Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af jord från Alnarps kungsgård underlydande gatehusen rt:is 12, 13 och 14 Lomma i Lomma församling af Malmöhus län.

1894-04-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:48, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af jord från Alnarps kungsgård underlydande gatehusen rt:is 12, 13 och 14 Lomma i Lomma församling af Malmöhus län.

Dokumentets text

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

9

rq;* ijf J .‘V: !''1‘!; i.''*:-’.:!<"»} /■i''., ,;»il ''<''■) :«f. : > i* t rf*.

•r ,]•( .\r *-ti i* ’r i * i'' r. '' <• t - ... i + t „ r . -- j ■.

N:o 48.

Ank. till Riksd. kansli den 13 april 1894. kl. 2 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse af jord från Alnarps kungsgård underlydande

gatehusen rt:is 12, 13 och 14 Lomma i Lomma församling

af Malmöhus län.

(I. A.)

Med åberopande af bilagdt protokoll öfver ecklesiastikärenden

för den 9 mars innevarande år har Kongl. Maj:t i en samma dag aflåten,

till statsutskottet remitterad proposition (n:o 64) föreslagit Riksdagen

att medgifva, att Lomma församling i Malmöhus län måtte berättigas

att, mot ersättning, som skulle bestämmas i enlighet med kongl. förordningen

angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof

den 14 april 1866, från Alnarps kungsgård underlydande gatehusen

n:is 12, 13 och 14 Lomma i Lomma församling för anläggning af begrafningsplats

i församlingen till sig lösa ett å en af förste landtmätaren

C. M. Carlquist år 1891 upprättad karta med litt. b betecknadt

jordområde af 83 ar, samt att det kronan tillkommande ersättningsbelopp

måtte få för Alnarps kungsgårds behof användas, på sätt Kongl. Maj:t

funne godt bestämma.

Af förenämnda statsrådsprotokoll inhemtas, att år 1892 blifvit af

Kongl. Maj:ts befallningshafvande i Malmöhus län till Kongl. Maj:t,

insänd en ansökning af Lomma församling i nämnda län om tillstånd

att från de under Alnarps kungsgård lydande gatehusen n:is 12, 13 och

Bih. till Riksd. Frot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 32 Höft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

14 Lomma, belägna inom omförmälda församling, få till begrafningsplats,

efter behörig värdering, inköpa ett å en af förste landtmätaren

C. M. Carlquist år 1891 upprättad karta med litt. b betecknadt område

af 83 ar eller 1 tunnland 21,8 kappland. Till stöd för berörda ansökning

hade åberopats, att utrymmet å församlingens kyrkogård redan

vore i det närmaste upptaget och att ingen annan plats vore för ändamålet

så lämplig, då den del af församlingens kyrkojord, som ensam

kunde komma i fråga att användas till begrafningsplats, dels icke

kunde torrläggas till erforderligt djup, dels ock till arealen vore så

liten, att densamma enligt verkstälda beräkningar icke skulle komma

att räcka mer än tio år. Jemte ansökningen hade Kongl. Maj:ts befallningshafvande

öfverlemnat, tillika med eget utlåtande, yttranden af

vederbörande, af hvilka arrendatorn af ifrågavarande gatehus bestred

den sökta upplåtelsen, under åberopande, bland annat, af de ekonomiska

och sanitära olägenheter, som för honom skulle deraf blifva en följd.

Efter remiss hade kammarkollegium afgifvit utlåtande i ärendet, dervid

kollegium anfört, att, då icke blott arrendatorn af ifrågavarande gatehus

bestridt den sökta upplåtelsen, utan äfven styrelsen för Alnarps

landtbruksinstitut hyst betänkligheter vid att förorda ansökningen, för

så vidt församlingen ej ålades att utöfver den köpeskilling, som kunde

för området varda bestämd, inlösa å gateliusen befintliga åbyggnader

efter värdering, till så stort belopp, att de utan förlust för kungsgården

kunde till annan lämplig plats förflyttas, men församlingen förklarat

sig icke vilja härpå ingå, kollegium med anledning deraf, och då jemväl

fullständig utredning saknades derom, huruvida icke någon annan

jord skulle kunna för det uppgifna ändamålet användas, funne sig ej

för det dåvarande kunna tillstyrka bifall till ansökningen.

