Sök i Ratio Lex

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor.

1894-04-10 · 37 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 36 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:37, Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i det nya reglementet för riksgäldskontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

1

(finn v -: rrj

11

(in

i

•TT''

ar/ fn o?

JV.-0

Ant. till Riksd. kansli den 10 april 1894, kl. 2 e. m.

*1

Memorial, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas i

det nya reglementet för riksgäldskontor.

(R. A.)

• ''sill

Statsutskottet får härmed öfverlemna förslag till åtskilliga stadganden i

det nya reglementet för riksgäldskontoret, som angå: riksgäldskontorets föremål;

riksgäldskontorets skulder; riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda

eller godtgjorda lån; riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarna; redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel;

styrelsen för riksgäldskontoret; fullmäktiges sammankomster; betjeningen vid riksgäldskontor;

lediga tjensters bestridande och tillsättande; behandlingen af frågor

rörande tjensteförsummelser m. m. samt pensioneringen af riksgäldskontorets

betjening.

Ur det nu gällande reglementet hafva uteslutits §§ 6 och 42, den förra

innehållande 1879 års Riksdags föreskrifter med afseende å den numera upphörda

jernvägshypoteksfonden och den senare innehållande ett numera fullgjordt

uppdrag i fråga om kronan tillkommande mellangift vid byte af mark mellan kronan

och Linköpings stad.

I § 47, motsvarande § 48 i gällande reglemente, har utskottet vidtagit den

ändring, att utskottet i paragrafen utmärkt, att för anskaffande af medel till

kassaförstärkning åt statskontoret fullmäktige må i mån af behof upplåna penningar

icke blott, såsom nu är föreskrifvet, mot kontorets obligationer i svenskt

mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af

riksgäldskontoret verkstad uppsägning, utan äfven mot kontorets skuldförbindelser.

Bill. till Riksd. Prof. 1894. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft. (N:o 37.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Memorial N:o 57.

I öfrigt äro de föreslagna stadgandena af lika innehåll med motsvarande

stadganden i nu gällande reglemente.

Med förbehåll, såsom vanligt, att vid reglementets slutliga uppställning, om

sådant skulle erfordras, få ändra paragrafernas nummerordning, hemställer utskottet,

att det nu öfverlemnade förslag till stadganden må af

Riksdagen godkännas.

Stockholm den 10 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

Gustaf Sparre.

\w, > vy*''*- .>•

Reglemente för Riksgäldskontoret.

; ,, »J,. ■ • .*''*t.: !•; ''it.U.iveluid

■sy-.;-. §1.

: , . , /J ,, : . ... ,.•'',.*<<! ifjg . .In!- '' '' iji..;: ,i*> ><• :

Riksgäldskontoret har till föremål:

a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen

enligt § 66 Regeringsformen ansvarar;

b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen

blifvit å detta verk anvisade;

c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och

inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott

och behållningar Riksdagen till hända;

d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å

Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga

medel; och

e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt

af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.

IT

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

3

Angående Riksgäldskontorets skulder.

§ 2.

De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta

eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom

de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till

kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.

Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets

skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att

i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar

hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras

gällande.

Härförutan har Riksdagen medgifvit:

a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres

framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand

vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras

gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga

anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige

ega föreskrifva;

b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet,

kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer

och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena

i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål

Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som

kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt

c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige

ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets

medel infria.

Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer

har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret

utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör

1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp

i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstjger 2,000 kronor

eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar.

I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper

och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 37.

slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de

föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret

utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,

fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 3.

Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års

svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning

stående liqvidations- och amortissementsfonderna, årligen utbetalas en

annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna

valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån

främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst

ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan.

Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

■ : ,• - §4'' • .I'',: Vi .

Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas

belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka,

för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente

bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna

uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.

§ 5.

Sistlidna års Riksdag har medgifvit, att de inteckningar, som i Norbergs

jernvågs nya aktiebolags jernväg meddelats till säkerhet för tva bolaget beviljade

statslån enligt två särskilda, af bolaget den 21 maj 1855 utfärdade förbindelser,

hvardera å 150,000 kronor, må dödas, så vidt de besvära det å en af kommissionslandtmätaren

Carl Robert Zettergren år 1878 upprättad karta med åtecknad

beskrifning utmärkta område om 16 qvadratref 75 qvadratstänger eller 2 tunnland

31,7 kappland, iped vilkor att bolaget dessförinnan å det af förenämnda lån, hvarå

annuiteten utgår med tre procent, till Riksgäldskontoret utom den stadgade amorteringen

afbetalt ett belopp af fem tusen kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

5

Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar

utom lånefordringarne.

§ 36.

'': . > . , , 1; * .!'' >'',j ; '' / i il i * /! ; , ‘ ;

De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under

någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas

till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot

strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets

fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 37.

r i ... i. i --

Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning

af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen

för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof

eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit

af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 38/

Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat,

bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga

verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år

1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande

vilkor och förbehåll:

a) för Tundbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till

Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla

värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontor

erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång

derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande

skogsmark, kan verket tillkomma;

b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontor

inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344

kronor 60 öre; och

c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egareu af detta verk likaledes

före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af

detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;

samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen

från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 37.

vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda;

så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda

vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.

§ 39.

Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken

än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger

Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller

på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af

Kong]. Statskontoret till förvaltning mottaga.

§ 40.

Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under

åren 1894 och 1895 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från

Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-,

kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret

ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt

§ 50 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas,

Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret

inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den

summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten

från Riksgäldskontoret utgått.

§ 41.

Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte

för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter

och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret

levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen

fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling

tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark,

hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde

beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.

Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra

mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning

inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd

tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

1

inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående

köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den

29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning

jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande

medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1

Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret

att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel.

Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre

kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens

användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering

till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke

omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar,

rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades

under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de

egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande

beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål

af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att,

uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.

§ 42.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de

för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess

desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de

icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;

hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.

Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.

§ 43.

(Kommer att innehålla Riksdagens blifvande beslut med afseende å riksgäldskontorets

upplåning.)

§ 44.

•

Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna

lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret

företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer

och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder,

öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till

fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 37.

§ 45.

De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom

de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta

tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk

åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande

genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige

i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige

i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl

att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,

som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta

företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans

förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån

skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl penningeställningen

som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.

§ 46.

För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk

att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra

tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet

derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.

§ 47.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar

finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel

genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af

krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte

att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret,

i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller

obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller

efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige

öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter

och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna

för dessa obligationer.

I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar

Riksdagen särskilda föreskrifter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

9

Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret

ingående medel. ! ”

§ 48.

Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster

och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och

dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje

år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap

öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken

skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets

början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Såväl

hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna

skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper

omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen

granskade.

Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret

till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må

kunna jemväl i rikshufvudboken intagas.

§ 49.

Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten

om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål

lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom

trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.

§ 50.

I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket

för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret

tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör

derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning

om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas,

för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.

Bih. till Biksd. Prof. 1894. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Angående styrelsen för Riksgäldskontoret.

‘it}

§ Öl,

Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf

Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den

ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.

Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af deu, som af Riksdagen

blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice

Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.

§ 52.

\

Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen

bestämd ordning.

§ 53.

T»''* : A •! ?i It 1 »1*

Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad

här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal

suppleanter.

§ 54.

1 iiliii. tillit: .• ! »i :Us * k! ’m: **; -./»i . !■«’]«:*-i

Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig

till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga

rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige dokltochförtegadt

hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.

§ 55.

Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att

han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 2G § Riksdagsordningen, icke må

såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig slefattningen,

och suppleant inträda i hans ställe.

■ * *. M ‘5 » '' , i tf si * «* 1 : f ’: i • M . i ; * • Hl * : • '' • *i . t* " '' ‘ '' • '' ; ! i

§ 5G.

Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret

och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt

vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt

vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

11

af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande

Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att

med statslån understöd! jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets

skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas

till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens

uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom,

uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så

förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets

fordran af köpeskillingen varder betäckt.

MJIIt ''•••'' ''g::g’yS?

Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 60 innehåller, tvä

Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa

de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel

till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar

med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som

Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa

dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade

redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst

förflutna tid.

En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt,

hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut

varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan

Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms-

eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja

tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton

dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges

nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets

värdepapper det uppdrag tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner,

utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.

§ 58.

Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet

af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke

af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder

i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo

skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning

och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar

och revisioner, genom justitieombudsmannen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Memorial N:o 37.

§ 59. *

■ ?j. ,/»;// « • *• :»*»•>! .*• •• ■■ .* '' --yj 10?

Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för

hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda

föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och

yttranden. n-: ■■

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§ 60.

Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes.

Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant

fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid

hvarje sammankomst skall protokoll föras.

§ 61.

Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och

åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige

vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras.

§ 62.

Åstuudar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,

bör lian sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då

tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.

§ 63.

Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,

till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter

hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.

§ 64.

Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må

ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro

om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda

kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej

heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige

äro närvarande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

§ 65.

13

Fullmäktige vare -ej tillåtet aty, företaga någon öfvej-lägguiug^ närvaro af

Konungens ombud, i fall det, utan att äf Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle

vid deras sammankomst sig infinna.

§ 66. ''

Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra

samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per

capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, höra de sins emellan

närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal

röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid

sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter

börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då

fattade beslutet biträdt.

Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill

någon bland Fullmäktige kan utses.

t: ■ '' . v>H. '' • » ■Vt;■ >

■W''.v* * ti

§ 67.

Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman

eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa

beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller , Statsutskottet: anföra, besvär,

dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom

trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje

deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr,

åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst

eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär

ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne

eller Statsutskottet öfverlemnas.

Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes

sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet

eller Revisoreruo inlemnas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Angående betjeningen vid Riksgäldskontor.

‘ ‘ ‘ ‘v ........ i* ■'' ; * * V'' : * • • 1 , "■ • V A

§ 89. ■ .ni! tu -.±- .«

De a Riksgäldskontorets aflöniugsstat uppförde tjenstemän äro följande:

en sekreterare och ombudsman;

en kassör; \ «... . ... ,

'''' '' ‘ 1 r- 4... '' 4 ''J t *» .• t •.»

• eu kamrerare;

en revisor; _ ,lu

eu kassabokhållare;

en länsbokhållare;

en registrator och kanslist samt

en kammarskrifvare.

