Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvud titel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

1894-02-09 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:3, Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvud titel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

3

]N:o 3.

Ank. till Riksd. kansli den 9 februari 1894, kl. 12 rnidd.

Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under riksstatens

andra hufvud titel, innefattande anslagen till justitiedepartementet.

(l:a U. A.)

Ordinarie anslag.

Krigshofrätten.

l:o. Kongl. Maj:t har, under förutsättning att Kongl. Maj:ts särskildt Angående

framlagda proposition (n:o 7) af den 30 december 1893 om ändring i vissa anslaget till

delar af förordningen om krigsdomstolar och rättegången derstädes varder af hofmten.

Riksdagen bifallen, föreslagit Riksdagen att med godkännande af det i stats- [i.]

rådsprotokollet öfver justitiedepartementsärenden den 13 januari innevarande

år intagna förslag till stat för krigshofrätten och öfvergångsstat anvisa för

dessa staters tillämpning erforderliga medel, tillhopa 9.050 kronor; och skulle

i händelse af bifall dertill det till krigshofrätten nu utgående ordinarie anslaget

11,100 kronor komma att minskas med 2,050 kronor.

Denna fråga har af statsutskottet öfverlemnats till sammansatta statsoch

lagutskottet att behandlas i sammanhang med Kongl. Maj:ts ofvannämnda

proposition om ändring i vissa delar af förordningen om krigsdomstolar och

rättegången derstädes; hvilket utskottet härmed skolat för Riksdagen

anmäla.

Öfriga ordinarie anslag.

2:o. 1 afseende å öfriga ordinarie anslag under denna hufvudtitel har Angående

Kongl. Maj.t icke föreslagit annan förändring än att till jemnande af hufvud ofriga ordititelns

slutsumma anslaget till skrifmaterialier och expenser, ved m. m. m]åitfarief™!a!l''

ökas från 64,212 kronor till 64,262 kronor eller med 50 kronor; och får

utskottet hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 3

Angående

anslag till

en lagbyrå.

[3.]

att samtliga de ordinarie anslagen under denna hufvud

titel, med undantag af det under punkt l:o här ofvan

omnämnda, må i 1895 års riksstat upptagas till oförändrade

belopp, dock att anslaget till skrifmaterialier och

expenser, ved m. m. må fä till beloppet jern kas i den

mån, som det för jemnande af hufvudtitelns slutsumma

kan finnas erforderligt.

Extra anslag.

3:o. För uppgörande, granskning och omarbetning af lagförslag genom

en lagbyrå har Kong!. Maj:t föreslagit .Riksdagen att be ilja såsom extra

anslag för år i 895 25,000 kronor.

I statsrådsprotokollet (sid. 6) har statsrådet och chefen för justitiedepartementet

till en början redogjort för huru arbetet med uppgörande,

granskning och omarbetning af lagförslag under senare tider varit i vårt

land anordnadt. Sedan under en längre tid före är 1871 detta arbete hufvud
sakligen

varit anförtrodt åt särskilda komitéer, hade i proposition till nämnda

års Riksdag Kongl. Maj:t på skäl, som i statsrådsprotokollet finnas återgifna,

föreslagit, att för inrättande inom justitiedepartementet af en lagbyrå,

bestående af tre ledamöter, hvilka skulle åligga att under justi tiestats
ministerns

ledning utarbeta lagförslag, sådana granska och med anledning

af förekomna anmärkningar omarbeta äfvensom i högsta domstolen

föredraga frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller förklaring af

lagar och författningar, måtte å justitiestatsexpeditionens stat uppföras

anslag till 3 ledamöter i en dylik lagbyrå med visst belopp till hvarje.

