Sök i Ratio Lex

Memorial, angående ändringar i gällande aflåning sstat vid riksgäld skontoret samt förhöjning af anslaget för extra arbeten in. m. inom samma kontor.

1894-04-27 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1894:64, Memorial, angående ändringar i gällande aflåning sstat vid riksgäld skontoret samt förhöjning af anslaget för extra arbeten in. m. inom samma kontor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 64.

1

N:o 64.

Ank. till Riksd. kansli den 27 april 1894, kl. 3 e. m.

Memorial, angående ändringar i gällande aflåning sstat vid riksgäld skontoret

samt förhöjning af anslaget för extra arbeten

in. m. inom samma kontor.

(R. A.)

Från fullmägtige i riksgäldskontoret har statsutskottet fått emottaga

en den 28 sistlidne mars dagtecknad skrifvelse af följande lydelse:

»Vid den under åren 1875 och 1876 företagna omorganisation af

riksgäldskontoret, hvarvid tjenstemännens antal minskades från sjutton

till åtta, faststäldes följande aflöningsstat:

1 sekreterare, som tillika är ombudsman

1 kassör.......................................................

1 kamrerare...................................................

1 revisor.......................................................

1 kassabokhållare .......................................

1 lånebokhållare..........................................

1 registrator och kanslist .....................

1 kammarskrifvare ...................................

1 förste vaktmästare .................................

1 vaktmästare .............................................

1 vaktmästare .........................................

1 vaktmästare ...........................................

Summa kronor

Lön.

4,400

4,400

4.000

2.500

2.000

2,000

1.500

1,500

700

600

600

600

24,800

Tjenstgöringspenningar.

, j

Summa.

1,600*)

1,600

1,600

800

800

800

900

600

100

100

100

100

6,000

6,000 —

5,600 —

3,300i—

— i 2,800 -

— 2,800!—

2,400 —

— I 2,100—!

— i 800 —

— 700:—

— 700 —

— I 700;—!

— 9,100]

33,900]—]

*) Sfi länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med

endast 600 kronor; dock sfi att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillllimpning

af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne

från aflöningsbeloppet i dess helhet.

ML till Riksd. Prof. 1894. 4 Samt. 1 Afd. 44 Iläft. (N:o 64.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets Memorial N:o 64.

Tillägg: För revisorn, bokhållarne, registratorn och kanslisten

samt kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning,

lönen efter fem års tjenstgöring inom graden

förhöjas med ............................................................................. kronor 500: —

samt för revisorn och bokhållarne, efter tio års

tjenstgöring inom graden, med ytterligare....................... „ 500: —

För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års

ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande

höjas, lönen med....................................................................... „ 100: —

och tjenstgöringspenningarne med ................................... ,, 100: —.

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle

denna förmån komma att, för vaktmästarne eller någon af dem upphöra,

äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar

uppbära 200 kronor hvar.

I denna stat har sedermera annan ändring icke egt rum, än att

Riksdagen år 1882, uppå framställning af fullmägtige i riksgäldskontor^,

höjde kassabokhållarens lön från 2,000 kronor till 2,500 kronor.

De för riksgäldskontorets tjenstemän sålunda bestämda aflöningsförmåner

understiga emellertid i allmänhet de löneförmåner, som i

andra statens verk tillkomma tjenstemännen i motsvarande grader eller

med jemförligt arbete. Faststäld år 1876 och lämpad efter mängden

och beskaffenheten af då inom kontoret förefallande göromål, kan aflöningsstaten

numera, efter den sedan dess inträdda betydliga stegringen

i riksgäldskontorets rörelse, icke anses stå i rätt förhållande

till mängden af nu förekommande göromål, hvilka taga tjenstemännens

tid och krafter i väsentligt större anspråk än förr. Fullmägtige hafva

derför länge varit betänkte på att hos statsutskottet göra framställning

om någon ökning i aflöningsförmånerna för åtskilliga bland kontorets

tjenstemän. Att sådan framställning hittills icke skett, har emellertid

haft sin grund deri, att fullmägtige enligt 1880 års Riksdags beslut egt

att, intill dess annorlunda kunde vara förordnadt, till godtgörande af

ökadt arbete för vissa kontorets tjenstemän i följd af jernvägshypoteksfondens

bildande och förvaltning använda erforderligt belopp, att

ersättas af fondens inkomster, samt att med anledning häraf nedan

nämnde tjenstemän årligen uppburit följande från berörda fond utgående

arfvoden, nemligen:

sekreteraren och ombudsmannen........................ kronor

kassören ................................................................. _ »_

Transport kronor

400: —

300: —

700: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 64.