Vid föredragning af berörda ärende den 23 juli 1892 fann Kongl.

Maj:t den då gjorda ansökningen icke föranleda vidare åtgärd.

Lomma församling hade emellertid, enligt hvad i statsrådsprotokollet

vidare meddelas, sett sig ur stånd att annorstädes anskaffa lämplig

begrafningsplats och fördenskull i eu under nästlidna år af Kongl.

Maj:ts befallningshafvande insänd ansökning, jemlikt beslut å kyrkostämma

den 30 oktober 1892, förnyat sin anhållan om ifrågavarande

jordområdes upplåtande för berörda ändamål; vid hvilken ansökning

fogats ofvan omförmälda karta.

Då församlingen ansett skälen till Kongl. Maj:ts beslut i anledning

af dess föregående ansökning böra sökas i de anmärkningar, som,

enligt hvad ofvan anförts, från olika håll af vederbörande rigtats mot

berörda ansökning, hade församlingen numera sökt undanrödja dessa

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

11

hinder för ansökningens bifallande. För detta ändamål hade församlingen

låtit genom provinsialläkaren i Malmö distrikt R. Christiernsson och landtbruksingeniören

O. Nilsson verkställa undersökningar angående anläggande

af ny begrafningsplats för församlingen, varande vid den förnyade ansökningen

fogadt ett af dessa personer den 8 december 1892 utgifvet instrument,

utvisande, att den öster om gamla begrafningsplatsen och

kyrkan belägna kyrkojorden läge för lågt i förhållande till medelvattenståndet

i Lomma-ån för att kunna torrläggas till det för begrafningsplatsen

erforderliga djup eller omkring 3 meter — medelhöjden vore nemligen

i allmänhet ej mer än 3,5 meter öfver nämnda och 2,5 meter öfver

högvattenståndet i ån; att den del af denna egotrakt, som skulle kunna

ifrågasättas till begrafningsplats och som vore belägen emellan kyrkan

och Malmö—Billesholms jernväg, vore bebyggd, så att endast eu allt för

otillräcklig del deraf vore för ändamålet tillgänglig; att deremot det af

Lomma församling ifrågasatta området af gatehusen nås 12, 13 och 14

Lomma vore i anseende till höjdläge och storlek att föredraga; att visserligen

någon del deraf vore lika lågt belägen som den förstnämnda trakten,

men att detta kunde genom den planering, som måste blifva förenad

med iordningställandet till begrafningsplats, afhjelpas, i synnerhet som

största delen af ifrågavarande område läge öfver 5 meter öfver medelvattenståndet

i Lomma-ån; att, såsom de å Carlquists karta med blyerts inskrifna

höjdsiffrorna angåfve, fallet af egoområdet litt. b vore mot söder,

hvarför derå befintligtväl ytvatten som grundvatten måste gå i sydlig

rigtning och således icke kunde förorsaka de å den norr derom belägna

egotrakten litt. a boende någon olägenhet eller skada i sanitärt hänseende;

samt att ingen annan jord funnes, som i anseende till läge, affall och jordmån

vore af sådan beskaffenhet, att den skulle för det afsedda ändamålet

kunna användas; och hade Christiernsson och Nilsson, med anledning af

hvad sålunda blifvit utrönt, förklarat sig anse, att lämpligaste och bästa

platsen för ny kyrkogård för Lomma församling vore det ifrågasatta

området af gatehusen nås 12, 13 och 14 Lomma; och hade församlingen

i den nya ansökningen begärt att få förvärfva ifrågakomna jordområde

antingen genom köp efter vederbörlig värdering eller ock genom

expropriation.

