Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dels ändrade bestämmelser rörande lönetur sb er åkning för vissa lärare, dels inrättandet af en kommission för bedömande af undervisningsprof för lärarebefattningar.

1894-04-24 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:56, Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dels ändrade bestämmelser rörande lönetur sb er åkning för vissa lärare, dels inrättandet af en kommission för bedömande af undervisningsprof för lärarebefattningar.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Utlåtande N;o 5f>,

C

N:o 56.

Ank. till Riksd. kansli den 24 april 1894, kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående

dels ändrade bestämmelser rörande lönetur sb er åkning för

vissa lärare, dels inrättandet af en kommission för bedömande

af undervisningsprof för lärarebefattningar.

(2:a U. A.)

I en den 9 nästlidne mars till Riksdagen aflåten proposition (n:o 56)

har Kongl. Maj:t, under åberopande af ett propositionen bifogadt protokoll

öfver ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit Riksdagen

dels att medgifva, att bestämmelsen beträffande godkändt undervisningsprof

såsom vilkor för lönetursberäkning såsom adjunkt vid allmänt

läroverk måtte upphöra att gälla samt att denna ändring måtte

vinna tillämpning från och med början af nästa kalenderår;

dels att till inrättande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i

berörda protokoll angifna grunder af en kommission i hufvudstaden, inför

hvilken samtliga undervisningsprof för lärarebefattningar vid de allmänna

läroverken skulle afläggas, bevilja ett årligt reservationsanslag af 12,000

kronor.

Till åberopade statsrådsprotokollet har departementschefen till en

början erinrat, hurusom han vid föredragning inför Kongl. Maj:t den

10 februari 1893 af förslag till lag om stiftsstyrelse yttrat bland annat,

att antagandet af berörda lagförslag måste föranleda en ny anordning

af de nuvarande profven för erhållande af anställning vid de allmänna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

5

läroverken samt att lian i detta afseende närmast tänkt sig en förändring,

sådan som förordats i motiven till förslag till stadga för

rikets allmänna läroverk, afgifvet den 13 januari 1891. I enlighet

dermed skulle alla undervisningsprof afläggas inför en för ändamålet

tillsatt kommission i hufvudstaden, hvilken kommission skulle bestå af

dels fasta, dels tillfälliga ledamöter. Ett godkändt undervisningsprof

skulle gälla öfver hela riket och icke behöfva förnyas för befattning af

samma slag och i samma ämnen; vidare skulle dessa prof kunna afläggas

icke blott under läseterminorna utan äfven under ferierna, något,

som i hufvudstaden lätt läte sig göra, då man der genom särskild

öfverenskommelse utan svårighet skulle kunna erhålla behöflig! antal

lärjungar.

I denna sin åsigt angående undervisningsprofven för lärarebefattningar

hade departementschefen ytterligare stärkts genom det uttalande

i frågan, som med anledning af en vid 1893 års riksdag väckt motion

i fråga om skolkonsistoriernas sammansättning m. m. afgifvits af Andra

Kammarens första tillfälliga utskott i dess utlåtande n:o 6, och för

hvilket uttalande redogörelse lemnats till statsrådsprotokollet.

Efter hemställan af departementschefen hade, enligt hvad vidare

af statsrådsprotokollet inhemtas, Kongl. Maj:t den 19 maj 1893 uppdragit

åt den för utarbetande af förslag till stadga för rikets allmänna läroverk

af Kongl. Maj:t. den 6 juni 1890 förordnade komité att, bland

annat, afgifva förslag till de närmare bestämmelser och de ändringar i

gällande föreskrifter, som befunnes nödiga, derest samtliga undervisningsprof

för lärarebefattningar vid rikets allmänna läroverk skulle afläggas

i hufvudstaden; och hade bemälda komité efter fullgjordt uppdrag

den 24 sistlidne november inlemna! »förslag till ändrade bestämmelser

rörande undervisningsprof för lärarebefattningar vid rikets allmänna läroverk

jemte dermed i samband stående frågor».

Departementschefen har derefter å sid. 4—18 lemnat en redogörelse

för vissa delar af komiterades förslag, ur hvilken redogörelse

utskottet, med hänvisande i öfrig! till sjelfva statsrådsprotokollet, får

anföra följande.

Hvad först angår förslaget att godkändt undervisningsprof ej vidare

skulle utgöra ett vilkor för lönetursberäkning såsom adjunkt, så

hade komiterade med afseende å berörda vilkor, som blifvit stadgadt

genom kongl. kungörelsen den 29 maj 1874 och cirkuläret den 1 juni

1877 angående rätt till lönetursberäkning vid befordran till tjenst vid

allmänna läroverken för vissa lärare, hufvudsakligen anfört (sid. 6— 9),

att sedan genom kongl. kungörelsen den 12 september 1890 den rätt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

till lönetursberäkning blifvit upphäfd, som enligt kongl. cirkuläret den

11 december 1863 medgifvits vissa extra ordinarie lärare vid elementarläroverken,