-r»! ■n.gnniDulod,r. ; Jhi !.

Vaktbetjeningen utgöres af:

en förste vaktmästare; och

tre vaktmästare.

§ 90.

‘ * O '' •''1

• 1 , nr.'':! . r ..;, p ,

. ..Mtumu

.( ;.r.L ''ö; s jf?i •" lyi .ifj

oln:(invika

mo . i in jjgiilTj v*}i> hi.riuö

.:h ,!i<; ! rii,'' ■■ c hr. Dr,''.

h, ? orj/jfu’ aoami IliJ

Angående lediga tjensters bestridande ocii tillsättande.

i ** * > * f J !• * ? • • •'' it in-. t'' M. j / t.; U.jij »; J ; ■>;,

§ 91.

Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till

sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden

förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 96

förutsatta fall, i allmänhet, icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;

dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna

lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden

mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva

förordnad att bestrida.

Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, "på grund af vederbörligt

förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna

tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda

förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål,

samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten

anslagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

/Statsutskottets Memorial N:o 37.

15

Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag

af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken

uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopps någon i nedan stadgad ordning

blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan

vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att

upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.

v <. ,Vvv v• •. nb.ii rr hl/ »\\ ■ . A- " .V. .«<vi.,r »<•«''•

Si!.''/ !i >i/:<;<! vA: . no A § 92..!;: -v.-w- Y,v

Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit

tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande

under den tid tjenstledigheten fortfar.

''Vivi''! /■ ■ ;.,i i. till ,lii, ■ , '' !• i > .i.Ui- y ■. ; '' !s;*■ ;> j i ijpui.n

: . n. - § 93.

Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med

samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega

att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor.

Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande,

dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom

den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig

sökande sig icke anmält.

§ 94.

För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att

hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra

de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska

examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken;

äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort

hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må

begagnas.

§ 95.

Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,

som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten

af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande;

dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster

endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller,

under den tid han tjensten innelmfver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstnton

för tjensten bestämmer.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser

ni. in.

§ 96.

Om någon Riksgäldskontor tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej

låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd

med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet

ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas

och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,

ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande

omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från

innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden

må i ersättning för tjenstens förrättande användas.

§ 97.

Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat

förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på

Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera

honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande

tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman,

som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla

och utöfva sin beställning.

§ 98. ''

Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom

tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar

hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.

§ 99.

Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett

tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen

af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas

till suspension eller entledigande.

§ 100.

Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från

tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.

Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

17

skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen

meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den

afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga,

icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne

afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande

dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med

densamma förenade löneförmåner åtnjuta.

§ 101.

Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse

eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra

följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt

biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret

vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare,

som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit

och, efter att, på sätt i § 96 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras

vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman

eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare

beskaffenhet, vara från verket utesluten.

Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening.

§ 102.

Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas

efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner.

§ 103.

Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under

femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en

hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman

eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio

år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt

tillstånd.

§ 104.

Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder

af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring

fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjer
Bih.

till Iliksd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft. 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

SlalsutsJcottels Memorial N:o 37.

dedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan, tjensteman eller vaktmästare

uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af

bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas.

I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att

för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel

från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som

fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp

med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en

sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för

afskedssökande mera förmånligt.

§ 105.

Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen

nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt

sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna

verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,

efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,

ehvad, de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock

tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf

äro faststälda.

Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande

bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak

blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige

att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och

förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till

högst två tredjedelar af lönen.

s

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutslcottets Memorial N:o 37.

19

''i:,!

Bil. A.

Riksgäklskontorets vid 1893 års slut utbalanserade skulder.

Reglemen

Årtal. §.

1878

1880

1886

39

38

42

Skulden för 1860 års premielån

mot obligationer å

2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda

till fem sjettedelar

deraf, eller 2,000,000 Thlr

Obligationer för 1878 års

jernvägslån å 1,500,000 £

St. eller 37,650,000 Francs

Obligationer för 1880 års

jernvägslåns tre emissioner,

tillhopaKr. 119,790,000, motsvarande

£ St. 6,600,000,

Francs 166,320,000 eller

Rmk 134,640,000 ...............

Obligationer för 1886 års

jernvägslån å 72,000,000

Kr. eller 81,000,000 Rmk,

Tiden, då förbindelserna

blif''

vit utfärdade.

1860 d.

V.

1878 d. ’*/,

1880 d.

v.

Räntefot.

4 %

4 %

Återstående kapitalskuld den 31 December

1893.

Fonderad skuld.

Thlr

(Kr.

239,166 2/3

637,777: ?s)

\£ St. 872,010

|Francs 21,887,451

(Kr. 15,835,701: so)

Kr. 107,375,400

£ St. 5,916,000

Frcs 149,083,200

Rmk 120,686,400

Icke fonderad

skuld.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets Memorial N:o 37-

Reglemen

Årtal. §

1887

40

1888

1890

1891

1866

40

39

44

13

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

hvaraf till 1893 års slut

blifvit utlemnade obligationer

å tillhopa 60,673,333,33

Kr. eller 68,257,500 Rrnk

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

men stälda att afRiksgäldskontoret

infrias efter sex

månaders föregången uppsägning,

å 30,000,000 Kr.,

hvaraf till 1893 års slut

blifvit utlemnade en första

emission å 10,000,000 Kr., en

andra emission å 10,000,000

Kr. samt af en tredje emissionålikaledes

10,000,OOOKr.

obligationer å 6,691,500 Kr

ObligationeråRmk30,000,000,

ouppsägbara från innehafvarens

sida, men stälda att

af Riksgäldskontoret infrias

efter minst tre månaders föregången

uppsägning .....