Vid ansökningens insändande hade Kongl. Majås befallningshafvande

bifogat infordrade yttranden från arrendatorn af gatehusen nås

12, 13 och 14 Lomma Jöns Olsson, fögderiförvaltningen i orten, styrelsen

för Alnarps landtbruksinstitut och domkapitlet i Lund samt för egen

del afgifvit utlåtande i ärendet; och hade sedermera kammarkollegium,

efter remiss, sig i ärendet utlåtit, dervid kollegium bifogat yttrande,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

som af detsamma från Lomma församling infordrats med anledning

af hvad styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut anfört. Slutligen hade

medicinalstyrelsen, anbefald att afgifva utlåtande i ärendet, hört förste

provinsialläkaren i länet samt, med öfverlemnande af dennes yttrande,

för egen del sig utlåtit.

Af handlingarna i ärendet hade, på sätt i statsrådsprotokollet

anföres, inhemtats:

att arrendatorn Jöns Olsson bestridt bifall till ansökningen, under

framhållande deraf, att genom den ifrågasatta jordupplåtelsen gårdsplatsen

till den af honom arrenderade egendomen komme att ligga

nästan helt och hållet instängd mellan två kyrkogårdar, Lomma-ån och

en från egorna förut afsöndrad skolhusplan, med ett ringa utrymme

kring byggnaderna och endast en smal utfartsväg till gårdens öfriga

egor, hvarigenom stora olägenheter i så väl sanitärt som ekonomiskt

afseende för honom komme att uppstå, äfvensom att andra för ändamålet

lämpliga platser funnes att tillgå, helst det ej vore nödvändigt

att kyrkogården förlädes i kyrkans omedelbara närhet;

att styrelsen för Alnarps landtbruksinstitut, som ansett afhändandet

af ifrågavarande jordområde medföra en vida större minskning i

inkomst än räntan af det belopp, samma jordareal representerade., anhållit,

att församlingen måtte åläggas att utöfver den summa, hvartill

området kunde värderas, inlösa åbyggnaderna å gatehusen n:is 12, 13

och 14 Lomma efter värdering till så stort belopp, att åbyggnaderna

kunde utan förlust för kungsgården till annan lämplig plats å egendomen

förläggas;

att fögderiförvaltningen och domkapitlet tillstyrkt, att församlingen

Unge till begrafningsplats i laga ordning expropriera det ifrågasatta

området, domkapitlet under anförande, bland annat, att ny begrafningsplats

för församlingen vore af behofvet högeligen påkallad, samt att

annan dertill lämpligt belägen jord icke kunde erhållas;

att Kongl. Maj:ts befallningshafvande instämt i hvad domkapitlet

i dess yttrande andragit; samt

.att Lomma församling, med anledning af styrelsens för Alnarps

landtbruksinstitut yttrande, jemlikt beslut å kyrkostämma den 17 maj

1893 anhållit, att, då endast en lagligen tillsatt expropriationsuämud

kunde afgöra, om och i hvad mån Alnarps landtbruksinstitut genom

den ifrågasatta jordupplåtelsen tillskyndades sådan förlust, som berättigade

det af styrelsen framstälda yrkande, församlingen måtte, med frånträdande

af det i ansökningen framstälda alternativ om jordens köp efter

värdering, få förvärfva det ifrågasatta området genom expropriation,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

13

i hvilket fall församlingen förklarat sig beredd att till det belopp, expropriationsnämuden

funne rättvist bestämma, lemna ersättning så väl

för jorden som för all den förlust, Alnarps landtbruksinstitut genom

områdets frånskiljande kunde anses komma att lida.