kunde lönetur icke beräknas hvarken för tjenstgöring vid

enskildt läroverk eller för extra ordinarie tjenstgöring vid allmänt läroverk,

utan att vederbörligt undervisningsprof aflagts. Tydligen hade

denna fordran faststälts, emedan man velat, att den, som skulle ega

rätt till lönetur, skulle såväl i teoretiskt som i praktiskt hänseende

hafva samma kompetens som ordinarie lärare och således borde hafva

fullgjort allt, som erfordrades för att vinna ordinarie anställning. Då,

enligt de nya bestämmelserna med afseende å beskaffenheten af de akademiska

examina, som medförde behörighet till lärarebefattningar vid

de allmänna läroverken, för adjunktsbefattning fordrades att hafva erhållit

betyg i minst fyra skolämnen, samt att betyg i ämne, hvarmed

ett annat i undervisningen vore nära förbundet, skulle vara åtföljdt af

betyg äfven i detta, såsom betyg i botanik af betyg i zoologi och

tvärtom, så kunde härigenom den teoretiska kompetensen för adjunktsbefattningar

anses tryggad. Detta gälde emellertid icke med afseende

å lektorsbefattningar; ty då för behörighet till sådana befattningar

kräfdes, utöfver hvad som fordrades för adjunktsbefattning, att hafva

aflagt filosofie licentiatexamen i minst två ämnen samt disputationsprof

i ett skolämne, så kunde derigenom icke teoretisk kompetens för undervisning

i de högre klasserna anses vara ådagalagd för mer än ett ämne,

det, hvari disputationsprof aflagts. De i licentiatexamen ingående ämnena

kunde nemligen alla vara sådana, som icke förekomme i skolan,

utan att behörigheten till sökande af lektorsbefattning derigenom upphäfdes

och utan att högre betyg i skolämnena i kandidatexamen derför

erfordrades. Det kunde derför lätt hända, att en, som på grund

af sina akademiska examina egde behörighet till lektorsbefattning, icke

genast efter genomgången profårskurs hade tillräckliga kunskaper för

att i tre ämnen meddela undervisning på det högsta skolstadiet.

Hvad åter den praktiska kompetensen anginge, ådagalades den,

utom genom undervisningsprof, vid genomgående af profår. Vid meddelande

af betyg öfver afslutad profårskurs gjordes ingen skilnad mellan

dem, som afsett att derigenom förbereda sig för adjunkts- och lektorsbefattningar,

utan bedömdes alla i det hela taget efter samma norm.

Då emellertid de flesta af dem, som genomginge profår, blott hade

adjunktskompetens, och då dessa tydligen icke kunde bedömas såsom

lektorsaspiranter, om än åtskilliga bland dem sedermera förvärfvade

lektorskompetens, så kom me enligt sakens natur den för alla gemensamma

normen snarare att afse adjunkts- än lektorskompetens. Ett i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

7

alla afseende!! godt profårsbetyg kunde derför anses ådagalägga praktisk

kompetens för adjunkts- ehuru icke för lektorsbefattning.

På grund af hvad sålunda och i öfrigt anförts, hade komiterade

hemstält, att Kong!. Maj:t täcktes föreslå Riksdagen sådan ändring i

bestämmelserna i ofvanberörda kungörelse den 29 maj 1874 och cirkuläret

den 1 juni 1877 angående lönetursberäkning för vissa lärare, att

den, som genom akademiska examina och genomgången profårskurs

vunnit behörighet till adjunktsbefattning, måtte för sådan tjenstgöring,

som i samma kungörelse och cirkulär sades, erhålla rätt till lönetursboräkning

såsom adjunkt från och med året näst efter det, hvarunder

berörda behörighet vunnits.

Af de myndigheter — samtliga domkapitel äfvensom direktionerna

öfver Stockholms stads undervisningsverk och nya elementarskolan

i Stockholm — hvilka yttrat sig öfver komiterades förslag,

hade icke gjorts någon anmärkning mot hvad komiterade sålunda

hemstält. Flere af bemälda myndigheter hade derjemte yrkat, att äfven

lönetursberäkning såsom lektor skulle utan undervisningsprof medgifvas

dem, som i öfrigt fullgjort hvad som i ofvannämnda kungörelse och.

cirkulär fordras för åtnjutandet af berörda förmån, under förmenande

att dessas kompetens till lektorsbefattning genom akademiska examina,

disputation och genomgången profårskurs äfvensom genom det förhållande,

att undervisning på det högsta skolstadiet blifvit åt dem uppdragen,

vore tillräckligt styrkt.

För egen del har departementschefen instämt i komiterades

förslag, att lönetursberäkning såsom adjunkt skulle utan afläggande af

undervisningsprof tillkomma dem, som i öfrigt vore dertill behörige;

men då lönetursberäkning för den förflutna tiden ej gerna kunde medgifvas

dem, som icke fullgjort de vilkor, som under densamma varit

för denna förmån stadgade, syntes det böra foreskrifvas, att lönetursberäkning

enligt den nj^a bestämmelsen först med nästa kalenderår

finge taga sin början. Att åter, såsom åtskilliga myndigheter yrkat,

äfven medgifva lönetursberäkning såsom lektor utan aflagdt undervisningsprof

för lektorsbefattning kunde departementschefen deremot

icke tillstyrka, då tillräckliga skäl för ett dylikt medgifvande icke syntes

hafva blifvit gifna.

Hvad derefter beträffar frågan om inrättande af en kommission

för bedömande af undervisningsprof för lärarebefattningar, hade komiterade

sökt beräkna sannolika antalet af de undervisningsprof, som

årligen skulle komma att för sökta lärarebefattningar eller af andra

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Utlåtande N:o 50.

anledningar afläggas, äfvensom undersökt huru lång tid under sista

decenniet i medeltal förflutit från det en lärarebefattning blifvit ledig,

till dess densamma blifvit tillsatt, och särskilt från fataliotidens utgång,

till dess utnämning af vederbörande konsistorium eller direktion

egt rum.

