Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af ökadt utrymme för tekniska skolan i Stockholm m. in.

1894-04-24 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:53, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af ökadt utrymme för tekniska skolan i Stockholm m. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

1

N:o 53.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1894, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

beredande af ökadt utrymme för tekniska skolan i Stockholm

m. in.

(2:a U. A.)

Med åberopande af bilagdt utdrag af statsrådsprotokollet öfver

ecklesiastikärenden för den 9 nästlidne mars har Kongl. Maj:t i en

samma dag till Riksdagen aflåten, till statsutskottets förberedande behandling

remitterad proposition (n:o 61) föreslagit Riksdagen att bevilja

ett årligt anslag af 5,000 kronor till landtbruksakademien för beredande

af annan lämplig lokal för uppställning och förevisning af akademiens

samlingar, under förutsättning att för tekniska skolans i Stockholm

behof finge användas den lokal i nämnda skolas hus, som akademien

för närvarande innehade.

Enligt hvad af åberopade statsrådsprotokollet inhemtas, hade

styrelsen för tekniska skolan i Stockholm i skrifvelse den 14 april

1893 hos Kongl. Maj:t gjort framställning om beredande af ökadt utrymme

för skolan och dervid hufvudsakligen anfört, att det utrymme,

hvaröfver tekniska skolan förfogade, sedan flera år tillbaka varit strängt

taget i anspråk, och att svårigheten att med de nuvarande lokalerna

på ett tillfredsställande sätt tillgodose undervisningens behof ständigt

vuxit. . 1

liih. till Riksd. Vrot. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 36 Höft. (N:is 53—54.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

Inom den tekniska afton- och söndagsskolan hade visserligen

hela antalet i denna skolafdelning inskrifna lärjungar icke undergått

någon väsentligare förändring, men sedan nya studieplaner blifvit utarbetade,

och lärjungarne vant sig att begagna dessa anvisningar för

sina studiers rätta bedrifvande, hade inom många särskilda läroämnen

antalet deltagande lärjungar i högst väsentlig grad ökats. I regel

deltoge numera hvarje lärjunge i 5 å 6 läroämnen mot 3 å 4 förut.

Exempelxis utgjorde för nedanstående läroår antalet lärjungar

läroåret

1891—1892; 1881—1882.

i geometrisk konstruktionsritningjemtelinearritningoch

beskrifvande geometri ........................................ 424 338

i aritmetik .............................................................................. 265 232

i konstindustriel fackteckning ........................................... 167 94

i geometri ........................................................................... 128 68

i uppsatsskrifning..................,.............................................. 99 29

i textning jemte skönskrift.................................................. 85 48

i algebra ................................................................................. 79 59

i mekanisk fackritning för jern- och metallarbetare ... 46 28

Men ej nog dermed, att antalet lärjungar inom de mera besökta

och i fråga om utrymme mest fordrande läroämnena tilltagit; sedan

lärjungarnes deltagande i skolans undervisning blifvit mera ordnad och

planmessig, hade antalet på en gång vid hvarje lektion närvarande lärjungar

vuxit och ytterligare bidragit till svårigheten att bereda erforderlig

plats åt alla.

Förutom att, liksom inom afton- och söndagsskolan, eleverna inom

den tekniska skolan för qvinliga lärjungar i allt större omfattning begagnat

sig af den undervisning, som inom skolafdelningen meddelades,

hade svårigheterna än mera ökats derigenom, att hela antalet lärjungar

inom denna skolafdelning högst väsentligt vuxit, och det hade icke

varit möjligt att öfvervinna dem på ett något så när tillfredsställande

sätt utan den af skolans stadgar medgifna inskränkande fördelningen i

grupper.

Antalet lärjungar tillhörande denna skolafdelning utgjorde under

läroåret 1891—1892 322 och för läroåret 1881—1882 219, alltså en

ökning under 10 år med ej mindre än 50 procent.

Inom de mera besökta läroämnena hade för nedanstående läroår

antalet lärjungar, hörande till sist berörda afdelning, varit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

B

läroåret

1891—1892; 1881—1882.

i frihandsteckning ...............................................................

i geometrisk konstruktionsritningjemte linearritning och

beskrifvande geometri ..................................................

i textning jemte skönskrift...................................................

i konstindustriel fackteckning ............................................

i målning................................................................................

i aritmetik .................................................................................

i bokföring..............................................................................

i uppsatsskrifning...............................................................