Obligationer för 1890 års

jernvägslån å Kr. 35,555,555

*/9, motsvarande 40,000,000

Rmk, 1,960,000 £ St. eller

49,360,000 Francs...........

Obligationer för 1891 års

tillfälliga jernvägslån, förfallna

d. 1Ij 1896, å Kr

7.200.000, motsvarande

10.000. 000 Francs...........

Obligationer, hvilka i anseende

till sin ordalydelse

1886 d. ''/g

Räntefot.

1887 d. 30/,2

1888 d. Vs

1890 d. Vs

1891 d. >/t

3 Vs %

3 6/io %

3 %

Återstående kapitalskuld den 31 December

1893.

Fonderad skuld.

(Kr. 59,551,111: n

|Rmk 66,995,000

Icke fonderad

skuld.

3 Vs *

Kr. 26,691,500

Kr. 26,666,666:67

Rmk 30,000,000

£ St. 1,470,000

Frcs 37,020,000

[Kr. 34,712,444:44

|Rink 39,051,500

\£ St. l,913,523:io

Frcs 48,189,551

/Kr. 7,200,000

\Fr. 10,000,000

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

21

Reglementets
-

Årtal. §.

1890

1891

1866

1866

1866

1866

14

20

15

16

17

18

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

i Uio-H I.•''!

icke kunna uppsägas, eller

det s. k. gamla lånet ......

Upptagna inhemska till

fälliga lån..........................

Obligationer, ouppsägbara

från innehafvarens sida,

utfärdade såsom grundfond

för Sveriges allmänna hypoteksbank,

bokförda inom

linien med Kr. 30,000,000

Obligationer, utfärdade såsom

garantifond för aktiebolaget

Sågverksegarnes

garantiförening, bokförda

inom linien med Kr.

3,000,000...........................

Ännu icke till inlösen företedda

Trollhätte slussverks

lottsedlar å tillhopa 5,000

daler silfvermynt, bokförda

inom linien med R:mt 1,250

R:dr, jemte upplupen ränta

R:mt 2,286: 88..................

Årliga anslaget till H. M.

Konungen300,000 R:dr(icke

kapitaliseradt)..................

Ränta å H. K. H. Hertigens

af Södermanland, sedermera

Konung Carl XIII,

hemgiftskapital, bokfördt

inom linien medR:mtl50,000

R:dr ..................................

Innestående fond för Göta

kanals underhållande......

Diverse skulder..................

11798 d. •/,

(1811 d.”/„

1893

1890 d. 16/5

1892 d. ™l<

1750 d, ''/3

j ! , * j

1815 d. fl/u

1778

1833 d. 3,/i2

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1893.

Fonderad skuld.

5 %

4 %

6 %

5 %

5 %

i o -.''na■: icm!

3 Va %

3 Va *

ilo

i''.u:yj . ^ -

..................(oii b

O-.M •»;!•:. •? ijohobort

''*tu

h e-t.:?--''-b

f -ir,;*) ''

Kr. 10,125

Kr. 2,250,000

oiib

Öl •*:CI J- ''i; : i

iiiOG.l

i tit

Icke fonderad

skuld.

Kr. 140,889

» 1,277,531:22

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen

Årtal. §.

1866

1866

1882

1866

1866

1869

20

21

3

22

25

77

Fondför Hjelmare kanals och

slussverks underhållande

(utgör blott ett depositum

af fordringshandlingar)......

Dito för Strömsholms kanals

dito (dito)............................

D:o för Södertelje kanals (d:o)

Lappmarks ecklesiastikfonds

behållning, bokförd inom

linien med R:mt 100,777: i6

(statsutskottets utlåtande

n:o 23 vid 1869 års riksdag)

Brudgåfvovinsten (kapitalskulden

afskrifven); (statsutskottets

utlåtande n:o 15

vid 1859—60 årens riksdag)

Post-assuransfonden (ingår

bland Riksgäldskontorets

öfriga tillgångar, men med

den förbindelse, som § 77

i 1869 års reglemente innehåller).

.................................

Tiden, då förbindelserna

blifvit

utfärdade.

Räntefot.

Återstående kapitalskuld den 31 December

1893.

Fonderad skuld.

Icke fonderad

skuld.

Inom linien balanserade skulder Kr.

Summa Kr.

33,2 5 4,3 1 4:04.

271,470,601:eo.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

23

oor. n

Bil. B.

Itiksgäldskontorets vid 1893 års sint ntbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel

utbetalda eller godtgjorda lån.

1 : . .. ........ .....JlsVölid i

Reglemen-

tets

(iiiO !lf* \ <

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

i i j/u It) i

Räntefot.

—

; -jhninölfpiu

Ursprungliga

beloppet.

Eapitalåterstod

vid 1893 års

Årtal.

§•

{ f»?; v\i-y i

fj.} ; : i f <•

t,il

,t

81111.

-f .

•

''tf. f;i. :.. ?