I sitt förenämnda utlåtande hade kammarkollegium dels tillkännagifvit:
att

Alnarps kungsgård med underlydande lägenheter varit landshöfdingen

i Malmöhus län på lön anslagen, men enligt kongl. brefvet

den 2 oktober 1857 upplåtits till landtbruksinstitut; samt

att under kungsgården lyda kronogatehusen n:is 12, lo och 14

Lomma, af hvilka n:is 12 och 13 med åsatt grundskatt upptagas uti

nya jordeboken för Lomma socken, hvaremot gatehuset n:r 14 Lomma

väl förekomme i 1825 års jordebok, men jemlikt kong], kungörelsen

den 28 januari 1870 såsom ej åsatt särskild ränta, kronotionde eller

rotering uteslutits från nya jordeboken, der en annan lägenhet erhållit

dess namn och nummer;

dels ock anfört, att kollegium, då numera ej allenast behofvet

af begrafningsplats blifvit vitsordadt, utan äfven, enligt hvad handlingarna

utmärkte, annan dertill lämpligt belägen plats ej funnes att

tillgå, och jemlikt företedt intyg af sakkunnige användningen af ifrågavarande

område för berörda ändamål ej i sanitärt hänseende medförde

olägenhet för arrendator!! af gatehusen, vid sålunda upplysta förhållanden

ej hade något att erinra mot att församlingen finge till begrafningsplats

förvärfva det ifrågasatta området, dock att ersättning derför

till samtlige vederbörande bestämdes i den ordning, kongl. förordningen

den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets afstående för allmänt

behof föreskrefve ; och hade kammarkollegium hemstält, ej mindre

att proposition i ämnet måtte aflåtas till Riksdagen, än äfven att Kong!.

Maj-.ts befallningshafvande erhölle i uppdrag att framdeles inkomma med

förslag rörande dispositionen af expropriationsmedlen.

Det af medicinalstyrelsen öfverlemnade, ofvan omförmälda yttrande,

som af förste provinsialläkaren, efter på stället företagen besigtning,

afgifvits, innehölle hufvudsakligen, att på eu omkrets från kyrkan af

två till flera kilometer ingen annan plats funnes, som till begrafningsplats

lämpade sig så pass väl som den ifrågasatta, hvilket härrörde

af svårigheten att till erforderligt djup erhålla torrlagd mark; på grund

hvaraf bemälde förste provinsialläkare förklarat, att nämnda område i

anseende till jordmån, jordlagrets djuplek öfver grundvattensnivån, sluttningsförhållandena

och arealen motsvarade de anspråk man i allmänhet

och särskilt i detta fall kunde ställa på en kyrkogård af behörig beUih.

till Rihsd. Rrot. 181)4. 4 Sand. 1 Afd. 32 Höft. 3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 48.

skaffenhet. I öfverensstämmelse med förste provinsialläkarens yttrande

samt lika med domkapitlet och Kongl. Majrts befallningshafvande hade

äfven medicinalstyrelsen tillstyrkt bifall till ansökningen; hvarvid

styrelsen likväl uttalat, att förut omförmälda åbyggnaders läge mellan

den gamla och den nya kyrkogården måste erkännas blifva mindre

lämpligt.

Det har visserligen icke undgått utskottets uppmärksamhet, att

den ifrågasatta jordupplåtelsen skulle komma att föranleda afsevärdt

intrång i förenämnda egendom, och att sålunda derigenom synnerlig

olägenhet skulle uppkomma vid brukandet af densamma; men då vid

den föreslagna expropriationen af berörda område vederbörande icke

torde underlåta att å kronans vägnar framställa de anspråk, som af

förhållandena kunna föranledas, har utskottet icke ansett förenämnda

omständigheter innebära fullgiltigt skäl till jordupplåtelsens afstyrkande.

Utskottet hemställer derför,

att Kongl. Majrts förevarande framställning må

af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 13 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1894.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:79 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upplåtelse af jord från Alnarps kungsgård underlydande gatehusen n:is 12, 13 och 14 s. 5 i texten