254

206

200

96

149

67

142

86

125

51

119

84

76

51

41

14

Jemte det att inom den extra undervisningen upptagits nya läroämnen,

såsom konstsömnad och fotografi, åt hvilka nödigt utrymme

måst anskaffas, hade från och med läroåret 1889,—1890 eu hel ny skolafdelning,

maskinyrkesskolan, upprättats och måst beredas plats inom

skolans förut redan knappa utrymme.

Maskinyrkesskolan arbetade redan nu under de mest ogynsamma

förhållanden, oaktadt sitt jemförelsevis mindre antal lärjungar, och styrelsen

såge icke någon utväg att bereda lämplig plats för det större

elevantal, som med säkerhet vore att efter hand påräkna inom denna

tekniska skolans yngsta afdelning. Inom denna skolafdelning måste

ofta 5 lärare på en och samma gång undervisa i 4 rum. Redan i och

för sig hindrande för en god undervisning, blefve förhållandet än svårare

derigenom, att dessa rum vore så belägna, att två af dem alltid

måste blifva genomgångsrum.

Byggnadsyrkesskolan och maskinyrkesskolan syntes båda vara stadda

i stadig tillväxt. Under år 1893 hade den förstnämnda skolafdelningen

51 lärjungar och den senare 25. Någon minskning i lärjungeantalet

för dessa afdelningar vore icke att förvänta, då för deltagande i

den förberedande kursen för inträde i den under läroåret 1892—1893

anmält sig ej mindre än 64 lärjungar.

Om något så när tillräckligt utrymme skulle kunna beräknas, lemnade

byggnadsyrkesskolans hittills varande lokaler plats endast till 40

lärjungar. För att under läroåret 1892—1893 kunna emottaga skolafdelniugens

51 lärjungar hade ingen annan utväg stått till buds än att

taga ett ruin från den högre konstindustriella skolans manliga lärjungar,

hvilka förut ingalunda haft mer än behöfligt utrymme och efter mistningen

af nämnda rum måst hopträngas på ett sätt, som vore synner
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

ligen menligt för deras studiers framgång och som icke länge kunde

eller borde få fortgå.

Uti den högre konstindustriella skolan vore 60 lärjungar inskrift^,

och dess lokaler vore till sista platsen upptagna.

Äfven skolans bibliotek och samlingar behöfde bättre tillgodoses i

fråga om lokaler. De besöktes icke endast af skolans lärare och lärjungar,

utan äfven, till ganska stor utsträckning, af handtverkare och

industriidkare, och enligt styrelsens förmenande vore det synnerligen

önskvärd!, att denna del af skolans verksamhet icke måtte hindras af

brist på lämpliga lokaler. Utlåningsdagarne vore biblioteket ofta besökt

ända till trängsel. Arbetsåret 1891—1892 hade antalet besökande uppgått

till nära 3,400 och utlemnades mer än 4,000 lån.

Alla tänkbara ändringar och omflyttningar hade under de senare

åren vidtagits för att kunna så mycket som möjligt tillgodose skolans

kraf på lämpliga och tillräckligt rymliga lokaler, men styrelsen såge sig

nu alldeles ur stånd att vidare åstadkomma några nämnvärda förbättringar

med det utrymme, hvaröfver skolan förfogade.

Inom det, statsverket tillhöriga hus, som vore upplåtet åt tekniska

skolan, inrymdes emellertid äfven statens geologiska byrå samt utställningslokaler,

hvilka disponerades af landtbruksakademien. Styrelsen hade

tänkt sig, att skolans behof af ökadt utrymme lättast skulle kunna tillgodoses

derigenom, att skolan komme i besittning af åtminstone de

lokaler, hvilka innehades af nyssnämnda akademi. Föreståndaren hade,

på styrelsens uppdrag, utarbetat styrelsens skrifvelse bifogade alternativa

förslag, det ena afseende hela byggnadens upptagande för skolans räkning,

det andra förutsättande att endast de lokaler, som nu disponerades

af landtbruksakademien, skulle ställas till skolans disposition.

