Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse å Grängesbergs grufskog af mark till begrafningsplats m. m.

1894-02-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:15, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse å Grängesbergs grufskog af mark till begrafningsplats m. m.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

ST:© 15.

Ank. till Riksd. kansli den 9 februari 1894, kl. 12 midd.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse å Grängesbergs grufskog af mark till begrafningsplats

m. m.

(I. A.)

Under åberopande af bilagdt utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden

för den 30 november nästlidet år har Kongl. Maj:t i en till Riksdagen

aflåten proposition (n:r 13) af nämnda dag föreslagit Riksdagen att

medgifva, dels att från Grängesbergs grufskog måtte, efter af skogsförvaltningen

på vederbörandes bekostnad verkstäld utstakning, till begrafningsplats,

till plats för bostadslägenhet för en polisman m. m. samt till tomt

för skolhus för alltid upplåtas tre särskilda områden om 50 ar hvartdera,

mot afgäld för hvarje område af en hektoliter 59 liter spanmål, 1/t råg

och 2/3 hafre, att efter medelmarkegångspris årligen utgöras, samt under

vilkor i öfrigt, att den å ifrågavarande områden nu befintliga ståndskog

skulle för grufskogen tillgodogöras, och motsvarande besparing å årshygget

innehållas, samt att erforderligt stängsel kring ifrågakomna områden

skulle af vederbörande uppsättas och underhållas, dels att de årliga afgäl
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

11

derna måtte få användas på enahanda sätt, som enligt förordningen angående

förvaltningen af statens till bergshandteringens understöd anslagna

skogar den 30 maj 1873 vore stadgadt i afseende på de medel, som inflöte

genom försäljning af virke från dylika skogar.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att grufförvaltaren A. E.

Salwén efter bemyndigande af Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag med

flere bolag, i egenskap af grufegare i Grängesberg och nyttjanderättsinnehafvare

af Grängesbergs grufskog, i en till Kongl. Maj:t ingifven skrift

anhållit, att två särskilda områden å Grängesbergs grufskog inom Grangärde

socken af Kopparbergs län, hvartdera om 50 ar, måtte, mot erläggande

af årlig afgäld till grufskogskassan, upplåtas till grufegarne dels

till begrafningsplats, dels till bostadslägenhet åt en på platsen anstäld polisman

och mottagningsrum för ortens läkare vid besök derstädes m. m.

Till stöd för denna ansökning hade Salwén anfört, bland annat, att till

följd af arbetarebefolkningens ökning vid Grängesbergs gruffält och platsens

aflägsna läge från församlingens kyrka behofvet af särskild kyrklig

ordning allt mera gjort sig gällande, hvadan Grängesbergs grufegare utverkat

anställande af särskild prest för denna del af bergslagen samt begynt

uppföra egen kyrka; att emellertid lämplig mark för begrafningsplats ej

kunnat förvärfvas från enskild jordegare, hvadan för detta ändamål upplåtelse

af mark å grufskogen, i närheten af kyrkan, vore behöflig; samt

att de dryga utgifter, grufegarne finge vidkännas dels såsom aflöningsbidrag

åt polisman och läkare, dels för ofvannämnda bostadslägenhets uppförande

nödsakade dem att söka anskaffa byggnadstomt dertill genom nu

begärd upplåtelse, helst välbelägen och i öfrigt ändamålsenlig plats ej

kunde annorledes åstadkommas vid gruffältet, och ett centralt läge för en

byggnad af denna beskaffenhet vore af största vigt.

Samtidigt med ofvanberörda skrifts ingifvande hade Salvén, enligt honom

af Grangärde församling, jemlikt beslut å kyrkostämma den 1-i juni

1892, lemnadt uppdrag, anhållit, att ett område af 50 ar å omförmälda

grufskog, i granskapet af lägenheten Tybo, måtte åt församlingen upplåtas

för uppförande af skolhus. Vid nyssnämnda kyrkostämma hade skolrådet,

enligt hvad ett af Salwén inlemnadt protokollsutdrag utvisade, föreslagit,

att ansökning om dylik upplåtelse borde göras; och sedan under

öfverläggningen härom betonats dels nödvändigheten af att så snart som

möjligt i Grängesberg, dit allt flere grufarbetare med sina i allmänhet

stora familjer inflyttade, företrädesvis för dessas barn låta uppföra rymliga

och välbelägna skollokaler, helst församlingen för närvarande derstä
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

des egde endast en sådan, dels svårigheten att i Grängesberg annorstädes

än å grufskogen finna lämplig byggnadsplats för dylika lokaler, biträdde

kyrkostämman skolrådets förslag. I nu ifrågavarande ansökning hade

Salwén tillika anfört, att den befintliga skollokalen i Grängesberg vore

alldeles otillräcklig för skolbarnen å nämnda ort, hvilken hade en befolkning

af omkring 800 arbetare, samt att bristen på lämpliga byggnadsplatser

hittills omöjliggjort afhjelpande af detta missförhållande, hvilket

likväl kräfde snar förändring.

I de båda ansökningarna hade åberopats en bilagd, af koinmissionslandtmätaren

A. Lejdström år 1892 upprättad »karta öfver den mark, som

är föreslagen till kyrkogård samt byggnadsplatser för skolhus och bostad

för polisman inom Grängesbergs grufskog», å hvilken karta de till afsöndring

ifrågasatta områdena vore utmärkta.