3

kamreraren........

revisorn.............

kassabokhållaren

registratorn ......

Transport kronor

■•■••••....... 11

••••.............. ii

............... ii

..................

Summa kronor 1

700: —

500: —

50: —

50: —

100^—

,400: —.

Efter inbetalning under sistlidna år af det enda återstående från

fonden utlemnade lånet kunna fullmägtige naturligen icke vidare till

riksgäldskontorets tjensteman utbetala särskilda arfvoden för fondens

förvaltning. Men då fullmägtige anse det icke vara med billighet och

rättvisa öfverensstämmande, att, oaktadt en afsevärd tillökning i göromål,

de flesta af riksgäldskontorets tjensteman skulle se sina löneinkomster

minskade genom indragning af berörda arfvoden, som i någon

mån utjemnat det för kontorets tjensteman ofördelaktiga förhållandet

mellan lönebeloppen vid riksgäldskontor och motsvarande belopp vid

andra embetsverk och statsinstitutioner, hafva fullmägtige funnit sig

icke längre böra uppskjuta afgifvandet af förslag till ändringar i nu

gällande aflöningsstat, vid kontoret.

Innan fullmägtige gå att närmare utveckla sin uppfattning om det

sätt, hvarpå aflöningsförhållandena lämpligen böra ordnas, kunna fullmägtige

icke underlåta att i minnet återkalla, hurusom Riksdagens år

1890 församlade revisorer förmält, att med afseende å jernvägshypoteksfonden

inom revisionen ifrågasatts, bland annat, om icke någon minskning

skulle kunna vinnas i kostnaden för fondens förvaltning, men att,

då den löneförbättring, som genom åtnjutandet af de utaf jern vägshy po - teksfondens behållningar utgående arfvoden kommit fullmägtiges deputerade

och tjenstemännen till del, enligt hvad revisorerna inhemtat, fullt

uppvägdes af på åtskilliga områden af riksgäldskontorets verksamhet

under de senare åren icke oväsentligt ökade göromål, revisorerna icke

funnit skäl att göra någon framställning i ofvan antydda syfte.

Redan då fullmägtige vid 1882 års riksdag hos statsutskottet föreslogo

förhöjning med 500 kronor i den för kassabokhållaren bestämda

lön, meddelade fullmägtige, att äfven för åtskilliga af riksgäldskontorets

öfriga tjenstemän göromålen betydligt ökats. Fullmägtige förklarade

dock, att, enär denna tillökning i göromål kunde betraktas såsom varande

af mera tillfällig natur, fullmägtige icke velat ifrågasätta någon höjning

i dessa tjenstemäns å stat uppförda afiöningsförmåner. Under de år,

som förflutit efter nämnda uttalande, har erfarenheten emellertid visat, att

i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets Memorial N:o 64.

ökningen, långt ifrån att vara tillfällig, tvärtom oafbrutet pågått, och

göromålen komma säkerligen för framtiden icke att minskas.

Till upplysning om storleken af den i riksgäldskontorets rörelse

och dermed äfven i göromålen skedda tillväxt, så vidt densamma kan

uttryckas i siffror, få fullmägtige meddela, afl riksgäldskontorets obliga
tionsskuld,

som vid 1876 års slut utgjorde ...... kronor 176,169,736: sy,

stigit med ................................................................... ,, 102,500,864: 71

och således vid 1893 års slut uppgick till ......... kronor 278,670,601: 60.

Antalet förfallna kuponger, under år 1876 utgörande 283,526 st.,

belöpte sig för år 1893 till 474,430 st., utvisande dessa siffror en ökning

i det årliga antalet af 190,904 st.

Riksgäldskontorets fordringar för lån, utgifna till vissa bestämda

ändamål, såsom tomtregleringar, byggnader, jernvägsanläggningar m. in.,

uppgingo vid 1876 års slut till ett kapitalbelopp af 25,526,862 kronor

21 öre. Motsvarande summa utgjorde vid 1893 års slut 50,017,186

kronor 70 öre. Beloppet af dessa fordringar har alltså i det närmaste

fördubblats.

De från fullmägtiges expedition afsända in- och utländska bref och

telegram hafva i bredd med den stigande rörelsen stadigt ökats till antalet.