I det svar, Riksdagen, der fråga jemväl blifvit väckt om tillsättande

af en stadigvarande lagkomité eller lagberedning, afgaf å Kongl. Maj:ts

framställning, anförde Riksdagen hufvudsakligen: att om frågan närmast

gälde åstadkommande af förslag till någon mera omfattande afdelning af

den allmänna lagen, såsom ny civillag eller rättegångsordning, uppdraget

borde anförtros åt en institution sådan som den under de tidigare decennierna

af vårt nuvarande statsskick tillsatta lagkomité eller lagberedning;

att emellertid något på lagstiftningen så ingripande uppdrag ej syntes böra

för den närmaste framtiden ifrågakomma, då dels behofvet af vissa mindre

omfattande lagförändringar, i afseende på hvilka särskilda komitéer verkstält

förarbeten, mer och mer erkändes påkalla snar åtgärd, dels åtskilliga andra

partiella lagförändringar erfordrade tidigare lösning än som förmenades kunna

medgifva, att de sattes i sammanhang med utarbetandet af exempelvis ny

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

5

civillag; att under sådana förhållanden det syntes ej kunna nekas, att det

af Kongl. Maj:t framstälda förslag i sina grunder hade atgjordt företräde

framför den ordning, som under senare tider begagnats för lagarbeten, och,

så länge fråga vore om sådana arbeten af mindre omfattning ellei utarbetande

af författningsförslag inom den ekonomiska lagstiftningen, jemväl

framför en lagkomité eller lagberedning; att emellertid Riksdagen ej kunnat

förbise, att inom ej särdeles lång tid förhållandena torde hafva ändrat sig

derhän, att en lagkomité borde tillsättas; samt att under sådana omständigheter

Riksdagen med hufvudsakligt gillande af Kongl. Maj:ts förslag dock

ansett, att Kongl. Maj:t icke borde i afseende på organisationen af den föreslagna

lagbyrån vara bunden vid visst antal ledamöter eller vid visst aflöningssätt

för hvarje, utan ega frihet att med begränsning af utgifterna inom ett

gifvet anslagsbelopp ordna arbetena på det sätt, som Kongl. Maj:t i hvarje

fall kunde finna mest ändamålsenligt för vinnande af ett i möjligaste man

godt och skyndsamt resultat, samt att i följd häraf anslaget icke borde uppföras

på ordinarie stat. Riksdagen biföll för ty Kongl. Maj-.ts förslag pa det

sätt, att till Kongl. Maj:ts disposition stäldes för år 1872 ett extra anslag

af 20,000 riksdaler att användas för fullgörande af de uppdrag, som varit

afsedda i Kongl. Maj:ts förslag om inrättande af en lagbyrå.

Enahanda anslag utgick sedermera under åren 1873 och 1874.

Då till 1874 års Riksdag gjordes framställning om att anslaget till

lagbyrån skulle fortfarande utgå, anmärkte vid ärendets föredragning inför

Kongl. Maj:t föredragande departementschefen, att den tid syntes närma sig,

dä större afdelningar af civillagen eller rättegångsordningen borde göras till

föremål för lagstiftningsarbetet, och att det vore vid detta tidsmoment, som

Riksdagen ansett uppdraget med nyssnämnda arbete böra öfverflyttas på en

institution, sådan som den under de tidigare decennierna af vårt nuvarande

statsskick tillsatta lagkomité eller lagberedning. Skilnaden emellan en lagbyrå

och en institution, sådan som Riksdagen afsett, läge i främsta rummet

i ‘ den senares frihet från det omedelbara inflytande, som chefen för justitiedepartementet

kunde utöfva på en inom detsamma förlagd lagbyrå. 1 stället

för att de genom en lagbyrås verksamhet tillkomna förslag alltid skulle anses

i någon män bära pregeln af åsigterna hos vexlande departementschefer,

förmenades de från en lagberedning utgångna förslagen deremot vara ett

rent och oblandadt uttryck af ledamöternas egna på studier och erfarenhet

grundade omdömen. Den vigt och betydelse å andra sidan, som tillkomme

ett från lagbyrån utgånget förslag, såsom varande i viss man ett regeringens

förslag, maste hos den fristående institutionen vinnas på annat sätt, företrädesvis

