PER SAMZELIUS. J. NÖRDENFALK. EDW. SEDERHOLM.

OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.

P. B. Babe.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Riksgäldskontorets balanserade tillgångar och

Den 1 januari.

Debet.

Den 31 december.

Tillgångar.

Kronor.

Fordringar för utgifna lan.

Kronor.

538,024

63

Byggnadslån................................................... 560,160: 75.

739,795

45

Tomtregleringslån ........................................ 726,412: 09.

799,962

05

Lån för kanal- och slussanläggningar ........... 761,285:99.

45,873,102

74

,, „ jern vägsanläggningar......................... 47,969,215: 57.

1,173

62

„ „ undsättande af de genom 1868 års

missväxt nödlidande länen ...................... 112:30.

2,000,000

—

,, till kongl. telegrafstyrelsen ....................... 2,950,000: —

3,138,492

37

Fordran af odlingslånefonden........................ 3,782,270: 16.

2,473,790

—

Tills vidare förräntade medel........................ 2,637,917: 10.

59,387,373

96

= 55,564,340: 86 =

4,183,390

91

Räntor å förestående lån utbalanseras oförändrade ..................

4,183,390

91

2,500,000

—

Kassaförstärkning till kongl. Statskontoret.................................

8,000,000

—

146,184

07

Jernvägshypoteksfondens behållning ..........................................

152,560

50

1,791,224

46

Fordran af samma fond .............................................................

- -

—

2,193,840

60

De konverterade och fonderade lånens liqvidations- och amor-

tissementsfonder....................................................................

2,193,840

60

100,307

34

Fordran af sistnämnda fonder ....................................................

75,000

—

614,761

06

Fonden för extra amortering af statsskulden ............................

726,104

90

—

74

Förskott å anslagen till Riksdagens justitieombudsman och hans

expedition ......................................................................

500

74

I riksgäldskontorets kassa kontant innestående medel.

- -

—

Inkomna annuitetsliqvider, förfallna vid 1893 års

slut.................................................................. 151,178:56.

10,361

69

Förskott till riksdagskostnader.......................... 3,622: 24.

1,984

52

„ „ kontors- och rättegångsexpenser..... 1,593:76.

67,106,396

25

Transport 156,394: 56.

74,718,771 61

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

25

skulder vid början och slutet af år 1893.

Den 1 januari.

Kredit.

Den 31 december.

Skulder.

Kronor.

Fonderade lån.

Kronor,

i

768,888

89

1860 års lån emot premieobligationer............

637,777: 78.

IG.123,174

40

1878 .....................................................

15.835.701: 60.

108,682.200

—

1880 ...................................................

107,375.400: —

'' 56,306,222

23,155,500

26,666,666

22

1886 .....................................................

59,551.111: 11.

1887 " ...........................................

26,691,500: —

26.666,666: 67.

.

67

1888 ,. ;, ................................................

35,003,111

11

1890 .................................................

34,712,444: 44.

271,470,601

60

= 266,705,763:29 =

Icke fonderade lån.

10,125

—

Gamla 5 °/0 lånet ........................................

10,125: —

140,889

Göta kanals reparationsfond.........................

140,889: —

7,200,000

1891 års tillfälliga utländska lån .................

Upptagna tillfälliga inhemska lån:

7,200,000: —

af postsparbanken ............... 850,000: —

„ Skandinaviska kreditaktie- bolaget ......................... 1,100,000: —

„ Stockholms läns sparbank 300,000: —

2,250,000: —

310.000

_

Försträckning af fonden för extra amortering

af statsskulden...........................................

—--

9,601.014

—

10,846

67

Räntor utbalanseras oförändrade .......................

= 7,701,860: 67 =

10,846

67

Diverse skulder.

626,479

44

Å 1892 års anslag till riksdags- och revisionskostnader, aflo-

ningar, annuiteter och räntor, återbäring ...

—

275,034,103

40

Transport|281,082,462 27

Bih. till Riksd. Vrot. 1894. 4 Sami, 1 Afd. 1 Haft. 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Den 1 januari.

| |

I

Oen 31 december. 1

Kronor.

1

Kronor.

67,106,396

1,075

25

Transport 156,394: 56.

Ett utassigneradt, före 1892 års slut ej utbetaldt

lånebelopp ............................................................

74,718,771

156,394

61

56,

2,418,157

94

Behållning å riksgäldskontorets folioräkning i riksbanken..... .. ..

1,372,232

03

=

76,247,398

20

Kapitalräkningen.

206,877,685

04

Skulder utöfver tillgångar ......................................................

206,112,595

29

Inom linien balanserade tillgångar.

105,000: — Brandförsäkringsvärdet af Riks- dagens hus ........................... 105,000: —

90,000: — Bokföringsvärdet af riksgäldskon- torets hus............. 90,000: —

30,000,000: — Allmänna hypoteksbankens grund- fond ......................................... 30,000,000: —

3,000,000: — Aktiebolaget sågverksegarnes ga- rantiförenings dito ................ 3,000,000: —

i

33,195,000:— Kronor 33,195,000: —

|276,403,314)83

Summa|282,359,993)49)

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

27

Den 1 januari.