Denna ökning har för den tidrymd, ifrågavarande jemförelse omfattar,

å de till utlandet afgående bref utgjort omkring 50 procent. Antalet

till inrikes ort aflåtna bref eller telegram har under samma tid

flerdubblats.

Utom bokföringen och vården af byggnadsfonden för riksdags- och

riksbankshus samt fonden för extra amortering af statsskulden bär sedan

riksgäldskontorets omorganisation äfven tillkommit bokföringen och vården

af de för utländske obligationsinnehatVares räkning mot s. k. certifikat

i kontoret deponerade obligationer af 1878 och 1880 årens lån.

Vid 1893 års slut voro på detta sätt deponerade obligationer å ett sammanlagdt

nominalbelopp af 3,870,152 kronor 80 öre, föranledande ett

ingalunda obetydligt extra arbete.

Efter det fullmägtige sålunda sökt att i korta drag redogöra för

ökningen i riksgäldskontorets rörelse och arbetet inom kontoret, öfvergå

fullmägtige till framställningen af de ändringar, som enligt fullmägtiges

åsigt böra vidtagas i gällande aflöningsstat för tjenstemännen.

Hvad då först beträffar sekreteraren och ombudsmannen, anse fullmägtige,

att lian bör åtnjuta samma aflöning, som af Riksdagen blifvit

tillagd byråchef, med hvilken tjensteman riksgäldskontorets sekreterare

med afseende å vigten och beskaffenheten af honom åliggande göromål

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 61.

5

torde vara fullt jemförlig. Den aflöning, sekreteraren bör uppnå, skulle

alltså utgöra 7,000 kronor, hvilket belopp lämpligen torde kunna indelas

i lön 4,000 kronor med 600 kronor ålderstillägg efter 5 års tjenstgöring,

tjenstgöringspenningar 1,600 kronor samt arfvode såsom ombudsman

800 kronor. Så länge sekreteraren innehar fri bostad, lära tjenstgöringspenningarna

likväl, såsom hittills, böra utgå med endast 600 kronor.

För kassören föreslå fullmägtige icke någon ändring i det slutliga

atlöningsbeloppet. Fullmägtige anse dock, att detta belopp bör indelas

något annorlunda än för närvarande är fallet, och tillstyrka, att lönen

bestämmes till 3,500 kronor med 500 kronor ålderstillägg efter 5 års

tjenstgöring, att tjenstgöringspenningarna må utgå med 1,200 kronor

samt att kassören tilldelas ett särskild! arfvode å 800 kronor för deltagandet

i vården af riksgäldskontorets värde- och säkerhetshandlingar.

Det aflöningsbelopp, som nu är faststäldt för kamreraren, eller 5,600

kronor, kan icke anses stå i rätt förhållande till mängden och vigten af

de göromål, som äro honom anförtrodda, och Indika antagit en omfattning,

som vid riksgäldskontorets förut omförmälda omorganisation näppeligen

kunnat beräknas. Enligt fullmägtiges uppfattning bör kamreraren

i fråga om löneförmåner likställas med sekreteraren och således efter 5

års tjenstgöring komma till eu aflöning af in alles 7,000 kronor, eller

samma belopp, som Riksdagen bestämt för bankokommissarierne, hvilkas

tjenstebefattningar i riksbanken inom riksgäldskontoret till arten och

vigten motsvaras af kamreraretjensten. Kamreraren skulle följaktligen

efter fullmägtiges förslag åtnjuta i lön 4,000 kronor med ett ålderstilllägg

efter 5 års tjenstgöring af 600 kronor, i tjenstgöringspenningar

1,600 kronor och såsom arfvode för deltagande i vården af värde- och

säkerhetshandlingarna, lika med kassören, 800 kronor.

I revisorns och kassabokhållarens aflöningsförmåner föreslå fullmägtige

icke annan ändring, än att tjenstgöringspenningarna för dem hvardera

höjas med ett belopp af 200 kronor, eller från 800 kronor till

1,000 kronor.

Registratorn odi kanslisten, hvilken har minst fyra timmars, ofta längre,

daglig tjenstgöring och vid förfall för sekreteraren skall inträda i dennes befattning,

åtnjuter för närvarande i lön 1,500 kronor med eif ålderstillägg efter

fem års tjenstgöring af 500 kronor samt i tjenstgöringspenningar 900 kronor.

