Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende.

1894-03-12 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:26, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

1

N:o 26.

Ank. till Eiksd. kansli den 12 mars 1891, kl. S c. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande

af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende.

(R. Å.)

I proposition af den 26 sistlidne januari (n:o 31) har Kongl. Maj:t

föreslagit Riksdagen bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla

telegrafstyrelsen, för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, ett

lånebelopp af sjuliundrafemtiotusen kronor, att i mån af behof och

och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af

telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta, motsvarande

den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen

riksgäldskontoret förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagon

återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel

dertill lemna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad

förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas.

Af det vid denna proposition fogade utdrag af protokollet öfver

finansärenden för ofvan nämnda dag inhemtas, att sedan telegrafstyrelsen

i den underdåniga skrifvelse den 19 december 1893, i hvilken

framställning gjordes om anvisande af ytterligare lånemedel till utveckling

af telefonväsendet, till en början redogjort för det af sistlidne

Bih. till Biksd. Prof. 1894. 4 Samt 1 Afd. 17 Höft. (Kris 26, 27.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

års Riksdag för ändamålet anvisade lånebelopp, styrelsen derefter anfört

följande.

Enligt hvad af denna redogörelse framginge, hade statens telefonväsende

äfven under år 1893, oafsedt anläggningen af de interurbana

ledningar, hvartill anslag utan återbetalningsskyldighet af 1892 års lagtima

Riksdag beviljades, utvecklat sig ganska bety^dligt. Detta hade

dock varit möjligt endast derigenom, att lånemedel varit anvisade för

inköp och ombyggnad af enskilda telefonföreningars telefonnät samt för

anläggning af nya nät och kortare förbindelseledningar äfvensom för

utvidgning af de i rikstelefonnätet förut varande telefonnäten. Telegrafstyrelsen,

som tillförene angifvit, såväl i hvilken rigtning utvecklingen

af statens telefonväsende fördelaktigast borde ega rum som ock i livilka

fall anslags- eller lånemedel borde dertill användas, samt fortfarande

hyste den öfvertygelsen, att bemödandet att utvidga statens telefonväsende

borde under den närmaste framtiden fortgå på enahanda väg

som hittills, ansåge sig derför nu endast böra framhålla, att, om än

denna utvidgning icke kunde förväntas blifva under år 1894 så vidtomfattande

som under hvartdera af de tre närmast förflutna åren, styrelsen

dock på grund af dels redan träffade aftal, dels till styrelsen inkomna

framställningar om öfverlåtelse till staten af flera enskilda telefonnät

vore förvissad derom, att anslutningen till rikstelefonnätet skulle

äfven under år 1894 blifva af ganska betydande omfattning, derest styrelsen

sattes i tillfälle att gå allmänhetens önskningar härutinnan till

mötes.

De anläggningar och inköp under innevarande år, hvilka redan

vore kända och borde med lånemedel bekostas, vore

inköp och ombyggnad af:

telefonnätet i Oskarshamn.......................................... kronor

mellersta Kalmar läns telefonaktiebolags telefonnät

.............................................................................. »

telefonnätet i Vartofta ................................................ »

inköp af telefonnätet i Gamleby med tillhörande förbindelseledningar

............................................................ »

ombyggnad af telefonnäten:

i Vestervik och Verkebäck ....................................... »

i Helsingborg........................... »

i Sundsvall........................................................................ »

anläggning af vexelstation i Bettna med förbindelseledning

till Nyköping................................................... »

16,000

4.000

3.000

12,000

13.000

30.000

30,000

4,000

Transport kronor 112,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26. 3

Transport kronor 112,000: —

anläggning af följande nya förbindelseledningar:

Norrköping—Katrineholm .......................................... » 4,000: —

Gnesta—Flen .................................................................. » 3,500: —

