Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förändring af vilkoren för erhållande af understöd utaf allmänna medel till undervisning i slöjd för gossar.

1894-04-24 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:52, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förändring af vilkoren för erhållande af understöd utaf allmänna medel till undervisning i slöjd för gossar.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N''-o 52.

3

N:o 52.

Ant. till Kiksd. kansli den 24 april 1894, kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

förändring af vilkoren för erhållande af understöd utaf

allmänna medel till undervisning i slöjd för gossar.

(2:a U. A.)

I en till Riksdagen den 26 sistlidne januari aflåten proposition ,

(u:o 36) har Kongl. Maj:t, med hänvisning till ett propositionen bilagdt

utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit Riksdagen medgifva, att skoldistrikt, som genom intyg

af vederbörande folkskoleinspektör visade sig hafva på ändamålsenligt

sätt i folkskola eller särskild slöjdskola anordnat undervisning i slöjd

för gossar, utan att undervisningen i folkskolans läsämnen derigenom

eftersattes, måtte af statsmedel för hvarje skola, hvari antalet slöjdande

gossar uppginge till minst 10, erhålla ett årligt understöd af 75

kronor, derest undervisningen uti ifrågavarande ämne påginge minst

fyra timmar i veckan under hela den för folkskolan bestämda årliga

lästiden, samt att skoldistrikt, om i en dylik skola antalet af dem, som

deltoge i slöjdundervisningen, vore så stort, att de för denna undervisning

vore delade i två eller flere afdelningar, måtte på här ofvan

angifna vilkor för hvarje sådan afdelning, hvari antalet uppginge till

minst 15, erhålla likaledes ett årligt understöd af 75 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen till en

början erinrat, att, sedan Kongl. Maj:t föreslagit 1877 års Riksdag att

anvisa ett anslag af 15,000 kronor till befrämjande af undervisning i

slöjd för gossar vid folkskolorna, och Riksdagen, som ansett det ifrågavarande

statsunderstödet icke böra uteslutande komma folkskolorna till

del, utan äfven kunna tilläggas församlingar, hvilka på annat sätt beredde

i skolåldern varande barn slöjdundervisning, på det sättet bifallit

Kongl. Maj:ts framställning, att ett ordinarie anslag anvisats till belopp

af 15,000 kronor att användas till understöd åt de församlingar, som

på lämpligt sätt beredde i skolåldern varande barn undervisning i slöjd,

Kongl. Maj:t genom kungörelse den 11 september 1877 förordnat, att

skoldistrikt, som genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör visat

sig hafva på ändamålsenligt sätt anordnat undervisning i slöjd för

gossar under minst fyra timmar i veckan, utan att undervisningen i

folkskolans läsämnen derigenom eftersattes, kunde af statsmedel, för

så vidt det beviljade anslaget dertill lemnade tillgång, för hvarje skola

erhålla ett årligt understöd af 75 kronor.

Då slöjdundervisningen omfattats med stort intresse och införts i

allt flere skolor, hade det till dess främjande anvisade statsanslaget

snart visat sig otillräckligt. På Kongl. Maj:ts förslag hade derför Riksdagen

år 1891 höjt detsamma till 25,000 kronor och uppfört det såsom

förslagsanslag. Sedan den tiden hade Riksdagen, likaledes på

Kongl. Maj:ts förslag, höjt ifrågavarande anslag år 1889 till 75,000

kronor och år 1893 till 110,000 kronor.

Under hela den tid ifrågavarande anslag varit stäldt till Kongl.

Maj:ts förfogande — yttrar departementschefen vidare — hade stadgandena

rörande vilkoren för erhållande af statsunderstöd till slöjdundervisningen

varit oförändrade, ehuru dessa stadganden vid tillämpningen

ej sällan blifvit olika tolkade. Föreskriften, att skoldistrikt,

som anordnat undervisning i slöjd för gossar, kunde af statsmedel

erhålla ett årligt understöd af 75 kronor för hvarje skola, hade t. ex.

af några myndigheter tolkats så, att dylikt understöd kunde erhållas

så väl för skola i egentlig mening som för grupp af slöjdande gossar

eller afdelning af skola, under det andra hållit före, att det ifrågavarande

understödet finge utgå endast för skola i vanlig mening;- Föreskriften

att slöjdundervisningen skulle vara anordnad under minst fyra

timmar i veckan hade af några uppfattats så, att undervisning i detta

ämne skulle meddelas fyra timmar i hvarje vecka under hela den årliga

Jästiden, under det andra ansett, att man endast behöfde tillse, att undervisning

i slöjd meddelades fyra gånger så många timmar, som skolan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

5

påginge i veckor räknadt. De olika tolkningarna af meranämnda bestämmelser

hade, bland annat, kunnat medföra, att ett skoldistrikt kommit

att till bestridande af kostnaderna för slöjdundervisningen af statsmedel

erhålla ett jemförelsevis mycket större bidrag än ett annat.