I jemförelse med > registratorerne i andra verk måste riksgäldskontorets

registrator anses synnerligen lågt aflönad. Fullmägtige hafva derför

funnit sig böra föreslå, dels att de honom lillkommandc tjenstgöringspenningar

höjas med 100 kronor, dels ock1 att han förklaras berättigad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets Memorial N:o 64.

att, lika med revisorn och bokhållarne, efter tio års tjenstgöring komma

i åtnjutande af ett andra ålderstillägg å 500 kronor.

För lånebokhållaren och kammarskrifvaren äfvensom för vaktbetjeningen

vilja fullmägtige icke föreslå någon förändring.

Fullmägtige föreslå alltså följande

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening att gälla från

och med år 1894.

1 sekreterare ..........

och ombudsman...

1 kamrerare.............

1 kassör

1 revisor........................

1 kassabokhållare .........

1 lånebokbållare............

1 registrator och kanslist

l kammarskrifvare

1 förste vaktmästare..

1 vaktmästare...........

2 vaktmästare ...........

Tjenst
Lön.

| görings- j Arfvode,

j penningar.

Summa.

Ålderstillägg.

4,000

4,000

3.500

2.500

2,500

2,000|—

1,500;-

],500j —

i

700|—

000|—

1,200 —

Summa kronor; 24,000[

*) 1,600

1,000

1,200

1,000

1.000

800

1,000

000

100

100

200

9,200

— 800 —

—I 8001—

—! soo!—

— 2,400

j 0,400i
ö,

400j
Lj
5,

500''-

3,500!- 3,500,- 2,800 - 2,500''-

2,100 -

I

80o|-

700

1,400

35,000

[Efter fem ars tjenstgöring

inom graden kan

lönen höjas med 600

kronor.

i Efter fem års tjénstgö-j

[ring kan lönen höjas

fined 500 kronor.

Efter fem års tjenstgöring

inom graden kan

lönen höjas med 500

kronor och efter tio års

tjenstgöring med ytterligare

500 kronor.

Efter fem års tjenstgöring

kan lönen höjas

med 500 kronor.

Efter fem års tjenstgöring

kan lönen höjas

med 1Ö0 kronor och

tjenstgöringspenningarne

med 100 kronor. I

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle

denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra,

äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära

200 kronor hvar. *)

*) Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med

endast fiOO kronor; dock så att, yid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tilllämpning

af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne

från aflöningsbeloppet i dess helhet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o (14.

7

Jemte det fullmägtige hemställa, att statsutskottet behagade hos

Riksdagen göra framställning om antagande af denna af fullmägtige

nu föreslagna aflöningsstat, få fullmägtige tillika anhålla om utfärdande

af föreskrift dels derom, att nuvarande innehafvaren af kassörsbefattningen,

oberoende af antagandet af ny aflöningsstat, fortfarande skall

åtnjuta de för närvarande för honom bestämda löneförmåner, dels oek

derom, att de i nämnda stat uppförda arfvode]! måtte få utgå under

enahanda vilkor som tjenstgöringspenningarna.

Fullmägtige få vidare hemställa, att statsutskottet behagade i

sammanhang med framläggande för Riksdagen af berörda aflöningsstat

utverka medgifvande:

l:o) att tjenstförrättande sekreteraren och ombudsmannen, som

från och med den 1 december 1889 varit förordnad att tills vidare

under den sekreterare- och ombudsmansbefattningens ordinarie innehafvare

beviljade tjenstledighet bestrida samma befattning, må kunna

förklaras berättigad till ålderstillägg i enahanda ordning, som om han

under sin tjenstgöringstid innehaft fullmagt å tjensten;

2:o) att fullmägtige till nuvarande innehafvaren af kassörsbefattningen,

hvilken tjensteman under innevarande år uppnår sjuttio års

ålder och sålunda blifver berättigad att vid afskedstagande! erhålla

hela sin «lön, 4,400 kronor, i pension, må, så länge lian i tjensten

qvarstår, utbetala ett arfvode, motsvarande det belopp, han från och

med år 1880 uppburit, från jernvägshypoteksfonden, eller 300 kronor,

för år räknadt.