Hernösand—Sollefteå ................................................... » 9,000: —

i Skåne........................................................... » 30,000: —

utvidgning af telefonnäten

i Stockholm och Göteborg.......................................... » 300,000: —

å andra orter inom landet.......................................... » 200,000: —

tillsammans kronor 658,500: —

Då telegrafstyrelsen, såsom förut nämnts, läge i underhandlingar

om inköp och ombyggnad af enskilda telefonnät å flera ställen inom

landet, ansåge styrelsen, att lånebeloppet för år 1894 borde bestämmas

till 750,000 kronor.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hade telegrafstyrelsen

hemstält, att Kongl. Maj:t täcktes bereda telegrafverket utväg att för

fortsatt utveckling af statens telefonväsende erhålla ytterligare lån till

belopp af 750,000 kronor för år 1894, att i mån af behof och efter

Kongl. Maj:ts pröfning ställas till telegrafstyrelsens förfogande med

skyldighet för telegrafverket att derå erlägga ränta och göra afbetalningar,

på sätt Kongl. Maj:t efter Riksdagens hörande kunde finna godt

föreskrifva.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet hade chefen för finansdepartementet

till en början meddelat följande uppgifter rörande telefonväsendets

utveckling under sistförflutna år.

Antalet i bruk varande telefonapparater hade under år 1893 ökats

med 3,930 samt antalet central- och vexelstationer med 70. Hela

antalet apparater och stationer utgjorde vid årets slut resp. 16,490

och 370. Af apparaterna vore 15,980 uppsatta hos abonnenter och

510 vid stationerna. Under samma år utgjorde antalet telefonsamtal

33,800,260, deraf mot abonnementsafgift 33,000,000 och mot samtalsafgift

800,260, samt antalet med telefon befordrade telegrammer och

s. k. telefonmeddelanden 210,000, så att antalet expeditioner per

telefon således uppgått till öfver trettiofyra millioner stycken. Bruttoinkomsten

af telefonrörelsen, som under år 1892 uppgick till i rundt

tal 1,009,000 kronor, hade under år 1893 utgjort, likaledes i rundt

tal, 1,323,000 kronor, under det att drifts- och underhållskostnaderna

uppgått till omkring 700,000 kronor, deraf belöpte å aflöningar 272,000

kronor, å underhåll 370,000 kronor och å materialkostnad 58,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

kronor. Sagda kostnader utgjorde alltså 53 procent af bruttoinkomsten.

Motsvarande procentantal under åren 1891 och 1892 utgjorde resp. 65

och 62 ''h. Till statskontoret och riksgäldskontoret hade under år 1893

inbetalts 260,000 kronor.

Med afseende å telegrafstyrelsens hemställan om anvisande af ytterligare

lånemedel för telefonväsendets utveckling yttrade departementschefen

derefter: »Då det uppenbarligen är af vigt, att telegrafstyrelsen

sättes i tillfälle att förvärfva enskilda telefonföreningars telefonnät, som

lämpa sig att sättas i samband med de interurbana telefonledningarne,

samt att verkställa af en ökad rörelse påkallad utvidgning af de i

telegrafverkets eg o redan varande lokala telefonnäten med den vinst,

statens tolcfonrörelse lemnar, för närvarande icke är i och för sig tillräcklig

till bestridande af de med en sådan utveckling af telefonväsendet

förbundna kostnader, finner jag mig böra biträda telegrafstyrelsens

hemställan om anvisande för sådant ändamål af ytterligare

lånemedel till belopp af 750,000 kronor.»

Angående återbetalningen af de lånebelopp, som enligt 1891,

1892 och 1893 årens Riksdagars beslut blifvit för ifrågavarande ändamål

öfverlemnade till telegrafstyrelsen och tillsammans utgöra 3,000,000

kronor, hvarå erlägges 4 % halfårsvis förfallande ränta, är för hvarje

särskild beviljad million stadgadt, att kapitalet skall återbetalas till

riksgäldskontoret inom tolf år från första lyftningsdagen medelst afbetalningar,

i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång.

