Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af mark tillhörig f. d. militiebostället Kungsgården n:o 1 i Jemtlands län.

1894-04-10 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:43, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af mark tillhörig f. d. militiebostället Kungsgården n:o 1 i Jemtlands län.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

■

.i:

N:o 43.

> -.Vi A >nV<vs*

Ank. till Riksd. kansli den 10 april 1894, kl. 3 e. m.

,s I • • j > < j >1 < > •'' >''u: A''t a f''i i4® ii; i ! -j U-v* »it*- . \-r ? > f m f j, ij *; ’f'' ■ Ut 70;’U.l

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats

af mark tillhörig f. d. militiebostället Kungsgården n:o 1

i Jemtlands län.

(I. A.)

i > >: i i. ''. •}>: [ A-:i. t\n jjn in''drif ■. uj i /ilo < f rr ptifftö/l

Under åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

landtförsvarsärenden för den 26 januari innevarande år bär Kongl. Maj:t

i en samma dag till Riksdagen aflåten och sedermera till statsutskottets

förberedande behandling remitterad proposition (n:o 32) föreslagit Riksdagen

att medgifva, att af f. d. corpscliefsbostället 2 V8 mantal n:o 1

Kungsgården de områden, som betecknades med röd färg å eu vid

protokollet fogad karta, måtte för tiden från och med den 14 mars

1895 få upplåtas till Jemtlands fältjägareregemente för att med dess

mötesplats å Frösön sammanläggas.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att på förslag åt arméförvaltningen,

som framhållit önskvärdheten deraf, att åt vaktmästaren

vid dåvarande Jemtlands fältjägarecorps’ förråd å Frösö lägerplats bereddes

bostad å lägerplatsen, Kongl. Maj:t genom bref den 27 januari

1888 medgifvit, att för berörda ändamål finge för kronans räkning förvärfvas

dels eganderätten till byggnaderna å det s. > k. Svenstorpet

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

3

under f. d. corpschefsbostället 2 1/2 mantal Kungsgården n:o 1 i Frösö

socken af Jemkande län, dels ock brukningsrätten af den till torpet

hörande jord under återstående arrendetid eller intill den 14 mars 1895;

och hade Kongl. Magt i sammanhang dermed anbefalt arméförvaltningen

att närmare mot slutet af arrendetiden men dock så tidigt, att, innan

förnyad utarrendering af Kungsgården egde rum, Riksdagens yttrande

i frågan kunde hinna inhemtas, till Kongl. Maj:t inkomma med framställning

om torplägenhetens fullständiga skiljande från Kungsgården

och sammanläggning med mötesplatsen.

Enligt hvad arméförvaltningen i en till Kongl. Maj:t den 11

augusti 1893 ingifven skrifvelse anmält hade förvaltningen med anledning

deraf uppdragit åt chefen för corpsen att afgifva förslag såväl

rörande ifrågavarande torp lägenhets sammanläggande med mötesfältet

som ock om den ytterligare utvidgning af mötesplatsen på Kungsgårdens

område, som ansåges böra komma till stånd; och hade, på sätt

arméförvaltningen ytterligare tillkännagifvit, chefen för corpsen, till

åtlydnad deraf, meddelat, att den för mötesplatsens utvidgning lämpligaste

terrängen tillhörde f. d. regementspastorsbostället 72 mantal

Vesterhus n:o 3, f. d. kronofogdebostället 1/2 mantal Vesterhus n:o 2

och f. d. regementsfältskärsbostället 5/12 mantal Vesterhus n:o 1, att

emellertid, under det att nu gällande arrendekontrakt om Vesterhus n:o

1 utginge vid midfastan år 1895, arrendekontrakten om de två förstnämnda

boställena egde giltighet intill midfastan 1900, och att, då sålunda

en längre tid komme att förflyta, innan någon utvidgning af

exercisfältet åt denna sida kunde ega rum, men för truppernas öfning

ovilkorligen erfordrades större utrymme än det, hvaröfver regementet

för närvarande förfogade, det syntes chefen lämpligast att med mötesplatsen

förenades de delar af f. d. corpschefsbostället, som å ett handlingarna

bilagdt karteutkast betecknades med röd färg och hvilka, då

arrendekontraktet om nämnda boställe löpte till ända den 14 mars 1895, .

redan sagda dag blefve för ändamålet disponibla.