genom dess sammansättning, hvilken följaktligen kräfde ett större

antal arbetande ledamöter och personal i allmänhet, såsom äfven syntes af

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

det sätt, hvarpå lagkomitén och lagberedningen varit sammansatta, i det att

i dessa institutioner i allmänhet varit minst fem arbetande ledamöter jemte

en sekreterare förutom större eller mindre antal granskande ledamöter, som

vid särskilda tider förefunnits; och läge häri den andra olikheten mellan de

båda slagen af institutioner för lagarbeten. Vid valet mellan dessa tvä

nödgades departementschefen, med afseende särskildt å de utmärkta förarbeten,

som förefunnes i lagkomiténs och lagberedningens förslag, fortfarande

gifva företrädet åt en lagbyrå.

Riksdagen åter ansåg, att frågan om inrättande af en lagkomité eller

lagberedning för det större lagarbetet icke borde undanskjutas, och beviljade

således nödigt anslag för en dylik institution; och trädde på grund häraf

nya lagberedningen med 1875 års ingång i verksamhet.

Efter att å sid. 8—10 af statsrådsprotokollet hafva redogjort för lagberedningens

verksamhet sedan år 1875 äfvensom för de densamma af Kongl.

Maj.t under de senare åren särskildt lemnade uppdrag, omförmäler departementschefen

de förändringar i beredningens sammansättning, som under år

1893 egt rum. Svårigheter hade dervid mött att finna för den ledigblifna

ordförandebefattningen lämplig person, villig att densamma öfvertaga, svårigheter,

som antagligen varit föranledda af den osäkra ställning, hvari beredningen

kommit derigenom att det vid 1893 års riksdag för beredningen begärda

anslag med stor pluralitet afslagits i Andra Kammaren och först efter gemensam

omröstning af Riksdagen beviljats. Detta tillika med den omständigheten

att, efter hvad erfarenheten visat, flera, af den sjelfständigt arbetande beredningen

afgifna lagförslag i följd af Riksdagens kamrars skiljaktiga beslut förfallit.

hade hos departementschefen stadgat den öfvertygelsen, att lagstiftningsarbetet

under den närmaste framtiden skulle bäst främjas genom dels de redan

färdiga förslagens förande fram till ett slutligt afgörande, dels i öfrigt utarbetande

af partiella, mindre omfattande lagförslag, hvilka sannolikt lättare än

de större skulle tillvinna sig Riksdagens bifall; hvarför departementschefen

ansett tillrådligt att förbereda en återgång till den anordning, som åren

1872 1874 var antagen, eller med andra ord det förberedande lagstiftnings
arbetets

öfverlemnande till en under justitiedepartementet lydande och således

under chefens för samma departement ledning stäld lagbyrå.

I sådant syfte blef jemväl på departementschefens hemställan den 22

september 1893 af Kongl. Maj:t beslutadt, bland annat, att ordförandebefattningen

i nya lagberedningen tills vidare icke skulle tillsättas, och att beredningen

skulle anbefallas sä ordna sina arbeten, att lagförslag angående en

eller flera delar af handelsbalken, hvilka kunde lämpa sig för särskild behandling,

vid 1894 års slut af beredningen aflemnades.

1 ölverensstämmelse härmed har departementschefen vid ärendets före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

7

dragning inför Kongl. Maj:t den 13 januari innevarande år hemstält, att

Kongl. Maj:t ville föreslå Riksdagen att i stället för det till nya lagberedningen

hittills utgående anslag anvisa erforderliga medel för inrättande af en lagbyrå.

Hufvudsakliga syftemålet med en dylik förändring vore att vinna snabbare

resultat icke så mycket i afseende på utarbetandet af lagförslag, hvilket

väl i allmänhet komme att kräfva samma tid och omsorg, ehvad det verkstäldes

af den ena institutionen eller af den andra, som fastmera beträffande

det stundom icke mindre betungande och tidsödande arbetet med redan uppgjorda

förslags omarbetning till följd af framstälda anmärkningar och deras

förande fram till den punkt, der de vore färdiga att föreläggas Riksdagen.