Departementschefen, som härefter erinrat, hurusom två särskilda

för afhjelpande af detta missförhållande väckta motioner icke vunnit

Riksdagens bifall, yttrar vidare, att ovedersägligen en förändring af

vilkoren för erhållande af bidrag utaf allmänna medel till bestridande

af kostnaderna för undervisning i slöjd borde vidtagas.

Vid utredning af frågan, hvilka förändringar i förenämnda hänseende

vore af behofvet påkallade, syntes först och främst böra tillses,

huruvida ifrågavarande statsbidrag borde fortfarande utgå för skola

eller om det hellre borde utanordnas för slöjdgrupp.

I en stor mängd skolor på landet vore antalet af dem, som deltoge

i slöjdundervisningen, ej större, än att de kunde undervisas tillsammans.

Enligt uppgifter, som infordrats från de särskilda skoldistrikten, hade

år 1892 funnits på landsbygden:

omkring 170 skolor med 4—9 slöjdande gossar

»

446

3

»

10-

-14

»

»

»

300

»

15-

-19

»

»

240

))

0

20-

-24

»

»

I dessa skolor vore det ej behöfligt att för antalets skull indela

dem, som anmält sig till deltagande i slöjdöfningarna, i särskilda grupper,

enär erfarenheten gåfve vid handen, att en lärare kunde tillfredsställande

undervisa omkring 25 gossar tillsammans. Mångenstädes på

landet skulle det dessutom vara förenadt med stora svårigheter att

kunna anordna slöjdundervisning åt mer än en grupp gossar.

Af detta syntes framgå, att föreskriften, att statsbidrag till främjande

af slöjdundervisningen skulle utgå för skola, utan olägenhet kunde

i ett stort antal fall tillämpas, och att den sålunda kunde och borde

qvarstå.

I åtskilliga folkskolor på landet äfvensom i de flesta folkskolor

i städerna vore åter antalet af dem, som begagnade sig af den för dem

anordnade slöjdundervisningen, så stort, att det vore nödvändigt att för

denna undervisning dela lärjungarna i grupper, som hvar för sig undervisades.

Skulle ett skoldistrikt af allmänna medel i årligt understöd

till slöjdundervisningen erhålla endast 75 kronor för hvarje dylik skola,

finge det uppbära för sådan skola ett jemförelsevis mycket mindre

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

statsbidrag till denna undervisning än för skola, i hvilken de slöjdandes

antal vore så litet, att en indelning i olika slöjdgrupper vore obehöflig.

I de medelstora och större städerna med deras många parallela, till

antal och storlek vexlande skolklasser kunde för öfrigt något visst antal

å der befintliga folkskolor ej uppgifvas, enär någon bestämd norm

för beräkningen i detta afseende ej funnes. I reqvisitionen af statsunderstöd

till undervisningen i slöjd hade derför några skolråd angifvit

de olika slöjdgrupperna som särskilda afdelningar af folkskola och anhållit

att i dylikt understöd erhålla ett belopp af 75 kronor för hvarje

afdelning, men de hade vanligen bekommit endast 75 kronor för alla

afdelningarna tillsammans, enär det understöd, hvarom här vore fråga,

utginge för skola, ej för skolafdelning. Andra skolråd deremot hade

i reqvisitionen af statsbidrag till ifrågavarande undervisning uppgifvit,

att de för de olika slöjdgruppernas undervisning anordnat särskilda

skolor, och dymedelst för hvarje af dessa erhållit i understöd af allmänna

medel ett belopp af 75 kronor. Oegentligt syntes det dock

vara att kalla hvarje grupp folkskolegossar, som undervisades i slöjd

fyra timmar i veckan, ofta af folkskolans lärare och i folkskolans lokal

samt på tid, som vore bestämd för arbetet i denna, för en särskild

skola. Rättare skulle det vara att kalla en dylik grupp, hvad den i

sjelfva verket vore, nemligen afdelning af en skola.