Beträffande detta sålunda af chefen framstälda förslag till frågans

lösning hade yttranden afgifvits utaf vederbörande jägmästare och öfverjägmästare

samt Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Jemtlands län och

domänstyrelsen; och framginge af dessa vid arméförvaltningens skrifvelse

fogade yttranden, bland annat:

att ifrågavarande egendom består af två skilda delar, den ena

omfattande den å Frösön belägna hufvudgården med derunder brukade

inegor äfvensom åtskilliga i sammanhang dermed belägna torp samt

hemskogen, fördelad i tre skogsskiften, af hvilka det största utgöres af

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

halfön Bynäset, och den andra delen bestående af den på 14 kilometers

afstånd från hufvudgården i Ås socken belägna fyllnadsjorden Kånkbacken;
att

den till användning för mötesfältets utvidgning föreslagna

mark omfattar hufvudgården med tillydande inegor och derintill liggande

torp, en mindre del af Bynässkiftét samt de öfriga tvenne hemskogsskiftena;
att

Bynässkiftét, innehållande en areal af omkring 227 hektar,

beräknats lemna en till 1,040 kronor uppskattad årlig virkesafkastning,

hvaremot de öfriga hemskogsskiftena utgöras endast af beteshagar och

prydnadspark med ringa skogsafkastning;

att emellertid hemskogens hela virkesafkastning hittills varit anslagen

till vedbrand och till underhåll af byggnaderna vid hufvudgården

och att kronan dessutom sedan 1874 fått för underhåll af det vid

egendomen befintliga karaktershus vidkännas en kostnad af sammanlagdt

1,540 kronor 92 öre eller i medeltal för 20 år 77 kronor om året;

att arrendet för egendomen utgör 189 kubikfot korn, motsvarande

omkring 370 kronor, och kontant 550 kronor eller således tillhopa 920

kronor;

att jägmästaren med afseende derå, att, enligt hvad ofvan om förmälts,

en ej obetydlig inkomst af skogen skulle erhållas, om densamma

ej anlitades för boställets behof, på det lifligaste tillstyrkt bifall till

den gjorda framställningen och i sammanhang dermed hemstält, att

Bynässkiftét måtte ställas under skogsstatens omedelbara förvaltning,

men Kånkbacken deremot försäljas;

att jemväl öfverjägmästaren förordat chefsembetets framställning

om utvidgning af mötesfältet, dervid han dock hemstält, att, för vinnande

af en lämpligare gräns mot lägerplatsen, Bynässkiftét, som öfverjägmästaren

lika med jägmästaren ansett böra såsom kronopark förvaltas,

icke måtte till någon del ingå'' i upplåtelsen, utan denna innefatta

endast den del af hufvudgården, som läge öster om en å kartan

med blyerts uppdragen linie, tvärs öfver näset mellan berörda skifte och

Frösön i öfrigt; och har öfverjägmästaren, då fyllnadsj ord en Kånkbacken

med en areal af 41,53 har vore belägen i närheten af förut till kronopark

afsätta utskogen till förra militiebostället Undrom n:o 4 samt på

ett afstånd af endast 0,5 mil från Östersund och antagligen i en framtid

mark skulle kunna för utvidgning af lägenheten tilläggas, föreslagit,

att äfven Kånkbacken måtte till kronopark afsättas;

att Kongl. Maj:ts befallningshafvande funnit intet tvifvel kunna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

5

råda derom, att icke en utvidgning af mötesplatsen vore alldeles nödvändig*
att

samma myndighet ytterligare påpekat, att arrendet för egendomen

efter afdrag af den beräknade årliga kostnaden för karaktershusets

underhåll utgjorde allenast omkring 843 kronor om året och

således med ungefär 200 kronor understege den afkastning, som beräknades

kunna erhållas ensamt af skogen å Bynässkiftet, om detta

skildes från den öfriga egendomen och ej behöfde tagas i anspråk för

husbehofsvirke till egendomens arrendator och torpare, och att dertill

vidare komrae, att jemväl för fyllnadsjorden,. hvilken nu ej gåfve någon

behållning, alldenstund derstädes bosatta torpare vore berättigade att

från lägenheten förses med husbehofsvirke, skulle, derest skogen ej

för nämnda ändamål anlitades, utan såsom kronopark förvaltades, kunna

påräknas så pass stor inkomst, att sammanlagda skogsinkomsten från

Bynäset och Kånkbacken kunde skattas till mellan 1,100 och 1,200

kronor årligen, ett nettobelopp, som enligt Kongl. Maj:ts befallningshafvandes

åsigt ej genom en förnyad utarrendering af egendomen kunde

erhållas;

att Kongl. Maj:ts befallningshafvande på dessa skäl och på grund

af hvad i öfrigt af jägmästaren och öfverjägmästaren anförts tillstyrkt,

att den omkring 500 tunnland omfattande del af Kungsgården, som ej

utgjordes af skogsskiftet Bynäset och fyllnadsjorden Kånkbacken, måtte,

med den gränsskilnad mellan Bynäset och återstoden af hufvudgården,

som af öfverjägmästaren föreslagits, upplåtas till disposition af arméförvaltningen

för ofvan omförmälda ändamål; samt

att domänstyrelsen, under förutsättning att den af corpschefen

föreslagna utvidgning af mötesfältet vore af behofvet påkallad, icke

hade något att erinra deremot, att härtill användes den i sådant afseende

å ofvan omförmälda karteutkast upptagna mark, deri, så vidt af

de hos styrelsen befintliga handlingar kunde inhemtas, inginge inegor

till en areal af omkring 103 hektar, torpjorden häri inräknad, men att

emellertid styrelsen i likhet med öfverjägmästaren och Kongl. Maj:ts

befallningshafvande tillstyrkt, att om sådant utan olägenhet kunde ''ske,

det område, som komme att till regementet upplåtas, måtte få i vester

begränsas på sätt af dessa myndigheter föreslagits.