Den 31 december.

Kronor.

275,034,103

40

900,355

26

650

47''

730

81

5,124

07

230,250

07

230,000

—

733

23

1,368

02

1276,403,314,83

Transport|281,082,462

Till undsättningar och missväxter eller felslagna

skördar.............................................................. 810,841: 04.

Köpeskillingar för försålda mindre kronolägenheter--—

Å anvisade medel för inköp af Hallsberg—Motala

—Mjölby jernväg .......................................... 730: 31.

Återstoden af 1887 års anslag för inköp afjern
vägen

mellan Hudiksvall och Näsviken ........... 5,124:07.

Dito af vid 1890 års riksdag anvisade medel till

kostnader för inköp af jernvägen mellan Luleå

och norska gränsen ......................................... 230,250: 07.

Dito af vid 1892 års dito anvisade dito för kompletteringsarbeten

å Luleå—Gellivarabanan samt

till inköp af rullande materiel........................... 230,000: —

Å 1893 års anslag för Riksdagens bibliotek........ 585: 73.|

Å samma års anslag till ränta och amortissement

å 1886 års jernvägslån ................................... —

= 1,995,690: S7 =

Inom Union balanserade skulder.

Kronor.

150,000:— Konung Carl XIILshemgiftskapital 150,000:—.

100,777: 16. Lappmarks ecklesiastikfond........ 100,777: 16.

30,000,000: — Till Allmänna Ilypoteksbanken aflemnade

riksgäldskontorets 3{

°/0 obligationer.................... 30,000,000: —

3,000,000: — „ Aktiebolaget Sågverksegarnes

Garantiförening afiemnade dito 3,000,000: —

3,536: 88. Af lånet på 100 år till Trollhätte

slussverk ............................. 3,536: 88.

33,254,314: 04.

Kronor 33,254,314: 04,

27

H 1,277,531122

Summa]282,359,993

49

Stockholm den 4 januari 1894.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

29

Till statsutskottet.

Don komité, som fullmäktige första gången den 24 maj 1888 valde

för att närmast handhafva och bereda de ärenden, som hade samband

med utförandet af det fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontor

gemensamt lemnade uppdraget i fråga om uppförandet å Helgeandsholmen

af nya byggnader för Riksdagen och riksbanken enligt 1888 års

riksdagsbeslut, har, sedan dess uppdrag år efter år förnyats, varit och

är fortfarande i verksamhet. Ledamöter i komitén hafva, sedan kompletteringsval

hållits dels efter fullmäktigen i riksbanken, herr Ribbing,

som aflidit, och dels efter fullmäktigen i riksgäldskontor, herr Wersäll,

som efter sin utnämning till landshöfding i Kopparbergs län afgått från

fullmäktigskapet, Tinder år 1893 varit och äro fortfarande: af fullmäktige

i riksbanken herrar Törnebladh och von Friesen samt af fullmäktige i

riksgäldskontor herrar Sederholm och friherre Nordenfalk.

Med dessa inom fullmäktiges krets valde ledamöter hafva adjungerats

för behandling af tekniska frågor herrar generaldirektören C. G. Beijer,

generallöjtnanten friherre B. A. Leijonhufvud och professoren F. G. A. Dahl,

hvilka samtliga fortfarande i ofvannämnda egenskap tillhöra komitén.

Öfver sin verksamhet för tiden från den 19 januari 1893 till samma

dag 1894 har komitén i en till fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret

stäld berättelse lemnat redogörelse och anhålla fullmäktige att

få såsom sitt yttrande åberopa denna jemväl med afseende å de af Riksdagens

under 1893 församlade revisorer gjorda uttalanden beträffande

dels inventarieförteckning, dels upphandling af pålvirke.

Beträffande de af fullmäktige fattade beslut och vidtagna åtgärder

innehålla protokollen för den 12 januari, 28 mars, 27 april, 18 maj, 10

augusti, 23 november, 15 och 30 december samt 10 och 20 januari

innevarande år nödiga uppgifter. Byggnadsfondens för riksdags- och

riksbankshus tillgångar vid 1893 års början och slut torde här böra

meddelas.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Byggnadsfondens tillgångar utcjjorde:

Den 1 januari 1893 Den 31 december 1893

Kassaräkningen:

Innestående på upp- och afskrifningsräk18,

733: 90. ning i Sundsvalls enskilda bank ............. 101,275: 56.

Utlånta medel:

5,052,128: — .................................... Kapital 5,114,423: —

13,154:76.................................. Kantor 15,059:67.

5,084,016: 7 2. “ '' 5,129,482: 6 7.

Summa kronor 5,230,758: 2 3.

Lägges till sistnämnda belopp ................................... kronor 5,230,758: 2 3,

innestående verklig behållning hos riksdagshus
komitén.