Af det sagda kunde emellertid den slutsats dragas, att det för en

någorlunda jemn och rättvis fördelning af anslaget till främjande af

slöjdundervisningen vore nödvändigt, att understöd till denna undervisning

finge utgå äfven för afdelning af skola, och att sålunda föreskriften

i kungörelsen den 11 september 1877, att understöd af allmänna

medel till slöjdundervisningen skulle utgå för hvarje skola, förändrades

derhän, att sådant understöd förklarades utgå för hvarje skola

eller afdelning af skola.

Dernäst har departementschefen tagit i skärskådande frågan, om

ett bestämdt antal af i slöjdundervisningen deltagande gossar borde

föreskrifvas som vilkor, för att understöd af allmänna medel till nämnda

undervisning skulle få utgå till skola eller afdelning af skola.

Med afseende härå anför departementschefen, att, då under år 1892

funnits på landsbygden ej mindre än 170 skolor, i hvilka de slöjdandes antal

understigit 10, det syntes kunna med skäl ifrågasättas, huruvida, om i en

skola ett så litet antal ville begagna sig af slöjdundervisningen, nyttan af

denna motsvarade de kostnader, som derpå nedlades, och om staten borde

understödja den, då i ett skoldistrikt ett så ringa intresse funnes för densamma,

att endast så få ville göra sig den till godo. Att vidare i åtskilliga städer

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

7

slöjdundervisningen vore anordnad på ett sätt, som gjorde statsverkets

utgifter derför onödigtvis stora, syntes kunna slutas deraf, att under

samma år i städerna funnits 74 slöjdgrupper eller skolor, i hvilka elevantalet

understigit 16, nemligen

5 med 6— 8 ...................................................... elever

11 „ 9—10 ...................................................... »

58 „ 11—15 ............... » samt att

i en stad, der de slöjdandes antal nämnda år uppgått till 216,

dessa indelats i ej mindre än 19 grupper och i en annan stad, der de

slöjdande varit 147, dessa fördelats i 12 grupper.

För att statsbidrag till främjande af undervisning i slöjd skulle

medföra ett så omfattande gagn som möjligt, och statsverket ej onödigtvis

betungas med utgifter derför, vore det således enligt departementschefens

åsigt nödvändigt att bestämma det minsta antal slöjdande

gossar, som skulle finnas i skola eller skolafdelning, för hvilken skoldistrikt

hade rätt att af allmänna medel uppbära understöd till bekostande

af undervisningen i slöjd.

I fråga om det antal, som i sådant afseende borde bestämmas,

anför departementschefen, att enligt de ofvan omtalade uppgifterna från

de särskilda skoldistrikten år 1892 funnits på landet

6

skolor med

4 slöjdande gossar och derunder,

8

»

5

slöjdande

gossar

28

»

»

6

»

33

19

»

7

3)

»

53

»

»

8

33

33

56

3)

9

3)

33

81

»

3)

10

33

3>

365

y>

3)

11-

-14 33

33

Summa 616.

Hade det nu varit föreskrifvet, att minst 15 gossar, som deltoge

i slöjdundervisningen, skulle finnas i en skola, för hvilken skoldistrikt

finge uppbära understöd af statsmedel till sagda undervisning, hade ej

mindre än 616 skolor måst undantagas från dem, för hvilka dylikt

understöd kunde erhållas. Derigenom skulle dock ifrågavarande undervisning

lidit allt för stort afbräck, då många skoldistrikt, i hvilka behofvet

af undervisning i slöjd vore känbart, vore för fattiga att utan

statsunderstöd bekosta sådan undervisning, och då barnantalet i åtskilliga

skolor i dessa distrikt voro så litet, att det, så länge deltagan
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

det i slöjdundervisningen ej vore obligatoriskt, kunde vara svårt, ja,

omöjligt att uppbringa de slöjdande gossarnes antal till 15. Deremot

borde det ej vara förenadt med allt för stora svårigheter att i skoldistrikt,

der det funnes ett verkligt behof af -och lefvande intresse för slöjdundervisning,

uppnå antalet 10.