Särskild! i detta senare hänseende syntes förändringen icke illa öfverensstämma

med den nuvarande ställningen, hvilken tvifvels utan kräfde större arbetskrafter

för det förberedande lagstiftningsarbetet inom justitiedepartementet, än som

för närvarande der funnes tillgängliga, och en lättare apparat än den hittillsvarande

lagberedningen, hvilken endast i inskränktare män kunnat och bort

tagas i anspråk för uppgjorda lagförslags omarbetning. Af utarbetade lagförslag,

öfver hvilka Riksdagen snarast möjligt borde få tillfälle att uttala sig,

förelåge dels det af särskilda koraiterade uppgjorda förslaget till ny bolagslagstiftning,

dels förut i statsrådsprotokollet uppräknade, af nya lagberedningen

uppgjorda, ej slutbehandlade förslag. För processreformen, hvars undanskjutande

till en allt för aflägsen framtid departementschefen icke ansåge vara tillrådligt,

skulle det vara af synnerlig betydelse, om nya lagberedningens hithörande

förslag, hvilka antingen icke varit Riksdagen förelagda eller ej vunnit

dess godkännande, men dock borde i omarbetad form å nyo framläggas, kunde

föras fram till ett slutligt afgörande. Hvad åter anginge lagstiftningsarbetet

å de områden, der i senare tid utarbetade förslag ännu icke förelåge, funnes

ingen anledning betvifla, att ju icke äfven genom en lagbyrå skulle kunna

åstadkommas goda och fullmogna resultat, helst om densamma, der sådant i

särskilda fall syntes erforderligt, erhölle tillfällig förstärkning.

Af skäl departementschefen vidare till statsrådsprotokollet anfört syntes

hinder icke böra möta för beredningens ersättande, om sådant eljest ansåges

lämpligt, med en lagbyrå redan vid 1894 års slut.

I afseende på ordnandet af en dylik byrå borde följas de grunder,

som af 1871 års Riksdag i sådant hänseende angifvits eller att Kongl. Maj:t

erhölle medgifvande att inom gränserna af ett gifvet anslagsbelopp ordna

sammansättningen och arbetena på det sätt, som med hänsyn till förhandenvarande

förhållanden syntes lämpligt. I afseende på beloppet af anslaget,

hvilket ej borde ifrågasättas å annan stat än extra, har departementschefen

erinrat: att byrån i regel borde bestå af, utom byråchefen för lagärenden,

tre ledamöter; att arfvodet till en hvar af dessa sistnämnda ej

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

borde beräknas lägre än till 7,000 kronor; att derutöfver till lokal och

vaktbetjening, som ej kunde inom justitiedepartementet tillhandahållas, samt

andra expenser torde åtgå ett belopp af omkring 4,000 kronor; och att

således hela det erforderliga anslaget uppginge till 25,000 kronor.

Att fortfarande bibehålla den inom justitiedepartementet anstälde byråchefen

för lagärenden ansåge departementschefen erforderligt, då till byråchefens

handläggning förekomme åtskilliga ärenden, hvilka ej vore af den

beskaffenhet, att de lämpade sig för kollegial behandling, och byråns arbeten

för ty borde fortgå oberoende af dylika ärenden.

Vid statsrådsprotokollet finnes fogad en af nya lagberedningen angående

dess verksamhet under år 1893 afgifven redogörelse, till hvilken utskottet

får hänvisa,

Dä verksamheten med utarbetande af förslag till nya lagar och till

förändring af gällande icke lärer böra afbrytas, men de i statsrådsprotokollet

anförda omständigheter synas göra möjligt och lämpligt att för det fortsatta

arbetet härutinnan tills vidare använda den förändrade arbetsmetod, departementschefen

föreslagit, har utskottet velat tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, helst derigenom vinnes en icke oväsentlig besparing.