.................................................................. „ 12,393:10,

befinnas fondens tillgångar vid 1893 års slut utgöra kronor 5,243,151:33.

Hvilka byggnadsfondens utgifter för riksdags- och riksbanksbyggnaderna

å Helgeandsholmen under år 1893 varit, framgår af komiténs

berättelse. Hvad öfriga utgifter angår, som icke gått genom komitén,

hafva dessa utgjorts af utbetalningar å anslaget till nytt hofstall kronor

246,314: 95.

Stockholm den 22 januari 1894.

Fullmäktige i riksbanken:

PEHR EHRENHEIM.

R. TÖRNEBLADH. J. W. ARNBERG. TOM LILJEWALCH.

SIXTEN von FRIESEN. KARL HERLITZ.

Fullmäktige i riksgäldskontor et:

ADB. ANDERSON.

PER SAMZELIUS. J. NORDENFALK. EDW. SEDERHOLM.

OTTO M. HÖGLUND. J. JOHANSSON. W. ODELBERG.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

31

Riksdagshuskomiténs berättelse 1894.

Till herrar fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret.

En af de hufvudsakligaste uppgifter, på hvilkas lösning riksdagshuskomitén,

sedan komitén den 19 januari 1893 senast afgaf berättelse

till herrar fullmäktige, haft att arbeta, har varit uppgörande och framläggande

till pröfning och godkännande af ett ritningsförslag till de

byggnader för Riksdagen och riksbanken, som enligt 1888 års riksdagsbeslut

skola uppföras å Helgeandsholmen. Innan komiten närmare redogör

för hvad den i detta afseende uträttat, torde komitén till hufvuddraffen

böra erinra om de hittills utförda förarbetena till åstadkommande

af en antaglig ritning.

År 1890 aflemnade komiténs adjungerade ledamot, öfverintendenten

Zettervall förslag till Helgeandsholmens bebyggande i enlighet med förenämnda

riksdagsbeslut, öfver hvilket förslag, på sätt närmare omförmälts

i komiténs år 1891 afgifna berättelse, derefter yttrande afgafs af dåvarande

etatsrådet, numera danske kammarherren F. Meldahl.

Följande år framlade öfverintendenten Zettervall nytt förslag, hvilket

till sin grundidé öfverensstäinde med det förenämnda, nemligen deri, att

öfverbyggnaderna å Drottninggatan bibehållits, att denna gatas bredd i

förlängningen öfver Helgeandsholmen fortfarande upptagits till 40 fot

(i hvalfven öfver gatan 34 fot) och att uppfart anordnats åt Norrbrosidan

o. s. v. Jemväl öfver detta förslag yttrade sig etatsrådet Meldahl,

och är hans yttrande bilagdt komiténs nyssnämnda berättelse.

Vid närmare granskning af sist omförmälda förslag framhölls inom

komitén önskvärdheten deraf, att de omförmälda byggnaderna öfver

Drottninggatan kunde för vinnande af närmare öfverensstämmelse med

Riksdagens beslut angående två skilda byggnader borttagas och åt samma

gata i dess förlängning öfver Helgeandsholmen gifvas en bredd af 60

fot samt ljusgårdarne inom riksdagshuset förstoras till åstadkommande

af bättre belysning derinom. Härvid uttalades mer och mer bestämdt

den åsigt, att dessa önskningsmål, hvilkas vigt ej kunde misskännas,

borde förverkligas, äfven om derigenom blefve nödigt att något fram
-

Ang. ritningsarbetets

fortgäng.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets Memorial N:o 1.

flytta den dittills förutsatta östra begränsningslinien för riksdagshuset.

Sedan öfverintendenten Zettervall afsagt sig sin befattning såsom adjungerad.

ledamot af komitén, blef, jemlikt fullmäktiges uppdrag, frågan om

lämpligheten af begränsningsliniens framflyttande af komitén öfverlemnad

till yttrande af kongl. akademien för de fria konsterna.

För akademiens den 29 december 1892 afgifna svar härå äfvensom

för en vid detsamma fogad, af 13 bland akademiens ledamöter

undertecknad reservation är utförligt redogjordt i den år 1893 af komitén

afgifna berättelsen, till hvilken komitén torde få hänvisa. Af hvad der

meddelats framgår, hurusom fullmäktige funnit ritningsarbetet böra fortsättas

pa grundval af den ifrågavarande liniens framflyttning omkring

6 meter.

dill adjungerad ledamot i komitén utsågo fullmäktige i januari

1893 professorn och intendenten F. G. A. Dahl, som dock icke skulle

sjelf deltaga i ritningsarbetet, utan närmast hafva till uppgift dels att

alltjemt öfvervaka detsamma, dels att i förening med andre för ändamålet

tillkallade sakkunnige företaga särskild granskning af de ritningar,

som på komiténs uppdrag dess biträdande arkitekt, Aron Johansson,

hade att utarbeta samt, så fort dessa blefve i det skick, att en mera

genomgående granskning borde ifrågakomma, afgifva utlåtande om ritningarna.