Att vid beräkningen af sannolika antalet prof, som årligen komme

att afläggas inför en central myndighet eller kommission, utgå från

antalet prof, som under de senare åren aflagts inför vederbörande

konsistorier och skoldirektioner, kunde enligt komiterades åsigt näppeligen

gifva ett pålitligt resultat. Dels skulle nemligen profvens afläggande

på samma ställe och inför samma myndighet tydligen medföra,

att ett sålunda aflagdt prof skulle ega giltighet öfver hela riket, hvarigenom

profvens hittills varande antal borde ej så litet minskas; och

dels skulle till minskande af profvens antal äfven bidraga, om, såsom

komiterade också föreslagit, fasta ämnesgrupper bestämdes för lediga

lärarebefattningar, då det derigenom borde blifva möjligt för en profvande

att på en gång aflägga prof för alla de befattningar, till hvilka

han i följd af sina studier hade utsigt att ifrågakomma. Komiterade

hade derför utgått från antalet af de obefordrade lärare, som för närvarande

egde kompetens till lärarebefattningar, samt från antalet lärarebefattningar,

som kunde antagas årligen blifva lediga till ansökning.

Af de undersökningar, som komiterade med afseende härå anstält,

framginge, att antalet kompetente aspiranter till ämneslärarebefattningar

kunde för vårterminen 1893 anslås till vid pass 270 samt att under

nuvarande förhållanden årliga medeltalet af de för obefordrade till täfling

öppna lärarebefattningarna kunde anslås till 33, deraf 13 lektors- och

20 adjunktsbefattningar. Under förutsättning af att den nya anordningen

af undervisningsprofven skulle träda i verket redan under innevarande

år samt att, såsom komiterade föreslagit, vid befordran till

ordinarie tjenst större vigt än hittills komme att läggas på föregående

tjenstgöring, vore antagligt att ytterst få af dem, som efter vårterminen

1893 vunnit kompetens till lärarebefattning, skulle under första året

af profkommissionens verksamhet aflägga prof såsom sökande till dylik

befattning. Något flere af dessa komme utan tvifvel att aflägga dylikt

prof under andra verksamhetsåret och ganska många under det tredje.

Årliga antalet prof, som skulle komma att afläggas inför kommissionen,

både komiterade beräknat på följande sätt. Af de under

vårterminen 1893 befintlige 270 obefordrade lärarne kunde 30 å 40

antagas redan hafva aflagt erforderliga prof inför konsistorium i det

stift, inom hvilket de sökte befattning, och af de återstående skulle

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

9

högst hälften eller 120 komma att — såsom sökande af 13 lektorsoch

20 adjunktsbefattningar med i medeltal 3 sökande till hvar och

en af de förra samt 4 sökande till hvar och en af de senare — aflägga

undervisningsprof under kommissionens första verksamhetsår. La*des

härtill 10 prof åt redan anstälde lärare, skulle de fullständiga profvens

antal under detta år komma att uppgå till 130. Under det följande

året kunde de fullständiga profvens antal anslås till 110, nemligen 80

af de återstående från vårterminen 1893, 20 af sådana, som derefter

vunnit kompetens, samt 10 af redan anstälde lärare eller af sådana,

som redan förut aflagt prof. Tredje verksamhetsåret borde antalet

fullständiga prof komma att nedgå till 70 å 80, nemligen 30 af de återstående

från vårterminen 1893, 30 å 40 af sådana, som derefter vunnit

kompetens, och 10 af redan anstälde lärare eller af sådana, som förut

aflagt prof. Under de följande åren kunde de fullständiga profvens

antal beräknas till 60. Det årliga tillskottet af kompetente aspiranter

till lärarebefattningar kunde nemligen icke öfverstiga 50, då flere icke

finge genomgå profår; och mer än 10 omprof hvarje år skulle antagligen

icke förekomma. Utom de fullständiga profven vore emellertTd

ett icke obetydligt antal fyllnadsprof att vänta, företrädesvis i ett ämne;

och kunde dessa beräknas till halfva antalet af de fullständiga profven’.

Sedan normala förhållanden inträdt, skulle således inför profkommissiouen

komma att afläggas fullständiga och fyllnadsprof för sökt lärarebefattning

till ett antal, motsvarande ungefär 70 fullständiga prof.

Under förutsättning att profven för lönetursberäkning såsom adjunkt

skulle försvinna, skulle emellertid sistnämnda antal komma att ökas

med de för vinnande af lönetursberäkning såsom lektor erforderliga

prof, hvilka enligt komiterades beräkning icke skulle komma att

öfverstiga 5 om året.