.........r-jbi.:-

t jb xuilvÅi

i

a) Byggnadslån.

löt

•; * U i

0 Ii it t! ]!''J 1

shnm.Viq.

1

i»

1866

39

Lån till staden Kristine-

-''! i“ .*

, . i-, ;

IwiAAhA ;

hamn och Varnums lands-

.

flit) jl''I iV0''S

församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ...................................

118491

f .2 % ]

Hit i

v,. vKV,-., ,,

37,500

11854J

v jemte J

l ränta. J

o %

o,000

43

Lån till Vesterås domkyrka,

’ a f • * •.; / "

filj f • i: »1 Xt’>

.1

för densammas reparation

1860 f

—

—

28,000

—

28,000

—

36

Lån till staden Jönköping,

riW-t 4

f J t ;

t,

för uppförande derstädes af

ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket..................

1861

5 %

4 %

120,000

57,958

11

Transport

—

—

—

—

—

91,958

11

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Regie

tet

Årtal.

men-

s

§•

Transport

Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en

byggnad åt Farmaceutiska

institutet..............................

Lån till staden Umeå, för

uppförande af byggnader för

Umeå läroverk.....................

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1893 års

slut.

1866

90

,37

si

i''862

1. ''

1864

5 %

hil*

T>

4 %

»u; Ht;- in

»i

50.000

i S>! f et > i

25.000

<>u

91,958

20,337

t

15,199

11

37

it

26

)

Jf ""

Lan till staden l<alun, tor

uppförande af ett nytt läro-

verksbus derstädes...............

1864?

»

40,000

—

24,365

49

»

Lån till staden Sala, för upp-

förande af ett nytt läro-

verkshus derstädes...............

1865

12,000

—

7,278

69

»

»

Lån till staden Halmstad, för

■ V. \

(; ,

uppförande af byggnad för

ett fullständigt elementar-

:, !/[ f

läroverk derstädes...............

1866

»

25,000

—

16,423

03

T>

»

Lån till Kalmar Domkapitel,

för uppförande af en ny bygg-

i

A. .

nåd för läroverket i Kalmar

1866

»

40,000

—

26,241

83

1481)

Lån till staden Venersborg,

1

för uppförande af en ny

byggnad för högre elemen-

tarläroverket derstädes ......

1867, 1868

40,000

—

27,247

48

1482)

Lån till staden Yestervik, för

uppförande af ny byggnad

1.

Transport

—

—

:/ L o!

"l; i i 1

/fo> i:

i ■

—

229,051

26

'') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente.

*) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37. 25

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloDnet.

Kapitalåterstod

vid 1893 års

slut.

Årtal.

§•

Transport

—

—

,*—

(

—

229,051

26

åt elementarläroverket der- städes . .

1867, 1868

r» q/

4 %

20,000

13,828

06

1866

148»)

Lån till Upsala Domkapitel,

för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes...........

1867, 1868

2*

140,000

96,647

52

1482)

Lån till Karlstads Domka-

pitel, för uppförande af ny

byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ......

1868

»

40,000

28,147

98

»

1483)

Lån till Skara Domkapitel,

-

för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks-

j

byggnaden derstädes .........

1868, 1869

40,000

_

32,344

13

1868

47 4)

Lån till domkyrkan i Karl-

stad, för densammas repa- ration .... .........

1869

6 %

>

23,500

5,131

16

1866

1485)

Lån till staden Kristianstad,

för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes.......................

1873, 1875

5 %

•■‘v \&\'' ■ \

20,000

16,367

15

1874

5

Lån till direktionen för se-

minarium för bildande af

lärarinnor, för inköp af

byggnad åt nämnda semi-

narium .

1875

»

59,000

_

43,869

50

Transport

•/.

—

465,386

76

*) Jfr § 10 moro. \ i 1867 års Reglemente.

*) Jfr"§'' K nrom.—Jf-f- 1867 ten Reglemente.-------------- -.....

3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. ,

4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.

6) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente.

Bill. till Tiiksfl. Prof. 1834. 4 Sand. 1 Afd. 24 Höft.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets Memorial N:o 37.

1

j Reglemen-

leta

liden, då lånet

utbetalts.

Annuitet

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1893 års

slut.

| Årtal.

5-

Transport

—

—

—

—

465,386

76

1882

17

Lån till föreståndarne för

Linköpings domkyrka, för

fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......

1883

5 %

4 *

30,000

26,398

52

1887

15

Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc-

j

''

kande af den brist, som

uppkommit i den beräknade

-

1

kostnaden för tornbyggna

den å nämnda domkyrka

jemte dermed i samman- hang stående arbeten.........

1888

7)

30,000

28,375

47

1892

17

Lån till Skara domkyrka,

för fullbordande afrestau- rationsarbetet å densamma

1893

»

40,000

40,000

-

= 560,160: 75

1

b) Tomtregleringslån.

1866

142

Lån till staden Karlstad,

för reglering af torg, gator

och tomter efter 1865 års

eldsvåda............................

1867

0%

50,000

13,382

13

1872

32

Lån till staden Strengnäs,

• '' t

för ny tomtreglering efter

1871 års eldsvåda...............

1872

30,000

14,612

74

1877'')

7

Lån till staden Strömstad,

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda...............

1878

»

5 %

50,000

45,929

___

Transport

—

__

■

__

634,084

62

M Se vidare § 3 i 1881 åra Reglemente,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N;o 37.