Vidare hade ansökningarna åtföljts af särskilda utdrag af protokoll

vid stämma med bergsbruksidkare och grufegare inom Vesterbergslagen af

Kopparbergs län den 21 juni 1892, utvisande, att samtliga närvarande nyttjanderättsinnehafvare

af Grängesbergs grufskog på framstäld begäran förordat

ofvanberörda upplåtelser.

På grund af kongl. remisser hade domänstyrelsen infordrat yttranden

öfver de båda ansökningarna ej mindre af grufskogens förvaltare, extra

jägmästaren E. Larson, än äfven af vederbörande jägmästare i reviret och

öfverjägmästaren i Gefle-Dala distrikt.

Förvaltaren af grufskogen har i sina yttranden, beträffande upplåtelse

af mark till kyrkogård samt plats för bostad åt polisman in. in.,

upplyst, att Grängesbergs grufvor, till hvilkas understöd grufallmänningen

vore af kronan upplåten, åtminstone under de senaste 40 åren icke erhållit

ringaste utsyning från grufskogen, utan att all afverkning uteslutande uttagits

af de å skogen belägna, utsyningsberättigade torpen; att under sagda

tid grufegarne likväl ensamma fått vidkännas alla utgifter för skogens

vård och förvaltning, intill dess genom ett af Kongl. Maj:t den 18 september

1885 faststäldt reglemente för förvaltningen och vården af Vesterbergslagens

grufskogar bestämts, att utsyningstagarne skulle till bestridande

af omkostnaderna för skogen erlägga skogsöresafgifter för beviljad

utsyning; samt att svårligen annan utväg att vinna lämpligt belägna platser

för nyssberörda ändamål gåfves för grufegarne än genom upplåtelse å

grufskogen. Vidare hade förvaltaren vitsordat, att inom eller i närheten

af gruffältet lämplig skolhusplats svårligen kunde erhållas annorstädes än

å grufskogen, samt meddelat, att Grängesbergs folkskoledistrikt omfattade

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

13

endast gruffältet och de å allmänningen belägna torpen, hvadan en upplåtelse

af plats till skolhustomt uteslutande tillgodokoinme grufarbetarne

och de utsyningsberättigade torpegarne. Förvaltaren hade på ofvan anförda

grunder tillstyrkt bifall till de båda ansökningarna mot årlig afgäld

af tio kronor för hvartdera af omförmälda tre områden.

Jägmästaren i reviret hade instämt i förvaltarens yttranden; och jemväl

öfverjägmästaren hade, under åberopande att någon särskild afsevärd

olägenhet icke borde genom de begärda upplåtelserna uppstå för skogens

vård och förvaltning, förordat ansökningarna.

Sedan domänstyrelsen, med öfverlemnande af dessa yttranden, utlåtit

sig öfver ansökningarna och dervid tillkännagifvit, att från skogsväsendets

synpunkt icke något vore att erinra mot de sökta upplåtelserna, hade slutligen

kammarkollegium och kommerskollegium afgifvit infordrade gemensamma

utlåtanden i berörda ärenden.

Med erinran att, på sätt ofvan antydts, Kongl. Maj:t genom beslut

den 31 december 1891 medgifvit, det en extra ordinarie presterlig befattning

finge inrättas inom norra delen af Ljusnarsbergs och södra delen

af Grangärde församling, hade vid ärendets föredragning statsrådet och

chefen för ecklesiastikdepartementet hemstält om framställning till Riksdagen

i ämnet.

Statsutskottet, till hvars förberedande behandling denna proposition

blifvit hänvisad, har emot hvad Kongl. Maj:t i förevarande afseende föreslagit

icke haft annat att erinra, än att, då fråga här är om upplåtelse

af mark mot årlig afgäld och särskilda vilkor i öfrigt, det synts utskottet

lämpligt, att medgifvandet till sådan upplåtelse äfven innefattar bestämd

uppgift å de personer eller myndigheter, till hvilka upplåtelsen skall ske,

och hvilka, för så vidt af statsrådsprotokollet framgår, äro beträffande de

till begrafningsplats och till plats för bostadslägenhet för en polisman m. in.

afsedda två områden grufegarne i Grängesberg och nyttjanderättsinnehafvare

af Grängesbergs grufskog samt i fråga om det tredje området Grangärde

församling.

Utskottet hemställer alltså,

att Kongl. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen medgifver, att från

Grängesbergs grufskog må, efter af skogsförvaltningen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 15.

på vederbörandcs bekostnad verkstäld utstakning, för

alltid upplåtas dels åt grufegarne i Grängesberg och

nyttjanderättshafvarne af Grängesbergs grufskog till

begrafningsplats och till plats för bostadslägenhet för

en polisman m. in. två särskilda områden om femtio

ar hvartdera, samt dels åt Grangärde församling till

tomt för skolhus ett område, likaledes å femtio ar, mot

afgäld för hvarje område af en hektoliter 59 liter

spanmål, V3 råg och s/3 hafre, att efter medelmarkegångspris

årligen utgöras, samt under vilkor i öfrigt,

att den å ifrågavarande områden nu befintliga ståndskog

skall för grufskogen tillgodogöras, och motsvarande

besparing å årshygget innehållas, samt att erforderligt

stängsel kring ifrågakomna områden af vederbörande

uppsättes och underhålles; äfvensom att de

årliga afgälderna må användas på enahanda sätt, som

enligt kongl. förordningen angående förvaltningen af

statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar

den 30 maj 1873 är stadgadt i afseende på de

medel, som inflyta genom försäljning af virke från dylika

skogar.

Stockholm den 9 februari 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:24 Riksdagens Skrifvelse N:o 24 s. 51 i texten