Vidare hade komiterade beräknat den tid, som under det sista

decenniet i medeltal förflutit från det att eu lärareplats blifvit ledig,

till dess ansökningstiden för densamma utgått, samt från fatalietidens

slut till tiden för platsens tillsättning af vederbörande konsistorium

eller direktion; och hade af denna beräkning framgått, att under decenniet

yB 1882—30/4 1892 liden mellan befattnings ledigblifvande och

fatalietidens utgång för lektorsbefattningar i medeltal utgjort 3 månader

23 dagar och för adjunkts- och kollegabefattningar 3 månader 18

dagar, under det att tiden, som förflutit från fataliedagen, till dess befattningen

blifvit af vederbörande konsistorium eller direktion tillsatt,

i medeltal utgjort 6 månader 6 dagar för lektorsbefattningar samt för

Bill. till liiksd. /''rot. 1864. 4 Sami. 1 Afd. 37 Haft. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

adjunkts- och kollegabefattningar 5 månader 15 dagar. Den tid, som

åtgått för befattningarnas tillsättning, både emellertid icke så litet

ökats under de sista åren; sålunda hade den för år 1891—92 i medeltal

utgjort för lektorsbefattningar 7 månader 16 dagar och för adjunktsoch

kollegabefattningar 6 månader 11 dagar samt för år 1892—93 för

lektorat 7 månader 4 dagar och för adjunkturer och kollegat 7 månader

3 dagar.

Då profven enligt komiterades förslag skulle förläggas till skolferierna,

bvilket vore nödvändigt till följd af det stora antal prof, som

skulle afläggas på samma ställe, läge den anmärkningen nära till bands,

att tillsättningen af lärarebefattningar derigenom skulle betydligt försenas.

Med afseende härå hade komiterade sökt beräkna den tid,

som enligt den nya ordningen skulle i medeltal åtgå för lärarebefattnings

tillsättande, och dervid utgått från de bestämmelser, som skulle

komma att gälla med afseende å tiden för undervisningsprofvén samt

anmälningarna till desamma äfvensom beträffande läraresysslors tillsättning.

I dessa hänseenden hade komiterade ansett sig böra föreslå:

att sökande skulle vid ansökningen foga betyg öfver vederbörligt

undervisningsprof, men att, i fall sökande icke aflagt dylikt prof, hans

ansökning det oaktadt finge upptagas, derest han i densamma eller

eljest inom trettio dagar efter ansökningstidens slut för konsistorium

tiilkännagåfve sin afsigt att genom undervisningsprof fullfölja ansökningen

samt derefter till konsistorium inlemnade betyg öfver berörda

prof före den 15 september, om ansökningstiden för den sökta sysslan

utgått mellan den 15 december och den 14 juni, eller före den 15

februari, om ansökningstiden utgått mellan den 15 juni och den 14

december; att sökande, som redan aflagt vederbörligt undervisningsprof

i de till befattningen hörande ämnen, men önskade nytt sådant undergå,

skulle beredas tillfälle dertill samt rätt att få betyget öfver detta prof

taget i betraktande vid befattningens tillsättning, derest han på sätt

och inom tid, som ofvan nämnts, gjorde anmälan om denna sin önskan

samt insände betyg öfver det nya profvet; att för sökande till lektorsbefattning,

för hvilken ansökningstiden utgått mellan den 15 november

och den 14 december, tiden för inlemnande af betyg öfver disputationsprof

finge utsträckas till den 15 mars; att anmälan till undervisningsprof

under sommarperioden — mellan den 15 juni och den 1 september

— skulle ske* före den 15 maj eller i vissa fall före den 1 juli,

under det att anmälan till prof under vinterperioden — mellan den 8

och den 22 januari — skulle ega rum före den 15 december eller i

vissa fall före den 1 januari; samt att konsistorium skulle, sedan den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

11

tid tilländagå^, inom hvilken sökande egde att tillkännagifva huruvida

han hade för afsigt att aflägga prof för den sökta sysslan, pröfva de

inkomna ansökningshandlingarna och, derest ingen behörig sökande

förklarat sig vilja aflägga dylikt prof, företaga tillsättningen af den ledige

befattningen, men, derest behörig sökande anmält sig vilja sådant prof

undergå, uppskjuta tillsättningen, till dess den tid lupit till ända, inom

hvilken betyg öfver aflagda undervisnings- eller disputationsprof borde

vara hos konsistorium inlemnade.

Med denna anordning skulle således tiden för en befattnings tillsättning

från ansökningstidens slut komma att vexla mellan 1 och 9

månader, om man lemnade utom räkningen den tid, som vederbörande

skolstyrelse behöfde för fattande af sitt beslut och som i medeltal

kunde antagas uppgå till en vecka. Om samtlige sökande, som beslöte

sig för att fullfölja ansökningen, redan vid ansökningstidens slut aflagt

vederbörligt undervisningsprof för den sökta sysslan och afstode från

sin rätt att undergå nytt prof för densamma, skulle tillsättuingstiden

tydligen kunna inskränkas till en månad. Och i samma mån som de

nya bestämmelserna hunnit göra sin verkan, kunde detta förhållande

antagas blifva det vanliga, hvarigenom tillsättningstiden, till stor fromma

för lärarecorpsen och särskildt de nyutnämnde, skulle betydligt förkortas.

Men äfven om man antoge, att undervisningsprof skulle afläggas för

alla lärarebefattningar, som under ett år tillsattes, så skulle, under

förutsättning att fatalietiderna vore likformigt fördelade öfver året, tillsättningstiden

i medeltal för adjunkts- och kollegabefattningar blott

uppgå till 53/4 månad och för lektorsbefattningar till 55/fi månad, tiden

för den utnämnande mjmdighetens fattande af beslut härvid i medeltal

beräknad till 1/i månad. Denna tid vore visserligen beträffande adjunktsbefattningar

1/i månad längre än tillsättningstiden i medeltal under

decenniet 1882 — 1892, men beträffande lektorsbefattningar lika mycket

kortare. Jemförde man åter densamma med tillsättningstiden under de

två sista åren, så visade den sig för båda slagen befattningar blifva

med mer än 1 månad förkortad.