27

Reglemen-

>

tets

\

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapit-alåfcerstod

vid 1893 års

sm*.

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

634,084

62

/l 87 7

8

Lån till staden Söderhamn,

,

(1878

6

för ny tomtreglering efter

1876 års eldsvåda .....

1878, 1879

6 %

5 %

200,000

171,586

43

{1880

13

Lån till staden Hudiksvall,

\1881

10

för ny tomtreglering efter

1878 och 1879 årens elds- vådor ......... . . . .

1881, 1882

200,000

180,901

79

1888

15

Lån till staden Luleå, för

ny reglering efter 1887

års eldsvåda........

1889

4 %

100,000

100,000

° 70

1889

17

Lån till staden Umeå, för ny

regleringiföljdafden staden

år 1888 öfvergångna brand

1890

y>

fV. \\\vV)Wv>

200,000

."•V

200,000

= 726,412: 09

c) Lån till kanal- och

slussanläggningar.

18(56

931)

Lån till Dalslands kanalak-

tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid

Venern till sjön Stora Lee

1865,1867

5 %

. 3 %

800,000

—

392,618

96

942)

Lån till Kinda kanalaktiebo-

•

118}

lag, för utsträckning af Kin-

1

143)

da båtled medelst kanalise-

Transport

_ ! _

_

1,679,191

80

'') So vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente.

ä) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 Ars Reglemente;

§ It mom. 9 i 1867 års Reglemente;

§ 33 moln. 9 och § 41 mom. II i 1868 Ars Reglemente;

§ 24 mom. 11 och § 31 moro. 6 i 1869 års Reglemente.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

K api talåterstod

vid 1893 års

sint.

Årtal.

§-

Transport

—

/ i <

----

—

1,679,191

80

ring af Stångån från sjön

j 1865 j

Rengen tillLinköpingshamn

\1867-1870j

5 %

Q O/

O /o

437,500

—

359,692

05

1866

143'')

Lån till Dalslands kanalak-

•

tiebolag, för kanal-och sluss-

anläggning mellan sjöarne

Östra och Vestra Silen på

Dalsland...............

1868, 1869

6 %

4 %

51,200

_

8,974

98

= 761,285: 99.

1

d) Lån till jernvägs-

anläggningar.

!/1866

75

Lån till Norbergs jernvägs nya

|\1878

I

3

aktiebolag, för anläggning

i. <■ 7

af jernväg från Kärrgrufvan

inom Norbergs bergslag till

sjön Åmänningen ...............

1852

5 %

»

150,000

39,771

13

»

»

Lån tillNorbergs jernvägs nya

''

aktiebolag, för fullbordan- de af samma jernväg.........

/I855|

\1856j

3 %

2 %

150,000

63,389

16

1866

79

Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af

jernväg mellan Borås och

Herrljunga...........................

5 %

4 %

1,377,055

24

428,484

14

i

1862, 1863

" Transport

.

■

—

V.i t

—

2,579,503

26

1

'') Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 inom. 10 i 186!) års Reglemente.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37. 29

Reglemen-

tets

V '' -‘j.v''I '' i;

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

i

Kapitalåtcrstod

vid 1893 års j

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

—

2,579,503 261

1866

80

Lån till Vexiö—Alfvestads

|

-

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Vexiö och Alfvestads station

:

på Södra stambanan .........

1864

7 *'')

4 %

434,000

—i

103,939

39

»

Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg

—Billeberga,äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie-

-yr "•

f . -

j£''!*?''•’ > • T

it j i-L

;u

;

bolag, för anläggning af

jernväg mellan Helsingborg

och Årup..............................

,,

1864, 1865

5 %

»

1,100,000

607,345

1

58

7>

Lån till Kristianstad—Hess-

• • .......

leholms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

mellan Kristianstad och

Hessleholms station på Sö- dra stambanan.....................

1864, 1865

*

•

d T;

- : > * ■ ,

720,000

''t i i''.

.

374,451

70

1 »

8

Lån till Ystad—Eslöfs jern-

-

\

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs

,

station på Södra stamba- nan till Ystad.....................

1864—1866

2,450,000

1,368,246

55

T>

Lån till Landskrona—Eslöfs

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan

1864—1866

»

y>

1,200,000

664,216

80

Transport

—

—

—

—

—

5,697,703

28

) Enligt Kongl, Maj:ts resolution åt d. u/ia 1886.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglera en-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

Kapitalåterstod

vid 1893 års

sint.

Årtal.

§.

Transport

—

—

—

—

5,697,703

28

1866

82

Lån till Uddevalla—Veners-

’iV

borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Herrljunga

öfver Venersborg till Ud-

i

-

devalla...............

1863—1867

5 %

4 %

3,240,000

2,051,013

85

1871

31

Lån till Karlskrona—Vexiö

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan

städerna Karlskrona och

Vexiö.......................

11872

{1873

11874

5 % '')

4''/, *

2,600,000

2,109,328

43

»

»

Lån till Krylbo—Norbergs

jernvägsaktiebolag, för an-

läggning af jernväg mellan

118721

Krylbo och Norberg ...

11873/

6 %

5 %

406,000

—

301,088

10

»

Lån till Upsala—Margrete- hillsjernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg från

Upsala till Gefle .......