Enligt det sistnämnda förslaget skulle bottenvåningen upptagas af

kemiskt laboratorium, fysikaliska samlingar och laboratorium, fotografiskt

laboratorium, föreläsningssal, gymnastiksal, afsedd för de tre dagfackskolorna,

samt bostad för två vaktmästare, förste maskinisten och två

portvakter;

våningen 1 trappa upp skulle innehålla maskinyrkesskolans lokaler,

lärarerum och lokal för undervisning i frihandsteckning;

våningen 2 trappor upp skulle upptagas af styrelsens rum, expeditionsrum

för föreståndaren, expeditionsrum för sekreteraren, kansli, expeditionsrum

för kassaförvaltaren, bibliotek, lärarerum, lokaler för undervisningen

i matematik, för geometrisk konstruktionsritning och perspektivlära,

för konstindustriel fackteckning, för textning jemte skönskrift, för

konstsömnad, för bokföring, för figurteckning, förvaringsrum o. s. v.;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

5

våningen 3 trappor upp skulle användas till högre konstindustriella

skolans och bygnadsyrkesskolans lokaler, skolmuseet, lärarerum, föreläsningssal

för konsthistoria, stillära, formanatomi o. s. v., modelleringssalar,

lokal för undervisningen i figurteckning, lokal för undervisningen

i drifning, ciselering och gravering samt förvaringsrum; och

i vindsvåningen skulle inrymmas atelier för målning och för träskulptur,

växthus samt diverse förvaringsrum.

Ehuru enligt styrelsens öfvertygelse skolan vore väl i behof af

hela det utrymme, som skolhusbyggnaden erbjöde, hade dock styrelsen

ansett sig för närvarande endast böra ifrågasätta de lokaler, som nu

innehades af landtbruksakademien, då styrelsen förmodade, att landtbruksakademien

utan större svårighet skulle kunna bereda plats för de akademien

tillhöriga föremål, som hittills förvarats i tekniska skolans hus,

vare sig vid experimentalfältet eller uti akademiens hus i Stockholm.

Styrelsen hemstälde derför, att till tekniska skolans disposition måtte

öfverlemnas de lokaler inom skolbyggnaden, Indika för närvarande innehades

af landtbruksakademien.

öfver ifrågavarande framställning hade, enligt hvad departementschefen

vidare meddelat, landtbruksakademien afgifvit infordradt utlåtande

och dervid, till en början redogörande för tillkomsten af den dispositionsrätt

till de ifrågavarande lokaler, hvaraf akademien under en lång följd

af år varit i besittning, anfört i hufvudsak följande.

Den tomt, hvarå tekniska skolans hus vore uppfördt, hade jemte

derå förut befintliga byggnader ända till år 1863 innehafts med full

dispositionsrätt af landtbruksakademien. Som emellertid ifrågavarande

tomt hade befunnits synnerligen lämplig såsom plats för uppförande

af en vid nämnda tid ifrågasatt nybyggnad för den af svenska slöjdföreningen

i hufvudstaden inrättade söndags- och aftonskolan, hvilken

numera benämndes tekniska skolan i Stockholm, väcktes förslag derom,

att landtbruksakademien skulle frånsåga sig sina anspråk på tomten

emot det att till akademien upplätes det genom dåvarande teknologiska

institutets förflyttning lediga, kronan tillhöriga hus, n:o 43 MästerSamuelsgatan,

i hvilket nämnda institut förut varit inrymdt. Då akademien

ansett sig böra för sin del ingå på detta byte, hade hon likväl

dervid fäst vissa vilkor, bland Indika nu endast det behöfde nämnas, att,

i den byggnad för nyssnämnda skola, som vore afsedd att uppföras å

akademiens förra tomt, skulle anordnas och till akademiens fria förfogande

upplåtas eu för utställning af landtbruksredskap passande och

tillräckligt stor lokal jemte kontor och lägenhet för förevisare. Sedan

det i öfverensstämmelse härmed uppgjorda förslaget jemte dervid fästa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

vilkor blifvit af Kongl. Maj:t gilladt, gjordes detsamma till föremål för

framställning till 1863 års riksdag, då det af Rikets Ständer bifölls, på

sätt kongl. brefvet, till akademien den 7 augusti samma år utvisade, i

hvilket bref nämnda vilkor äfven funnes intagna. På grund häraf ansåge

akademien sin dispositionsrätt till de ifrågavarande lokalerna vara

obestridlig.