Man behöfde således icke befara, att genom den ifrågavarande anordningen

tillsättningen af lärareplatser skulle fördröjas; tvärtom vunnes

derigenom den beaktansvärda fördelen, att det berodde på de tillträdande

lärarne sjelfva alt i väsentlig mån påskynda den.

Med afseende å organisationen af ifrågavarande kommission hade

komiterade yttrat, att den borde vara så sammansatt, att den innebure

den största möjliga garanti för att alla prof bedömdes efter samma

måttstock och med fullständig sakkunskap. För detta ändamål hade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

komiterade ansett nödigt, att kommissionen bestode af två slags

medlemmar, nemligen dels sådana, som deltoge i bedömandet af alla

prof och af hvarje profs alla delar, dels sådana, som blott deltoge i

bedömandet af prof i ett visst eller i vissa bestämda ämnen. De förra,

hvilka komiterade för korthets skull ville kalla fasta eller ständiga

medlemmar, skulle det företrädesvis tillkomma att sörja för likformigheten

i de särskilda profvens bedömande samt att tillse, huruvida de

allmänna pedagogiska, didaktiska och metodiska reglerna vid dem blifvit

iakttagna. Och hade dessa ansetts böra utgöra flertalet inom kommissionen

vid profs bedömande. De senare åter skulle representera den

speciella sakkunskapen, och då samma person i allmänhet icke kunde

anses ega speciel sakkunskap i mer än ett eller ett fåtal ämnen, skulle

dessa förordnas såsom specielt sakkunnige medlemmar för ett visst

eller vissa bestämda ämnen och således blott deltaga i bedömandet af

prof i detta eller dessa ämnen. Med anledning häraf benämndes dessa

tillfälliga eller specielt sakkunniga medlemmar.

Då enligt hittills gällande bestämmelser undervisningsprof skulle

afläggas inför konsistorierna och dessas medlemsantal vexlade mellan

5 (i Lund) och 10 (i Göteborg), hade antalet af dem, som deltagit i

bedömandet af de särskilda profven, varit mycket olika; men då konsistorium

för att vara beslutmessigt, ifall olika meningar inom detsamma

gjorde sig gällande, borde räkna minst 5 ledamöter, kunde detta antal

anses såsom det minsta, som hittills tjenstgjort vid undervisningsprofven.

Detta antal borde också vara fullt tillräckligt, helst om samtliga medlemmar

blifvit enkom valda för berörda ändamål, hvilket, såsom bekant,

icke varit fallet med konsistoriales. Komiterade föresloge derför,

att kommissionen vid profs bedömande borde räkna 5 ledamöter, deraf

3 ständiga och 2 specielt sakkunniga, hvarvid dock vore att märka,

att de sakkunnige kunde vexla för hvart och ett i profvet ingående

ämne. Så skulle t. ex. ett prof i matematik, naturalhistoria och modersmålet

i allmänhet komma att bedömas, utom af de tre ständiga ledamöterna,

af två sakkunniga i matematik och två andra sakkunniga i

naturalhistoria samt af ytterligare två andra i modersmålet, under det

att ett prof t. ex. i matematik, fysik och kemi kunde komma att bedömas,

utom af de tre ständiga medlemmarne, af två sakkunniga i

matematik och fysik och af två andra sakkunniga i kemi eller af en

sakkunnig i matematik och fysik, en i matematik och kemi och en i

fysik och kemi eller möjligen af två, som vore sakkunniga i alla tre

ämnena.

Då det ofvan blifvit sagdt, att de ständiga medlemmarne skulle

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

13

deltaga i bedömandet af alla prof, vore det icke så att förstå, att de

stäudige ledamöterna skulle oupphörligt vara desamma. Detta läte sig

nemligen icke genomföra. Dels kunde de åt sjukdom eller annat laga

förfall hindras att tjenstgöra, dels skulle knappast någon vilja åtaga

sig ett så magtpåliggande och tröttande uppdrag för hela sommaren

och större delen af vinterferierna. Emellertid borde kontinuiteten icke

lida något svårare afbräck derigenom, att en af de ständiga ledamöterna

ombyttes hvar tredje eller fjerde vecka. Icke större betydelse för likformigheten

i bedömandet skulle det hafva, om de tillfälliga ledamöterna

i de särskilda ämnena vore olika vid olika tillfällen. Också komme

det antagligen att visa sig nödvändigt att låta dessa oftare vexla, då

det med den mindre tjenstgöring och deraf följande mindre aflöning,

som tilikomme dessa, skulle blifva svårt att för en längre tid i sänder

binda dem vid hufvudstaden.

Då sålunda de ständiga ledamöterna skulle få en längre och mer

oafbruten verksamhet inom kommissionen och, såsom utgörande flertalet

inom densamma, komma att utöfva ett större och mer genomgripande

inflytande på karakteren af dess verksamhet, borde dessa ledamöter

förordnas af Kongl. Maj:t på viss tid t. ex. 3 år, under det att de tillfälliga

ledamöterna kunde, äfven de för viss tid, förordnas af chefen

för kongl. ecklesiastikdepartementet.

Sedan normala förhållanden inträdt, borde ett antal af sex till

åtta ständiga medlemmar samt fyra till sex speciel sakkunniga för

hvarje ämne befinnas tillräckligt.