1873

7>

500,000

381,712

53

»

>

Lån till Bergslagernas jern-

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud-

11874

vika till Kil, mot skulder-

<1875

bindelse .......................

1876

5''/, %>)

5,000,000

_

4,516,690

60

Transport

—

—

—

—

15,057,536

79

'') Se § 3 af 1886 års Reglemente.

ä) Se § 3 af 1883 års Reglemente.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37. 31

1

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

• utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

heloDDet.

Kapitalåterstod

vid 1893 års

Slut.

'' Årtal.

1

§.

Transport

—

—

—

—

t

t-

i

15,057,536

79

00

t>»

00

H

il

Lån till Bergslagernas jern-

.

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun

till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600

Kr., efter 90 %..................

1878, 1879

5 %

- O -

'')

6,078,240

.

.

5,389,740

1891

7

Samma bolags obligationer''

af den al/i2 1891 för in- lösen af utelöpande oin- friade kuponger tillhörande

ofvannämnda obligations- lån af den ,s/i 1874 .........

1891

4 %

1,707,800

’

1,707,800

1

1876

5

Lån till Vestervik—Åtvida-

1

berg—Bersbo jern vägsaktie- bolag, för anläggning af

i

jernväg från Vestervik öfver

Jenny, Gamleby och Åtvida-

118771

berg till Bersbo, med bi-

Jl878>

bana till Storsiön.............

1879]

5 %-)

4 Va %

1,865,000

_

1,735,966

95

»

1

Lån till Husfred—Vester-

j

;

viks jernvägsaktiebolag, för

anläggning af jernväg mel- lan Hultsfredoch Jennymed

bibana till sjön Yxern, sido-

(18771 •

spår till Ankarsrum och

Jl878>

» *)

>

1,750,000

—

1,642,510

44

hamnspår vid Verkebäck...

11879J

Transport

—

—

—

—

25,533,554 18

*) Motsvarande. * ÖO %, ett primitivt belopp af kr. 6,753.600.

*) He § 8 af 1883 och 1886 års Reglemente».

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets. Mentor ial N:o 37.

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1893 års

Årtal.

Transport

— .

—

—

25,533,554

18

1876

5

Lån till Vislanda—Bolmens

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Vislanda öfver Ljungby till

11877}

sjön Boltnen.................

OO

OO

5 %*)

4 Va %

785,000

_

772,832

50

»

Lån till Gotlands jernvägs-

aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Visby till

Hemse kyrka.............

1

1877

1878

1879

* '')

»

500,000

479,960

20

/ *

1 \

Lån till Södra Dalarnes jern-

}l 879

13/

vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kryl- bo station på statens Norra

stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom

Gustafs och Tuna socknar

till Borlänge station å

Bergslagernas jernvägsak-

1879

''

r • \ i

i

tiebolags jernväg jemte bi-

1880

bana till Bispbergs grufve-

<

1881

fält ......................................

1882

» *)

»

2,375,000

■_

2,246,644

09

1876

5

Lån till Varberg—Borås

jernvägsaktiebolag för an-

[1879

läggning af jernväg öfver

1880

’ '')

2,600,000

2,459,484

05

Fritsla till Borås...............

1881

—

1881

15

Lån till Lenna—Norrtelje

jernvägsaktiebolag, för an-

‘i

läggning af jernväg mellan

Lenna station på Upsala—

r

i .

!•

Transport

—

—:i •

31,492,475

02

4----1

*) So § 3 af 1883 och 188G års Reglementen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

33

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1893 års

slut.

Årtal.

§-

Transport

_

__

—

31,492,475

02

Öl. .

1883

!

Lenna jernväg och Norr-

1884

4 Vs %

»)

telja ....................................

1885

5 %

746,197

94

746,197

94

1881

15

Lån till Siljans jernvägs- aktiebolag, för anläggning

af jernväg från Borlänge

station å Bergslagernas

jernvägsaktiebolags jern-

1886

,f.l

väg till Insjön i Dalarne...

1883 — 1886

1

>

950,000

—

924,014

13

Lån till Skåne—Hallands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från

Helsingborg öfver Engel- holm till Halmstad, från

Höganäs till Kattarp och

il :

ii'': ■

. ■ \

från Kattarp till Åstorp ...

1883—1886

T>

1,500,000

1,467,913

56

»

Lån till Hvetlanda—Säfsjö

.o; 1;;

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

»i;

Hvetlanda till Säfsjö sta-

(18831

tion å statens Södra stam-

1885

(

bana ...........................

11886

)

300,000

_

293,582

71

>

>

Lån till Finspong—Nors-

holms jernvägsaktiebolag,

för anläggning af jernväg

från Finspongs station å

Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana till

Norsholms station å statens

Östra stambana och Nors-

Transport

—

—

—

/

—

34,924,183

36

a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rät
-

tighet att utbekomma.

Bih. till Biksd. Prof. 1804. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft.

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen-

1

tets

liden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1893 års

Årtal.

§•

- •

Transport

—

—

—

34,924,183

36

bolin—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana.........

1883—1886

5 %

! 4 .

4*/i %

500,000

486,323

22

1881

15

Lån till Stockholm—Rimbo

jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från

Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ........................