Frukten af de arbeten, arkitekten Johansson på grund af nämnda

uppdrag utfört, blef ett ritningsförslag, hvilket på våren 1893 öfverlemnades

till granskning af professor Dahl samt professorerne I. G. Clason

och C. Grundström, hvilkas utlåtande afgafs den 30 juni 1893. I detsamma

gjordes vissa anmärkningar. Komitén ansåg dessa böra föranleda

en omarbetning i vissa delar af förslaget, hvilken omarbetning under

senare hälften af året slutfördes af arkitekten Johansson, hvarvid omfattande

förändringar företogos särskildt i fråga om uppgången från

Norrbrosidan. Jemväl det omarbetade förslaget granskades af ofvanbemälde

sakkunnige, hvilka deröfver afgåfvo utlåtande den 27 november

1893. I detta uttalade granskningsmännen, af hvilka en fogade ett särskildt

uttalande till yttrandet, såsom slutomdöme:

»Då de svårigheter, som varit förbundna med det ifrågavarande

byggnadsproblemets lösning varit mycket stora, beroende detta dels af

den invecklade uppgiftens beskaffenhet, dels af byggnadsplatsens läge,

form och ringa utsträckning, måste billigtvis om det af oss här kritiserade

förslaget gifvas det totalomdöme, att det i alla väsentliga delar

väl uppfyller de i byggnadsprogrammet. uppstälda fordringarna såväl

med afseende på de begärda lokalernas lägen, storlek och ändamålsenlig
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

33

het, som ock i afseende på en god och verkningsfull arkitektonisk behandling

af byggnadernas såväl inre som yttre.

»De oegentligheter, som ännu vidlåda förslaget, och som vi härofvan

och i byggnadsprogrammet samt i vårt föregående yttrande berört,

torde dels vid ett fullständigare studium i större skala kunna aflägsnas

genom fyndighet och skarpsinne, dels äro de mer eller mindre beroende

af uppgiftens innebörd och byggnadsplatsens beskaffenhet och torde sålunda

vara svåra att fullständigt öfvervinna.»

Efter den sålunda verkstälda förberedande granskningen ansåg

komitén frågan vara i den mån utredd, att komitén kunde in pleno företaga

ritningarna till pröfning. Härvid framstäldes dels af en af komiténs

adjungerade ledamöter erinringar mot den arkitektoniska anordningen af

riksdagshusets hufvudfasad, dels ock af andra bland komiténs ledamöter

en önskan, att den i riksbankshuset vidtagna anordning, att stora banksalen,

som, i öfverensstämmelse med byggnadsprogrammet af 1888, blifvit

förlagd i våningen en trappa upp, hellre måtte inrymmas i bottenvåningen,

der den vore lättare tillgänglig för allmänheten. Beträffande den

förra erinringen inhemtades yttrande af granskningsmännen, hvilka ej

funno skäl att frångå den senast följda anordningen. Vidkommande åter

banksalens förläggande till våningen en trappa upp ansåg komitén, dervid

stödd af yttranden under hand af enskilda bankofullmäktige, en afvikelse

från byggnadsprogrammet böra göras och att således i denna

del en omarbetning i det angifna syftet af ritningarna borde ske. Sedan

denna utförts samt ett sålunda omarbetadt förslag med tillhörande beskrifning

jemte approximativ kostnadsberäkning, reviderad efter de ändrade

förhållandena, förelagts komitén och kopior utförts för att tillhandahållas

fullmäktige, ansåg komitén, att ritningarna och förslaget i sin helhet

kommit i det skick, att de kunde den 10 innevarande januari hos herrar

fullmäktige anmälas färdiga till granskning och stadfästelse i afseende

å hufvuddragen.

Så snart behörig stadfästelse meddelats, komma naturligtvis ritningarna

att utföras i större skala, för att kunna läggas till grund för

arbetets utförande, med iakttagande deraf, att de förbättringar och ändringar

i mera enskilda anordningar, som kunna finnas nödiga af estetiska

eller ekonomiska skäl, vidtagas och underställas vederbörlig pröfning.

Bih. till Jliksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 1 Häft.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Utredning

ang. eg anderätt

sfär hållandena

ä

Helgeandsholmen

och

vattnet deromkring,

Skrifvelse till

Stockholms

stadsfullmäktige.

Utom ritningarnes fullbordande på sådant sätt, att berättigade kraf

i ena som andra afseendet blifva tillgodosedda, framställa sig uppgifter,

livilkas lösning icke beror af fullmäktige eller komitén ensamt, men af

dem kan och bör på bästa sätt förberedas.

En sådan är vinnandet af klarhet i fråga om eganderättsförhållandena,

der dessa blifvit föremål för tvifvel.