Bland de ständiga ledamöterna skulle en vara särskild! förordnad

såsom ordförande och en såsom vice ordförande. Ordföranden, hvilken

det i främsta rummet skulle åligga att anordna och leda profven, skulle

dervid biträdas dels af en sekreterare, som hade att föra diarium och

protokoll, att utskrifva expeditioner och räkenskaper m. ra., dels af eu

ständig ledamot, som skulle bestrida detaljgöromålen vid profvens anordnande.

Ordföranden och nyss bemälde ständige ledamot borde i

följd af de åligganden, som skulle tillkomma dem och för hvilka närmare

redogöres på sid. 14 i statsrådsprotokollet, vara bosatta i hufvudstaden,

under det att kommissionens öfriga medlemmar kunde väljas

såväl från landsorten som från hufvudstaden, och ansåge komiterade

lämpligast, att dessa företrädesvis utsåges bland de ordinarie lärarne vid

rikets allmänna läroverk, samt att vid adjunkteprof en af de specielt

sakkunnige vore en, som längre tid undervisat på adjunktsstadiet.

För åvägabringandet af de skriftliga arbeten, som af de profvande

skulle rättas, skulle antingen lärjungar från vederbörliga klasser inkallas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

för att öfver meddelade uppgifter utföra sådaua eller ock de skriftliga

arbeten, som under en eller ett par terminer utförts af lärjungarne i

afsedda klasser, infordras från några allmänna läroverk. Dessa skripta

skulle derpå genomgås af sakkunniga personer, hvilka hade att bland

dem utvälja och låta afskrifva de för ändamålet lämpliga. De sålunda

erhållna skripta skulle mångfaldigas genom hektografi eller på annat

sätt, på det att såväl kommissionens medlemmar som de tillstädesvarande

lärjungarne kunde hafva hvar sitt exemplar, då rättelserna af de profvande

genomginges. Uppgifter för de muntliga profven borde föreslås

af de sakkunnige i hvarje ämne samt pröfvas och antagas af kommissionen,

hvarefter de skulle numreras och utdelas i nummerföljd eller

genom lottning.

Undervisningsprof för lektorsbefattning skulle hållas med lärjungar,

som under föregående termin tillhört endera af sjunde klassens afdelningar,

och prof för adjunktsbefattning med lärjungar, som under föregående

termin tillhört femte klassen, utom vid prof i ämnen, som först

i femte eller sjette klassen inträda i undervisningen, vid hvilka lärjungar

ur sjette klassen skulle användas.

De tillkallade lärjungarnes antal skulle icke vara allt för ringa,

då tillfälle borde lemnas den profvande att ådagalägga sin förmåga

såväl att lämpa sin undervisning efter olika individer som att sysselsätta

och hålla uppmärksam en hel klass. Ett antal af tio lärjungar

borde emellertid för sagda ändamål vara tillräckligt, hvarför komiterade

föresloge att så många lärjungar i allmänhet skulle vid hvarje

prof vara tillstädes.

Utan tvifvel kornme de lärjungar, som assisterade vid undervisniugsprofven,

att få sina kunskaper utvidgade på åtskilliga punkter

samt korrigerade och befästade på andra, men då den undervisning,

som härvid komme dem till del, icke kunde blifva sammanhängande

eller ordnad, vore antagligt att flertalet af lärjungar och deras målsmän

komme att anse, att det besvär och den tidspillan, som närvaron vid

profven föranledde, icke uppvägdes af det gagn för lärjungens kunskaper,

som deraf skördades. För erhållande af ett tillräckligt antal lärjungar

vore derför erforderligt, att någon ersättning medgåfves lärjungarne

för inställelsen. Denna ersättning behöfde dock ej blifva synnerligen

stor, utan kunde inskränkas till 1 kr. 50 öre för fullständigt prof åt

lärjunge ur femte klassen samt till 2 kr. å 2 kr. 50 öre åt lärjunge

ur högre klass. Rektorerna vid de allmänna läroverken i hufvudstaden

skulle anmodas att mottaga anmälningar af de lärjungar från veder
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

15

börliga klasser, som önskade assistera vid profven, samt att lemna

förord åt dem, de funne för ändamålet lämpliga, hvarefter kommissionens

ordförande och den ständige ledamot, som förordnats till hans

biträde, skulle antaga det behöfliga antalet samt fördela dem till tjenstgöring

under vissa veckor eller vissa veckodagar.

Med afseende å sjelfva undervisningsprofvens anordnande hade

komiterade vidare rörande den profvandes förberedelse till prof anfört,

att han dervid borde ega begagna alla de hjelpmedel, han sjelf ville

medföra; och borde genom kommissionens försorg honom tillhandahållas

vanliga handböcker och lexika samt de läroböcker, som användes vid

stockholmsläroverken, äfvensom kartor och öfrig erforderlig undervisningsmateriel.

Äfven vid rättandet af de skriftliga arbetena kunde

samma bestämmelser med afseende å hjelpmedel gälla, då den profvande

sålunda så mycket som möjligt sattes i samma läge som vid

rättandet af dylika arbeten i eget hem. Tydligt vore emellertid, att

kommisionen för sagda ändamål måste disponera en lämplig samling

af böcker, kartor och öfrig undervisningsmateriel. Billigast kunde detta

åvägabringas genom öfverensskommelse med något af de högre allmänna

läroverken i hufvudstaden. Emellertid måste en viss summa

årligen härtill anslås.