Arméförvaltningen, som jemväl för sin del tillstyrkt, att proposition

i antydda syftet måtte till Riksdagen aflåtas, hade emellertid, hvad

anginge gränsen emellan det blifvande området för lägerplatsen och

det s. k. Bynässkiftet, förklarat sig instämma med corpschefen, då det

efter arméförvaltningens uppfattning måste vara synnerligen oneklig!,

opaginerad Kontrollera mot PDF

G Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

att äfven den mark, som utgjorde skjutbanans förlängning till sjöstranden,

upplätes till mötesplatsen.

Den framställning, som sålunda af chefen för numera Jemtlands

fältjägareregemente gjorts och som i hufvudsak tillstyrkts af samtliga

de i ärendet hörda myndigheter, ansåge sig departementschefen jemväl

böra understödja. Att ifrågavarande mötesplats vore för liten hade

flera gånger framhållits, och uppenbart vore, att, om detta varit fallet

före år 1892, då det till Jernband förlagda infanteritruppförbandet utgjorde

allenast en corps, behofvet. af utvidgning ännu mera skulle göra

sig gällande, sedan, på grund af den sagda år antagna förbättrade härordningen,

omförmälda truppförband organiserats som regemente, hvithet

lika väl som öfriga infanteriregementen vid armén skulle under de för

stammen och andra beväringsklassen gemensamma mötena indelas på

tre bataljoner. I stället för ett truppförband af detta slag, som under

hittills varande förhållanden i regeln vapenöfvats å lägerplatsen, komme

alltså för framtiden tre sådana att derstädes förläggas, och lätt insåges,

att under dylika omständigheter ifrågavarande mötesplats, som hittills

räknats till de mindre vid armén, skulle i sitt närvarande skick visa

sig alldeles otillräcklig. Då dertill komme, att den föreslagna utvidgningen

kunde ordnas så, att statsverket, långt ifrån att någon ökad

kostnad derigenom ådroges detsamma, till och med skulle genom den

stegrade inkomsten från boställets skogar hafva att såsom följd deraf

motse någon om än obetydlig årlig vinst, syntes alla skäl tala för bifall

till framställningen.

Hvad beträffade frågan om gränsen emellan det s. k. Bynässkiftet

och mötesfältet, stälde sig departementschefen på regementschefens

och arméförvaltningens sida. Skulle nämnda gräns dragas så, som af

de civila myndigheterna föreslagits, blefve afståndet från den genom

mötesfältet gående väg och fältets gränslinie endast omkring 1,500

meter, och lätteligen insåges, att, då regementets skjutbana måste förläggas

på denna del af mötesfältet, nämnda afstånd med nutidens långskjutande

gevär ingalunda kunde vara tillfyllestgörande.

Utskottet, som tagit del af de till detta ärende hörande handlingar,

har af dem inhemtat, att å ifrågavarande egendom finnas ej

mindre än 21 dagsverkstorp, deraf 18 på hufvudgården, och 3 på fyllnadsjorden,

hvilka alla blifvit anlagda under föregående boställsinnehafvares

och arrendatorers tid samt till största delen blifvit af torparne

sjelfva upparbetade och bebyggda med virke från boställets skog.

Af handlingarne framgår emellertid icke, huruvida de å hufvud
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 43.

7

gården bosatta torpare möjligen skulle kunna till en del medgifvas att

tills vidare qvarsitta å torpen äfven vid markens upplåtelse till lägerplats

eller i hvad mån platser skulle kunna beredas dem å andra områden

af ifrågavarande eller ett närgränsande boställe. Eu utredning i

detta afseende synes dock önsklig, innan beslut fattas om markens

öfverlemnande till förenämnda ändamål; och med afseende härå har

utskottet, som visserligen funnit mötesplatsens utvidgning af omständigheterna

påkallad, icke ansett sig i det skick, frågan nu befinner sig,

kunna tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts omförmälda framställning, helst

behofvet af nämnda utvidgning icke torde vara så trängande, att dermed

ej kan anstå något år, och hinder icke lärer möta att vid nu

löpande arrendetids utgång den 14 mars 1895 bestämma så kort tid

för förnyad utarrendering af bostället, att detsamma kan varda, i den

mån sådant erfordras, för sammanslagning med mötesplatsen disponibelt.

På grund häraf och med hänsyn dertill, att utredning jemväl

saknas ej allenast huru med de å bostället befintliga, kronan tillhöriga

byggnader skall vid markens öfverlemnande till mötesplatsen förfaras,

utan äfven beträffande användningen af virket från den å det till skjutbana

afsedda området växande skogen, hemställer utskottet,

att hvad Kongl. Maj:t i omförmälda afseende föreslagit

för närvarande icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 10 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:77 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse till Jemtlands fältjägareregementes mötesplats af mark tillhörig f. d. mi s. 1 i texten