1 detta afseende har komitén låtit sig angeläget vara att vinna en

tillförlitlig utredning och, såsom i berättelsen af den 19 januari 1893

uppgafs, lemnades af fullmäktige på komiténs hemställan den 2 juni 1892

uppdrag åt t. f. sekreteraren och ombudsmannen i riksgäldskontor t,

vice häradshöfdingen P. R. Rabe att närmare granska en för Stockholms

stads räkning föranstaltad utredning angående eganderätten till Helgeandsholmen

och vattnet deromkring °) samt att derefter meddela fullmäktige,

hvad som kunde vara att yttra om samma utredning.

Det sålunda af fullmäktige begärda yttrandet afgafs den 31 augusti

1893 och trjmktes derefter i ett tillräckligt antal exemplar för att kunna

tillhandahållas Riksdagens ledamöter äfvensom Stockholms kommunalförvaltning

och andra, som deraf böra erhålla del.

På grund af hvad i denna utredning förekommit angående eganderätten

till den gata, som förbinder Gamla och Nya Norrbro (Lastadiegatan),

hvilken eganderätt författaren ansåg tillhöra staden, hemstälde

komitén den 23 november 1893, att fullmäktige måtte träda i underhandling

med staden angående möjligheten att få på staten öfverlåten

den rätt, staden kunde ega till den obebyggda och för allmänt behof

använda del af Helgeandsholmen, som motsvarade Gamla Lastadiegatan.

Med bifall härtill afläto fullmäktige samma dag skrifvelse i ärendet till

Stockholms stadsfullmäktige med anhållan, att de ville uppgifva, huruvida

och på hvilka vilkor staden kunde finnas villig att till förmån för

staten afstå från sagda rätt, på det att fullmäktige måtte blifva i tillfälle

att vidtaga de åtgärder, som kunde finnas erforderliga för sakens

slutliga ordnande; hvarförutom fullmäktige, som med afseende på möjligheten

att träffa en öfverenskommelse i denna fråga och hvad dermed

kunde eg a sammanhang, tänkt sig, att en förberedande öfverläggning

för sakens utredning måtte kunna ega rum mellan delegerade af full
-

*) Införd i ett af Stockholms stads ombudsman och stadsingeniören i Stockholm

den 5 april 1892 afgifvet tjenstememorial med bilagor, tryckt i bihang n:o 27 till Stockholms

stadsfullmäktiges beredningsutskotts utlåtanden och memorial för nämnda år.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 35

mäktige och stadsfullmäktiges beredningsutskott, uppdrogo åt komitén

att i sådant afseende företräda fullmäktige.

Något svar å den sålunda hos stadsfullmäktige gjorda framställningen

har ännu icke lemnats.

I berättelsen af år 1893 omförmälde komitén, hurusom hos Ivongl.

Maj:ts och rikets Svea hofrätt fullföljts erlagdt. vad mot Stockholms

rådstufvurätts den 1 november 1892 meddelade utlåtande, hvarigenom

rådstufvurätten förklarat den af fullmäktige gjorda anmälan om reglering

af Helgeandsholmens stränder icke för det dåvarande till någon

rådstufvurättens vidare åtgärd föranleda.

Genom dom den 3 februari 1893 upphäfde hofrätten det öfverklagade

utlåtandet samt förordnade, att. rådstufvurätten skulle ega att

på anmälan ånyo företaga saken och dermed vidare lagligen förfara.

Sedan denna dom vunnit laga kraft, anmäldes ärendet den 18 påföljande

mars hos rådstufvurätten till ny handläggning, som af rätten utsattes

till den 9 maj, om hvilket beslut fullmäktige skulle bevisligen underrätta

samtliga motparter äfvensom den person, som förordnats att i

ärendet bevaka det allmännas rätt.

Vid ärendets handläggning den 9 maj utsatte rätten detsamma

till syn å stället den 15 derpå följande juli, då rätten emellertid, med

anledning af åtskilliga mot de framlagda sektionsritningarna gjorda anmärkningar,

fann nödigt att, innan vidare i ärendet åtgjordes, af sökandena

erhålla förslag angående den ifrågasatta regleringen af så fullständig

beskaffenhet, att regleringen kunde i alla dess delar af vederbörande

strandegare granskas. Till efterkommande af detta rättens

beslut inlemnades vid nästa rättegångstillfälle den 19 augusti 1893 ett

dylikt förslag, och efter det motparterna anhållit om två månaders anstånd

för granskning af det sålunda ingifna förslaget, uppsköts ärendets

vidare handläggning till den 21 oktober. Vid detta tillfälle försiggick

syneförrättningen, hvarvid ej mindre ombudet för bevakande af det

allmännas rätt än äfven strandegare vid Mälaren mot förslaget framstälde

en mängd olika anmärkningar samt påyrkade vidtagandet af omfattande

och delvis ej till strandregleringen hörande arbeten, såsom förstärkning

af Norrbro och anbringande i Norrström af en dam, fast eller

rörlig af större eller mindre utsträckning.. Samtliga parter förenade

sig i begäran om ytterligare rådrum för afgifvande af vidare yttranden

Ang. regleringen

af Helgeandsholmens

stränder och

rättegången

derom.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 1.

i ärendet, som med anledning deraf utsattes att ånyo förekomma den

16 december.