Hvad slutligen beträffade kostnaderna för genomförandet af den

föreslagna nya anordningen af undervisniugsprofven, hade komiterade

ansett, att den ersättning, som skulle tillkomma kommissionens medlemmar,

borde utgå i form af arfvoden, dels fasta arfvoden åt ordföranden

och den ständige medlem, som förordnades till hans biträde,

för de särskilda göromål, som ålåge dem, dels arfvoden, som efter

antalet af de prof, i hvilkas bedömande hvarje ledamot deltagit, borde

bestämmas sålunda, att 5 kronor beräknades för åhörande och bedömande

af prof i hvarje ämne, då ledamot på samma dag deltagit i

bedömande af prof i två eller flere ämnen, under det att för åhörande och

bedömande af prof i ett enda ämne under en dag beräknades 10 kronor.

Skulle emellertid det sålunda beräknade arfvodet för ledamot från

landsorten blifva mindre än det belopp, som skulle till honom utgå,

derest ersättning för honom beräknades enligt tredje klassen af gällande

resereglemente, borde hans arfvode bestämmas enligt denna beräkningsgrund.

I öfverensstämmelse med hvad komiterade sålunda yttrat, hade

de uppgjort följande

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

Kostnadsberäkning:

Till ordföranden årligt arfvode ......................................

„ en ständig ledamot „ ,, ......................................

,, sekreteraren „ „ ......................................

„ arfvoden enligt angifven beräkning åt kommissionens

ledamöter................................................................................

„ ersättning åt lärjungarne ....................................................

„ anskaffande och mångfaldigande af erforderliga skriftliga

arbeten .....................................................................

„ böcker, skrifmaterialier, värme, upplysning, uppassning

och extra utgifter ..............................................................

Kr.

11

ii

ii

ii

ii

ii

750

1,000

500

7,500

1,200

450

G00

Summa kr. 12,000.

Såsom ofvan antydts, skulle denna kostnadsberäkning gälla blott

under förutsättning, att de undervisningsprof, kommissionen årligen

hade att bedöma, icke öfverstege 65 fullständiga och 30 fyllnadsprof

eller det antal prof, som beräknats skola förekomma, sedan normala

förhållanden iuträdt. Ett större antal prof skulle kommissionen med

en arbetstid af 10 veckor under sommaren och 2 veckor under vinterferierna

icke kunna medhinna, derest den arbetade på blott en afdelning.

Under de två eller tre första åren af kommissionens verksamhet,

då ett vida större antal prof måste antagas förekomma, måste derför

kommissionen under eu stor del af tiden arbeta på två afdelningar,

hvardera med det antal ledamöter, som ofvan föreslagits. I följd häraf

måste åter kostnaderna i det närmaste fördubblas, åtminstone under

de två första åren.

De kostnader, inrättandet af eu central profkommission skulle

medföra, syntes sålunda, särskilt under de första åren, blifva temligen

betydliga. Men toge man i betraktande hvad dermed vunnes, kunde

de enligt komiterades förmenande icke anses afskräckande. Vinsten

skulle nemligen blifva mångfaldig. Konsistoriernas ledamöter, som af

öfriga göromål vore mycket upptagna, skulle befrias från ett ganska

drygt arbete. De lärare vid stiftsstädernas läroverk, som, ehuru icke

konsistoriemedlemmar, ofta anlitades såsom bisittare vid undervisningsprofven,

skulle icke vidare af denna anledning hindras i sin tjenstgöring.

Lärjungarne vid stiftsstädernas läroverk, som nu oupphörligt

stördes i sin läsning, dels derigenom att de måste närvara vid profven,

dels emedan de lärare, af hvilka de skulle undervisas, vore upptagna

såsom bisittare vid desamma, skulle lättare medhinna sina kurser.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

17

Undervisningen äfven vid öfriga läroverk skulle blifva jemnare, då

tjenstledighet för profs afläggande ej längre behöfde meddelas de

lärare vid desamma, som vore under ansökning till lärarebefattning.

De obefordrade lärarne skulle befrias från betydliga kostnader, då de å

ena sidan icke behöfde betala vikarie-ersättning under den tid, de för

profs afläggande vore hindrade att tjenstgöra, och å andra sidan kunde

på en gång undergå alla ifrågakommande prof i stället för att, såsom

nu ofta sker, aflägga ett flertal prof och inför den ena myndigheten

efter den andra. Och slutligen skulle lärareplatserna kunna snabbare

tillsättas, då profven vore på förhand aflagda.

Enligt hvad departementschefen härefter meddelar, hade bland

de myndigheter, som yttrat sig öfver detta komiterades förslag,

meningarna varit något delade, i det domkapitlen i Upsala, Lund, Skara,

Strengnäs, Vexiö, Göteborg, Hernösand och Visby samt nya elementarskolans

lärarekollegium, hvars yttrande direktionen för samma läroverk

infordrat, tillstyrkt hvad komiterade föreslagit, åtskilliga dock med

vissa förbehåll och vilkor, under det att domkapitlen i Linköping,

Vesterås, Kalmar och Karlstad samt nya elementarskolans direktion

afgifvit afstyrkande utlåtanden. Till dessa sistnämnda syntes äfven i

hufvudsak böra räknas direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk.

På sid. 19—25 har departementschefen underkastat åtskilliga af

de framstälda anmärkningarne en närmare granskning; och får utskottet

med afseende härå hänvisa till sjelfva statsrådsprotokollet.