Om det stadgades som vilkor för erhållande af statsunderstöd till

slöjdundervisningen för en skola, att minst 10 af lärjungarne skulle

deri deltaga, komme visserligen åtskilliga skoldistrikt att förlora det

understöd, de hittills uppburit, men dels syntes det ej vara skäl, att

både stat och kommun underkastade sig stora uppoffringar för undervisning

i ett ämne, om endast ett ringa fåtal ville begagna sig deraf, dels

kunde det ej anses som menligt för slöjdundervisningen öfver hufvud

taget, om understöd till nämnda undervisning ej finge uppbäras för sådana

skolor, i hvilka de slöjdande ej uppginge till 10.

Om det åter blefve fråga om skolafdelning, syntes antalet 10 vara

för litet. Blefve det föreskrifvet, att minst så många slöjdande skulle

finnas i den skolafdelning, för hvilken skoldistrikt hade rätt att uppbära

sådant understöd, hvarom här vore fråga, skulle skolråden frestas

att indela de slöjdande i grupper med omkring 10 i hvardera, helst

som de kunde stödja sig på den af många hyllade åsigten, att slöjdgrupperna

måste vara små, om undervisningen skulle medföra goda

resultat. Men då erfarenheten lärt, att ett större antal slöjdande med

framgång kunde undervisas tillsammans af en lärare, vore en sådan

anordning af slöjdundervisningen mer än behöflig!, betungande för

statsverket. I många skoldistrikt hade ock år 1892 förekommit skolor

eller grupper, hvari antalet slöjdande, som undervisades tillsammans,

öfverstigit 10. Så hade nämnda år i städerna funnits

58 grupper eller skolor med 11—15 elever

32 » » » » 16—20 »

27 » » » » 21—25 »

18 » » » » 26—29 »

Under sådana förhållanden syntes det, som om elevantalet i en

skolafdelning, för hvilken understöd af allmänna medel till slöjdundervisningen

skulle få uppbäras, utan fara skulle kunna bestämmas till 15.

Med afseende å de följder för statsverket, som de sålunda föreslagna

bestämmelserna skulle komma att medföra, yttrar departementschefen,

att enligt de från de särskilda skoldistrikten inhemtade uppgifterna

på landsbygden 24,753 gossar under år 1892 undervisats i slöjd.

Dessa hade varit fördelade på 1,404 skolor, af hvilka

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets Utlåtande N:o 52

170

haft.

1— 9 .............

446

10—14 ......

300

»

15—19 .......

240

»

20—24 .....

124

»

25—29 ...........

96

»

30—44 ........

24

»

45—59 .......

3

»

60-74 .......

1

»

75—89 ..........

Summa 1,404.

I städerna

hade samma år 9

undervisningen.

Dessa hade varit

nemligen:

9

med

elever

))

»

»

)>

»

»

1—9

56 »

36 »

29 »

21 »

82 »

43 »

9 »

4 »

7 »

1 »

............................................... 10—14

.............................................. 15—19

................................................ 20—24

............................................... 25—29

............................................. 30—44

................................................ 45—59

............................................... 60—74

................................................ 75—89

............................................. 90—104

............................................... 180.

Summa 297.

De större af dessa grupper och skolor hade såväl på landsbygden

som i städerna varit indelade i mindre arbetslag.

Enligt de meddelanden, som af landshöfdingeembetena lemnats till

ecklesiastikdepartementet, hade under år 1892 till vederbörande skoldistrikt

utanordnats 121,266 kronor 62 öre för 1,624 skolor. Omkring 80 skolor

och grupper syntes sålunda under år 1892 af en eller annan anledning

ej hafva erhållit understöd af statsmedel till undervisning i slöjd.

Tillämpade man de ofvan föreslagna vilkoren för erhållande af

understöd utaf allmänna medel till slöjdundervisningen på förhållandena,

sådana de varit år 1892, eller på samma antal slöjdande och med den

fördelning åt dem i skolor och grupper, som här ofvan angifvits, skulle

på landsbygden 1,391 och i städerna 545 skolor och skolafdelningar

kunnat komma i åtnjutande af ifrågavarande understöd. Den dertill beBih.

till Riksd. Prat. 1824. 4 Sami. 1 A/d. 35 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

liöfliga anslagssumman skulle hafva uppgått till 145,200 kronor eller

omkring 23,930 kronor mer, än som under nämnda år verkligen utanordnats

för ändamålet.