Då ärendet företogs å den sålunda bestämda dag inlemnade fullmäktiges

ombud i målet ett skriftligt anförande af följande lydelse:

»Mot det af fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontor^

framlagda förslag till reglering af Helgeandsholmens stränder

hafva vid senaste rättegångstillfället den 21 sistlidne oktober framstälts

åtskilliga anmärkningar, hvarjemte utförandet af betydliga i fullmäktiges

förslag ej upptagna arbeten påyrkats. Fullmäktige anse visserligen

fortfarande, att nyssnämnda förslag icke betingar arbeten af den art

och i den omfattning, som blifvit yrkadt, men då fullmäktige i fråga

om sjelfva strömmens reglerande icke ega annat intresse, än att denna

grannlaga regleringsfråga må komma att ordnas på ett för samtliga

parter fullt betryggande sätt, hafva fullmäktige gått i författning om

utarbetande af ett ändringsförslag, afsedt att aflägsna de anledningar

till anmärkning, som ombud och parter trott sig finna i det förut inlemnade

förslaget. Fullmäktiges önskan är emellertid att jemte ett

ändringsförslag kunna framlägga så vidt möjligt fullständiga och exakta

beräkningar till stöd för detsamma. Sådana beräkningar hafva dock

ännu icke hunnit afslutas. De förutsätta nämligen delvis nya mätningar

och undersökningar i Norrström, hvilka taga en icke obetydlig tid

i anspråk. Med anledning häraf se sig fullmäktige nödsakade att anhålla

om uppskof för att blifva i tillfälle att för rätten framlägga omförmälda

ändringsförslag, åtföljdt af tillfredsställande utredning. För

dennas anskaffande lär, efter hvad fullmäktiges sakkunnige biträden

upplyst, åtgå en tid af ytterligare några månader, och får jag alltså

vördsamt anhålla, att rätten behagade utsätta ifrågavarande ärende att

ånyo förekomma någon dag i sista veckan af mars månad nästkommande

år 1894, då fullmäktige skola vara beredde att vidare i ärendet

sig yttra.»

Ärendet utsattes härefter att åter förekomma den 31 nästkom - mande mars, då sökandena skola vara beredda att slutligen utföra sin

talan.

Af hvad sålunda blifvit meddeladt angående dels förhållandet till

Stockholms stad, dels strandregleringsfrågans nuvarande läge, lära fullmäktige

nogsamt inse, att svårigheter kunna vid arbetets utförande

uppstå, hvilka det icke står i komiténs makt att undanrödja inom så

kort tid som önskligt vore med afseende på ett skyndsamt utförande

af byggnadsarbetet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

37

Under loppet af år 1893 blef den nya hofstallbyggnaden vid Nybro- Aw-Jeg™%r

viken fullbordad, och i början af oktober månad begyntes utrymmandet början aj 1894

af den gamla hofstallbyggnaden och andra för holstallet använda hus migeå

Helgeandsholmen, men först vid medlet, af november månad kunde andsholmen.

de kronan och Hans Maj:t. Konungen enskildt tillhöriga husen å holmen

i sin helhet öfverlemnas till komitén i egenskap af fullmäktiges ombud.

På grund af bemyndiganden, som blifvit af fullmäktige lemnade, lät

komitén omedelbart påbörja arbetena för de befintliga husens rifning

med undantag af en byggnad, som är belägen utom sjelfva byggnadsområdet

och hvari skulle inredas arbetskontor samt framdeles äfven ritbyrå.

Rifningsarbetena hafva numera i det närmaste fullbordats och

bortförandet af virke, affall, tegel och dylikt, i den mån försäljning

deraf ej kunnat ske, pågår. Schaktning är å lämpliga ställen påbörjad.

Under rifningsarbetenas fortgång hafva, i motsats till hvad i åtskilliga

bland allmänheten spridda notiser derom förmälts, inga nämnvärda

olyckshändelser inträffat.

Deremot har vid de, med afseende pa hvad i rättegången angående

strandregleringen förekommit, påbörjade hastighetsmätningarna

i Norrström den 16 dennes tim åt en olyckshändelse af svårare beskaffenhet.

Då nemligen ingeniören Lindström, förmannen Björklund

samt arbetskarlarne Jansson och Hans Persson på morgonen nämnda

dag voro sysselsatta med strömmätning i Lilla Norrström (Stallkanalen)

och för detta ändamål skulle hala upp den båt, i hvilken de tagit plats,

uppför strömmen ofvanför Lilla Norrbro med tillhjelp af trossar, som

voro fästade i land, råkade, enligt hvad för komitén uppgifvits och af

den komitén benäget tillhandahållna polisrapporten i ärendet ock bekräftas,

båten antagligen genom felaktig manövrering af Björklund med

rodret att komma tvärs för strömmen, hvarigenom båten kantrade och

alla deri befintliga personer kommo i vattnet. Ingeniören Lindström

och arbetskarlen Persson räddades, men förmannen Björklund omkom

genast, och arbetskarlen Jansson afled strax efter det han blifvit å

land upptagen.