För egen del har departementschefen förmält sig icke hafva några

väsentliga anmärkningar att göra vare sig mot komiterades förslag

till den ifrågasatta komissionens organisation och sättet för dess verksamhet

eller mot deras kostnadsberäkning; och då departementschefen

icke heller funnit, att sådana blifvit af de hörda myndigheterna anförda,

hade han ansett sig böra tillstyrka Kongl. Maj:t att af Riksdagen

begära ett årligt anslag af 12,000 kronor för inrättandet af en dylik

kommission i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det af komiterade

afgifna förslaget. De kostnader, som under de första åren af komissionens

verksamhet skulle blifva erforderliga utöfver nämnda belopp,

syntes utan olägenhet kunna gäldas af reservationerna å anslagen till

de allmänna läroverken, som dertill lemnade tillgång. Men då i följd

af sakens natur kostnaderna kunde blifva olika under olika år, och

mindre kostnader under det ena året nästan med nödvändighet föranBih.

till Riksd. Prut. ISO4. 4 Sami. 1 Afd. 37 Höft. ö

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

ledde större kostnader under det följande, så syntes det begärda anslaget

böra uppföras såsom reservationsanslag.

Utskottet vill ej förneka, att olägenheterna vid den nuvarande

anordningen för lärareprofs afläggande äro sådana, att man allvarligen

bör taga i öfvervägande, huru de skulle kunna undanrödjas eller åtminstone

förminskas. Mot den utväg, som innefattas i Kongl. Maj:ts

förevarande framställning, hyser dock utskottet stora betänkligheter.

Det synes nemligen utskottet vara i hög grad att befara, att med den

organisation, som föreslagits för den ifrågasatta profkommissionen,

dennas arbetssätt skulle blifva synnerligen tungt, äfvensom att densamma

skulle komma att omedelbart eller medelbart medföra olägenheter,

hvilka, ehuru af något annan natur, dock skulle vara jemförliga

med de brister i den nu gällande ordningen, som man genom kommissionens

inrättande velat afhjelpa. Dertill kommer, att den skulle ådraga statsverket

en afsevärd utgift, äfven om denna skulle kunna inskränkas till hvad

som nu föreslagits, något hvarom emellertid utskottet icke är öfvertygadt,

särskilt med tanken derpå, att troligen långt flera s. k. omprof,

än som beräknats, skulle komma att afläggas.

Då utskottet på grund af hvad sålunda anförts ansett sig ej

kunna tillstyrka Kongl. Maj:ts framställning i hvad den afser inrättandet

af eu kommission för bedömande af undervisningsprof för lärarebefattningar,

så har utskottet icke kunnat undgå att taga under ompröfning,

huruledes på annan väg olägenheterna af den nu gällande ordningen

härför skulle kunna afhjelpas. Det har då förekommit utskottet, som

om på goda grunder kunde ifrågasättas, huruvida ett verkligt behof

af de förnyade lärareprofven förefinnes. ’ För så vidt utskottet har sig

bekant, saknas i de allra flesta andra länder dylika prof, och på andra

embetsmannabanor i vårt land kräfvas ej någrå förnyade prof af dem,

som en gång fullgjort vilkoren för anställning inom en viss gren af

embetsverksamhet. Då härtill kommer, att de blifvande lärarnes pedagogiska

anlag blifvit pröfvade och bedömda vid den ett år räckande

profårskursen, hvarjemte deras större eller mindre duglighet såsom

lärare vitsordas af dem, hvilka såsom deras närmaste förmän följt deras

lärareverksamhet, och då såväl i fråga om profårskursens anordnande

som beträffande rektorernas åliggande att utfärda tjenstgöringsbetyg

ändamålsenliga anordningar torde kunna vidtagas för att bereda större

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande N:o 56.

19

säkerhet, än som för närvarande är fallet, för dugliga lärares anställning

vid läroverken, så synes häri ligga tillräcklig grund för en väsentlig

inskränkning i nu gällande skyldighet att aflägga lärareprof.

Deremot synes rättighet att genom förnyadt prof ådagalägga framsteg

i lärareskicklighet icke böra förvägras dem, som vilja deraf sig begagna.

Af hvad utskottet här ofvan yttrat angående önskvärdheten af

en inskränkning i skyldigheten att aflägga undervisningsprof torde

framgå, att utskottet icke har något att erinra mot förslaget, att godkändt

undervisningsprof icke vidare skall utgöra vilkor för rätt att

räkna lönetur såsom adjunkt.

På grund af hvad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet:

a) att Riksdagen må medgifva, att bestämmelsen

beträffande godkändt undervisningsprof såsom vilkor

för lönetursberäkning såsom adjunkt vid allmänt läroverk

må upphöra att gälla samt att denna ändring

må vinna tillämpning från och med början af nästa

kalenderår;

b) att Kongl. Maj:ts förslag om beviljande af

ett årligt reservationsanslag af 12,000 kronor för

inrättande af en kommission i hufvudstaden, inför

hvilken samtliga undervisningsprof för lärarebefattningar

vid de allmänna lärovei''ken skulle afläggas,

icke må af Riksdagen bifallas.

Stockholm den 24 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Reservation

af herrar R. G. von Hedenberg och II. R. Törncbladh mot vissa

delar af utskottets motivering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:84 Skrifvelse till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående dels ändrade bestämmelser rörande lönetursberäkning för vissa lärare, dels inrättand s. 13 i texten