Häraf finge dock ingalunda den slutsats dragas, att den föreslagna

ordningen skulle medföra större proportionerlig kostnad än den gamla.

Att den faktiska kostnaden för 1892 stannat vid ett belopp, som understege

den summa, hvartill man skulle hafva kommit med tillämpning af

den föreslagna ordningen, eller 145,200 kr., berodde dels derpå, att af

någon anledning icke alla de 1,624 skolor, för hvilka statsbidrag utanordnades

under nämnda år, erhållit 7 5 kronor hvar, dels ock hufvudsakligen

derpå, att de särskilda skoldistrikten ej uti vidsträcktare mån,

än som egt rum, begagnat sig af utvägen att för de gossar, som ville

deltaga i slöjdundervisningen, anordna särskilda så kallade slöjdskolor

med ett ringa antal elever, dels slutligen derpå, att för åtskilliga skolor

eller skolafdelningar ej erhållits beräknadt statsbidrag, enär de föreskrifna

vilkoren derför ej blifvit uppfylda.

I samma män som skolråden indelade de slöjdande gossarne i

grupper och för dessa anordnade särskilda skolor, hvilka utan hinder

af gällande bestämmelser kunde göras så små som helst, borde och

måste den nuvarande ordningen medföra för staten proportionsvis större^

utgifter i och för ifrågavarande undervisning. Och dessa utgifter kunde

blifva onödigtvis stora just derigenom, att elevantalet i de särskilda

skolorna kunde sättas lägre, än som för en tillfredsställande undervisning

vore behöflig!.

Redan under år 1893, under hvilket år antalet af de. för de särskilda

gruppernas undervisning anordnade skolorna säkerligen ej obetydligt

stigit, komme det att med all sannolikhet visa sig, att statens

utgifter i och för undervisningen i slöjd blifvit jemförelsevis större än

under föregående år, helst som det syntes råda hos en stor del skolråd

en viss benägenhet att för de särskilda slöjdgrupperna bestämma ett

ringa antal elever.

Med allt skäl syntes sålunda kunna antagas, att, om vilkoren för

erhållande af statsunderstöd till bestridande af kostnaderna för undervisning

i slöjd förändrades på sätt, som här ofvan blifvit föreslaget,

statsverkets utgifter för nämnda undervisning ej komme att ökas. Sannolikt

vore snarare, att de komme att blitva jemförelsevis mindre, än som

kunde blifva fallet enligt i detta hänseende nu gällande bestämmelser.

Beträffande slöjdundervisningens anordning i öfrigt syntes fortfarande

böra iakttagas, att läsning och slöjd på lämpligt sätt omvexlade

med hvarandra, hvadan föreskriften, att undervisning i slöjd skulle

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 52.

11

meddelas minst fyra timmar i veckan under hela den årliga lästiden,

borde bibehållas.

Då Kongl. Maj:ts förevarande framställning icke gifvit anledning

till annan erinran från utskottets sida, än att utskottet ansett, att tydligen

bör angifvas, att ifrågavarande understöd bör utgå från förslagsanslaget

till bidrag till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna, får

utskottet hemställa,

att Riksdagen må medgifva, att skoldistrikt, som

genom intyg af vederbörande folkskoleinspektör visar

sig hafva på ändamålsenligt sätt i folkskola eller särskild

slöjdskola anordnat undervisning i slöjd för

gossar, utan att undervisningen i folkskolans läsämnen

derigenom eftersättes, må af statsmedel för hvarje

skola, hvari antalet slöjdande gossar uppgår till minst

10, erhålla ett årligt understöd af 75 kronor, derest

undervisningen uti ifrågavarande ämne pågår minst

fyra timmar i veckan under hela den för folkskolan

bestämda årliga lästiden, samt att skoldistrikt, om i

en dylik skola antalet af dem, som deltaga i slöjdundervisningen,

är så stort, att de för denna undervisning

äro delade i två eller flera afdelningar, må

på här ofvan angifna vilkor för hvarje sådan afdelning,

hvari antalet uppgår till minst 15, erhålla likaledes

ett årligt understöd af 75 kronor; skolande förenämnda

understöd utgå från förslagsanslaget till bidrag

till aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna.

Stockholm den 24 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:83 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående förändring af vilkoren för erhålllande af understöd utaf allmänna medel till undervi s. 11 i texten