Då ifrågavarande personer vid olyckstillfället voro sysselsatta med

arbete för komiténs räkning, har komitén, vid det förhållande, att någon

försummelse hos arbetsbefälet icke synes varit för handen, ansett

det vara sin pligt att taga i öfvervägande, i hvad mån komitén borde

söka bereda de omkomnes närmaste efterlefvande understöd i någon

form. Till något beslut har komitén så mycket mindre ännu kunnat

komma, som den för sakens bedömande erforderliga utredning ej ännu

s. 38 Kontrollera mot PDF

Ant], komiténs

utgifter under

år 1893.

38 Statsutskottets Memorial N:o 1.

hunnit åvägabringas. Åt sin verkställande ingeniör har dock komitén

lemnat uppdrag att i afvaktan på vidare beslut utbetala skälig begrafningshjelp

för de omkomne.

I likhet med hvad i föregående berättelser skett får komitén meddela

redogörelse för sina hufvudsakliga utgifter under tiden från senaste

berättelses afgifvande.

Komitén hade vid årets början en behållning af kronor 10,053:86

samt har under året undfått förskott till belopp af... „ 45,000: —

äfvensom haft särskilda och tillfälliga inkomster...... „ 1,402: to

Summa kronor 56,455: 96.

Utgifterna hafva uppgått till ............................. „ 42,820: o5,

hvadan behållningen till 1894 utgjorde ..................... kronor 13,635: 91,

af hvilken behållning innestodo:

hos Sundsvalls enskilda bank mot

ränta............................................ kronor 13,209:99

i riksbanken utan ränta.................. „ 425: 9 2

kronor 13,635: 91

Då emellertid af förenämnda särskilda och tillfälliga

inkomster ett belopp af....................................... kronor 1,099:4 9

motsvarar en af redogöraren förskottsvis bestridd

utgift, som blifvit vid innevarande års början gulden,

var behållningen i sjelfva verket endast ...... „ 12,536:42,

hvilket belopp i verkligheten ytterligare minskas med eu summa af

kronor 243: 32, som komiténs verkställande ingeniör förskjutit och som

ej förr än efter årets slut ersatts.

Utgiftssumman fördelas på följande hufvudposter:

utgifter för arbetena å Helgeandsholmen, för tekniska utredningar

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1. 39

i rättegången i strandregleringsfrågan ra. m., förskott till verkställande

ingeniören ........................................................................... kronor 18,000: °)

komiténs adjungerade ledamöter, verkställande

ingeniör, sekreterare och redogörare samt vaktmästare.

................................................................ ii 6,531: c’")

komiténs biträdande arkitekt samt tillfälliga

ritbiträden.......................................................................... n 8,248:9 0

öfverintendenten Zettervall för ritningsarbete

åt komitén under 1892 ............................................... v 5,000: —

författaren af ett arbete om eganderätten till

Helgeandsbolmen och vattnet deromkring............... „ 2,500: —

diverse utgifter såsom en ny modell af riksdags-

och riksbankshusen, rit-och skrifmaterialier,

förskott till rättegångskostnader m. m................... » 2,540: 15

Summa kronor 42,820: 05.

Genom försäljning af åtskilliga effekter, som erhållits vid rifningen

af bvggnaderna å Helgeandsbolmen och som ej kunna lämpligen

användas’ för de blifvande byggnaderna å holmen bar till slutet af år

1893 influtit ett belopp af kronor 2,192: 05, hvarför redovisning lemnas

i den särskilda medelsredovisning, som skall afgifvas af komiténs verkställande

ingeniör, men som ännu icke kunnat afslutas och af komitén

granskas.

Aftal om ytterligare sådana försäljningar hafva slutits, men komitén

har funnit sig föranlåten att i några fall mot stäld borgen medgifva

någon tids anstånd med liqviden. Försäljningarna hafva omfattat

mur- och taktegel, kakelugnar, plansten och annat dylikt.

Fullmäktige hafva den 10 innevarande januari bemyndigat komitén

att från den 1 oktober 1894, då bazarbyggnaden vid Norrbro får

af fullmäktige eller deras ombud tillträdas, uthyra lägenheter i byggnaden

på tre år, räknade från nämnda tid.

*) Utöfver dessa förskott har bemälde ingeniör äfven haft till sin disposition och användt

dels hos honom innestående behållning från 1892 kronor 1,423: 41 och dels influtna

försäljningsmedel från de rifna husen kronor 2,192: 05.

**) De ledamöter af komitén, som äro fullmäktige i riksbanken eller riksgäldskontoret

hafva lika litet för 1893 som föregående år åtnjutit någon ersättning för komitéarbetet.

Försäljning af

materialier

frän de rifna

husen å

Helgeandsholmen.