Med erinran härom har telegrafstyrelsen, på sätt af statsrådsprotokollet

inhcmtas, i ofvan åberopade underdåniga skrifvelse anfört,

att då det å ena sidan vore nödvändigt, med hänsyn till kapitalets återgäldande

inom den föreskrifna tiden, att börja afbetalningarna så tidigt

som möjligt, på det att icke de årliga amorteringsbeloppen måtte blifva

större än de disponibla öfverskotten af telegrafverkets telefonrörelse,

men det å andra sidan icke vore möjligt att omedelbart efter medlens

lyftande draga någon inkomst af desamma, utan detta kunde ske först

sedan de anläggningar, hvartill penningarna voro afsedda, blifvit afslutade

samt kommit i verksamhet,! hade telegrafstyrelsen ansett, att

en tid af åtminstone två år från första lyftningsdagen för hvarje lån

borde förflyta, innan någon kapitalafbetalning ifrågakomme, hvarigenom

en tiondedel af kapitalet måste, jemte den bestämda räntans erläggande,

årligen under den återstående iånetiden återbetalas. Om också en så

hastig amortering vore möjlig, så nödvändiggjorde sådant dock, att

inkomsten måste till det yttersta användas för nämnda ändamål, hvadan

något öfverskott icke kunde påräknas för användning till affärens vidare

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds Utlåtande N:o 26.

5

utveckling. Nya lånemedel dertill måste i följd deraf allt vidare anlitas,

hvilket förhållande verkade i hög grad betungande och ogynsamt

på telefonväsendets ekonomiska ställning. Härvid borde äfven bemärkas,

att telegrafstyrelsen under hela förenämnda amorteringstid gent emot

riksgäldskontoret jemväl hade att till statskontoret för derifrån erhållna

lån till telefonanläggningar årligen inbetala omkring 100,000 kronor i

ränta och kapitalafbetalning.

Likasom man vid en sund enskild affärsverksamhet sökte att för

affärens utveckling hufvudsakligen använda uppkomna vinstmedel, men

upplånade medel endast i den mån de förra ansågos otillräckliga, syntes

det telegrafstyrelsen, att samma förfaringssätt borde med fördel kunna

tillämpas på statens telefonverksamhet. Detta läte sig emellertid icke

göra, med mindre än att amorteringstiden för de från riksgäldskontoret

redan erhållna och framdeles ifrågakommande lån för utveckling af

statens telefonväsende så mycket som möjligt utsträcktes, så att de

årliga inbetalningarna blefve mindre och derjemte lika stora, hvilket

enligt styrelsens uppfattning lämpligast skulle kunna ske genom bestämmandet

af en viss annuitet, icke öfverstigande sex procent å det ursprungliga

lånebeloppet och medelst beräkning sålunda, att fyra procent

deraf utgjorde ränta och två procent kapitalafbetalning. På sådant

sätt skulle för den vidare utvecklingen af statens telefonväsende icke

behöfva anlitas lånemedel längre än under de närmast kommande åren

och äfven då till vida lägre belopp än i annat fall, hvarefter öfverskottet,

efter afdrag af annuiteten, borde blifva tillräcklig för de erforderliga

utvidgningarna, intill dess att en del af öfverskottsmedlen

efter ytterligare några år kunde såsom vinst till statsverket öfverlemnas.

Att ett bestämdt årligt belopp skulle till riksgäldskontoret komma

att inbetalas borde jemväl för denna förvaltningsmyndighet vara önskligt

och fördelaktigt.

Af statsrådsprotokollet inhemtas vidare, att telegrafstyrelsen låtit

uppgöra och vid sin underdåniga skrifvelse fogat en amorteringsplan,

utvisande dels hvad telegrafverket hade att enligt nuvarande bestämmelser

årligen inbetala till såväl riksgäldskontoret som statskontoret,

dels hvad som, i händelse af bifall till den ifrågasatta förändrade anordningen

i afseende på återbetalningen af de från riksgäldskontoret

lemnade lånemedel, komme att för hvarje år inbetalas; och förklarade

styrelsen det i senare fallet vara styrelsens mening, att amorteringsplanen

skulle vinna tillämpning redan under innevarande år.

Med åberopande af det sålunda anförda hade telegrafstyrelsen

hemstält, att Kongl. Maj:t måtte till Riksdagen göra framställning derom,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

’ Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

att de nuvarande vilkoren för återbetalning af de från riksgäldskontoret

hittills lemnade lånemedel för utveckling af statens telefonväsende

måtte ändras på det af styrelsen angifna sätt samt att enahanda bestämmelser

måtte meddelas beträffande amortering af de likartade

lånemedel, som framdeles kunde af telegrafverket erhållas från riksgäldskontoret.