I sammanhang med frågan om ändringar i aflöningsstaten för

riksgäldskontorets tjensteman hafva fullmägtige ej kunnat undgå att taga

i öfvervägande, huruvida icke, till följd af göromålens betydliga ökning,

fullmägtige borde föreslå anställande på ordinarie stat af ytterligare eu

kammarskrifvare. Förhållandet är nemligen, att tillväxten i arbetet medfört

en högst afsevärd ökning i göromålen för de extra ordinarie kammarskrifvarne,

af hvilka en del tjenstgöra lika lång tid hvarje dag som

de på ordinarie stat anstälde tjenstemännen. Utan sådant biträde af

de extra ordinarie kammarskrifvarne skulle i sjelfva verket arbetet

inom kontoret icke kunna fullgöras inom den tid och med den säkerhet,

som erfordras.

Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra

ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega fullmägtige,

enligt § 33 i gällande reglemente för riksgäldskontor^, att använda

G,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft

utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. Någon

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets Memorial N:o 64.

besparing i detta anslag, hvarifrån skall utgå ersättning till sju extra

ordinarie tjensteman och åtskilliga extra vaktmästare, är emellertid

under förhandenvarande förhållanden icke tänkbar. Af fem nu tjenstgörande

extra ordinarie kammarskrifvare hafva de tre äldste varit i

kontoret anstälde, en mer än 11 år, en nära 11 år och en mer än 8

år. Ingen af desse har dock kunnat erhålla större årlig gratifikation

än 1,110 kronor, hvilket belopp, utdeladt endast en gång till en tjensteman,

måste betraktas såsom en låg ersättning efter många års nitisk

och synnerligen väl vitsordad tjenstgöring.

Med hänsyn till hvad sålunda blifvit anfördt samt enär fullmägtige

på grund af en icke osannolik ytterligare ökning i göromålen kunna

blifva nödsakade att för arbetets jemna och behöriga gång antaga flere

extra ordinarie tjensteman, hafva fullmägtige slutligen ansett sig böra

hemställa, att ofvan omförmälda i § 33 af nu gällande reglemente anvisade

anslag måtte höjas till 8,000 kronor. Genom en dylik höjning

af nämnda anslag torde frågan om anställande af ytterligare en kammarskrifvare

på ordinarie stat tills vidare kunna anstå.»

Hvad först beträffar de af fullmägtige föreslagna ändringar i aflöningsstaten

vid riksgäldskontoret, har utskottet, då denna stat icke

faststäldes för längre tid sedan än år 1876 samt efter nämnda tid lefriadskostnaderna

i allmänhet icke stigit, ej funnit tillräckliga skäl anförda

för den ifrågasatta höjningen af åtskilliga i berörda stat uppförda

löner, likväl med ett undantag. Registratorn och kanslisten i

riksgäldskontoret, som för närvarande åtnjuter i lön 1,500 kronor med

ett ålderstillägg å 500 kronor samt i tjenstgöringspenningar 900 kronor,

eller sålunda efter fem års tjenstgöring tillsammans 2,900 kronor, måste

nemligen, på sätt fullmägtige äfven andragit, anses lågt aflönad i jemförelse

med andre med honom likstälde tjensteman. Så uppbär t. ex.

kanslisten och registratorn i justitieombudsmansexpeditionen i lön 3,000

kronor med två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor, och registratorn

i riksbanken i lön 2,000 kronor med två ålderstillägg, hvarje å 500

kronor, samt i tjenstgöringspenningar 1,000 kronor. Utskottet har derför

ansett, att riksgäldskontorets registrator, som skall hafva aflagt

akademisk examen och är skyldig att vid förfall för sekreteraren bestrida

dennes göromål, bör vara berättigad till två ålderstillägg, hvarigenom

han skulle uppnå en aflöning af in alles 3,400 kronor.

Emot den af fullmägtige föreslagna ändringen i kassörens aflöningsförmåner

har utskottet icke haft annat att erinra, än att utskottet

icke ansett något ålderstillägg böra ifrågakomma; och torde det få

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 64.

9

anses sjelfkärt, attneasättningen icke bör drabba den nuvarande kassören,

hvilken innehar fullmagt å sin tjenst.