I afseende å bestridande af kostnader för lagförslags befordrande till

trycket innebär, enligt hvad utskottet inhemtat, förevarande förslag icke

någon förändring i hvad hittills i sådant afseende iakttagits, hvadan således

sådana utgifter fortfarande komma att gäldas dels från andra hufvudtitelns

anslag till skrifmaterialier och expenser, ved m. m., dels ock, i hvad afses

den del af upplagan, som utdelas inom riksdagen, af riksgäldskontoret.

Skulle emellertid inom lagbyrån erfordras något mindre tryckningsarbete,

är, enligt hvad utskottet jemväl inhemtat, afsigten att kostnaden härför

skall bestridas af den del af det äskade anslaget, hvilken är afsedd för

kostnader för lokal och vaktbetjening samt andra expenser.

Utskottet hemställer derför,

att för uppgörande, granskning och omarbetning af lagförslag

genom en lagbyrå måtte på extra stat för år 1895

anvisas 25,000 kronor.

Stockholm den 9 februari 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Litt. A.

Bih. till Riksd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 2 Häft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil

1894 års

riksstat

anslår:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

17,000

_

35,800

—

6,000

—

162,700

—

18,800

—

134,000

—

626,354

—

514,521

—

208,713

—

11,100

—

55,000

1,780,200

—

84,000

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,212

—

4,500

—

3,887,900

—

Tabell öfver ordinarie anslagen unde

Justiti

Departementschefen.......................................................

Departementets afdelning af Kongi. Maj:ts kansli ............

Departementschefens ombud för tillsyn öfver skrifters allmängörande, förslagsanslag

Högsta domstolen ...........................................................

Justitiekanslersexpeditionen .....................................................

Nedre justitierevisionen..................................................

Svea hoträtt med derunder lydande justitiestat.........................................................

Göta hofrätt med derunder lydande justitiestat......................................................

Hofrätten öfver Skåne och Blekinge med derunder lydande justitiestat...........................

Krigsnoirätten ..............................

Ålderstillägg, förslagsanslag...................................................

Fångvården:

Fångvårdsstyrelsen..............................................

Fångars vård och underhåll:

Bestämdt anslag ...........................................

Förslagsanslag ..................................................

fångvårdsstyrelsen och fångvården anstälde embets- oc

Våld och underhåll af läns- och kronohäkten, reservationsanslag

Ersättning åt personer, menigheter och allmänna inrättningar för dem genom nya straff
Medikolegala

besigtningar, förslagsanslag.......................................................................

Bese- och traktan!entspenningar, förslagsanslag ..........................

Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag

Skriffnateriajier och expenser, ved m. m., förslagsanslag. Nuvarande belopp .......

Okas för jemnande af hufvudtitelns slutsumma med ....................................................

Extra utgifter, reservationsanslag .................................................

*) Öfver detta anslag kommer framdeles särskildt utlåtande att afgifvas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

11

itt. A.

iksstatens Andra hufvudtitel.

departementet.

................................................................................................... 59,500:

................................................... 511,600: —

" ZZZZZ................................................................................... 1,114,100: — 1,625,700:

jenstemän, förslagsanslag....................................................................................

ens införande frångångna bötesandelar, förslagsanslag ................................................

64,212:

50:

Förslag till

blifvande

riksstat:

Anvisning

i kontant.

Kronor.

ö.

17,000

_

35,800

—

6,000

—

162,700

—

18,800

134,000

626,354

—

514,521

—

208,713

—

11,000

—

55,000

1,780,200

84,000

—

12,000

—

18,000

—

135,000

—

64,262

_

4,500

—

3,887,950

—

Summa

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 3.

Bil. Litt. B.

Tabell öfver extra ordinarie anslag under riksstatens

Andra hufvudtitel.

Kronor.

ö.

J ustitiedepartementet.

För uppgörande, granskning och omarbetning af lagförslag genom en

lagbyrå...............................................................

25,000

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.