Bemyndigande

att uthyra

lägenheter i

bazarbyggnaden

vid

Norrbro.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets Memorial N:o 1.

Yttrande med

anledning af

anmärkningar

i Riksdagens

revisorers berättelse

a f år

1898 om riksgäldsverket.

I den berättelse, som afgifvits af Riksdagens år 1893 församlade

revisorer af riksgäldsverket hafva herrar revisorer under rubriken

*Byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshusy) gjort följande uttalanden:

l:o) att, oaktadt icke obetydliga inköp såväl under år 1892 som

under föregående åren egt rum af pålvirke m. fl. yttre inventarier —

för åren 1891 och 1892 uppgående till ett värde af mer än 60,300

kronor — komitén hvarken vid sina räkenskaper fogat förteckning

öfver obegagnade dylika materialier eller upptagit dessas värde såsom

behållning i räkenskaperna, med anledning hvaraf revisorernervelat uttala

önskvärdheten deraf, att dylik inventarieförteckning måtte varda

för kommande år räkenskaperna bifogad; och

2:o) att, då det torde få anses obestridligt, att det långt i förtid

inköpta virket genom de extra omkostnader för förvaring, transport,

försänkning i sjön etc., som af de förtidiga inköpen måste blifva en

följd, stält sig dyrare och derjemte till beskaffenheten sämre än det

virke, som anskaffades strax före dess användande, revisorerne ansett

sig böra ifrågasätta, huruvida icke inköp af pålvirke tills vidare och

intill dess mera omedelbart behof deraf i och för byggnadsarbetet

gjorde sig gällande, lämpligen kunde inställas.

_ Komitén anser sig med anledning af dessa, komitén genom fullmäktiges

i riksgäldskontoret försorg delgifna uttalanden böra meddela,

att komitén, efter bemyndigande af fullmäktige att sjelf bestämma om

erforderliga räkenskapers uppläggande, i sådant afseende bland annat

föreskrifvit förandet från och med 1894 af specialräkning öfver materialier

och förråd, hvarigenom det af revisorerne uttalade önskningsmål

lär vinnas.

Vidkommande revisorernes yttrande i andra punkten får komitén

erinra, hurusom hos komitén i oktober månad 1890 gjorts framställning

derom, att, då, enligt verkställda beräkningar, för Helgeandsholmens

ordnande komme att behöfvas omkring 20,000 stycken pålar, hvaraf

flere om 70 a 75 fots längd, ett parti pålar måtte få inköpas redan

under den stundande vinterns lopp medelst infordrande af anbud; och

som prisen å pålvirke för det dåvarande stälde sig gynsamma för uppköp

samt svårighet sannolikt skulle möta att framdeles på en gång

erhålla ett så stort parti pålar, som komme att behöfvas, hade komité11)

som under hand inhemtat, dels att till följd af tillämnad afverkning

i hufvudstadens närhet tillfälle erbjöde sig att få inköpa ovanligt

godt pålvirke, i synnerhet af de största längderna, hvilka det i allmänhet

är svårt att erhålla, dels att lämpliga förvaringsplatser i Stockholm

kunde få hyras för billigt pris, ansett sig på tillstyrkan jemväl af sina

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 1.

41

adjungerade ledamöter, böra hos fullmäktige hemställa om bemyndigande

att låta infordra anbud å leverans under 1891 års vinter och

vår eller eljes å passande tid af högst 5,000 stycken pålar af framför

allt just de behöfliga största längderna, samt att, derest antagliga anbud

erhölles, upphandla nämnda antal pålar och för deras förvarande hyra

en eller två lämpliga upplagsplatser i Stockholm eller dess omedelbara

granskap.

Enligt hvad fullmäktiges protokoll den 23 oktober 1890 utvisar,

funno fullmäktige då godt bifalla den sålunda gjorda framställningen.

Upphandlingen verkstäldes, men först mot slutet af 1892 var det

upphandlade pålvirket. levereradt, och har hela det inköpta partiet befunnits

vara af utmärkt qvalitet, ocb någon försämring har hvarken

åkouimit detsamma eller är, enligt hvad erfarenheten gifvit vid handen,

att befara under förvaringstiden. Någon ytterligare upphandling af

pålvirke har sedermera icke ens varit påtänkt; och hvad angår de redan

inköpta partierna, anser komitén de skäl, som föranläto framställningen

om bemyndigande till deras upphandlande, vara fullgiltiga, samt att,

vare sig de behöfliga qvantiteterna uppköpas förr eller senare, upplagsplatser

för deras förvaring måste anskaffas, enär utrymmet å Helgeandsholmen

och beskaffenheten af de arbeten, som der pågå eller förestå,

icke medgifva att der hafva några afsevärda upplag af de betydliga

qvantiteter byggnads- eller grundläggningsmaterial, hvilka blifva erforderliga.

Stockholm den 19 januari 1894.

För riksdagshuskomitén:

R. TÖRNEBLADH.

'' C. R. Troilius.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 1 Höft.

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.