Utskottet anser vidare, att de tjensteman, till hvilka utgått arfvoden

från jernvägshypoteksfonden och som, då utskottet icke velat föreslå

ifrågasatt höjning i deras aflöning, skulle genom upphörandet af dessa

arfvoden erhålla minskade löneinkomster, böra, så vidt sådant lämpligen

kan ske, på annat sätt bekomma godtgörelse för samma arfvoden,

hvilka, såsom Riksdagens revisorer år 1890 och fullmägtige betonat,

delvis utgjort ersättning för ökade göromål inom kontoret. Enligt

utskottets mening skulle detta, som företrädesvis gäller sekreteraren

och kamreraren, bäst låta sig göra på det sätt, att dem hvardera tilldelas

ett arfvode af 400 kronor, för sekreteraren såsom ersättning för

bestridande af ombudsmansbefattningen och för kamreraren såsom ersättning

för deltagandet i vården af säkerhetshandlingarna. Det i fullmägtiges

förslag till 800 kronor upptagna arfvode för kassören, hvilket

utskottet ansett böra till beloppet bibehållas, skulle komma att till

ena hälften, liksom för kamreraren, utgöras af ersättning för deltagandet

i kassavården och till andra hälften af missräkningspenningar.

De af fullmägtige anförda skälen för höjning af anslaget till extra

arbeten m. m. hafva synts utskottet ådagalägga behofvet af den ifrågasatta

förhöjningen i omförmälda anslag, hvars bestämmande till 8,000

kronor utskottet alltså tillstyrker.

Utskottet hemställer, -

a) att Riksdagen må dels antaga följande:

Bih. till lliksd. Prof. 1894. 4 Sami 1 Ant. 44 Iluft.

2

:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets Memorial N:o 64.

Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening, att gälla

från och med år 1894.

1 /fl '' i ’• 1, J-

Lön.

i0 ('':

Tjenst-

görings-

permingar.

Arfvoden

och miss- räknings- penningar.

Summa.

Alderatillägg.

1 sekreterare ............

4,400

1,600°)

j 6,400

och ombudsman

400

1 kamrerare...............

4,000

1,600

400

6,000

1 kassör ...................

3,500

1,200

800

800

5,500

1 ; * 44 J ;• * r ,) it i ’ ? »«

: 1 revisor.....................

2,500

2,500

3,300

>! 3,300

1 kassabokhållare ...

800

Efter fem års tjenstgöring

inom graden kan lönen höjas

1 lånebokhållare ......

2,000

800

- -

2,800

med 500 kronor och efter

1 registrator och

r . t;;

900

j

tio års tjenstgöring med

ytterligare 500 kronor.

kanslist ................

1,500

- -

2,400

Efter fem års tjenstgöring

; ’ :,

1 kammarskrifvare

1,500

600

---

2,100

kan lönen höjas med 500

''l.. ''.[i.

kronor.

1 förste vaktmästare

700

100

- i-

800

Efter fem års tjenstgöring

1 vaktmästare ........

600

100

— —

700

kan lönen höjas med 100

kronor och tjenstgörings-

2 vaktmästare .........

1,200

200

— —

1,400

pMiningarnemed 100 kronor.

24,400

8,700

1,600

34,700

Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig

vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vakt

mästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade

att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära

200 kronor hvar.

Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttaga

derjemte följande:

l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar,

arfvode eller missräkningspenningar

*) Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast

600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning

af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningame

från aflöningsbeloppet i dess helhet.

i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Memorial N:o 64.

11

få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare

verkligen tjenstgjort, heller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad,

utgå till den, som tjensten förrättat; dock må

fullmägtige kunna medgifva den tjensteman eller

vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande

af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade

tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar

eller någon del deraf.

2:o) För bestridande af tjenstgöringen under

semester ega fullmägtige att anvisa till extra ordinarie

tjenstemän arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor

för år.

3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro

underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet

eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad,

och böra de fullmagter eller konstitutorial, som

för riksgäldskontorets tjenstemän utfördas, innefatta

förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya

eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas;

dels och förklara, att nuvarande innehafvaren af

kassörsbefattningen, oberoende af antagandet af den

nya aflöningsstaten, fortfarande skall åtnjuta de för

närvarande för honom i stat bestämda löneföremåner;

samt

b) att det i § 33 af nu gällande reglemente för

riksgäldskontor anvisade anslag till belöning för

extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarie!- må, räknadt från och med innevarande år, bestämmas

till åttatusen kronor.

Stockholm den 27 april 1894.

På statsutskottets vägnar:

GUSTAF SPARRE.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1894:108 Skrifvelse till fullmägtige i riksgäldskontor et, angående ändringar i gällande ajlöningsstat vid riksgäldskontor samt förhöjning af anslaget för extra arbeten s. 15 i texten