Med afseende å den förhoppning, styrelsen för tekniska skolan uttalat,

att akademien skulle kunna bereda plats för de henne tillhöriga

föremål, som nu förvarades i tekniska skolan, vid experimentalfältet

eller uti akademiens hus i Stockholm, förklarade akademien, att denna

förhoppning saknade all grund, enär sådant icke på någotdera stället

läte sig verkställa utan ganska omfattande nybyggnads- eller ombyggnadsarbeten

med ty åtföljande betydliga kostnader, Indika icke syntes

billigtvis kunna åläggas akademien att gälda, och för hvilka hon för

öfrigt saknade erforderliga tillgångar. Vi sådant förhållande, och då,

såsom redan blifvit nämndt, akademien hade att trygga sig vid den

henne genom Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers beslut tillförsäkrade

besittningsrätten till de omförmälda, för uppställande och förevisning al

akademiens samlingar nödvändiga lokalerna, vågade akademien hysa den

tillförsigt, att styrelsens framställning endast måtte bifallas med det uttryckliga

vilkor, att full ersättning bereddes akademien för hvad hon i

sådant fall skulle komma att afstå.

För att vinna tillförlitlig upplysning om beloppet af den ersättning,

på hvilken akademien i nyss antydda händelse syntes billigtvis böra

kunna göra anspråk, hade akademieni genom sakkunniga personer låtit

verkställa besigtning och värdering utaf meromnämnda, af henne disponerade

lokaler; och hade nämnde sakkunnige enligt bifogadt besigtningsinstrument

åsatt ifrågavarande lokaler ett värde, motsvarande en

årlig ränta af 5,000 kronor.

Med stöd häraf, och under åberopande af hvad i det föregående

blifvit anfördt, funne akademien sig följaktligen böra hemställa, att, för

den händelse Kongl. Maj:t skulle finna skäligt bifalla styrelsens förevarande

framställning, akademien mot afstående åt sin dispositionsrätt

till de lokaler inom tekniska skolans hus, som nu, på grund

af ofvan åberopade kongl. bref den 7 augusti 1863, af henne innehades,

måtte, till beredande af annan lämplig lokal för uppställning

och förevisning af hennes samlingar, i vederlag härför tillförsäkras eu

årlig inkomst af fem tusen kronor eller ock motsvarande kapital för

en gång.

Öfveriutendentsembetet, hvars utlåtande jemväl infordrats, hade i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

7

ärendet anfört, hurusom embetet, under fullt erkännande å ena sidan

såväl af det utaf styrelsen för tekniska skolan påvisade beliofvet af

ökadt utrymme för skolan och af nödvändigheten deraf, att skyndsamma

åtgärder vidtoges till beredande af sådant utrymme, som ock

af lämpligheten i och för sig åt styrelsens förslag att för ändamålet

använda de af landtbruksakademien nu innehafda lokaler inom skolans

hus, å andra sidan icke kunnat undgå att finna det berättigade uti

akademiens anspråk att icke behöfva utan skälig ersättning afstå från

den akademien tillförsäkrade dispositionsrätt till samma lokaler, hvilket

icke heller, enligt embetets mening, kunde rimligen ifrågasättas.

Emot det lokalerna i fråga uti ofvannämnda besigtningsinstrument

åsätta värde hade embetet så mycket mindre funnit skäl till anmärkning,

som akademien icke kunde påräkna att under en årlig hyra

af 5,000 kronor förvärfva dispositionsrätt till annan lokal med samma

läge och jemväl i öfrigt för det dermed afsedda ändamål lika lämplig

som den nu ifrågavarande. Såsom en, derest densamma eljest kunde

finnas antaglig, åtminstone för statsverket vida mindre kostsam utväg att

bereda akademien vederlag, ansåge sig emellertid embetet böra framhålla

möjligheten att å någon kronan tillhörig tomt, t. ex. vid experimentalfältet,

till akademiens disposition uppföra en särskild nybyggnad, hvarför

kostnaden, med beräkning af samma utrymme, som akademiens nuvarande

utställningslokaler innehölle, icke borde komma att öfverstiga

40,000 kronor.

Beträffande det uppgjorda förslaget till inredning för tekniska

skolans räkning af landtbruksakademiens( oftanämnda lokaler, framstäldes

af öfverintendentsembetet endast en anmärkning angående bortrifvande

af viss murpelare.