(1883-1885|

\ 1887 j

b

b

500,000

486,323

23

b

Lån till Kinds härads jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga

‘fo- '' * >; [

Jl884\

11887/

500,000

(• T j u. rf

497,500

1884

14

Ytterligare lån till Skåne—

Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf-

. 1

1

It i ii. {

ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt-

atp och från Kattarp till

Åstorp .................................

fl 885/

/l886/

»

: .i. > .

795,500

778,483

49

>

15

Lån till Mellersta Hallands

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

städerna Halmstad och

Varberg ...........................

1885

b

b

1,550,000

1,525,688

06

1886

16

Lån till Skara—Kinnekulle

—Venerns jernvägsaktie- bolag för anläggning af

jernväg från Skara till

/l 887/

n it

Kinnekulle och Venern ...

/1888/

»

324,000

318,918

02

Transport

—

—

—

— 39,017,419|38

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37. 35

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

ntbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1893 års

slut.

Årtal.

§•

t? ‘ ‘ ’

Transport

—

—

- i

—

39,017,419

38

1886

16

Lån till Svartelfs jernvägs-

/ ... ; -1 i.

aktiebolag för anläggning

.

af jernväg mellan Carls-

dahl och Grythyttehed

jl887(

i

m. m. .

118881

5 %

4»/j %

341,000

341,000

»

»

Lån till Halmstad—Bolmens

jernvägsaktiebolag för an-

:

läggning af jernväg från

. 1; ..

Halmstad till Byholma och

Bolmen med sidospår till

J18 8 71

a)

siön Södra Unnen ........

118881

*

824,915

816,480

24

t

17

LåD till Göteborg—Hal-

lands jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

mellan Varberg och Göte-

{ .

i'' * c r, ,ft.

borg ...............................

1887

»

2,068,000

-.

2,035,563

16

>

16

Lån till Fogelsta—Vadstena

—Ödeshögs jernvägsaktie-

bolag för anläggning af

jernväg mellan Fogelsta

och Vadstena till Ödeshög

1888

>

y>

300,000

—

296,932

50

Lån till Mellersta Blekinge

-

jernvägsaktiebolag för jern-

(1888

vägsanläggning från Karls-

1889

hamn till Ronneby och

1890

b)

Gullbärna.......

1893

»

1,120,250

—

1,096,744

12

•

1

Transport!

I

—

—

43,604,139

40

a) Enligt K. Br. af d. "/* 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor.

b) Hvaraf vid 1893 års slut återstodo ej lyftade Kr. 18,000: —.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets Memorial N:o 37.

Reglemen-

tets

liden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

Tid 1893 års

Årtal.

§•

9

> 1 :

Transport

—

—

—

—

43,604,139

40

1886

16

Lån till Mora—Venerns jern-

vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Mora

strand vid sjön Siljan till

[18891

Östra Vermlands jernväg

{1892}

med bibana.......................

1893

5 %

4,/2 %

1,000,000

—

1,000,000

—

Lån till Mariestad—Kinne-

kulle jernvägsaktiebolag för

anläggning af jernväg från

Mariestads jern vägsstation

till Gössäters jernvägssta- tion med bispår.............

1890

»

>

305,000

305,000

]

»

>

Lån till Wittsjö—Hessleholms

.

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mel- lan Wittsjö och Hessleholm

}1890\

\1892/

T>

>

404,000

404,000

1

Lån till Skymuäs—Munkfors

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan

Björndalsbron och Munk- fors .....................................

90,835

''90,835

/1891\

\1892/

>

>

Lån till Klippan—Röstånga

i • * f -

i - ’

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Klippans station å Helsing- borg—Hessleholms jernväg

förbi Ljungbyhed till Röst-

/1892\

■ •*'' -

/-K

ånga by ..............................

\1893J

T>

»

290,000

—

290,000

—

Transport

—

—

—

—

45,693,974

40

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 37.

37

Reglemen-

tets

Tiden, då lånet

utbetalts.

Annuitet.

Räntefot.

Ursprungliga

beloppet.

Kapitalåterstod

vid 1893 års

slut. V

Årtal.

§•

Transport

—

—

—

—

45,693,974

40

1891

18

Lån till Malmö—Tomelilla

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från

Malmö öfver Staffanstorps

,

|1892|

-

a)

station till Tomelilla.........

U893I

5 %

4''/* %

1,300,000

—

800,000

—

»

Lån till Norra Södermanlands

.

jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Ny- by bruk till Södertelje med

bibanor till Åkers stycke- bruk, Strenguäs, Mariefred

och Igelstaviken ...........

1892, 1898

*

>

b)

1,800,000

800,000

19

Lån till Hernösands — Sol-

.

lefteå jernvägsaktiebolag

för anläggning af jernväg

från Hernösand till Sollef-

c)

teå ......................................

1892, 1893

2,350,000

-

2,323,100

_

»

18

Lån till Norrköping—Söder-

-

köping—Vikbolandets jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping

<i)

m. m. .....................

1893

>

653,000

_

400,000

___

= 47,969,215: 57

Summa

—

—

—

—

—

50,017,074|40

a) Hvaraf

vid

1893 åra

b)

D:o

vid

d:o

e)

D:o

vid

d:o

d)

D:0

vid

d:o

alat återstodo ej lyftade Er. 600,000: —.

d:0

Kr. 1,000,000

d:o

Kr. 26,900

d:o

Kr. 253,000

Sik till Riksd. Prot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 24 Höft.

G

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.