Såsom af statsrådsprotokollet framgår, har chefen för finansdepartementet

hos Kongl. Maj:t icke understödt denna framställning,

utan i ämnet yttrat följande.

Enligt hvad den af telegrafstyrelsen uppgjorda amorteringsplanen

utvisade, skulle, om nämnda framställning vunne bifall, för återbetalning

af de från riksgäldskontoret redan erhållna lånen samt det nu ifrågavarande

lånet å 750,000 kronor åtgå en tid af trettio år, under det

att, såsom förut nämnts, enligt nu gällande bestämmelser lånebeloppen

borde återbetalas inom tolf år från de dagar, medlen lyftats. Den föreslagna

förändringen innebure således en afsevärd utsträckning af amorteringstiden.

Vid underdånig föredragning den 13 januari innevarande år af det

utaf telegrafstyrelsen uppgjorda förslag till stat för år 1895 för telegraf-

och telefonväsendet hade departementschefen — under erinran,

bland annat, att Riksdagen i skrivelser den 13 maj 1891 och den 21

april 1893 uttalat den mening, att tidpunkten snart vore inne, då öfverskottet

å telegrafmedlen borde ställas till Riksdagens disposition — anfört,

att statsverket väl i en framtid bland sina inkomstkällor borde

kunna påräkna öfverskottet på telegraf- och telefoninkomsterna, men

att departementschefen emellertid hölle före, att både i statsverkets

och telegrafverkets intresse donna tidpunkt borde uppskjutas, till dess

statens telefonnät hunnit närmare sin fullbordan och det genom telefonväsendets

tillkomst utvidgade telegrafverket hunnit ekonomiskt konsolideras

genom den årligen fortgående amorteringen af dess skuld för

telefonväsendet. Uppnåendet af dessa tidpunkter påskyndades uppenbarligen

derigenom, att telegrafverket tillätes använda sitt öfverskott, i

den mån detsamma icke erfordrades för det egentliga telegrafväsendets

utveckling, till inköp och anläggning af telefonnät, som ekonomiskt

kunde bära sig. Med gillande af den utaf departementschefen sålunda

uttalade åsigt hade Kongl. Maj:t i den till Riksdagen aflåtna proposition

angående statsverkets tillstånd och behof äskat Riksdagens medgifvande

dertill, att det öfverskott, som för år 1895 kunde å inkomsterna af

telegramportoafgifter samt af telefonabonnements- och särskilda samtals
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 26.

7

afgifter uppstå, finge användas för telegrafverkets tidsenliga utveckling

och förbättring.

Derest öfverskottet å telegrafverkets inkomster finge disponeras

på det sålunda af Kongl. Maj:t föreslagna sättet, och Riksdagen jemväl

beviljade det af telegrafstyrelsen för telefonväsendets utveckling

begärda lånebeloppet af 750,000 kronor, torde, äfven utan vidtagande

af den af telegrafstyrelsen föreslagna förlängning af amorteringstiden

för styrelsens lån från riksgäldskontoret, telefonväsendets medelsbehof

för närvarande vara i erforderlig mån tillgodosedt. Ehuru departementschefen

till fullo medgåfve, att den ifrågasatta förändringen i lånevilkoren

skulle för telegrafverkets ekonomi ställa sig synnerligen fördelaktig,

ansåge sig departementschefen derför icke under närvarande förhållanden

böra ifrågasätta annat, än att beträffande förräntningen och

amorteringen af det lån, hvarom vore fråga, måtte fastställas samma

vilkor, som gälde för de förut beviljade lånen.

I sammanhang med redogörelsen för telegrafstyrelsens och chefens

för finansdepartementet olika yttranden i fråga om amorteringen af

telegrafverkets skuld till riksgäldskontoret för erhållna lån till utveckling

af statens telefonväsende vill utskottet erinra derom, att enligt

fullmägtiges i riksgäldskontoret berättelse till nu församlade Riksdag

telegrafstyrelsen af det år 1891 emottagna lånebeloppet, 1,000,000 kronor,

den 30 december sistlidna år återbetalt 50,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att Kongl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 12 mars 1894.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1894:17 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväsende. s. 40 i texten
  2. Rskr. 1894:18 Skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontoret, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af lånemedel till utveckling af statens telefonväse a1 i texten