Landtbruksakademien, å nyo hörd med anledning af öfverintendensembetets

nämnda förslag, hade med afseende derå yttrat, att då

uppgiften för ett museum af den art, akademiens representerade, vore

att genom eu ordnad, för förevisning lämpad uppställning af instruktiva

föremål ej blott bereda fackmän beqväm tillgång till material

för studier, utan äfven bidraga till spridande bland den stora allmänheten

af upplysning på det område, som de utstälda samlingarna

omfattade, och denna uppgift fyldes bättre i samma mån, som museet

flitigt besöktes, det tydligtvis måste vara af eu synnerligt stor vigt, att

detsamma hade en så vidt möjligt central belägenhet, ej allt för aflägsen

ifrån stråkvägarne för den allmänna rörelsen. 1 dettahänseende måste

ostridigt den lokal, i hvilken akademiens museum för närvarande vore

inrymdt, anses, motsvara ganska högt stälda anspråk, och den finge så
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

väl deri, som äfven i sin närhet till akademiens öfriga i dess midt emot

vid samma gata belägna hus inrymda lokaler med deraf härflytande

stora beqvämlighet för tillsynen, en mycket betydande del af det värde,

den särskild! i akademiens hand egde.

För så vidt nu öfverintendentsembetets förslag ginge ut derpå, att

i vederlag för denna i nyssberörda hänseende så förträffliga lokal skulle

erbjudas akademien en nybyggnad å en så afsides och från hufvudstadens

mera bebyggda delar aflägset belägen plats som experimentalfältet,

kunde akademien icke finna detta innebära någon tillfredsställande

ersättning för hvad akademien skulle afstå genom öfverlåtandet på

tekniska skolan af sin dispositionsrätt till de lokaler, i bvilka museet

nu vore inrymdt.

Då under nuvarande förhållanden en förflyttning till experimentalfältet

eller dess närmaste granskap af akademiens museum otvifvelaktigt

skulle, genom att försvåra den stora allmänhetens besök derstädes,

högst väsentligt förminska museets betydelse och motverka

dess ändamål, då vidare öfverintendentsembetet icke funnit skäl till

anmärkning emot det värde, som blifvit meromnämnda lokaler åsatt,

samt då akademiens dispositionsrätt till dessa icke blifvit bestridd eller

torde kunna bestridas, funne akademien sig icke kunna tillstyrka den

af embetet såsom en möjlighet framhållna utvägen, utan vidhölle sin

förut gjorda hemställan.

För egen del bar departementschefen anfört, att nödvändigheten

af att ökadt utrymme bereddes åt tekniska skolan i Stockholm syntes

vara genom styrelsens framställning och öfverintendentsembetets yttrande

till fullo ådagalagd, likasom ock att de lokaler, landtbruksakademien

för närvarande disponerade i tekniska skolans bus, lämpligen borde

härtill användas. Enligt departementschefens mening kunde det emellertid

icke ens ifrågasättas, att landtbruksakademien skulle beröfvas rätten

till dessa lokaler utan eu motsvarande godtgörelse, och ansåge departementschefen,

att någon erinran icke skäligen kunde göras mot

det belopp, som akademien i sådant afseende fordrat.

Af den till statsrådsprotokollet lemnade utredning i ämnet finner

utskottet tydligen framgå, ej mindre att tekniska skolan i Stockholm

i hög grad är i behof af tillökning i utrymme, än äfven att detta

behof skulle kunna på ett ändamålsenligt sätt tillgodoses derigenom,

att, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, den lokal i nämnda skolas bus,

som för närvarande disponeras af landtbruksakademien, blefve åt skolan

upplåten. Utskottet, som ej vill underkänna akademiens rätt till er
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 53.

9

sättning för afstående af den ifrågavarande lokalen, anser emellertid

den föreslagna årliga ersättningssumman vara högre än af förhållandena

påkallas. Då vidare akademiens inkomststat ej skäligen bör ökas med

anslag utöfver det belopp, som motsvarar, hvad akademien kommer att

årligen utgifva för en ny utställningslokal, anser utskottet den föreslagna

årliga ersättningen böra nedsättas till 4,000 kronor, hvilket

belopp, innan den slutliga uppgörelsen med akademien kommit till

stånd, torde böra uppföras å extra stat.

Utskottet hemställer alltså,

att Kong!. Maj:ts förevarande framställning må

på det sätt bifallas, att Riksdagen å extra stat för

är 1895 beviljar ett anslag åt 4,000 kronor till landtbruksakademien

för beredande af annan lämplig lokal

för uppställning och förevisning af akademiens samlingar,

under förutsättning att för tekniska skolans i

Stockholm behof får användas den lokal i nämnda

skolas hus, som akademien för närvarande innehar.

Stockholm den 24 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Bill. till Rilcsd. Prof. 1894. 4 Sami. 1 Afd. 3(1 Höft.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:75 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående beredande af ökadt utrymme för tekniska skolan i Stockholm in. in. s. 6 i texten